Vansinne att satsa på en ny dyr motorled

Vi skriver om Tvärförbindelse Södertörn idag, en ny klimatfientlig och dyr motorväg i Stockholm. Den tänker vi stoppa. Istället vill vi lägga pengarna på kollektivtrafiken, bl a en helt ny språväg på Södertörn. Läs mer hos ETC eller nedan.

Vansinne att satsa på en ny dyr motorled
ETC, 2021-12-09
Den 30 november ­presenterade Trafikverket sitt förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2022–2033. Förslaget innebär att den kontroversiella motorleden Tvärförbindelse Södertörn nu får full finansiering och bygget kan påbörjas så tidigt som om ett år. För oss i Vänsterpartiet är denna prioritering helt oacceptabel i det klimatnödläge som vi befinner oss i.
Det är uppenbart att Trafikverkets förslag misslyckas med att väva in klimathänsyn i infrastruktur­planeringen. Trafikverket talar med kluven tunga när man påstår att infrastrukturinvesteringarna bara har en försumbar effekt på klimatutsläppen, medan myndigheten i sin egen analys av Tvärförbindelsens effekter anger att den kommer att öka utsläppen.

Myndighetens bristande klimatinsikt har fått stark kritik från trafikforskare som betonar den styrande effekten som infrastrukturinvesteringar har: om man bygger vägar ökar biltrafiken, om man däremot ökar järnvägskapaciteten får man mer tågtrafik som följd.

Trafikverkets planering baseras på prognoser som visar på ökade transporter. Vänsterpartiet vill istället se en målstyrd planering som utgår från det faktum att vi snabbt behöver få ner våra utsläpp för att ha en chans att klara Parisavtalets mål. Vårt nationella mål för transportsektorn, en utsläppsminskning på 70 procent till 2030, blir ouppnåeligt med de nuvarande prioriteringarna som gynnar ökad biltrafik.

Tvärförbindelsens prislapp bedöms att bli nästan 16 miljarder kronor. Samtidigt anger Trafik­verket att de har fått så små anslag för underhåll att det befintliga vägnätets och järnvägens funktionalitet inte kan behållas. Detta är en felprioritering. För att ställa om transportsektorn behöver vi helt enkelt tänka om och tänka rätt – slopa alla klimatskadliga projekt och ersätta dem med satsningar på järnväg, kollektivtrafik och cykling istället.

Det är inte bara miljörörelsen som har kritiserat Tvärförbindelsen. Även den statliga myndigheten Naturvårdsverket har beskrivit projektet som olämpligt och oförenligt med klimat- och miljö­målen. Förespråkarna av Tvärförbindelse Södertörn hävdar att motorleden behövs för att transportera godset till och från den nya hamnen Norvik i Nynäshamn. Hamnen riskerar att göra trafik­situationen på Södertörn ohållbar i och med godset förväntas gå med lastbilar på Södertörns vägar.

Vänsterpartiet vill naturligtvis också ha en bra trafiksituation på Södertörn, och därför behöver transporteffektiva och klimat­vänliga lösningar främjas. Därför vill vi bygga dubbelspår hela vägen till Nynäshamn, vilket gynnar både gods- och pendeltågstrafiken. Stockholms Hamnar har redan försett Norvik med en spårförbindelse. Vi vill också skapa förutsättningar för regional sjöfart i hela Mälardalen för att få godset hela vägen fram till mottagarna. För persontrafiken vill vi bygga ut den kommande Spårväg Syd från Flemings­berg till Haninge. Det finns hållbara alternativ att välja.

Trafikverket planerar utefter de direktiv som de får från regeringen, och byggandet av Tvä­rförbindelsen är ett politiskt beslut. Vi kan inte bygga vår framtid med gårdagens lösningar. Regeringen behöver vara modig och börja prioritera klimatet istället för bilprojekt som är förlegade redan innan de börjar byggas.

Jens Holm (V) ordförande i riksdagens trafikutskott

Anna Sehlin (V) oppositionsregionråd i Region Stockholm

Rikard Hjort Warlenius (V) vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

Mats Einarsson (V) gruppledare i Botkyrka

Åsa Bååth (V) gruppledare i Haninge

Nujin Alacabek (V) oppositionsråd i Huddinge

Bernt Månsson (V) gruppledare i Nynäshamn

Minska lastbilarnas utsläpp

Ser fram emot att debattera införandet av en s k vägslitageavgift på lastbilarnas transporter med nye finansministern Mikael Damberg (S). En avgift på lastbilarnas transporter är troligen det snabbaste och effektivaste sättet att minska de tunga transporternas utsläpp. Nu vill till och med åkeribranschen ha en vägslitageavgift. Hög tid för regeringen att agera!

Debatten skulle eg ha ägt rum tidigare, men pga regeringens avgång blev det inte så. Nu blir debatten iallafall av fredag 17/12 troligen någon gång efter lunch (se riksdagens kalendarium för den dagen).

Läs min interpellation här eller nedan.

Vägslitageavgift
Interpellation 2021/22:134, 2021-12-02 av Jens Holm (V) till Mikael Damberg (S)
Regeringen har sedan tidigare tagit fram promemorian En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik (2018). Den tidigare S-MP-regeringen aviserade ambitionen att man skulle återkomma med en inriktningsproposition före mandatperiodens slut. Så skedde aldrig, trots det alltmer ökade behovet av klimatstyrande åtgärder för att minska utsläppen inom transportsektorn.

Vänsterpartiet har under lång tid förespråkat en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar som träffsäkert ska vara möjlig att differentiera. Förutom den klimatnytta en sådan beskattning skulle kunna medföra ser vi stora vinster med att svenska och utländska lastbilar skulle kunna beskattas på lika villkor och att myndigheter skulle ges bättre möjligheter att, genom ett automatiserat avläsningsbart system, upptäcka den illegala lastbilstrafiken. Promemorian En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik remitterades under 2018 och därmed har redan en grund lagts för att ett förslag om avståndsbaserad beskattning av tung lastbilstrafik bör kunna läggas fram i riksdagen i närtid. I stället för att agera har regeringen tillsatt ytterligare en utredning, Nytt miljöstyrande system för godstransporter på väg, som skulle ha avrapporterats i september 2021 men som nu är förlängd till mars 2022.

Sveriges åkeriföretag och Tågföretagen har nyligen kommit överens om hur svenska godstransporter ska kunna bli effektivare och hur utsläppen ska minska. Det unika med överenskommelsen är att de är överens om att en vägslitageavgift på lastbilstransporter bör införas. Denna viktiga överenskommelse torde undanröja det sista motståndet mot en avståndsbaserad avgift på tunga vägtransporter. Med andra ord borde allt vara klappat och klart för regeringen att lägga fram det styrmedel som snabbast kan minska transportsektorns utsläpp: en vägslitageavgift.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Mikael Damberg:

Avser ministern att ta initiativ till en vägslitageavgift på tunga transporter?

Jens Holm (V)

Höjda klimatmål efter COP26?

Alla länder måste enligt COP26-beslutet höja sina klimatåtaganden nästa år. Ser fram emot att debattera hur Sverige ska leva upp till detta med klimatminister Annika Strandhäll (S) i det som blir hennes första interpellationsdebatt om klimatet. På fredag 17/12 någon gång efter lunch. Läs min interpellation nedan.

Höjda klimatmål efter COP26
Interpellation 2021/22:167, 2021-12-03 av Jens Holm (V) till Annika Strandhäll (S)
Alla parter som var på COP 26 står bakom Glasgowdeklarationen och artikel 29 om höjda klimatmål. Sverige var på plats i Glasgow och står bakom deklarationen.

De klimatbidrag som hittills lämnats in till FN öppnar för en temperaturhöjning på långt över 2 grader Celsius. Det skulle innebära en klimatförändring som blir okontrollerad och farlig, och som inte kan accepteras. Därför är det mycket viktigt att länderna på COP 26 enades om att höja sina klimatbidrag. Sverige och världens andra rika länder har ett särskilt stort ansvar när vi historiskt sett bidragit till de största utsläppen av växthusgaser. Det kommande decenniet blir avgörande för om vi ska lyckas. Att höja våra klimatåtaganden är det minsta vi kan göra, och jag hoppas verkligen att det är vad den nya svenska regeringen avser göra.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att verka för att Sverige återkommer med ett nytt ambitiösare klimatbidrag till FN före slutet av 2022?
Om så är fallet, avser regeringen att presentera det som ett nationellt bidrag som kompletterar och går utöver EU:s klimatbidrag?
Avser ministern också att verka för att EU skärper sitt klimatbidrag före slutet av 2022?

Höj klimatambitionerna inför COP26

Jag skriver idag om klimattoppmötet COP26 i Glasgow och den viktiga roll Sverige kan spela. Läs mitt inlägg hos Altinget eller nedan.

Vänsterpartiet inför Cop26: Höj klimatambitionerna
Altinget, 2021-10-28

På söndag inleds klimattoppmötet Cop26 i Glasgow. På mötet förväntas världens länder visa hur de lever upp till sina åtaganden från Paristoppmötet. Precis som konstaterat av FN:s miljöprogram är de åtaganden som hittills lämnats in långt från tillräckliga, inklusive bidragen från EU och Sverige. Med de förslag som kommit in går världen mot en tregradig uppvärmning, inte max 1,5 grader som Parisavtalet slår fast. Det vore att lämna efter en planet till våra barn och barnbarn med en okontrollerad och mycket farlig klimatförändring.

Höj ambitionerna
Det bästa sättet att säkerställa ett bra utfall på Cop26 är att enskilda medlemsländer går före och skärper sina inhemska klimatambitioner samt hjälper de länder som här och nu drabbas av våra utsläpp. Vänsterpartiet kräver därför att Sverige och EU höjer sina ambitioner.

Dessvärre är det klimatbidrag som Sverige lämnat in till FN exakt samma som EU:s bidrag. Vänsterpartiet har länge krävt att Sverige ska ha ett eget klimatbidrag som kompletterar och går utöver EU:s otillräckliga. Det handlar om att visa upp både hur vi gör mer på hemmaplan för att minska våra utsläpp och hur vi solidariskt hjälper andra länder. Större utsläppsminskningar på hemmaplan, tekniköverföring, ny och additionell klimatfinansiering, kapacitetsbyggande, konkreta åtgärder för klimatanpassning samt ett stärkt jämställdhets-, rättvise- och ungdomsperspektiv skulle kunna vara några av de frågor som Sverige skulle kunna ta upp i ett eget klimatåtagande till FN:s klimatkonvention.

En förtroendefråga
Klimatförhandlingarna utvecklas ofta till en förtroendefråga mellan den rika och fattiga världen. Det är den rika världen som historiskt sett släppt ut mest växthusgaser, medan utvecklingsländerna nu drabbas av våra utsläpp. Ett sätt att överkomma denna förtroendeklyfta är att de rika länderna lever upp till sina löften om klimatfinansiering till utvecklingsländerna. Dessvärre har i-världen inte levt upp till löftet om 100 miljarder dollar per år i klimatfinansiering. EU reser till Glasgow utan tillräckligt klimatstöd. Det är otillständigt.

En stram tillämpning av artikel 6
Vänsterpartiet är också oroade för hur den så kallade artikel 6 i Parisavtalet kommer att tillämpas. Med artikel 6 förväntas nya marknader för utsläppskrediter byggas upp i stället för att fokus ska ligga på att alla länder måste ta ansvar för att minska sina egna utsläpp. Nya klimatkreditmarknader borde ha spelat ut sin roll när så gott som alla världens länder står bakom Parisavtalet och har egna klimatåtaganden. Här måste Sverige verka för att nya kreditmarknader inte tas fram eller åtminstone en så stram tillämpning av artikel 6 som möjligt.

Stopp för fossilutvinning
Enligt ”Production Gap Report” från Stockholm Environment Institute planerar världens regeringar för dubbelt så stor utvinning av fossil energi som är hållbart för att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning. Dessa planer måste stoppas. Det kan göras genom ett förbud mot fossil utvinning, men också genom att strypa subventionerna till det fossila. I dagsläget finansieras kol, olja och gas med hissnande 5 500 miljarder kronor eller 15 miljarder kronor om dagen i form av offentliga subventioner. Kan Sverige vara landet som lyfter förslagen om stopp för fossilutvinning och fossila subventioner?

Hela världen tittar
Hela världen kommer att följa det som utspelar sig i Glasgow under de kommande två veckorna. Sverige måste därför höja vår klimatambition och verka för att alla andra också gör det.
Vissa ifrågasätter om ett litet land verkligen kan göra skillnad. Jag och Vänsterpartiet är övertygade om att det går. Kommer statsminister Stefan Löfven (S) och klimatminister Per Bolund (MP) att se till att Sverige gör skillnad i Glasgow? Kommer de agera för att bryta den farliga utvecklingen och vrida förhandlingarna i en hållbar riktning?

Hela världen tittar.

Jens Holm, riksdagsledamot (V), ordförande trafikutskottet, klimatpolitisk talesperson

Höj miljökraven vid bilprovningen

S/MPregeringen har sänkt miljökraven vid fordonsbesiktningen så att vi nu ligger i bottennivå i Europa. Det är för mig obegripligt varför vi inte ska kontrollera bilarnas utsläpp så noggrant som möjligt. En fordonsbesiktning med höga miljökrav är en förutsättning för att utsläppen från transportsektorn ska minska i praktiken. Se min interpellation nedan eller hos riksdagen till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Debatten äger rum i riksdagen ti 16/11. Följ gärna.

Miljökrav vid fordonsbesiktning
Interpellation 2021/22:69, 2021-10-21 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

År 2018 släppte regeringen fram de nya föreskrifterna för kontrollbesiktning, TSFS 2017:54. Tvärtemot S-MP-regeringens högtidstal om Sveriges miljö- och klimatpolitik sänktes miljöambitionerna kraftigt med de nya föreskrifterna. För det första sänktes nivåerna för att kontrollera partikelutsläpp genom att det tidigare så kallade skyltvärdet, som är specifikt för varje fordonsmodell, togs bort som parameter och genom att partiklar numera endast mäts mot generella och mycket högre satta gränsvärden. På det sättet tillåts mycket högre utsläpp av partiklar. För det andra görs kontrollen med de nya föreskrifterna inte längre mot de registrerade fel som fordonets omborddiagnossystem (OBD) har upptäckt. OBD-systemet mäter och övervakar bilens utsläpp, och med de tidigare föreskrifterna kunde registrerade felkoder från systemet leda till underkännande vid besiktning, vilket numera inte är fallet. För det tredje undantar Transportstyrelsens nya föreskrifter dieselfordon äldre än 20 år från mer detaljerad avgasmätning. Med de nya föreskrifterna ska besiktningsteknikern endast mäta avgasutsläppen med blotta ögat, i stället för att göra en opacitetskontroll (som mäter täthet) eller partikelräkning.

Enligt besiktningsbranschens rapport Branschrapport 2021 – Fordonsbesiktningsbranschen har Sverige med de nya föreskrifterna rasat bland EU-länderna och har i dag bland de lägsta miljökraven för fordonsbesiktning bland alla EU-länder. Sedan maj 2018 har antalet bensinbilar som underkänns halverats, och antalet dieselbilar som underkänns är bara en tredjedel så många i dag som innan 2018. Besiktningsbranschen konstaterar: ”Som Fordonsbesiktningsbranschen konstaterat i tidigare branschrapporter så är Sverige numera bland de sämsta i EU vad gäller att ställa miljökrav vid besiktning. Det finns dock ingenting som formellt hindrar Sverige från att ställa högre krav, men trots detta kvarstår det generösa svenska regelverket.” (Branschrapport 2021, s. 26).

Transportstyrelsen, som tagit fram de nya föreskrifterna, hänvisar till det nya EU-direktivet 2014/45/EU, men direktivet kräver inte på något sätt dessa sänkta nivåer. Med de nya föreskrifterna har Sverige plötsligt de lägst ställda miljökraven av alla länder i EU. Det här är mycket anmärkningsvärt och inte på sin plats i ett land som säger sig vilja gå i bräschen för världens miljö- och klimatarbete.

Dessutom kräver föreskrifterna inte heller att någon miljökontroll ska göras av A-traktorer. Detta har att göra med att inga utsläppskrav ställs på A-traktorer vid registrering och besiktning. Det här är anmärkningsvärt, särskilt med tanke på att antalet A-traktorer växer kraftigt och utgör en allt större utsläppskälla från transportsektorn.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Anser ministern att de sänkta miljöambitionerna för de nya föreskrifterna för kontrollbesiktning är i linje med regeringens övriga politik för minskade utsläpp från transportsektorn?
Avser ministern att ta initiativ för att höja miljöambitionerna vid kontrollbesiktning?
Avser ministern att verka för att det ställs miljökrav vid registrering av A-traktorer samt att kraven följs upp vid kontrollbesiktningar?

Transporteffektivt samhälle

Läs vår helt revolutionerande motion Transporteffektivt samhälle, med Nooshi Dadgostar som första namn. Lite ur innehållet:

Låt klimatmålen styra infrastrukturplaneringen, förbjud nybilsförsäljning, fyrstegsprincipen, miljödifferentierade p-avgifter, moderna hållbara städer, förbjud externa köpcentrum, satsa på cykelinfrastruktur, bygg ut laddinfrastrukturen, konvertera fossilfordon, sänkt bashastighet i våra städer, vägslitageavgift för lastbilstransporterna, bättre bredband, inför ett nytt reseavdrag och gröna resplaner.

Läs motionen här eller hos riksdagen:

Sveriges bästa klimatpolitik

Låt mig få presentera vår helt nya motion för att ställa om Sverige. Vi kallar den kort och gott Klimatkrisen. Inget parti har en så omfattande och heltäckande politik för att ställa om Sverige, och i viss mån också Europa och resten av världen.

Ett axplock ur innehållet:
Nollutsläpp till senast 2035 (obs! nytt klimatmål), ställ om transportsektorn, klimatinvesteringsbank, reformera EU ETS, Lex Preem, minskad köttkonsumtion, hållbar och rättvis handelspolitik, nytt additionellt klimatbistånd, cirkulärt samhälle, hållbara pensioner, 100 % förnybart, skydda skogen, koldioxidransonering, klimatanspassning, fossilreklamförbud, högre ambitioner inför COP26.

Läs den hos riksdagen eller här:

Klimatpolitiken inför COP26

Jag kräver en debatt med miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) om klimattoppmötet COP26 i Glasgow. Läs min interpellation nedan. Debatten ska äga rum i riksdagen inom två veckor. Jag återkommer när jag har en tid.

Klimatpolitiken inför COP26
Interpellation från Jens Holm (V) till Per Bolund (MP), 2021-10-01

I början av november äger klimattoppmötet COP26 rum i Glasgow, Storbritannien. På mötet förväntas parterna visa hur de lever upp till sina åtaganden från Paristoppmötet. Det har tydligt framgått att de åtaganden som hittills gjorts är långt från tillräckliga för att Sverige och andra parter ska undvika en okontrollerad och farlig klimatförändring. Hela världen kommer att följa COP26. Det är viktigt att Sverige tar på sig en ledarroll i klimatomställningen.

Det bästa sättet att säkerställa ett bra utfall på COP26 är att enskilda medlemsländer går före och skärper sina inhemska klimatambitioner samt hjälper de länder som här och nu drabbas av våra utsläpp. Vänsterpartiet vill därför att Sverige och EU höjer sina ambitioner.

Dessvärre är det klimatbidrag (NDC) som Sverige lämnat in till UNFCCC exakt samma som EU:s klimatbidrag. Vänsterpartiet har länge krävt att Sverige ska ha ett eget klimatbidrag som kompletterar och går utöver EU:s otillräckliga. Det handlar både om att visa upp hur vi gör mer på hemmaplan för att minska våra utsläpp, men också hur vi solidariskt hjälper andra länder. Större utsläppsminskningar på hemmaplan, tekniköverföring, ny och additionell klimatfinansiering, kapacitetsbyggande, konkreta åtgärder för klimatanpassning samt ett stärkt jämställdhets-, rättvise- och ungdomsperspektiv skulle kunna vara några av de frågor som Sverige skulle kunna ta upp i ett eget klimatåtagande till FN:s klimatkonvention.

Gällande klimatfinansieringen måste de industrialiserade länderna göra detta med nya och additionella klimatmedel, utöver ländernas biståndsbudgetar. Vi ser inte att det tydligt framgår i EU:s/Sveriges NDC. Överföringen av ny teknik och kunnande till utvecklingsländerna skulle kunna underlättas med en reform av patent och immaterialrättslig lagstiftning. En sådan reform har dessvärre motarbetats av Sverige.

Vänsterpartiet är också oroade för hur den s k Artikel 6 i Parisavtalet kommer att tillämpas. Med Artikel 6 förväntas nya marknader för utsläppskrediter byggas upp istället för att fokus ska ligga på att alla länder måste ta ansvar för att minska sina egna utsläpp. Nya klimatkreditmarknader borde ha spelat ut sin roll när så gott som alla världens länder står bakom Parisavtalet och har egna klimatåtaganden. Här måste Sverige verka för en så stram tillämpning av artikel 6 som möjligt.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga klimat- och miljöminister Per Bolund (MP):

På vilket sätt kommer ministern verka för att Sverige går i bräschen för höjda klimatambitioner vid klimattoppmötet, COP26?

Avser ministern verka för att Sveriges och EU:s klimatfinansiering görs med nya och additionella medel, d v s att pengar inte tas från den ordinarie biståndsbudgeten?

Avser klimat- och miljöministern att verka för att lagar och bestämmelser kring patent och immaterialrätt reformeras för att underlätta tekniköverföring?

Avser ministern verka för att Sverige ska presentera ett eget klimatbidrag, NDC, till COP26 som går utöver och kompletterar EU:s bidrag?

………………………………………

Jens Holm (V)

Riksdagen öppnad 2021/2022

Nu har riksmötet (alltså riksdagens arbetsår) öppnat och det parlamentariska arbetsåret 2021/2022 är påbörjat. Det kommer att bli ett intensivt år på miljöområdet. Några viktiga saker att hålla koll på.

  1. Statsbudgeten. Presenteras på måndag och klubbas under hösten. Kommer den att hålla tillräckliga satsningar på skydd av värdefull natur/skog och klimatinvesteringar? Vi kan inte acceptera försämringar av strandskydd och skydd av skog.
  2. Klimattoppmötet COP26 i Glasgow i november kommer bli helt avgörande för det internationella klimatarbetet. Sverige måste stå på de mest utsattas sida och hjälpa utvecklingsländer med tekniköverföring och klimatbistånd. Kommer toppmötet öppna för nya kryphål i form av utsläppskrediter genom diskussionerna i den s k Art 6. Sverige måste motsätta sig detta.
  3. En ny infrastrukturplan med investeringar på 800 miljarder kronor för det kommande decenniet kommer troligen att presenteras under våren 2022. Planen måste vara inom ramen för våra miljö- och klimatmål. Stora motorvägar måste uteslutas och investeringarna i järnväg, cykel och överlag hållbara infrastrukturlösningar måste öka.
  4. På EU-nivå kommer en mängd viktiga frågor att avgöras, såsom inledandet av återhämtningen efter pandemin, renoveringen av ETS, taxonomin för hållbara investeringar och krav på ökat skydd av skogen.
  5. 2022 kommer förstås präglas mycket av valet i september. Valrörelsen i både Norge och Tyskland visar att klimatfrågan kan segla upp till en av valets huvudfrågor. Vi kommer att se till att det blir fallet även här. De partier som sedan inte kan svara på hur Sverige snabbt ska kunna ställa om mot ett samhälle helt och hållet inom naturens ramar kommer vara rökta. Det är inte mer än rätt.

Jag ser fram emot att ta mig an dessa och många andra viktiga utmaningar.

Höj tempot i klimatarbetet med en grön ny giv

Jag skriver på DN-debatt idag. Läs där eller nedan.

Höj tempot i klimatarbetet med en grön ny giv
DN-debatt, 2021-08-20
Jag instämmer med forskarna Mikael Karlsson och Björn Kjellström om behovet av en nationell utsläppsbudget och nya klimatpolitiska styrmedel. Vi i Vänsterpartiet är beredda att samtala med alla som vill ta klimatpolitiken framåt om nya skarpare mål och nya politiska åtgärder. Vi behöver göra det, för att det är mycket bråttom. Även denna sommar har präglats av skogsbränder, kollapsande tundra och värmerekord både i Nordamerika och Europa. Delar av Gävle står i skrivande stund under vatten. Efter IPCC-rapporten råder det inte heller något som helst tvivel om att det är människan som skapat klimatkrisen och att vi inte har många år på oss att vända utvecklingen. Vilka andra partier är beredda att lösa denna akuta situation?

Karlsson och Kjellström lyfter med rätta upp behovet av investeringar för att ta oss ur klimatkrisen. De nödvändiga investeringarna i förnybar energi, elnät, järnvägar, cykelinfrastruktur, bredband, laddstolpar, klimatupprustning av bostäder och lokaler och anpassningen till extremväder kommer att kosta ett antal hundratals miljarder kronor. Det här är pengar som staten tillsammans med privat kapital måste mobilisera. Det är fullt möjligt att göra detta, men det är bråttom.

Vänsterpartiet vill inrätta en statlig klimatinvesteringsbank med ett grundkapital på 100 miljarder kronor. Klimatbanken kommer sedan att kunna mobilisera ytterligare resurser för att finansiera omställningen. Mer kapital kan också mobiliseras med ändrade placeringsregler för våra AP-fonder och ett nytt flexiblare finansiellt ramverk. Pandemin har visat att de senaste decenniernas åtstramningspolitik inte fungerar som krishantering. Nu är vi snart ur pandemin, men klimatkrisen kommer vi leva med länge till, då måste vi ha en ekonomisk politik som kan mobilisera de resurser som behövs.

Som Karlsson och Kjellström också konstaterar handlar omställningen inte bara om att göra mer, vi måste också göra mindre. Genom att undvika regeringens planerade motorvägar, exempelvis Tvärförbindelse Södertörn som DN rapporterat om, skulle vi spara både pengar och undvika stora utsläpp. Vi behöver förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar så fort som möjligt, helst till 2025, därefter måste fossila drivmedel stoppas. Vi behöver också begränsa flygandet, som innan pandemin var vår enskilt snabbast växande utsläppskälla. Nedläggning av flyglinjer, slopade flygsubventioner och en höjd och differentierad flygskatt skulle snabbt för en positiv klimateffekt. Att urholka vår viktigaste miljölagstiftning, Miljöbalken, för att Cementa, landets näst största utsläppare, ska kunna bedriva verksamheten vidare i strid med miljödomen är fel väg att gå. Vi behöver snarare en skärpt miljöbalk så att all ny näringsverksamhet måste prövas utifrån våra klimatmål, en Lex Preem.

Dagens värld är minst sagt orolig. Förutom klimatkrisen hotas många skogar och ekosystem av ekologiska kollapser, talibanerna har tagit över Afghanistan och världen är fortfarande djupt plågad av coronapandemin. Men en kris är också en möjlighet. En stor del av världens stora reformer har härrört ur kriser med Franklin D. Roosevelts nya giv på 1930-talet som det mest framstående exemplet. Nu då svensk ekonomi ska återstartas efter pandemin har regeringen en gyllene möjlighet att gå fram med en politik som både skapar nya jobb, välfärd och snabbt minskar våra utsläpp; en grön ny giv.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson