Underlätta för tågresandet i Europa

Jag och Deniz Butros skriver idag om att göra det enklare och billigare att resa med tåg i Europa. Läs vår artikel nedan eller här.

Underlätta för tågresandet i Europa
ETC, 2018-05-25
Det måste finnas attraktiva alternativ till flyget. Tågresor är miljövänliga, i Sverige i princip utsläppsfria, men alltför sällan ett alternativ för den som vill resa utanför landet. Det behöver vi ändra på.

Även om oron för klimatförändringar är stor ökar svenskars flygresor och har gjort så sedan början av 1990-talet. I kontrast till Naturvårdsverkets siffror om ökade flygresor har debatten om flygskatten fått fler att välja att stanna på marken. Det är ett steg i rätt riktning som bör uppmuntras. Men att sluta flyga ska inte innebära att vi tvingas sluta resa.

Det måste finnas attraktiva alternativ till flyget. Tågresor är miljövänliga, i Sverige i princip utsläppsfria, men alltför sällan ett alternativ för den som vill resa utanför landet. Det behöver vi ändra på.
EU har nyligen presenterat förslag till ny flerårsbudget. EU-kommissionen vill utöka budgeten och de utökade anslagen kommer främst att gå till att bygga murar mot omvärlden och militär upprustning.

Trots högtidstal om en klimatanpassad budget finns stora delar av miljöskadliga subventioner inom jordbruk, infrastruktur och nät för fossilgas kvar. Det rimmar illa med svenskars oro över klimatförändringar och EU:s internationella klimatåtaganden.

Att många reser och upptäcker en större del av världen är bra. Det vill vi fortsätta uppmuntra till, samtidigt som vi måste få ned våra koldioxidutsläpp. Många flygresor skulle enkelt kunna ersättas med tågresor.

EU har idag ett pågående arbete kopplat till fjärde järnvägspaketet i vilket det finns flera positiva idéer. Exempelvis innefattar det ökad säkerhet och att sammankoppla spår och tekniska system som ska underlätta tågförbindelser mellan länder.

Dessvärre driver EU också på för avregleringar och privatiseringar för att underlätta för marknaden istället för resenären. Detta har resulterat i en myriad av biljettsystem, höga biljettpriser, icke samordnade tidtabeller och undermålig service, försvårar och även riskerar att fördyra tågresor genom Europa.

För att järnvägen på allvar ska ersätta flygresandet behöver Sverige verka för att EU samordnar järnvägen inom Europa. Detta bör inkludera förenkling och samordning av biljettsystem samt synkronisering av tidtabeller för att underlätta tågbyten. Det ska finnas ett bokningssystem där människor lätt kan köpa tågbiljetter över hela Europa. Det måste ställas politiska krav på tågoperatörerna att erbjuda nattåg på viktiga sträckor.

När vi kan kliva på tåget på kvällen och morgonen efter vakna i Hamburg, Warszawa, Prag, Amsterdam eller Paris blir tåget på allvar ett alternativ till flyget på de flesta sträckor i Europa.

I Sverige vill vi att regeringen uppdrar åt SJ att införa nattågsförbindelser från Sverige ut i Europa och återinför utlandsbokningstjänsten. SJ:s vinstkrav måste avskaffas till förmån för billigare biljetter och intäkterna från flygskatten ska gå till upprustning av järnvägsnätet.

Det är viktigt att möta de ökande flygresorna med andra mer miljövänliga möjligheter att resa. Här har tåget en viktig roll att spela och EU borde vara en central aktör för att klara utmaningen. Det finns en stark rörelse och folklig opinion för att ta klimatförändringarna på allvar och påbörja en omställning mot ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Vägen dit är bara en tågresa bort och val av rätt politiker i september och det efterföljande EU-valet.

Deniz Butros (V), partistyrelseledamot
Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson och partistyrelseledamot

Ta folkets klimatoro på allvar

Det är lätt att få uppfattningen att det är hotet från Ryssen, terrorism, flyktingkris och den organiserade brottsligheten som är det som håller svenska folket vakna på nätterna. Det kan härmed dementeras. SOM-institutet vid Göteborgs universitet har under lång tid kartlagt svenska folkets åsikter i olika frågor. Åtminstone hälften av de tio frågor som oroar svenska folket mest är miljörelaterade. Mest oroade är svenskarna över klimatförändringen, på andra plats miljöförstöring. Inte krig, inte Putin, inte organiserad brottslighet, inte terrorism.

Namnlös

Denna oro har också växt över tid, som ni kan se nedan.

SOM_oro_okning

Om vi dessutom tar hänsyn till de människor som imorgon kommer att få leva med de klimat- och miljöproblem som vi idag skapar, Sveriges unga, så är det uppenbart att klimatfrågan är den fråga som väcker absolut mest engagemang. Klimatångest är ett etablerat begrepp i den svenska vokabulären och är något som drabbar unga mest.

Trots det agerar våra medier och flesta partier som att klimathotet och andra miljörelaterade utmaningar inte existerar. Men prokrastinerar, tycker att nån annan får hantera det faktum att vår planet står inför en okontrollerbar och mycket farlig klimatförändring. Det håller inte. Dags att ta svenskarnas klimatoro på fullaste allvar. Inget politiskt parti, ingen politiker, inget företag, ingen företagare, ingen myndighet, ingen generaldirektör med självaktning ska kunna säga att klimatfrågan får hanteras av någon annan. Att ställa om Sverige och världen till att vi lever inom de ramar som planeten satt upp för oss måste vara en uppgift för oss alla. Varje dag.

Är för övrigt mycket glad över att Naturskyddsföreningen konstaterar att Vänsterpartiet är bästa partiet för miljön. Ett kvitto på vårt idoga miljö- och klimatarbete.

Bonus, SOMs jämförelse mellan V-sympatisörer och SD-dito och oron inför olika samhällsproblem. Som natt och dag.

SOM_oro_V

 

Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner

I Sverige subventioneras miljöskadlig verksamhet med mångmiljardbelopp. Naturskyddsföreningen uppskattar de klimatskadliga subventionerna till 30 miljarder kronor årligen i Sverige. Samtidigt håller Sverige en hög profil i internationella sammanhang och kräver att andra länder ska fasa ut sina subventioner till det som smutsar ned. Men var finns planen för en utfasning här hemma? Jag kräver nu svar från regeringen. Läs min interpellation nedan eller här: Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner2018-04-10

Debatten kommer äga rum i riksdagen må 21 maj mellan mig och finansminister Magdalena Andersson (Lövin har lämnat över frågan till henne).

2018-04-10
Interpellation till statsrådet Isabella Lövin
Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner
Svenska Naturskyddsföreningen konstaterar i rapporten ”Avskaffa klimatskadliga subventioner” att klimatskadlig verksamhet subventioneras med ungefär 30 miljarder kronor årligen i Sverige. Det kan handla om skattenedsättning för fordonsdiesel, att utrikesflyget är momsbefriat och att flygets bränsle är skattebefriat, ekonomiska förmåner för fossilbilar, ingen energi- eller koldioxidskatt för gruvindustrin, skattebefrielse för kraftvärmeverk, skattebefrielse för den del av industrin som är med i EU ETS, gratis tilldelning av utsläppsrätter och bränslesubventioner till yrkesfisket. Naturskyddsföreningen kräver att dessa kostsamma och klimatskadliga subventioner ska vara avskaffade till 2022.

Naturskyddsföreningens rapport är inte den första som pekar på hur våra gemensamma resurser går till det som smutsar ned. Naturvårdsverket har sammanställt de flesta av de svenska miljöskadliga subventionerna i rapporten ”Potentiellt miljöskadliga subventioner” (rapport 6455, 2012, uppdaterad 2/6 2017). OECD har också riktat kritik mot de svenska miljöskadliga subventionerna. Vänsterpartiet har lyft frågan om de miljöskadliga subventionerna med både nuvarande och tidigare regering. Vi har fått stor förståelse för problemet, men förutom en del begränsade åtgärder i syfte att minska subventionernas negativa miljöinverkan (utredning av reseavdraget och införande av flygskatt som två exempel) saknas ett helhetsgrepp om de miljö- och klimatskadliga subventionerna. Det behövs en handlingsplan där en subventions eventuella nytta kan vägas mot dess konsekvenser för klimat och miljö i syfte att fasa ut de skadliga subventionerna.

På det internationella planet driver regeringen däremot aktivt på för att andra länder ska fasa ut sina miljöskadliga subventioner. Sverige har ett flertal gånger verkat för utfasning av miljöskadliga subventioner i internationella fora, såsom OECD, EU, G20 och inom samarbetsorganet Friends of Fossil Fuel Subsidy Reform där bl.a. statsminister Stefan Löfven på klimattoppmötet i Paris 2015 varit pådrivande för ett avskaffande av subventionerna. Inom EU har EU-kommissionen slagit fast ambitionen att miljöskadliga subventioner ska vara utfasade till 2020.

Detta är viktiga målsättningar, men konkret politisk handling saknas internationellt såväl som i Sverige. I likhet med Naturskyddsföreningen anser Vänsterpartiet att det behövs en plan för att fasa ut de miljö- och klimatskadliga subventionerna.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:

Avser statsrådet att ta initiativ till en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna i Sverige?

………………………………………

Jens Holm (V)

Hållbart och rättvist Sverige

Jag skriver idag i Miljömagasinet om Vänsterpartiets politik för ett rättvisare och hållbarare Sverige. Läs artikeln nedan.

Hållbart och rättvist Sverige
Miljömagasinet, 2018-03-16
Trots en regering som styrs av Socialdemokraterna och Miljöpartiet är Sverige fortfarande ett land med stora ekonomiska klyftor och med levnadsmönster där vi lever långt utanför de hållbara gränser som planeten sätter upp.

Vi i Vänsterpartiet har en plan för hur Sverige ska bli rättvist och hållbart. Vi behöver en politik för 100 procent förnybar energiproduktion. Våra transporter måste styras över från väg till järnväg och flygets utsläpp måste snabbt begränsas med minskat flygande där flygskatten är ett bra första steg. Utsläppen från livsmedelskonsumtionen ska minskas genom minskad köttkonsumtion och ökade satsningar på hållbar växtbaserad mat. För att underlätta omställningen vill vi inrätta en grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder kronor i kapital. Ur den ska stora och små företag liksom regioner och kommuner kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta. Miljöskadliga subventioner ska fasas ut och pengarna ska istället investeras i det som ställer om. Alla nya bilar som säljs efter 2025 i Sverige ska endast få drivas med el eller förnybara bränslen. Vi vill att Sverige ska få tågtrafik av schweizisk kvalité; punktligt, bekvämt, överkomliga priser och klimatsmart. Investeringarna i järnvägen, inklusive bygget av nya snabba tåg, måste därför intensifieras och finansieras med bland annat flygskatt och lån. Målet ska vara att Sverige ska ha nollutsläpp senast år 2040.

Det är bra att anslagen till miljö- och klimat kraftigt höjs i den statsbudget som vi och regeringen är överens om. Men det räcker inte. Inför de stora klimatfrågorna vågar regeringen inte ta kraftfulla beslut. När klimatet ställs mot kortsiktigt ekonomiskt tänkande så får klimatet vika. Subventioner till fossilindustrin finns kvar. De statliga företagen ställs inte om. Särskilt tydligt blev det med mandatperiodens största klimatbeslut, det om Vattenfalls kolgruvor. Där valde regeringen aktivt att riskera ökade utsläpp med 24 gånger det Sverige släpper ut årligen för att kortsiktiga ekonomiska intressen var viktigare. När vi krävt nya ägardirektiv till våra statliga bolag för att uppvärdera miljön och klimatet har regeringen konsekvent nekat.

Regeringen verkar inte se det tydliga sambandet mellan fördelning och klimat, där det är de rikaste i världen som förstör klimatet mest. Vår ökande rikedom måste användas på ett annat vis om vi ska minska utsläppen. Det är därför som vi menar att skatter på lyxkonsumtion, miljonärsskatt och andra åtgärder för att dämpa de rikas konsumtion inte bara är bra rättvisepolitik, det är också bra klimatpolitik. På samma sätt är ökade investeringar i vård, kultur och utbildning på bekostnad av den privata konsumtionen också bra klimatpolitik. Vi vill också använda den ökade produktiviteten till att minska arbetstiden för alla. Det är lika mycket en rättvise- som miljöfråga. Men inför alla dessa systemfrågor som rör miljö och rättvisa står regeringen än så länge handfallen.

Vilken slags regering Sverige ska ha efter den 9/9 är viktigt, men än viktigare är vilken politik som ska föras. Det oroar mig att SMP-regeringen hellre vill blicka högerut än vänsterut när det gäller framtida samarbete. Hur kommer det gå med flygskatten, de lokala klimatinvesteringarna, nödvändiga åtgärderna för minskad köttkonsumtion och arbetstidsförkortningen om S och MP ska samarbeta med Centern och Liberalerna? Det måste Stefan Löfven och Isabella Lövin kunna svara på.

Det är hög tid för en politik för rättvisa och klimatansvar. På riktigt.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson

Svensk elexport minskar utsläppen i Europa

I fjol exporterade Sverige 19 terrawattimmar el till andra länder. Det är väldigt mycket. Elen ersätter ofta fossilproducerad el i Tyskland, Danmark, Polen och andra länder. Export av svensk förnybar el kan därmed vara ett effektivt sätt att minska utsläppen av koldioxid i Europa. Men i dagsläget har vi dålig överblick över situationen. Därför borde någon av våra myndigheter få till uppdrag att fortlöpande kartlägga och redovisa elexportens klimatnytta. Se min skriftliga fråga om detta till energiminister Ibrahim Baylan och hans svar, som dessvärre inte var det mest visionära.

Avskaffa de klimatskadliga subventionerna

Som den trogne läsaren av denna blogg är bekant med har jag många gånger tagit upp problemet med miljöskadliga subventioner. Idag frågade jag klimatminister Isabella Lövin (MP) om regeringen tänkte anta en handlingsplan för att fasa ut de klimatskadliga subventionerna. Detta med anledning av den intressanta rapporten av Naturskyddsföreningen ”Avskaffa klimatskadliga subventioner” som presenterats idag. Där konstateras att Sverige subventionerar klimatskadlig verksamhet med ungefär 30 miljarder kronor årligen. Det kan handla om skattenedsättning för fordonsdiesel, att flyget är momsbefriat (utrikesflyget 0 % i moms och inrikes med lägsta momssatsen 6 %), reseavdraget, förmåner för fossilbilar, ingen energi- eller koldioxidskatt för gruvindustrin och stora bränslesubventioner till yrkesfisket. Naturskyddsföreningen kräver att dessa kostsamma och klimatskadliga subventioner ska vara avskaffade till 2022.

Hur svarade då Lövin? Kolla gärna själv i klippet (det går fort) och min replik (scrolla ned en bit i anförandelistan till höger). Svaret var dessvärre av karaktären att vi i Vänsterpartiet kommer att få fortsätta att tjata om frågan. Att miljöskadliga subventioner ska fasas ut är bl a ett krav som finns i vår valplattform.

Att tro på en teknofix är naivt

Jag svarar Sara Skyttedal (KD) om flyget och det vanskliga i att förlita sig på teknofixar. Man undrar, solokör hon eller är det KDs politik att verka för ett ökat flygande? Se hennes svar till mig här och mitt ursprungliga inlägg här.

Att tro på en teknofix är naiv
Aftonbladet 2018-02-09
Jag är inte kristdemokrat, men jag har lyssnat på tillräckligt många företrädare från KD för att förstå att tanken om ”förvaltarskap” är viktig för KD. Att se vår tid på jorden som en gåva som måste förvaltas med ansvar inför andra varelser och kommande generationer är en sympatisk tanke.
Men var finns förvaltarskapstänkandet hos de kristdemokrater som tycker att vi kan flyga mer?

Sara Skyttedal argumenterar på fullaste allvar att vi kan resa mer med flyg. Men hur hänger det ihop med det faktum att vi redan i dag överskrider flera av de gränser som planeten sätter för vår existens, inte minst vad det gäller utsläpp av växthusgaser?
Världssamfundet är överens om att om vi inte kraftigt minskar våra utsläpp står vi inför en farlig och okontrollerbar klimatförändring.

Flygindustrin hör till en av de snabbast växande utsläppskällorna och i dag finns det få konkreta styrmedel för att få ned utsläppen. Om det råder också en stor enighet. Hade det inte varit för att Skyttedal är en tongivande politiker hade hennes inlägg lätt kunnat avfärdas som rena stollerier eller som en text spökskriven av flyglobbyister.

Skyttedal påstår att flyget inte är subventionerat. Det är helt fel. Flyget är helt och hållet befriat från bränsleskatt, utrikesflyget helt momsbefriat och inrikesflyget betalar den lägsta momsen. Skulle flyget betala skatt och moms i samma nivå som andra transportslag skulle det handla om flera miljarder kronor extra per år. Priset betalas av någon annan – skattebetalarna och en utarmad miljö.

Skyttedal tycker att vi kan fortsätta att flyga som nu, eller mer, eftersom tekniken kommer att lösa problemet med eldrivna flygplan. Det är ju ett rent önsketänkande. Det finns inte en enda reguljär flyglinje i världen med eldrivna flygplan. Om nu elflygplan verkligen hade varit lösningen, varför har då flygindustrin inte tagit fram dessa?

Sara Skyttedal anser att det är ”naivt” att verka för minskat flygande. Att hoppas på en icke-existerande el-teknofix det är det verkligt naiva i sammanhanget. Men än värre; det är helt och hållet ansvarslöst gentemot kommande generationer och i strid med ett varsamt förvaltande av vår planet.

Jens Holm (V) riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Debatten om Arlandas expansionsplaner

Igår debatterade jag Arlandas expansionsplaner. Om antalet resenärer ska fördubblas eller tom tredubblas (som statliga Swedavia vill) då kommer det ofrånkomligen leda till kraftigt ökade utsläpp av växthusgaser. Det kan väl ändå inte regeringen backa upp? Nu har vi dessutom en klimatlag och nytt klimatpolitiskt ramverk som ska göra det olagligt att nedprioritera klimatet. Se hela debatten mellan mig, inframinister Tomas Eneroth och Carl Schlyter (MP) här.

På tal om flyget. Idag skriver jag i Aftonbladet om vikten av minskat flygande och behovet av ökade satsningar på hållbart resande. Noterar också en intressant artikel av Sverker LenasDN-kultur idag.

Vi har inte råd med de rikas Thailandsresor

Jag skriver om flyget och utsläppen idag i Aftonbladet. Läs där eller nedan.

Vi har inte råd med de rikas Thailandsresor
Aftonbladet 2018-02-07
I takt med att kritiken mot det ökande flygresandet växer tar flygindustrins megafoner till allt desperatare argument. Centerpartiets Annie Lööf tror att vi kan flyga mer, KD:s Sara Skyttedal försöker få fler Thailandsresor att bli en lyckochock för klimatet och Arlandas ledning vill mer än fördubbla antalet resenärer till flygplatsen.

Alltmedan regeringen S+MP sitter och vinglar på varsin vinge.

Samtidigt som klimatminister Isabella Lövin slår hål på Lööfs och borgerliga företrädares naiva teknikoptimism och regeringen faktiskt har verkat för både flygskatten och en klimatlag som säger att alla politikområden måste hålla sig inom klimatmålen – så verkar regeringen samtidigt för ett ökat flygande!

Flygplatser fortsätter att subventioneras kraftigt; nu senast med 250 miljoner kronor till bygget av en helt ny flygplats i Sälen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) driver på för att Arlanda ska mer än fördubbla antalet resenärer och bli ”Nordens ledande flygplats”. Hur det ska kunna uppnås med bibehållna klimatmål är för mig en gåta.

Det finns en nästan helt och hållet bortglömd dimension i den viktiga debatten om flygets miljökonsekvenser. Nämligen, vem är det egentligen som flyger? 80 procent av världens befolkning har aldrig någonsin satt sig i ett flygplan. Det är världens rika och en växande medelklass som flyger. Det stora flertalet gör det inte.

Även här i Sverige finns en klar koppling mellan inkomst och flygresor. Ju mer pengar du har desto mer flyger du. Det är också höginkomsttagare som varit pådrivande i den idealiserade bilden av flyget. Hur många åkte på solsemester till andra sidan av jordklotet för 20 år sedan, eller på weekendresor till London och Barcelona?

Jo, den absoluta rikaste eliten har alltid rest så och det är deras beteende som nu blivit stilbildande för en bredare medelklass. Utsläpp och klass går igen på en mängd andra områden. Världens rikaste tiondel står för 45 procent av världens utsläpp. Ju mer pengar du har desto mer konsumerar och reser du.

Om världens rikaste tiondel kunde begränsa sina utsläpp till det som i dag är EU-snittet skulle det innebära en total utsläppsminskning på 33 procent i världen, enligt den brittiske forskaren Kevin Anderson. En ekonomisk politik för ökad rättvisa är också bra klimatpolitik.

Affärsmän som ständigt pendlar mellan världens metropoler kan vara betjänta av ett ökat flygande. Kanske också en och annan miljardär som vill lätta upp tillvaron med att okynnesflyga till Västindien i privatplan över helgen.

Vänsterpartiet är inte ute efter att skuldbelägga vanliga människor som kanske semesterflyger någon gång ibland eller har familj någonstans dit man måste flyga och flyget är ju bra och praktiskt av många skäl. Det vi invänder mot är att subventioner i dag går till flyg i stället för tåg, att så många måste leva med ökat flygbuller från flygplatserna och inte minst att våra barn och barnbarn tvingas leva på en planet där flygets utsläpp kommer att göra tillvaron olidlig.

Flyget måste därför bära sin fulla samhälls- och klimatkostnad. Flygskatten är ett bra första steg, men mer måste göras. Det är oansvarigt och helt ohållbart att tro att antalet flygresor kan öka, tvärtom måste flygandet minska. Det gäller även om det någon gång i framtiden går att driva flygplanen med biobränsle; de medför ju ändå stora utsläpp till exempel på hög höjd.

I det perspektivet är det också orimligt att tro på en expansion av Arlanda, och Bromma flygplats bör snarast läggas ned. Intäkterna från avgifter och skatt på flyget måste gå till ökade hållbara transportmedel, främst tåget. Den obekväma sanningen är att det svenska flygets utsläpp har ökat med mer än 70 procent sedan 1990. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040.

Låt oss agera nu för att det inte ska hända.

Jens Holm (V) riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Arlandas expansion och utsläppen

Arlandas ledning vill att antalet resenärer på sikt ska tredubblas till flygplatsen. Redan idag har Arlanda slagit rekord med mer än 26 miljoner resenärer 2016. Arlandas ägare, statliga Swedavia, vill expandera verksamheten så ännu fler kan flyga från Arlanda med sikte på 70 miljoner resenärer 2070. Infrastrukturminister Tomas Eneroth har svarat och sagt att han vill att Arlanda ska bli ”Nordens ledande flygplats”. Den visionen finns också fastslagen i regeringens s k flygstrategi (se sid 18). Men mer flygande innebär ökade utsläpp. Och är det något planeten inte klarar av så är det just det, att utsläppen ökar.

Vi har numera en klimatlag och ett klimatmål om nollutsläpp till 2045. Utsläppen ska alltså minska år för år. Alla politikområden måste hålla sig inom ramarna för vad som är hållbart för planeten. Det ska numera vara, precis som klimatminister Isabella Lövin sagt, ”olagligt att prioritera bort klimatet”.

Å ena sidan krav på kraftigt minskade utsläpp, å andra sidan en minister som vill expandera Arlanda. Det hänger inte ihop. Det kommer jag att debattera idag. Se min interpellation om Arlandas expansion och hur det kommer påverka klimatet nedan eller på länken. Jag ställde IPn till klimatminister Isabella Lövin, men hon lämnade över den till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Även det kan ses som ett svar. Debatt idag på eftermiddagen.

Arlandas expansionsplaner och påverkan på klimatet
Interpellation 2017/18:338 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Flyget är en av våra snabbast växande utsläppskällor av växthusgaser. Sedan början av 1990-talet har de svenska utrikesflygresorna ökat med 130 procent, och de samlade svenska utsläppen från flygsektorn ligger i dag på 11 miljoner ton enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola till Naturvårdsverket. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040. Vi välkomnar förslaget till flygskatt, men i övrigt finns få konkreta styrmedel för att minska flygets snabbt ökande utsläpp.

Statliga Swedavia vill att Sveriges största flygplats Arlanda ska expandera från 26 miljoner till på sikt 70 miljoner flygresor per år. En så kraftig ökning skulle förstås leda till ökade utsläpp och därmed riskera våra nationella klimatmål och övriga miljömål. Trots det tycks Arlandas expansionsplaner välkomnas av regeringen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth kommenterade planerna nyligen: Arlanda behöver byggas ut rejält. Målet är att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. (Svenska Dagbladet den 4 januari 2018)

Från och med i år har Sverige en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Den 1 januari, när klimatramverket trädde i kraft, sa klimatminister Isabella Lövin: Från och med nu blir det olagligt att prioritera bort klimatet. Syftet med det klimatpolitiska ramverket är att alla politikområden och regeringens samlade politik ska verka för att klimatmålen nås. Ett klimatpolitiskt råd har inrättats med syftet att övervaka att den samlade politiken verkar för att klimatmålen nås.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:​

​Anser statsrådet att Arlandas expansionsplaner är förenliga med Sveriges klimatmål och övriga miljömål?
Avser statsrådet att verka för att regeringen genomför en analys ur miljö- och klimatperspektiv av Swedavias expansionsplaner för Arlanda?