Ökade utsläpp från vägtrafiken – debatt

Idag debatterade jag de ökade utsläppen från vägtrafiken. Vilka nya åtgärder föreslår klimatminister Isabella Lövin (MP) och regeringen utifrån det faktum att vi inte kommer nå vårt klimatmål om minskade utsläpp från transportsektorn med 70 procent senast 2030. Dessvärre var Lövins svar i mångt och mycket en blåkopia på 73-punktsöverenskommelsen med C och L. Jag fick inte heller ett tillfredsställande svar på min fråga om Lövin av klimatskäl var beredd att stoppa motorvägsbygget Tvärförbindelse Södertörn. Men ett icke-svar är ju också ett svar. Se debatten här.

Hög tid att avskaffa storbolagens investerarskydd

EU har äntligen beslutat att investeraravtal mellan EU-länder ska avskaffas. Det är mycket glädjande. Det är investeraravtalen (även kallat ISDS) som gör att bolag kan stämma stater. Progressiv politik på t ex miljö- och folkhälsoområdet hotas när storbolag kan hota med massböter. Vattenfalls stämning av tyska staten två gånger på miljöområdet avskräcker. Men varför motarbetar den svenska regeringen att investerarskyddet också ska plockas bort från det internationella energifördraget, det avtal som Vattenfall använt för att stämma Tyskland.

Idag debatterade jag frågan med handelsminister Ann Linde (S). Att en socialdemokrat så krampaktigt försvarar storbolagens intressen hade jag inte väntat mig.

Se hela debatten här. 

Efterlängtad klimatrapport – dags för handling

Då har Klimatpolitiska rådets första granskningsrapport om regeringens samlade politik kring uppnåendet av klimatmålen kommit. Rapporten visar med önskvärd tydlighet att dagens beslut och åtgärder inte på långa vägar räcker till för att uppnå våra klimatmål. Mycket mycket mer behöver göras. Rådet skriver bl a: ”Utsläppsminskningen har bromsat in när den behöver accelerera. Varken det övergripande målet om noll nettoutsläpp eller etappmålen kommer att nås utan ytterligare politiska åtgärder.”

Det klimatpolitiska rådet levererar också ett stort antal konkreta förslag på hur regeringen kan agera för att vi ska uppnå våra klimatmål. Jag förväntar mig nu att regeringen sjösätter förslagen utan fördröjning.

Några av förslagen som Klimatpolitiska rådet lyfter fram är:

  • Avskaffa de undantag i koldioxidbeskattningen som återstår för verksamheter utanför handelssystemet.
  • Arbeta proaktivt inom EU för skärpningar av handelssystemet och använd kostnadseffektiva nationella styrmedel för minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.
  • Inför lagstiftning som ger regeringen rätt att pröva etablering av verksamheter som motverkar möjligheterna att uppnå de nationella klimatmålen.

Klimatpolitiska rådet har särskilt granskat transportsektorn och har därför ett antal specifika förslag på området.

  • Besluta om en tidsbestämd handlingsplan för att nå fossilfria transporter bortom 2030-målet.
  • Gör de transportpolitiska målen förenliga med klimatmålen.
  • Stärk regelverk och processer för samhällsplanering som minskar bilberoendet.
  • Beakta skilda förutsättningar och utjämna negativa fördelningspolitiska effekter, till exempel mellan stad och landsbygd.
  • Förbered en reform av vägtrafikbeskattningen med utgångspunkt i ökad elektrifiering och användning av autonoma fordon som samtidigt främjar regional rättvisa.
  • Sluta subventionera bilägande, bilkörning och parkering.
  • Stärk kommunernas mandat och redskap för att främja fossilfria transporter.
  • Påskynda elektrifieringen av vägtransporter i hela Sverige.
  • Sätt ett stoppdatum för försäljning av fossila drivmedel.
  • Öka styrningen mot mer klimateffektiva fordon.

Mycket välkomna förslag till vilka ett förbud mot försäljning av nya fossilt drivna bilar skulle kunna läggas. Ett sådant förbud borde komma före förbudet mot fossila drivmedel.

Nu kommer jag göra allt som står i min makt för att se till att regeringen lägger fram konkreta lagförslag i linje med Klimatpolitiska rådets rekommendationer.

Klimatpolitiska rådet inrättades den 1 januari 2018 efter förslag från Miljömålsberedningen (där jag satt med). Syftet är att granska hela regeringens politik (inte bara klimatpolitiken) utifrån uppnåendet av våra klimatmål.

 

Avskaffa flygets skattebefrielse

I EU subventioneras miljöskadligt flygande med hissnande 200-300 miljarder kr/år. Regeringen säger att de vill avskaffa flygets skattebefrielse. Men ska de gå från ord till handling är det i år det gäller. I eftermiddag debatterar jag frågan med finansminister Magdalena Andersson (S). Läs mitt debattinlägg i frågan nedan. Här finns min interpellation som ligger till grund för debatten.

Avskaffa flygets skattebefrielse
Aktuell Hållbarhet, 2019-03-05
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kommer utsläppen fortsätta att växa kraftigt. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Regeringens utredare föreslog igår obligatorisk biobränsleinblandning för flyget. Det kommer minska flygets utsläpp med knappt en fjärdedel till 2030. Det är uppenbart att det inte är tillräckligt. Därför måste mycket mer göras för att snabbt minska flygets utsläpp.

Det är nog fler än jag som undrar hur det kan vara så himla billigt att flyga. En tusenlapp tur och retur till London, ett par hundra kronor för ett inrikesflyg. Ett av skälen är att vi alla är med och subventionerar flygandet. I Sverige uppgår subventionerna till drygt åtta miljarder kronor, nästan en tusenlapp per person. Den största subventionen till flygindustrin är att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle. I EU handlar den skattebefrielsen om en subvention på 200-300 miljarder kronor årligen, enligt EU:s miljöbyrå. Det är oerhört mycket pengar, illustrerande nog nästan lika mycket som EU har öronmärkt för klimatåtgärder i långtidsbudgeten (320 miljarder kronor)!

Att flyget är skattebefriat daterar tillbaka till andra världskrigets dagar. I och med den så kallade Chicagokonventionen från 1944 får inte flygbränsle beskattas. Men den överenskommelsen gjordes långt innan Parisavtal och klimatmedvetenhet och framstår idag som totalt obsolet. Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. Och inom ICAO förändras ett tidigare beslut med två tredjedelars majoritet av de 192 medlemsstaterna. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO.

Det är därför glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: ”Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle.” Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Men var finns regeringens strategi för att avskaffa flygets skattebefrielse. I mitten av april inleds ICAO:s 217:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta. Och generalförsamling arrangeras inte varje år. Därför är det nu som regeringen måste agera om den vill avskaffa flygets skattebefrielse.
Var finns handlingsplanen; infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), klimatminister Isabella Lövin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S)? Hur kommer ni driva att flygets skattebefrielse avskaffas?

För det kan väl inte vara så att vi alla ska fortsätta att subventionera ökad flygande med tusentals kronor, alltmedan utsläppen växer och hotar vår existens?

Jens Holm (V)
ordförande i riksdagens trafikutskott

Statliga bolag ska verka för att klimatmålen nås – inte motarbeta dem

Motarbetar våra statliga bolag en ambitiösare klimatpolitik? Jo, så illa är det. LKAB, SJ, Vattenfall, Systembolaget m fl är inte bara betalande medlemmar i lobbyorganet Svenskt Näringsliv, de sitter också i styrelsen för samma organisation. Svenskt Näringsliv lobbar aktivt mot att EU ska skärpa sina klimatmål. Vad anser regeringen om detta? Det frågade jag redan i höstas, men fick då inte svar med hänvisning till att vi hade en övergångsregering. Nu ställer jag därför frågan igen. Läs den nedan eller här.

Statliga bolag och klimatmål
Skriftlig fråga 2018/19:305, 2019-02-25
av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Alla länder måste agera för att uppnå klimatmålen från klimattoppmötet i Paris 2015. Till 2030 måste världens utsläpp halveras. Med dagens ambitionsnivå kommer vi tyvärr inte att göra det.

I höstas avslöjade Dagens industri att den tyngsta svenska näringslivsorganisationen, Svenskt Näringsliv, aktivt motarbetar höjda klimatmål på EU-nivå. I Svenskt Näringslivs styrelse finns flera statliga bolag representerade, exempelvis Vattenfall, LKAB, SJ, Systembolaget och Apoteket AB. Med andra ord har vi en situation där den svenska regeringen vill ha höjda klimatmål men där några av våra största statliga bolag motarbetar detta. Enligt vår nya klimatlag och vårt klimatpolitiska ramverk ska alla sektorer verka för att våra klimatmål nås. Våra statliga bolag är inte undantagna detta.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra statliga bolag inom ramen för medlemskapet i Svenskt Näringsliv ska sluta motarbeta höjda klimatambitioner?

Debatt om vägtrafikens utsläpp

Ser fram emot denna debatt om vägtrafikens växande utsläpp. Hur ska vi nå målet om att minska transportsektorns utsläpp med minst 70 procent till 2030 när utsläppen i dagsläget ökar? Läs min interpellation nedan. Debatt med Isabella Lövin (MP) troligen i början av april (återkommer med tid i mina sedvanliga kanaler).

Ökade utsläpp från vägtrafiken
Interpellation 2019-02-27, 2018/19:108
Av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Utsläppen från vägtrafiken ökade med 0,5 procent, eller 76 000 ton, förra året, enligt Trafikverkets årsrapport. Trafikverket konstaterar att vi med nu gällande beslut och styrmedel inte kommer att klara klimatmålet om minst 70 procents minskade utsläpp från transportsektorn till 2030.

Särskilt oroande är att lastbilstrafiken ökade med 3 procent under det gångna året och att försäljningen av bensindrivna bilar, med förhållandevis högre koldioxidutsläpp, ökade. Trafikverket konstaterar att det inte räcker med ny teknik och förnybara drivmedel för att nå klimatmålet till 2030. Samhället måste i grunden ställas om för att vi ska få ett transporteffektivt samhälle. Utsläppen från transportsektorn behöver minska med 8 procent per år för att Sverige ska nå det av riksdagen fastslagna klimatmålet till 2030.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Vilka nya åtgärder avser regeringen att vidta för att nå klimatmålet om minskade utsläpp från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030?

Agerar Sverige i EU för minskade flygutsläpp?

Nederländerna har lagt fram ett intressant förslag om att minska flygbranschens snabbt växande utsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna kommer också att arrangera en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska.

Vi hade nyligen det nederländska förslaget på EU-nämnden och än så länge är det oklart om regeringen backar upp förslaget. Här måste den svenska linjen vara glasklar. Därav min skriftliga fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Se nedan eller här. Se också det nederländska förslaget här: dp 9 AOB – not från Nederländerna

2019-02-15, Fråga 2018/19:233 Flygets utsläpp av växthusgaser
av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
På det senaste sammanträdet med riksdagens EU-nämnd delgav finansministern en skrivelse från den nederländska regeringen. Nederländerna lyfte de snabbt växande utsläppen från flygsektorn och att denna utsläppsökning inte är i linje med Parisavtalets åtaganden om minskade växthusgasutsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna ville ha en diskussion om flygets utsläpp på kommande Ekofinmöte den 12 februari. Nederländerna arrangerar också en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska. Jag välkomnar det nederländska initiativet och hoppas att den svenska regeringen också gör det, till exempel på Ekofinsammanträdet, på kommande ministerråd och genom att aktivt delta på Nederländernas flyg- och klimatkonferens i juni. Det är viktigt att progressiva klimatröster backas upp när de hörs inom EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att agera för att stödja det nederländska förslaget om att minska flygets utsläpp av växthusgaser, och i så fall på vilket sätt?

Sluta skattebefria flyget

Den här debatten ser jag verkligen fram emot. Regeringen har lovat att driva avskaffande av flygets skattebefrielse på drivmedel. Det är inom ICAO man främst driver den frågan. Nu är det upp till bevis. Debatten mot infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) blir i riksdagens kammaren ti 5 mars. Läs min interpellation nedan eller hos riksdagen. Och läs gärna mer om vad jag skrivit om flyget, utsläppen och subventionerna.

Avskaffande av flygets skattesubvention
Interpellation 2018/19:74 av Jens Holm (V)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S) 2019-02-13
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kan de växa med ytterligare 300–700 procent till 2050. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Vi måste snabbt agera för att minska flygets utsläpp.

Ett konkret sätt att agera vore att avskaffa de stora subventioner som i dag ges till världens flygindustrier. I enlighet med Chicagokonventionen från 1944 beskattas inte flygbränsle. Endast i EU har EU:s miljöbyrå räknat ut att skattebefrielsen på flygbränsle gör att det europeiska flyget subventioneras med 200–300 miljarder kronor årligen. Ett effektivt sätt att minska flygets utsläpp, och dessutom spara miljardtals kronor, vore att snarast avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle.

Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO. Det är glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Om några dagar inleds ICAO:s 216:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

Vad är regeringens strategi för att avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle?
Avser statsrådet att verka för att regeringen lyfter avskaffandet av skattebefrielsen på flygbränsle till ICAO:s kommande ministermöten och inför generalförsamlingen i september?

Give the Peace Prize to Greta Thunberg

We have nominated the climate activist Greta Thunberg to the Nobel Peace Prize. Below our motivation.

To the Norwegian Nobel Committee:
Nobel Peace Prize to Greta Thunberg
Greta Thunberg is a climate activist, and the main reason she deserves the Nobel Peace Prize is that despite her young age, she has worked hard to make politicians open their eyes for the climate changes. There is no other topic that is such important as this, and what we need to right now is to focus on how we can solve this crisis. This is what she said when she arrived to the train station in Davos for the summit: “You have failed. In the future, if we don’t care about this, then no other issues are going to matter. I see the facts and I see what needs to be done and I decide to do it because if I didn’t, I would feel bad. When I grow up, I want to look back and say that I did what I could back then.” – Greta Thunberg.

Thunberg is 16 years old and despite the fact that she is still a child, she shows us that everyone can make a difference. It’s just a matter of courage and will power. Greta has been protesting outside the Swedish parliament with the sign “School Strike for the Climate”. She kept protesting every day, starting the 20th of August and stopped 9th of September when the Sweden went into their general election. She has made the world open their eyes and seeing the reality and not just that, she showed us that every single one could make a difference. No matter how big the difference is, but everyone can do something.

Greta Thunberg is now school striking every Friday and she is not stopping until Swedish politics is synced with The Paris Agreement. Thunberg has also been taking part of other demonstrations around the world. For example, she participated in the demonstration “Rise for Climate” outside the EU Parliament in Brussel, in a climate march in Helsingfors and in London.

Her initiative spread internationally under the hashtags #Fridaysforfuture and #ClimateStrike and in the end of September she had been talked about in TV media and by the Secretary General of FN António Guterres and Arnold Schwarzenegger.

Håkan Svenneling, MP riksdagen Sweden
Jens Holm, MP riksdagen Sweden

Transportsektorn och klimatmålen

Här kan du se gårdagens utfrågning om transportsektorn och klimatmålen (så länge som Svt har länken aktiv), som Trafikutskottet arrangerade, via Svt. Nedan mitt öppningsanförande.

God morgon kära kollegor, talare och åhörare,

Hjärtligt välkomna till Trafikutskottets utfrågning om transportsektorn och uppfyllandet av våra klimatmål.

Vi vet alla att klimatförändringen är mänsklighetens största utmaning någonsin. Aldrig under de senaste 800 000 åren har det funnits så mycket växthusgaser i atmosfären som nu och det här gör vår planet varmare för varje dag som går. Det är precis som 15-åriga svenska Greta Thunberg sa inför FNs klimatkonferens i Katowice i fjol: ”Vi står inför ett existentiellt hot, och det finns inte längre någon tid att fortsätta den här vansinniga vägen vi färdas på.” Och det stämmer. Den vansinniga vägen Greta talar om är den utsläppskurva vi nu är inne på. Den kommer inte att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 grader C, inte ens under 2, utan med dagens takt får vi en uppvärmning som hotar civilisationen så som vi känner den. Det är våra barn och barnbarn som vi försätter i den situationen.

Ingen av oss här vill att vi ska hamna där. Det är därför vi nu i Sverige firar ett år med vår helt unika klimatlag och klimatpolitiska ramverk. Det som slår fast att våra utsläpp ska vara nettonoll till senast 2045 och transportsektorn – som står för en tredjedel av våra utsläpp – har ett helt eget mål. Våra utsläpp ska minska med minst 70 procent till 2030.

Vi i Trafikutskottet har kallat till denna utfrågning för att ta reda på hur väl vi ligger i fas med den målsättningen. Jag kan redan nu berätta att vi inte ligger i fas. Därför vill vi lägga stort fokus vid vad mer som behöver göras för att vi ska kunna uppnå transportsektorns klimatmål. Vad förväntar ni er av oss politiker? Vad kan branschen själv göra? Vilka är utmaningarna? Men också, vilka är möjligheterna? För vi vet ju att ett samhälle där vi kraftigt minskar våra utsläpp också är ett samhälle med bättre luft att andas, med bättre folkhälsa, där vi skapar hundratusentals nya gröna jobb, där vi sparar pengar som idag går till fossilsubventioner – kort och gott; ett mycket bättre samhälle.

Det är kring dessa utmaningar och möjligheter som jag vill att denna förmiddags utfrågning ska kretsa.

Återigen, hjärtligt välkomna!

Några praktikaliteter.
1. Eftersom vi har så mycket intressant att diskutera har vi också ett mycket tajt schema. Vi uppmanar alla föredragshållare att hålla sig inom tidsramen.
2. Frågestunden är främst reserverad för riksdagens ledamöter. I mån av tid släpps andra frågeställare in.
3. Vi glädjer oss särskilt åt att Svt direktsänder denna utfrågning. Det möjliggör en spridning långt utanför dessa lokaler. Vi i Trafikutskottet kommer också att dokumentera utfrågningen i en skrift som senare kommer att publiceras.
4. På tal om dokumentation arrangerade Trafikutskottet i våras en liknande utfrågning som då fokuserade på fossilfria drivmedel.
5. Som ni ser bland våra talare, och också här i presidiet, är transportsektorn en mansdominerad bransch. Vi har ansträngt oss för att ha en jämn könsfördelning bland våra talare, men övervikten är klart manlig. Det noterar vi och arbetar vidare med.
6. Kommentera gärna på sociala medier under hashtaggen: #uppnåklimatmålen
7. Sist men inte minst vill jag tacka utskottets kansli, och i synnerhet Anna Blomdahl som har arbetat så hårt med förberedelserna för detta. Det är Annas förtjänst att vi nu har ett så välmatat program som vi har. Tack, Anna.

Med de orden vill jag lämna plats för vår förste talare Robert Andrén, generalsekreterare Energimyndigheten.