Sluta skattebefria flyget

Den här debatten ser jag verkligen fram emot. Regeringen har lovat att driva avskaffande av flygets skattebefrielse på drivmedel. Det är inom ICAO man främst driver den frågan. Nu är det upp till bevis. Debatten mot infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) blir i riksdagens kammaren ti 5 mars. Läs min interpellation nedan eller hos riksdagen. Och läs gärna mer om vad jag skrivit om flyget, utsläppen och subventionerna.

Avskaffande av flygets skattesubvention
Interpellation 2018/19:74 av Jens Holm (V)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S) 2019-02-13
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kan de växa med ytterligare 300–700 procent till 2050. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Vi måste snabbt agera för att minska flygets utsläpp.

Ett konkret sätt att agera vore att avskaffa de stora subventioner som i dag ges till världens flygindustrier. I enlighet med Chicagokonventionen från 1944 beskattas inte flygbränsle. Endast i EU har EU:s miljöbyrå räknat ut att skattebefrielsen på flygbränsle gör att det europeiska flyget subventioneras med 200–300 miljarder kronor årligen. Ett effektivt sätt att minska flygets utsläpp, och dessutom spara miljardtals kronor, vore att snarast avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle.

Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO. Det är glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Om några dagar inleds ICAO:s 216:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

Vad är regeringens strategi för att avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle?
Avser statsrådet att verka för att regeringen lyfter avskaffandet av skattebefrielsen på flygbränsle till ICAO:s kommande ministermöten och inför generalförsamlingen i september?

Give the Peace Prize to Greta Thunberg

We have nominated the climate activist Greta Thunberg to the Nobel Peace Prize. Below our motivation.

To the Norwegian Nobel Committee:
Nobel Peace Prize to Greta Thunberg
Greta Thunberg is a climate activist, and the main reason she deserves the Nobel Peace Prize is that despite her young age, she has worked hard to make politicians open their eyes for the climate changes. There is no other topic that is such important as this, and what we need to right now is to focus on how we can solve this crisis. This is what she said when she arrived to the train station in Davos for the summit: “You have failed. In the future, if we don’t care about this, then no other issues are going to matter. I see the facts and I see what needs to be done and I decide to do it because if I didn’t, I would feel bad. When I grow up, I want to look back and say that I did what I could back then.” – Greta Thunberg.

Thunberg is 16 years old and despite the fact that she is still a child, she shows us that everyone can make a difference. It’s just a matter of courage and will power. Greta has been protesting outside the Swedish parliament with the sign “School Strike for the Climate”. She kept protesting every day, starting the 20th of August and stopped 9th of September when the Sweden went into their general election. She has made the world open their eyes and seeing the reality and not just that, she showed us that every single one could make a difference. No matter how big the difference is, but everyone can do something.

Greta Thunberg is now school striking every Friday and she is not stopping until Swedish politics is synced with The Paris Agreement. Thunberg has also been taking part of other demonstrations around the world. For example, she participated in the demonstration “Rise for Climate” outside the EU Parliament in Brussel, in a climate march in Helsingfors and in London.

Her initiative spread internationally under the hashtags #Fridaysforfuture and #ClimateStrike and in the end of September she had been talked about in TV media and by the Secretary General of FN António Guterres and Arnold Schwarzenegger.

Håkan Svenneling, MP riksdagen Sweden
Jens Holm, MP riksdagen Sweden

Transportsektorn och klimatmålen

Här kan du se gårdagens utfrågning om transportsektorn och klimatmålen (så länge som Svt har länken aktiv), som Trafikutskottet arrangerade, via Svt. Nedan mitt öppningsanförande.

God morgon kära kollegor, talare och åhörare,

Hjärtligt välkomna till Trafikutskottets utfrågning om transportsektorn och uppfyllandet av våra klimatmål.

Vi vet alla att klimatförändringen är mänsklighetens största utmaning någonsin. Aldrig under de senaste 800 000 åren har det funnits så mycket växthusgaser i atmosfären som nu och det här gör vår planet varmare för varje dag som går. Det är precis som 15-åriga svenska Greta Thunberg sa inför FNs klimatkonferens i Katowice i fjol: ”Vi står inför ett existentiellt hot, och det finns inte längre någon tid att fortsätta den här vansinniga vägen vi färdas på.” Och det stämmer. Den vansinniga vägen Greta talar om är den utsläppskurva vi nu är inne på. Den kommer inte att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader C, inte ens under 2, utan med dagens takt får vi en uppvärmning som hotar civilisationen så som vi känner den. Det är våra barn och barnbarn som vi försätter i den situationen.

Ingen av oss här vill att vi ska hamna där. Det är därför vi nu i Sverige firar ett år med vår helt unika klimatlag och klimatpolitiska ramverk. Det som slår fast att våra utsläpp ska vara nettonoll till senast 2045 och transportsektorn – som står för en tredjedel av våra utsläpp – har ett helt eget mål. Våra utsläpp ska minska med minst 70 procent till 2030.

Vi i Trafikutskottet har kallat till denna utfrågning för att ta reda på hur väl vi ligger i fas med den målsättningen. Jag kan redan nu berätta att vi inte ligger i fas. Därför vill vi lägga stort fokus vid vad mer som behöver göras för att vi ska kunna uppnå transportsektorns klimatmål. Vad förväntar ni er av oss politiker? Vad kan branschen själv göra? Vilka är utmaningarna? Men också, vilka är möjligheterna? För vi vet ju att ett samhälle där vi kraftigt minskar våra utsläpp också är ett samhälle med bättre luft att andas, med bättre folkhälsa, där vi skapar hundratusentals nya gröna jobb, där vi sparar pengar som idag går till fossilsubventioner – kort och gott; ett mycket bättre samhälle.

Det är kring dessa utmaningar och möjligheter som jag vill att denna förmiddags utfrågning ska kretsa.

Återigen, hjärtligt välkomna!

Några praktikaliteter.
1. Eftersom vi har så mycket intressant att diskutera har vi också ett mycket tajt schema. Vi uppmanar alla föredragshållare att hålla sig inom tidsramen.
2. Frågestunden är främst reserverad för riksdagens ledamöter. I mån av tid släpps andra frågeställare in.
3. Vi glädjer oss särskilt åt att Svt direktsänder denna utfrågning. Det möjliggör en spridning långt utanför dessa lokaler. Vi i Trafikutskottet kommer också att dokumentera utfrågningen i en skrift som senare kommer att publiceras.
4. På tal om dokumentation arrangerade Trafikutskottet i våras en liknande utfrågning som då fokuserade på fossilfria drivmedel.
5. Som ni ser bland våra talare, och också här i presidiet, är transportsektorn en mansdominerad bransch. Vi har ansträngt oss för att ha en jämn könsfördelning bland våra talare, men övervikten är klart manlig. Det noterar vi och arbetar vidare med.
6. Kommentera gärna på sociala medier under hashtaggen: #uppnåklimatmålen
7. Sist men inte minst vill jag tacka utskottets kansli, och i synnerhet Anna Blomdahl som har arbetat så hårt med förberedelserna för detta. Det är Annas förtjänst att vi nu har ett så välmatat program som vi har. Tack, Anna.

Med de orden vill jag lämna plats för vår förste talare Robert Andrén, generalsekreterare Energimyndigheten.

Klimatbesluten under 2019

Med ett nytt år kommer förstås nya möjligheter. Trots Trump, Bolsonaro, M/KD/SD-budget hoppas jag att 2019 blir året då klimatfrågan verkligen kommer högst upp på dagordningen. Ute i stugorna märks engagemanget för att ställa om vårt samhälle allt mer. Vem har inte diskuterat flygets utsläpp under jullovet, eller julskinkans klimatpåverkan? Utanför riksdagen har Greta Thunberg och hennes vänner klimatstrejkat varje fredag, och fler dagar därtill. Jag kommer göra allt jag kan för att se till att omställningstempot höjs i Sverige.

Några beslut som har särskilt bäring på klimatet som jag kommer att följa – och påverka – under 2019 är.

Klimatlagen sätts på prov
Den 1 januari 2019 har vi haft klimatlagen på plats i exakt ett år. Under 2019 kommer det klimatpolitiska rådet att komma med granskningar om hur klimatarbetet går i Sverige, först ut nu under våren en granskning om transportsektorn och klimatmålen. Klimatlagen stipulerar också att varje ny regering måste anta en handlingsplan för hur klimatmålen ska nås under mandatperioden. Eftersom vi haft en övergångsregering har vi ännu inte sett någon sådan, men det borde vara en av de mest prioriterade frågorna att ta sig an för en ny regering.

Det gemensamma som blåslampa – inte bromskloss
En ännu mer brådskande uppgift för en ny regering är styret av våra myndigheter och statliga bolag. Så snart regeringen finns på plats förväntas den snart att presentera nya instruktioner till våra 200-talet statliga myndigheter och våra 48 statliga företag. Det här kan vara ett av de absolut kraftfullaste besluten som tas för att ställa om Sverige. Jag ska göra allt jag kan för att den nya regeringen ser till att Vattenfall får 100 procent förnybart som huvuduppdrag, Försvarsmakten slutar att motarbeta vinkraftsparker, att vi får ett SJ som erbjuder bokning av utlandsbiljetter och kör nattåg ned till kontinenten, att Trafikverket slutar bygga dyra motorvägar,  Upphandlingsmyndigheten ännu mer proaktivt främjar hållbara upphandlingar, AP-fonder divesterar bort det fossila, att Swedavia slutar tala om att trefaldiga flygandet från Arlanda, Konkurrensverket som slutar att lägga krokben för alla som vill göra något gott och att vi får ett skatteverk främjar egenproducerad el och andra smarta klimatlösningar (t ex inom den s k cirkulära ekonomins hägn). Detta som några exempel på vad vi kan ha våra gemensamt ägda bolag och myndigheter till.

Unik chans att fasa ut de miljöskadliga subventionerna
I Sverige subventioneras miljöskadlig verksamhet med upp till 60 miljarder kronor varje år. De rena klimatskadliga subventionerna uppgår till 30 miljarder kronor, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen. Vi i Vänsterpartiet har länge drivit att regeringen måste fasa ut dessa skadliga subventioner. Och kanske blir 2019 året då det börjar hända? I regeringens budget från 2018 fick vi in att ett utfasningsarbete ska påbörjas. Även från borgerligt håll finns ett intresse av att få stopp på de miljöskadliga subventionerna. En ny regering kan se till att det sker.

Ett nytt reseavdrag
Ett mycket konkret sätt att sluta upp att subventionera det som skadar och förstör är att införa ett nytt reseavdrag för arbetsresor. Dagens reseavdrag, som egentligen är ett bidrag, gynnar ensidigt bilresande och belastar statskassan med närmare sex miljarder kronor per år. Senast den 1 juli i år ska regeringens utredningsuppdrag om ett nytt reseavdrag läggas fram. Jag förväntar mig att vi då får ett förslag som främjar hållbara arbetsresor och att det är boende i glesbygd som främst omfattas (inte storstadsbor som idag).

Explosion för tågresor i Europa
Jag tror att 2019 blir året då svenskarna på allvar ser tåget som det självklara färdmedlet för resor ned till kontinenten. Vårt flygande planade glädjande nog ut något under 2018, en logisk konsekvens av att vi vill ta större klimatansvar. Med ett antal relativt enkla politiska beslut kan vi se till att vi snart har ett gemensamt europeiskt tågbokningssystem, synkroniserade tidtabeller, nattåg genom Europa, bättre tågförbindelser mellan Sverige och Norge samt att SJ får ett konkret uppdrag att ombesörja utlandsbokningar av tågbiljetter.

Höghastighetstågen ser ljuset
En av de viktigaste uppgifterna för en ny regering borde vara att väcka liv i samtalen om höghastighetsbanor i Sverige. Under 2019 kommer vi förhoppningsvis överens om detta. Genom en lånefinansierad lösning kan utbyggnaden gå relativt snabbt och kommer inte att konkurrera med andra viktiga investeringar. Det kommer att bli den största samlade järnvägsinvesteringen sedan järnvägens utbyggnad i Sverige för över hundra år sedan.

EU-valet den 26 maj
Det är förstås helt avgörande att vi får ett så progressivt EU-parlament som möjligt. Just nu har den gröna vänstern medvind runt om i Europa, och så även i Sverige. Vill man ha ett parti som verkar för att miljöskadliga subventioner fasas ut, minskad köttkonsumtionen, stopp för fossilsatsningar, europeisk tågtrafik (nattåg, bokningssystem, tidtabeller, priser),  100 procent förnybar energi, att EUs klimatambitioner överlag skärps, aktivt samarbete med Syd i omställningen, stopp för marknadsfundamentalism och verkar för en rättvis handel och mycket mer därtill då ska man rösta på Vänsterpartiet.

Ny fart i de internationella klimatförhandlingarna
Efter klimattoppmötet i Katowice finns en regelbok på plats för hur Parisavtalet ska genomföras. Under 2019 kommer arbetet att tydliggöras och ny energi kommer att injekteras i det internationella klimatsamarbetet. Klimattoppmötet COP25 i Chile blir en av höjdpunkterna.

Detta, ett axplock av klimatfrågor att hålla koll på. Vad har jag glömt?

Värna flygskatten – för klimatets skull

Jag skriver idag i ETC med Anna Sehlin (V) SLL och Rikard Warlenius (V) Stockholms stad om hur vi i närtid kan minska utsläppen från flygindustrin. Konkreta förslag som gör skillnad här och nu istället för låtsasåtgärder som CORSIA. Läs hos ETC eller nedan.

Värna flygskatten – för klimatets skull
ETC, 2019-01-10
I dessa tider då forskare, aktivister och företag larmar om en framtida klimat-katastrof är det förbluffande att högern fortsätter med sin klimatfientliga politik inte minst vad gäller flygets utsläpp. Vi i Vänsterpartiet på riksdags-, landsting- och kommunnivå i Stockholm kan inte bara blunda för detta utan kräver att kommande regering och de blågröna styrena i Stockholm tar ansvar för klimatet.

Att Kristdemokraterna och Moderaterna – med stöd av C, L och SD – nu slopar den lilla flygskatten är djupt provocerande. Svenskarnas utsläpp från flyg är lika stora som utsläppen från bilar, ändå återgår de nu till att bli helt skattebefriade. Det går inte alls ihop med principerna att behandla olika färdmedel lika och låta utsläpparen betala.

Genom ett nytt internationellt avtal, CORSIA, finns nu en internationell överenskommelse om kompensationskrav för flyget som innebär att flygbolagen efter år 2020 måste köpa utsläppskrediter och kompensera för de utsläpp som överstiger 2020 års nivå. Men det räcker inte på långa vägar. Problemet med CORSIA är att det lurar oss att vi har gjort tillräckligt. I Sveriges riksdag är det bara Vänsterpartiet som har gått emot förslaget. Flygresandet ökar för snabbt och den tekniska utvecklingen och begränsningarna går för långsamt.

Stockholms läns flygplatser Bromma och Arlanda har sammanlagt hela cirka 25 miljoner resor per år, och antalet ökar stadigt. I Sverige har antalet utrikes flygresor per invånare mer än fördubblats sedan början av 90-talet. För att klara utsläppsmålen måste den utvecklingen brytas. Ändå vill samtliga partier utom Vänsterpartiet se en stor utbyggnad av Arlanda flygplats. De vill även ha kvar Bromma flygplats ända till 2038. I Stockholms stad är det vänstern som driver en snabb nedläggning av Bromma – utan att bygga ut Arlanda.

Även transporter till och från flygplatserna bör räknas in i flygets klimatpåverkan. Trots att den snabbaste resan till och från Arlanda går med tåget Arlanda Express görs de flesta resor med bil. En anledning är att A-Train, ägt av australiska och kinesiska investerare, har ensamrätt på att köra Arlanda Express och tar väldigt bra betalt. Efter långa diskussioner har Storstockholms lokaltrafik, SL, fått tillåtelse till pendeltågstrafik vid station Arlanda. Resenärerna måste dock betala en avgift på hela 120 kronor per passage. Vänsterpartiet i Stockholms landsting menar att det är hög tid att ta tillbaka Arlandabanan i folkets ägo och låta regionala tåg använda station Arlanda utan höga avgifter.

Klimatet kräver en omställning till fossilfrihet i alla samhällssektorer. Flyget har länge varit undantaget från alla åtgärder, men det går inte längre. Därför kräver vi av kommande regering:

• Återinför flygskatten och höj den för de som flyger mest.

• CORSIA-avtalet räcker inte, Sverige måste driva på för att minska flygets utsläpp.

• Verka internationellt för att flygets bränsle ska kunna beskattas

• Lägg ner Bromma flygplats snarast möjligt.

• Ingen ytterligare utbyggnad av Arlanda flygplats.

• Använd option att köpa Arlandabanan från A-Train

• Se över möjlighet att införa trängselskatt in till Arlanda för privatbilar.

Jens Holm (V), Riksdagsledamot och
ordförande i riksdagens trafikutskott

Anna Sehlin (V), Oppositionslandstingsråd
i Stockholms läns landsting

Rikard Warlenius (V), Ledamot i Stockholms stads
kommunfullmäktige

COP24: Symboliskt nog är flera av huvudsponsorerna av klimatmötet i Katowice kolföretag

Jag och vår EU-parlamentariker Malin Björk skriver idag i Sydsvenskan om COP24. Läs inlägget där eller nedan.

Symboliskt nog är flera av huvudsponsorerna av klimatmötet i Katowice kolföretag
Sydsvenskan, 2018-12-12
Det är bara några dagar kvar av klimattoppmötet i polska Katowice. Världens regeringar är samlade för att komma överens om hur målen i Parisavtalet ska uppnås. För att hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs ansträngningar utan tidigare motstycke, enligt FN:s klimatpanel.

Alla seriösa forskare och politiker vet att det är allvar nu. Ändå lyser de nödvändiga åtgärderna med sin frånvaro. Utvecklingen går till och med åt fel håll. Bara i EU ökade koldioxidutsläppen från fossila bränslen med i snitt 1,8 procent mellan 2016 och 2017. Det visar EU:s egna siffror från Eurostat. Bara 7 av de 27 undersökta EU-länderna minskade sina utsläpp, resten ökade utsläppen.

Även koldioxidutsläppen från nya bilar ökade i fjol, enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån. Samtidigt ökade bilförsäljningen i EU med 3 procent till över 15 miljoner bilar. En kraftig ökning av flygresor och köttkonsumtion är annat som snabbt behöver bromsas.

Nyligen presenterade EU:s klimatkommissionär Miguel Arias Cañete EU-kommissionens långtidsstrategi för att få ner EU-ländernas koldioxidutsläpp. Kommissionen siktar på att göra EU klimatneutralt till år 2050. Det är ett för EU relativt ambitiöst mål, men utan nödvändiga åtgärder och tvingande lagstiftning förblir det just bara ett mål.

Det räcker inte att överlåta ansvaret för koldioxidutsläppen och andra växthusgaser till privata storföretag. Folkvalda politiker måste våga fatta nödvändiga beslut, även om det innebär minskade vinster för storföretagen. För så stora minskningar av utsläppen som nu behövs går det inte att tro att lösningen är ny teknik.

Både Sverige och EU måste sluta subventionera klimatskadlig verksamhet. En lämplig början är att avskaffa dagens stora subventioner till flygindustri, fossil energi och produktion av kött. En stor del av dessa subventioner ingår i EU:s och medlemsstaternas budgetar. Bara i Sverige subventioneras miljöskadlig verksamhet med närmare 60 miljarder kronor, enligt Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket.

Symboliskt nog är flera av huvudsponsorerna av klimatmötet i Katowice kolföretag, däribland polska JSW, ett av landets ledande kolföretag. Det är en påminnelse om hur klimatpolitiken ser ut idag: Nästan alla är överens om att situationen är allvarlig och att något måste göras, men när det väl kommer till kritan gäller business as usual.

Översatt till torra men konkreta åtgärder kräver Vänsterpartiet att Sveriges regering i de pågående klimatförhandlingarna trycker på för att EU ska höja sin ambition från 45 till minst 60 procent minskade utsläpp till år 2030. Vänsterpartiet vill också kraftigt öka den ekonomiska kompensationen till de fattiga länder som drabbas av Västvärldensutsläpp. Globalt sett står den rika delen av världen för de största utsläppen medan jordens fattigaste människor drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Klimatfrågan är också en genusfråga. Vi lever i en värld där normer om manlighet kopplas till konsumtion av exempelvis stora bilar, kött och andra varor som ökar koldioxidutsläppen. Därför måste vi alla också göra upp med de destruktiva könsnormerna.

I Sverige lever människor som om de hade fyra planeter. Jorden klarar bara av en fjärdedel av dagens konsumtion och utsläppen minskar inte alls i den utsträckning de borde göra för att planeten ska överleva. Vad kan vara ett bättre tillfälle att ändra på det än nu när klimatmötet i Katowice, COP 24, är mitt inne i sin sista vecka. Sverige måste driva på för högre klimatambitioner, ökat klimatstöd till utvecklingsländerna och arbeta för att alla subventioner till klimatskadlig verksamhet avskaffas. Det skulle vara en bra början på den förändring som nu krävs.

Jens Holm (V), Malin Björk (V)

Flygets utsläpp måste minska på riktigt

Jag skriver i ETC (dessvärre bakom betalvägg) om den internationella åtgärden Corsia med syftet att minska flygets klimatpåverkan. Problemet med Corsia är att det inte innehåller konkreta mål att om flygets utsläpp ska minska, utan åtgärderna handlar om att neutralisera flygets utsläpp genom uppköp av krediter i andra länder. Corsia har nu gjort att svenska regeringen inte längre driver andra effektiva åtgärder för att minska flygets utsläpp såsom att avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle.

Vad säger de andra partierna om utsläppen från flyget?
ETC-debatt, 2018-12-06
Jag instämmer fullt ut med Mattias Nilssons och Moa Lindholms kritik (ETC 30/11) mot åtgärden mot flygets utsläpp som går under namnet Corsia (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Som Nilsson och Lindholm skriver innebär det Corsiaförslag som nu förhandlats fram inom det internationella luftfartsorganet, ICAO, att flygindustrin kan fortsätta att öka sina utsläpp till 2020. Efter 2020 ska utsläppsökningen kompenseras av billiga och osäkra utsläppskrediter, men flygandet och dess utsläpp kan alltså ändå fortsätta att öka därefter.

När vi hanterat Corsia i Sveriges riksdag har det bara varit Vänsterpartiet som har gått emot förslaget. Utifrån det aktuta läge vi befinner oss i för planeten har det både oroat och förvånat mig att det bara är vi som har ifrågasatt denna låtsasåtgärd mot flygets utsläpp. Tvärt om har t ex Socialdemokraterna och Miljöpartiet varit aktiva pådrivare för Corsias införande.

Vad än värre är är att Corsia numera hotar möjligheten att driva på för verkliga utsläppsminskningar från flygindustrin. När jag lyssnade på representanter från svensk industri häromveckan använde de just Corsia som argument för att den högst måttliga svenska flygskatten måste avskaffas. När ICAOs ministermöte inleddes för ett par veckor sedan drev vi i Vänsterpartiet att Sverige och EU skulle driva att den internationella skattebefrielsen på flygbränsle skulle avskaffas. Det har tidigare varit en tydlig svensk position, men nu övergiven. Istället hänvisar S/MP-regeringen till Corsia. När nu Sverige inte längre aktivt driver att flygbränsle måste kunna beskattas undrar jag vilket land vi ska sätta vårt hopp till?

Det här håller inte. Flygindustrin är sannolikt världens enskilt snabbaste utsläppskälla. Det är också utsläpp som till den absolut största delen genereras av en liten över- och medelklass i världen. 80 procent av världens invånare har aldrig satt sin fot i ett flygplan. Att subventionera flygbränsle kostar både enorma summor årligen och det förvärrar klimatförändringen i en snabb takt. Nilsson och Lindholm avslutar sin insändare med att avkräva svenska politiker svar på låtsasåtgärden Corsia. Nu har de iallafall fått Vänsterpartiets. Vi säger nej till falska lösningar och ja till verkliga åtgärder för att minska flygindustrins utsläpp. Vad säger de andra partierna?

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson och ordförande i riksdagens trafikutskott

Därför ska Tvärförbindelse Södertörn inte byggas

Expressens ledarsida kritiserar idag det dyra och klimatfarliga motorvägsbygget som går under namnet Tvärförbindelse Södertörn. Tvärförbindelse Södertörn är en föreslagen två mil lång motorväg mellan Kungens Kurva och Haninge, söder om Stockholm. S/MP-regeringen har drivit på projektet som nu presenterats av Trafikverket. Kostnaden uppskattas till 10 miljarder kronor. För den summan skulle man kunna bygga många cykelvägar och investera i kollektivtrafiken. Motorvägsbygget bygger dessutom på en kalkyl där bilresandet, och därmed utsläppen, ökar. Därför avfärdar bl a Naturvårdsverket bygget.

Dessvärre finns Tvärförbindelsen nu inlagd i regeringens nationella infrastrukturplan. Vi i Vänsterpartiet motsätter oss nya dyra motorvägar som ökar utsläppen av växthusgaser. Det är därför vi i Vänsterpartiet, som enda parti (dessvärre), har motsatt oss det här klimatfarliga motorvägsbygget.  Läs gärna mer om det i vår motion om den nationella infrastrukturplanen där Tvärförbindelse Södertörn ingår.

COP24 – höj ambitionerna

På söndag drar det stora klimattoppmötet COP24 igång i Katowice, Polen. Sverige kommer förstås var på plats med ministrar och ett stort antal tjänstemän (jag kommer också vara på plats de sista dagarna). Vi har diskuterat den svenska positionen flera gånger i riksdagen, bl a i EU-nämnden och i Miljö- och jordbruksutskottet. Vi i Vänsterpartiet välkomnar när klimatminister Isabella Lövin säger att hon vill höja klimatambitionerna på toppmötet. Men när frågan har diskuterats här i riksdagen är det oklart om hon verkligen kommer driva det och vilka ambitioner hon egentligen vill höja. Vi i Vänsterpartiet har därför reserverat oss mot den svenska positionen.

Inför COP24 vill Vänsterpartiet:

Att Sverige klart och tydligt kräver att EU höjer sina minskningsambitioner till minst 60 procent minskade utsläpp till 2030. Det är klart och tydligt att alla länder måste göra mer för att vi ska nå 1,5gradersmålet. Industrialiserade stater som Sverige måste gå före.

Att Sverige verkar för att det införs en ny additionell klimatfinansiering till de länder som drabbas här och nu. Det är bra att pengar har mobiliserats, men det behöver mer och klimatfinansiering får inte tas från det ordinarie biståndet. Den gröna klimatfonden, anpassningsfonden och andra fonder för att hjälpa utvecklingsländerna behöver en bättre finansiering och ett effektivare och bättre styre. Det här perspektivet kan också stärkas inom ramen för det som kallas loss and damage.

Att låtsaslösningar som klimatkrediter, CDM, flexibla mekanismer avskrivs som sätt att minska utsläppen, eller åtminstone minimeras till att endast bli kompletterande åtgärder. Fokus ska vara på att ställa om här och nu och att vi måste ta ansvar för våra utsläpp.

Överföring av ny teknik till utvecklingsländerna måste underlättas. Patent och dyra användarlicenser får inte stå i vägen för tekniköverföringen. Immaterialrätten borde kunna luckras upp för klimatteknik.

Att det finns ett tydligt genusperspektiv i klimatpolitiken. Tidigare har genusfrågor varit viktiga för Sverige, nu ser vi inte det i den svenska positionen. 

Sist men inte minst, det bästa sättet att visa att vi tar planetens framtid på allvar är att vi gör allt för att ta ansvar för våra egna utsläpp. Hur vi kan göra det tar vi upp i vår motion, Klimaträttvisa, som vi nyligen lämnat in till riksdagen.

Vi måste göra mycket mycket mer för klimatet

Med nuvarande klimatåtaganden (de som gjordes i Paris) går världen mot en temperaturökning på 3 grader C, istället för 1,5 grader. Får att världen ska kunna begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader C behöver världens klimatambitioner trefaldigas. Ska vi hålla oss under 1,5 grader C behöver vi göra fem gånger mer för att minska världens utsläpp än vad som idag görs. Det är ord och inga visor från FNs senaste klimatrapport ”Emissions Gap Report 2018”

Vi måste alltså göra tre till fem gånger mer än vad vi gör idag. Dessutom har rika länder som Sverige ett extra stort ansvar för att gå före och minska utsläppen. Snart börjar FNs klimattoppmöte COP24 i Polen. När kan vara ett bättre tillfälle än redovisa högre ambitioner i klimatpolitiken än då? Frågan är om Sverige och EU kommer att göra det? Jag HÖR att det finns ett intresse från t ex den svenska regeringen, men det jag är intresserad av är vad de GÖR.

Läs rapporten (el iallafall sammanfattningen). En av de viktigaste det här året!

SVT har också gjort en intressant faktaruta om hur olika länder; Mexiko, Indonesien, Brasilien, Kanada m fl, har kombinerat högre bränslepriser (för att minska utsläppen) med olika former av stöd till befolkningen. Att kombinera utsläppsminskningar med ekonomisk omfördelning är en god idé.