Var slutar MP:s vandring högerut?

Jag skriver idag i ETC. Läs inlägget där eller nedan.

Var slutar MP:s vandring högerut?
ETC, 2015-01-25
Vad är det som får Indien att överge en ambitiös handlingsplan för solenergi, äventyra Australiens förbud mot reklam på cigarettförpackningar eller tvingar den kanadensiska delstaten Ontario att kraftigt försämra sin strategi för förnybar energi och lokala gröna jobb? Jo, det stavas frihandelsdogmen. Den dogm som säger att företagens ”rätt” att fritt investera, handla och konkurrera ska vara överordnad allt annat.

Det är inte så ofta handelsfrågor politiseras och problematiseras. Men i förra veckans partiledardebatt skedde det. Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt tog just upp exemplet Ontario, som 2009 beslutade att fasa ut den fossila energin och skapa nya gröna jobb. En del i delstatens gröna energiplan var att stödja lokal tillverkning och lokala jobb i utbyggandet av den förnybara energin. Energiplanen hade därför som krav att en del av materialet (t ex solpanelerna) skulle vara sammansatta i Ontario. I strid med WTOs frihandelsregler tyckte Japan och sedan också EU, som drog Kanada inför världshandelsorganisationens skiljedomsnämnd. I fjol dömde WTO till handelns fördel och Ontario måste nu överge sin strategi för förnybart liksom de 29 000 jobb det skapat.

Författaren och debattören Naomi Klein lyfter upp detta och flera andra exempel där miljö och frihandel krockar i sin senaste bok This Changes Everything. Det var den boken Sjöstedt tog fasta på när han frågade Miljöpartiets Gustav Fridolin om det senaste handelsdogmatiska förslaget; investeringsklausulen, ISDS, i handelsavtalet mellan EU och USA där storföretag ges rätt att stämma stater för ändrade investeringsförhållanden. Sjöstedts konkreta fråga till Fridolin var om han var beredd att motsätta sig ett handelsavtal där företagen får ett sådant investeringsskydd.

En ganska enkel fråga att svara på för ett språkrör som alltid sätter miljön först, kan man tycka. Men så blev det inte. Fridolin bemötte inte investeringsklausulen i en mening, utan valde att tala om handel i vid bemärkelse. Han vägrade också att gå in i den principiella frågan om handel/fri konkurrens å den ena sidan och progressiv miljöpolitik å den andra. Fridolin valde istället att kritisera Naomi Kleins bok för att göra miljöfrågan till en vänsterfråga. Han ägnade också mycket talartid till att trycka på att det nu gäller att få med de borgerliga partierna och näringslivet i miljöarbetet.

Jag har alltid sett Miljöpartiet som en trogen allierad i de handelspolitiska striderna, i allt från kampen mot IMF och Världsbanken, MAI-avtalet, ACTA till kritiken mot WTOs och EUs marknadsfundamentalism. Men efter att ha hört Fridolins svar börjar jag undra. Tidigare har vi varit överens om att det är oacceptabelt att progressiv miljöpolitik ska kunna köras över av handelsfundamentalismen. Men vad är det som gäller nu?

Att ge företagen rätt att stämma en rättsstat för ändrade investeringsmöjligheter är att lägga en hämsko på all progressiv politik, och ytterst drabbar det demokratin i sig. Det har förstås miljörörelsen världen över insett, men också länder som Tyskland som har krävt att ISDS-mekanismen ska lyftas ut ur handelsavtalen med USA och Kanada.

Den regering som Gustav Fridolin företräder har tyvärr gjort det motsatta. Näringsminister Mikael Damberg skickade i höstas tillsammans med ett antal andra ministrar ett brev till EU-kommissionen där de krävde att investeringsskyddet skulle vara kvar.

Jag har läst Dagens Industris intervju förra veckan med Gustav Fridolin där han säger att Miljöpartiet nu vill vara ett mittenparti. Det är förstås upp till MP att bestämma hur man vill profilera sig. Men om resan mot mitten gör att man lägger sig platt för handelsfundamentalisterna och hamnar till höger om Angela Merkel är det något som har gått för långt.

Jag hoppas att Miljöpartiet fortsätter att verka för att progressiv miljöpolitik alltid ska överordnas handels- och marknadsdiktaten. Även som regeringsparti måste man våga sätta sig upp mot att storföretagens krav ska kunna överordnas demokratiskt fattade beslut. Eller hur?

Jens Holm (V), riksdagsledamot, tidigare ledamot av EU-parlamentets handelsutskott

3 reaktioner på ”Var slutar MP:s vandring högerut?

  1. Tack för ett intressant inlägg!

    Jag läste själv Naomi Kleins senaste bok alldeles nyligen efter att ha sett en recension i Flamman. Det var lätt att dra paralleller till många av de tidigare borgerliga regeringarnas uttalanden. När Andreas Carlgren, Centerpartist tillika miljöminister, i Uppdrag granskning fick frågan om varför de valde att bygga Förbifart Stockholm när deras egna experter menade att Sverige var tvunget att halvera bilismen för att klara klimatmålen så svarade han att det inte var deras roll att tala om för folk att köra mindre bil. Det var istället vetenskapen som genom magisk ny teknik drastiskt skulle minska utsläppen. Så gick det med det ”gröna” borgerliga alternativet.

    När det senare visade sig att Sverige enigt vissa siffror hade lyckats öka tillväxten och samtidigt minska utsläppens så drog sig inte Fredrik Reinfeldt för att genast dra fram ordet ”frikoppling” i ett av sina tal. Jag kände hur det gick kalla kårar längs med kroppen. Idén med frikoppling (dvs tillväxt som inte leder till ökade utsläpp) är förrädiskt lockande för den som inte vill ta ansvar för vårt klimat.

    På grund av sin tillväxtkritik så såg jag länge Miljöpartiet som en allierad till Vänstern men under senare år har jag sett dem ge upp fler och fler av sina gamla ideal. Försöker Miljöpartiet bli det nya Centerpartiet nu när den gamla Centern ligger och förtvinar långt ut på högerkanten? Det vore i sanning en sorglig utveckling.

  2. Läste din artikel igår, Jens, och tycker den är viktig. Fridolins inlägg i riksdagen förvånar mig. Jag har länkat till din artikel och till riksdagsprotokollet på Facebook-sidan Klimatnyheter där kritiken av höger-vänsterdimensionen dominerar i kommentarrna. Länk:
    https://www.facebook.com/groups/447754045324349/612582275508191/?notif_t=like

    För mig har Naomi Kleins bok fått mig att på allvar inse konflikten mellan s k frihandel och klimatkampen – något som ännu inte rktigt har uppmärksammats i kritiken av frihandelsavtalen och TTIP. Det var inte heller något vi riktigt förstod när vi i Attac var som mest aktiva i vår kritik av WTO-förhandlingarna, Därför var Jonas Sjöstedts inlägg så bra.

  3. Hej Larsingemar och Hugo
    Tack för era kommentarer.
    Ja, handelspolitiken har länge varit en bortglömd och opolitiserad fråga. Att frihandel är bra har alltför länge varit ett mantra som få har problematiserat. Hoppas nu att debatten om vilken slags handelspolitik vi vill ha kan komma upp.
    Jag är orolig för att MP kan komma att bli det nya C, ett grönt alibi i en regering som inte gör vad som behövs för miljön. Samtidigt är MP fullt av bra medlemmar som inget hellre vill än att ha en ambitiös miljö- och klimatpolitik. Jag hoppas att just de gräsrötterna kommer göra sin röst hörd i partiet. Då finns det hopp.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s