Var slutar MP:s vandring högerut?

Jag skriver idag i ETC. Läs inlägget där eller nedan.

Var slutar MP:s vandring högerut?
ETC, 2015-01-25
Vad är det som får Indien att överge en ambitiös handlingsplan för solenergi, äventyra Australiens förbud mot reklam på cigarettförpackningar eller tvingar den kanadensiska delstaten Ontario att kraftigt försämra sin strategi för förnybar energi och lokala gröna jobb? Jo, det stavas frihandelsdogmen. Den dogm som säger att företagens ”rätt” att fritt investera, handla och konkurrera ska vara överordnad allt annat.

Det är inte så ofta handelsfrågor politiseras och problematiseras. Men i förra veckans partiledardebatt skedde det. Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt tog just upp exemplet Ontario, som 2009 beslutade att fasa ut den fossila energin och skapa nya gröna jobb. En del i delstatens gröna energiplan var att stödja lokal tillverkning och lokala jobb i utbyggandet av den förnybara energin. Energiplanen hade därför som krav att en del av materialet (t ex solpanelerna) skulle vara sammansatta i Ontario. I strid med WTOs frihandelsregler tyckte Japan och sedan också EU, som drog Kanada inför världshandelsorganisationens skiljedomsnämnd. I fjol dömde WTO till handelns fördel och Ontario måste nu överge sin strategi för förnybart liksom de 29 000 jobb det skapat.

Författaren och debattören Naomi Klein lyfter upp detta och flera andra exempel där miljö och frihandel krockar i sin senaste bok This Changes Everything. Det var den boken Sjöstedt tog fasta på när han frågade Miljöpartiets Gustav Fridolin om det senaste handelsdogmatiska förslaget; investeringsklausulen, ISDS, i handelsavtalet mellan EU och USA där storföretag ges rätt att stämma stater för ändrade investeringsförhållanden. Sjöstedts konkreta fråga till Fridolin var om han var beredd att motsätta sig ett handelsavtal där företagen får ett sådant investeringsskydd.

En ganska enkel fråga att svara på för ett språkrör som alltid sätter miljön först, kan man tycka. Men så blev det inte. Fridolin bemötte inte investeringsklausulen i en mening, utan valde att tala om handel i vid bemärkelse. Han vägrade också att gå in i den principiella frågan om handel/fri konkurrens å den ena sidan och progressiv miljöpolitik å den andra. Fridolin valde istället att kritisera Naomi Kleins bok för att göra miljöfrågan till en vänsterfråga. Han ägnade också mycket talartid till att trycka på att det nu gäller att få med de borgerliga partierna och näringslivet i miljöarbetet.

Jag har alltid sett Miljöpartiet som en trogen allierad i de handelspolitiska striderna, i allt från kampen mot IMF och Världsbanken, MAI-avtalet, ACTA till kritiken mot WTOs och EUs marknadsfundamentalism. Men efter att ha hört Fridolins svar börjar jag undra. Tidigare har vi varit överens om att det är oacceptabelt att progressiv miljöpolitik ska kunna köras över av handelsfundamentalismen. Men vad är det som gäller nu?

Att ge företagen rätt att stämma en rättsstat för ändrade investeringsmöjligheter är att lägga en hämsko på all progressiv politik, och ytterst drabbar det demokratin i sig. Det har förstås miljörörelsen världen över insett, men också länder som Tyskland som har krävt att ISDS-mekanismen ska lyftas ut ur handelsavtalen med USA och Kanada.

Den regering som Gustav Fridolin företräder har tyvärr gjort det motsatta. Näringsminister Mikael Damberg skickade i höstas tillsammans med ett antal andra ministrar ett brev till EU-kommissionen där de krävde att investeringsskyddet skulle vara kvar.

Jag har läst Dagens Industris intervju förra veckan med Gustav Fridolin där han säger att Miljöpartiet nu vill vara ett mittenparti. Det är förstås upp till MP att bestämma hur man vill profilera sig. Men om resan mot mitten gör att man lägger sig platt för handelsfundamentalisterna och hamnar till höger om Angela Merkel är det något som har gått för långt.

Jag hoppas att Miljöpartiet fortsätter att verka för att progressiv miljöpolitik alltid ska överordnas handels- och marknadsdiktaten. Även som regeringsparti måste man våga sätta sig upp mot att storföretagens krav ska kunna överordnas demokratiskt fattade beslut. Eller hur?

Jens Holm (V), riksdagsledamot, tidigare ledamot av EU-parlamentets handelsutskott

Svaret om Acta

Jag har nu fått det formella svaret på min fråga om Acta, vänligen se nedan. Regeringen lägger nu den fortsatta implementeringen på is. Det är mycket positivt, då vinner vi minst ett år. Men vi ska inte hoppas på för mycket av EU-domstolens granskning av Acta. Alla aspekter kommer inte granskas – läkemdelesfrågan ex vis, läs Aftonbladets utmärkta ledare från igår. Dessutom är det troligt att domstolen kommer att komma fram till att det mesta av lagkraven redan är på plats i EU-länderna (Ipred är ju redan infört). Men, då ska vi fråga oss: vill vi ha detta på global nivå? Vill vi att kontrollen av internet och dess användare ska gå ännu längre? Vill vi göra det svårare att avskaffa Ipdred, den dag vi har majoritet för det. Ochsåvidare.

Men, vi har nu minst ett år på oss att mobilisera. Och det ska vi göra. Mot Acta. 

Min fråga:

Skriftlig fråga 2011/12:419

ACTA

den 24 februari

Fråga

2011/12:419 ACTA

av Jens Holm (V)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

EU-kommissionen beslutade i går att skicka avtalet ACTA till EU-domstolen för en juridisk granskning. Granskningen tros ta mellan 12 och 24 månader. En rad europeiska länder har beslutat att avvakta fortsatt implementering av ACTA. Från den svenska regeringen har vi ännu inte hört något. Granskningen hos EU-domstolen ger också EU:s medlemsländer en möjlighet att bidra med synpunkter om ACTA. Det vore intressant att veta om Sverige avser att göra detta.

Med anledning av behandlingen av ACTA i EU-domstolen vill jag ställa följande fråga till justitieminister Beatrice Ask:

Avser justitieministern att verka för att fortsatt implementering av ACTA i Sverige avvaktas?

Svaret:

Svar på skriftlig fråga 2011/12:419

ACTA

den 5 mars

Svar på fråga

2011/12:419 ACTA

Justitieminister Beatrice Ask

Jens Holm har, med hänvisning till att EU-kommissionen planerar att hänskjuta ACTA-avtalet till EU-domstolen för en juridisk granskning, frågat mig om jag avser att verka för att fortsatt implementering av ACTA i Sverige avvaktas.

Mot bakgrund av den senaste tidens debatt om ACTA meddelade EU-kommissionen den 22 februari 2012 att man avser att hänskjuta ACTA-avtalet till EU-domstolen för en prövning av om avtalet på något sätt är oförenligt med EU:s grundläggande fri- och rättigheter, bland annat yttrande- och informationsfriheten.

EU-domstolens prövning av dessa frågor kommer att bidra till ett bra underlag inför EU:s och medlemsstaternas slutliga beslut i frågan om ett tillträde till ACTA. Beslutet att hänskjuta ACTA till EU-domstolen ändrar däremot inte i sig regeringens bedömning att avtalet är balanserat och i allt väsentligt ryms inom ramarna för svensk lagstiftning.

När det gäller den fortsatta hanteringen av frågan om Sveriges tillträde till ACTA avser regeringen givetvis att avvakta med att överlämna en proposition till riksdagen till dess att prövningen i EU-domstolen är avslutad.

Acta på is – delseger

Spännande EU-nämndsmöte nu på morgonen. Mest glädjande var regeringens besked om Acta.

Regeringen meddelade nämligen mig att man nu lägger Acta-avtalet på is. Detta så länge som frågan ligger hos EU-domstolen. Detta får ses som en otroligt viktig delseger för alla oss Actakritiker. Nu kommer vi ha minst ett år på oss att mobilisera motståndet mot Acta. Jag tror vi har alla chanser att vinna! Som ni vet har jag ställt en skriftlig fråga till Beatrice Ask om just detta. Nästa vecka får jag ett formellt skriftligt svar, men redan idag meddelade alltså regeringen sin position.

Ni med gott minne vet att jag interpellerat och kämpat mot Acta så gott det går här i riksdagen (och tidigare i EU-parlamentet), så ikväll får man fira!

Acta och datalagring

Acta ska nu granskas av EU-domstolen (ECJ). Visst är det positivt att ratificeringsprocessen nu stoppas upp i ett till två år. Men jag undrar vad denna domstolsgranskning egentligen ska leda till? Vad exakt är det ECJ ska granska? Såvitt jag förstått det bestämmer kommissionen vilka delar av Acta man ska titta på.

Man ska också komma ihåg att Acta inte är glasklar rättslig materia. Acta är öppet för en massa tolkningar åt än det ena än det andra hållet. Det är det som är problemet. Vad betyder exempelvis att internetleverantörerna (t ex Telia, Bredbandsbolaget) ska samarbeta med rättighetsinnehavarna (t ex Time Warner, Disney)? Kan det inte räcka med det blotta kravet/uppmaningen för att jakten på t ex fildelare ökar?

Vad kan kraven på hårde ingrepp mot misstänkta varumärkesintrång leda till när Indien skickar generiska läkemedel till Brasilien via en flygplats i Europa (som implementerat Acta)? Bara för att ta några exempel… Sånt frågade jag justitieminister Beatrice Ask om i förra veckans interpellationsdebatt. Jag tycker inte jag fick några klara svar.

Och det kommer inte heller vara glasklart för en domare i ECJ att veta vad man ska tycka om detta. Därför kommer de kanske inte tycka något. Jag hoppas jag har fel. Men jag tycker att det osar undanmanöver på långt håll. 

Å andra sidan kan jag inte låta bli att glädjas en smula. Alla debattartiklar, insändare, mejlbombning, agerandet i riksdagen, EU-parlamentet och demonstrationer runt om i världen. Något har det iallafall lett till. Helt lomhörda kan inte ens en EU-kommissionär vara.

Nu undrar vi alla, förstås, hur vår egen justitieminister kommer att agera. Kommer Beatrice Ask att använda sin möjlighet att bidra med (kritiska) synpunkter till EU-domstolen? Kommer hon omedelbart att stoppa ratificeringsprocessen i Sverige i avvaktan på beslut från domstolen? Jag ska omedelbart ställa frågan till henne.

Förresten. Jag blev intervjuad av Sveriges Radio tidigare idag. Beatrice Ask har ju lagt fram förslag till datalagringsdirektiv i Sverige. Det är samma usla, gammalmodiga massövervakningslag som vi lyckades tillfälligt stoppa för ett år sedan. Men nu tror hon dessutom att det ska kunna träda ikraft redan den 1 maj. I år! Ett dåligt lagförslag blir etter värre av att forceras igenom.

Ekot, Hax, DN, Piratpartiet, Actabloggen

Acta innebär ny lagstifting

Då har jag haft min första interpellationsdebatt. Ja, det var faktiskt riksmötets första interpellationsdebatt. Alltid kul att vara först med något…

Jag ville veta om Acta-avtalet kommer att leda till krav på nya svenska lagar (se min fråga). EU-kommissionen har ju tidigare försäkrat att så inte var fallet. Nu berättade justitieminister Beatrice Ask (M) att Acta visst kommer att leda till att vi måste ändra i svensk lag. Det var intressant.

Lika klara besked fick jag däremot inte om utvecklingsländernas möjlighet att producera och saluföra s k generiska läkemedel, lagliga läkemedel men där patentet gått ut. För två år sedan beslagtog t ex holländsk tull ett stort parti med läkemedel från Indien med destination Brasilien. Med Acta är jag rädd för att vi kommer att se mer av detta. Där hade Ask inget svar att ge, mer än att läkemedel som kan skada människor måste beslagtas. Jovisst, men det var inte riktigt det frågan handlade om… Med Acta blir det åtminstone inte lättare för de fattiga länderna att sälja läkemedel.

Acta ställer krav på att rättighetesinnehavare, t ex musik- och filmbolag ska kunna samarbeta med internetoperatörer (t ex Bredbandsbolaget eller Telia) i kampen mot illegala nedladdare. Detta är samma andemening som Ipredlagen. jag tog upp just den frågan och sa att detta var löst med Ipred. Men det stora problemet för alla oss som är motståndare till övervakningslagar som Ipred är att med Acta får vi det en gång till och dessutom från en överstatlig nivå. För att tala klartext: Om det skulle bli en majoritet för att riva upp Ipred efter valet 2014 kommer det avsevärt att försvåras om Acta har gått igenom. Det hade Ask förstås inga problem med, men det har jag.

Jag frågade också Ask om den Actakommittee som slås fast i Artikel 5.1 i avtalet. Där står bland annat att man ska samarbeta med ”tredje part” och att man ska kunna föreslå ändringar i hur Acta tillämpas. Vilka ingår under begreppet tredje part? Är det den de stora mjukvaruföretagen, den nordamerikanska underhållningsindustrin och andra intressenter som redan nu samarbetat intimt med Actaförhandlarna? På det svarade Ask inte så mycket mer än att hon tyckte att många skulle ingå i det samarbetet. Känns som en minst sagt naiv hållning. Känns också oroväckande att det kan bli nya ändringar av Acta ifall man upptäcker att tillämpningen inte går som önskat.

Summa summarum: Nu har regeringen medgivit att det blir ett lagstiftningsförfarande, regeringen driver inte på för att utvecklingsländer ska få tillgång till läkemedel och det finns all anledning att vara orolig för friheten på nätet.

Europaportalen, DN, SvD

Pressmeddelande V

Se hela debatten.

Acta kommer upp i riksdagen

Jag har lagt min första interpellation. Den handlar om handelsavtalet Acta. Syftet sägs att vara att bekämpa piratkopiering och varumärkesförfalskning. Förhandlingarna har skötts bakom stängda dörrar. När jag först, som EU-parlamentariker, bad att få ut Actahandlingarna fick jag en mastig bibba där nästan 90 procent  var överstruket med svart tuschfärg.

Nu har lite mer offentliggjorts. Men fortfarande är det mycket vi inte vet vad Acta kan leda till. Kommer det försvåra för utvecklingsländer att tillverka och handla med mediciner? Hur blir det med fildelningen? När kommer Acta att behandlas i riksdagen? Kommer det att bli så överhuvudtaget?

Det är några av de frågor jag vill debattera med näringsminister Maud Olofsson.

Vänsterpartiet framåt

I dagens opinionsundersökning går Vänsterpartiet framåt. 6,9 procent är visserligen långt från det jag tycker borde vara vårt mål, men det är ändå ett glädjande besked om att fokus på partikongressen gör att vi växer. Nu får vi fortsätta att berätta om våra framtida klimatsatsningar, att vi är Sveriges mest feministiska parti och att vi kommer stoppa det storebrorssamhälle som håller på att byggas upp med FRA, Ipred, Acta m m. På så sätt kommer vi fortsätta växa.

De rödgröna leder rätt betryggande. Två procentenheter är trots allt rätt klart. Varför väljer Expressen och andra att vinkla det negativt får man fråga dem om…

Acta – mörkläggningen går vidare

Regeringen basunerar idag ut att Actafilerna ska offentliggöras. In förstone kan det framstå som en stor seger för regeringen. Äntligen blir det ett slut på mörkläggningen. Nu ska vi få veta om EU och USA tänker försvåra spridandet av läkemedel, smyga in mjukvarupatent bakvägen, utsträcka immaterialrätten och ställa krav på nya straff i respektive lands lagstiftning.

Men, på onsdag då Acta ska offentliggöras kommer många nog bli besvikna. De olika ländernas s k förhandlingspositioner ska fortsätta att vara hemligstämplade (SvD). En stor del, kanske den största, av sanningen om Acta ligger just där.

actaNär regeringen lämnade ut Actafilerna till mig (och jag delade ut dem på Mynttorget) hade man hemligstämplat just detta (se ovan). Detta innebar att 80-90 procent av materialet var överskuggat i svart. Jag är rädd för att det vi kommer att få se på onsdag kommer att vara något bättre, men sanningen om Acta kommer knappast att avslöjas där heller.

Tyvärr.

Kampen om Acta går vidare

Tack till alla som slöt upp vid Mynttorget och vår Actamanifestation idag. Som bekant har vår regering, efter påtryckningar från EU, hemligstämplat så gott som allt av det material som jag hittills fått ut om Acta.

acta_klagan.jpgIgår överklagade jag hemlighetsmakeriet och enligt justitiedepartementet kommer justitieminister Beatrice Ask fatta beslut om två veckor huruvida sekretessen ska behållas eller om man ska släppa på den. Sker det senare är det en smärre revolution.

Kampen går vidare, helt enkelt.

DN. Studio ett.

Acta – imorgon på Mynttorget

Idag har jag postat min överklagan på regeringens utlämnande av Acta-filerna. Det var mer svart än vitt på de papperna, den saken var klar. Imorgon har du chansen att läsa dem själv, det som går att läsa. Kom till Mynttorget kl 12.00 imorgon.

Vänsterpartiet delar ut Acta-filerna
EU förhandlar just nu med bland annat Japan och USA om handelsavtalet Acta. Förhandlingarna är hemliga. Kanske handlar de om att tullen ska få söka igenom mp3-spelare och datorer i jakten på piratkopierad film och musik. Kanske inte. Vad som är klart är att det handlar om ett långtgående avtal som kan leda till nya lagar på områdena: internet, informationsteknologi, läkemedel, immaterialrätt och gränskontroller. Genom att göra Acta till ett handelsavtal kan EU, USA och andra inblandade gömma sig bakom sekretessen. Det är oacceptabelt. Vi  kräver alla fakta om Acta!

Acta kan ses som fortsättningen på Ipred, FRA och datalagringsdirektivet som alla har till syftet att stärka vissa monopolföretags ställning på marknaden och inskränka medborgerliga rättigheter på nätet.

Efter Vänsterpartiets EU-parlamentariker Jens Holms påtryckningar har regeringen har släppt de förhandlingsdokument som finns om Acta. Men de består av stycke efter stycke med svärtad text. Hela sidor är sekretessbelagda. Det duger inte.

Vi anser att regeringen måste släppa alla dokument om Acta. Lagar får inte stiftas i hemlighet. Vänsterpartiet erbjuder därför allmänheten att själva ta del av Acta-filerna. Vi anser att det är en bra början.

Tid: 12.00-13.00 onsdag 20 maj
Plats: Mynttorget i Stockholm
Medverkar: Erik Josefsson kandidat till EU-parlamentet (V), Jens Holm EU-parlamentariker (V)

Välkommen!