Steg framåt för miljöbilar

Regeringen har idag presenterat förslag till ett s k bonus malussystem för personbilar. Det är ett klart steg framåt och vi i Vänsterpartiet har också fått igenom en del förbättringar. Idag finns en s k supermiljöbilspremie som betalas ut för inköp av nya miljöbilar. Det innebär att staten, alla vi skattebetalare, är med och finansierar inköp av nya dyra bilar. En direkt subvention till bilfabrikanterna och de redan rätt välbeställda som har råd att köpa en ny bil för minst 300 000 kr. Idag lägger regeringen ut 700 miljoner kronor på detta årligen. Inte OK!

Bonus malus innebär att en bonus betalas ut till bilar med små eller inga utsläpp av växthusgaser. Högst bonus får rena elbilar på 45 000 kr (vi i Vänsterpartiet lyckades få upp den bonusen lite grann). Detta finansieras med en ”malus” alltså förhöjd skatt på bilar med högre utsläpp. Ju högre utsläpp desto högre skatt. Obs! Skatten gäller bara nya bilar, annars gäller ordinarie fordonsskatt.

Detta gör att vi behöver gå in med 0 kronor från skattekollektivet, allt finansieras med skatt på högutsläppande bilar. Det är bra både för miljön och rättvisan!

Dessutom får biogasbilar en särskild bonus på 7500 kr, en summa som vi i V också fått upp väsentligt.

Vän av ordning kan tycka att det inte finns några miljöbilar. Även en elbil kräver mycket energi och naturresurser för att framställas. Det är helt sant. Därför är det så viktigt att vi inriktar vårt stöd till kollektivtrafik, cykling och gång, alltså alternativ till massbilismen. Men vi måste också förhålla oss till de bilar som de facto säljs. Och då är det helt rätt att bilar med stora utsläpp ska finansiera de med inga eller små utsläpp.

Men förr eller senare borde vi kunna enas om ett slutdatum för försäljning av bilar med fossila drivmedel. Men det får tas upp i en annan lagstiftningen.

Rent vatten till alla

Idag är det Världsvattendagen. Jag kommer bl a att debattera vattenfrågor idag på ett seminarium som arrangeras av Swedish Water House. Vatten är egentligen så mycket mer än bara en fråga om vätska. Vatten rör mänskliga rättigheter, rättvisa, jämställdhet och självklart miljö. Idag är det över en halv miljard människor i världen som saknar tillgång till rent vatten. Varje dag dör 1000 barn som en följd av brist på rent vatten eller i sjukdomar relaterade till bristande sanitära förhållanden. Nästan hälften av världens invånare (2,4 miljarder) har inte tillgång till en toalett och vatten för att tvätta sig. Detta drabbar i synnerhet kvinnor som ofta har ansvaret för vatten i familjer och som tvingas gå långa sträckor bara för att samla in vatten. Kvinnor och flickor utsätts också för övergrepp när de tvingas göra sina behov i det fria, utan en riktigt toalett. Dessa frågor accentueras av klimatförändringen som riskerar att ytterligare försvåra tillgången till rent vatten för världens invånare.

Mål nr 6 av FNs nya 17 hållbarhetsmål handlar om rätten till rent vatten och sanitet. Senast 2030 ska målet vara uppnått. En hel del positiva saker har gjorts, men mycket återstår. Några helt avgörande saker jag tänker på här i Sverige som måste göras är:

  • Bort med farliga kemikalier. Sverige måste gå före och införa nationella förbud mot det som äventyrar vattenkvalité och folkhälsa överlag (t ex Bisfenol A, PFOA/PFOS, silver i kläder och mjukgörare i plast). Vi måste också driva på för skärpningar av EUs kemikalielag Reach.
  • Bort med bekämpningsmedel och minskning av konstgödsel i jordbruket. Det här kan göras med förbud, men också med skatter. Vi hade t ex tidigare en skatt på handelsgödsel, den borde införas igen för att minska avgångarna av kväve och fosfor från jordbruket.
  • På tal om jordbruk borde åtgärder vidtas för att främja en mer vegetarisk livsstil och mindre kött. På så sätt skulle vi också få mindre övergödande ämnen ut i våra vatten, liksom mindre ammoniak, som både spär på övergödning och försurning.
  • Nu läggs, i regeringens budget, mer resurser på sanering av nedsmutsad mark. Det är bra. Här finns många tickande miljöbomber som måste åtgärdas.
  • Överlag måste vi komma tillrätta med vår konsumtion, som idag är helt ohållbar. Och här krävs politiska beslut. Tänk bara på all plast som idag används och ofta slutar i våra hav och vattendrag. En skatt på plastpåsar för att minska plastanvändningen vore ett sätt att komma tillrätta med detta, men mycket mer behövs förstås.
  • Det behövs också mer av ett vattenperspektiv i vårt bistånd och internationella samarbete. Inte minst behövs ett ökad fokus på kvinnor, de som drabbas värst av bristen på rent vatten. Vi tar upp en del av detta i vår motion om vatten och sanitet.
  • Glöm inte bort vattenperspektivet i klimatarbetet. Men klimatförändringen påverkas också vår tillgång till vatten, vissa områden blir torrare andra drabbas mer av extrem nederbörd. Våra utsläpp måste minska radikalt, men vi måste också anpassa våra samhällen till de nya förutsättningarna.

Arbetet med nyckelbiotoper måste fortsätta

Skogsstyrelsens generaldirektör har stoppat inventeringen och registreringen av s k nyckelbiotoper i ett område från norra Värmland ända upp till Kiruna. Nyckelbiotoper är skogsområden av mycket högt naturvärde. Om man slutar att kartlägga dessa vet man inte heller vad som finns. Med andra ord, det finns en uppenbar risk för att områden med helt omistliga naturvärden kommer att omintetgöras av skogsbolagens maskiner. Tänker verkligen vår regering låta detta ske helt? Jag hoppas inte det. Därför tog jag upp frågan igår (21,10 min) med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Jag har också gjort två interpellationer till samme Bucht och miljöminister Karolina Skog. Läs dem här och här.

Blir det stopp för matfusket nu?

Regeringens utredare föreslår nu att straffen för att fuska med mat ska skärpas. Det är ett välkommet förslag och något som vi i Vänsterpartiet lyfte upp redan för tre år sedan(se också här). Att märka om kött, blanda om drycker, färga grönsaker och på andra sätt fuska med livsmedel är tyvärr en snabbt växande verksamhet som omsätter miljardbelopp. Brott mot Livsmedelslagen var tidigare belagt med fängelsestraff, men den straffsanktionen togs bort 2006.

Hårdare straff är sällan lösningen på samhällsproblem. Men i det här fallet kan det vara en hjälp för att lättare få stopp på brottsligheten. Men ytterst handlar det om fler kontroller, att anmälningar ska gå vidare till rättsliga påföljder, fler och bättre gränskontroller och överlag ett mer proaktivt arbete för att få stopp på matfusket.

Med denna lagskärpning och fler proaktiva åtgärder får vi hoppas att vi aldrig mer ska få uppleva nya hästköttsskandaler och annat matfusk. Frågan ligger nu i regeringens knä och vi kommer se till att den prioriteras.

Fall framåt om handelssystemet

Det kanske var fler än jag som satte morgonkaffet i vrångstrupen när man hörde klimatminister Isabella Lövin på radion igår. I praktiken sa hon att det inte gick att förbättra EUs handelssystem, ETS, och att hon hade lagt ned ambitionen om att göra det. Det här kritiserade jag och några till detta hårt både i Miljö- och jordbruksutskottet och idag på EU-nämnden.

Idag på EU-nämnden fick faktiskt in en del tydliga förbättringar i den svenska positionen. Nu lovar Lövin att hon ska driva på för en brantare s k reduktionskurva för utsläppsrätterna. Hon säger att förslaget om att minska med 2,2 % inte räcker till och att EU-parlamentets förslag om att skärpa kurvan till 2,4 % är ett steg i rätt riktning (även om det inte heller räcker). Det innebär, om det går igenom, att fler utsläppsrätter ska tas bort från systemet och kraven på utsläppsminskningar i EU skärps. Den något förbättrade svenska positionen hade knappast blivit av om inte vi i Vänsterpartiet hade tryckt på (både de borgerliga och SD hade egna förslag som skulle försämrat den svenska positionen).

Kul när saker och ting ändå blir bättre, även om det är en bra bit från hur vi vill ha det.

Hur vill vi i Vänsterpartiet reformera EUs handelssystem? Läs här.

Lagrådet har fel om klimatlagen

Lagrådet avstyrker regeringens förslag till klimatlag. Lagrådet menar att det inte behövs någon särskild lag för att uppnå syftet; att uppnå klimatmålen och att få bättre ordning i klimatarbetet. Jag tycker att det är en märklig invändning av Lagrådet. De ifrågasätter inte klimatlagen på juridiska grunder, utan menar att ändamålen kan uppnås utan lagen. Det är snarare en politisk bedömning. Den bedömningen är redan gjord i politisk enhet i Miljömålsberedningen och nu också av regeringen som lagt fram förslaget. Jag anser därför att Lagrådet tassar i marker som de inte borde.

Mellan raderna kan man läsa att Lagrådet anser att klimatlagen inte är tillräckligt omfattande. Det kan jag isf isåfall hålla med om. Det är ingen hemlighet att vi i Vänsterpartiet ville ha en mer heltäckande klimatlag där det långsiktiga målet skulle vara inskrivet, med femåriga klimatbudgetar, där juridiskt och politiskt ansvar skulle kunna utkrävas m m. Men eftersom lagen var en kompromiss där sju av riksdagens åtta partier skulle vara med blev förslaget något av en minsta gemensamma nämnare. Och med den här lagen får vi större tydlighet i klimatarbetet, regeringen måste iochmed varje ny mandatperiod presentera en handlingsplan för minskade utsläpp, årligen redovisa hur arbetet går samt ett klimatpolitiskt råd som ska granska så att alla politikområden verkar för att klimatmålet ska uppnås. Klimatmålet är för övrigt nettonollutsläpp till 2045, formulerat som -85 procent till 2045, utan utsläppskrediter.

Nu kommer regeringen ändå att lägga fram förslaget till klimatlag. Det är bra. Ett viktigt steg framåt mot en bättre klimatpolitik i Sverige. Dock inte det sista eller enda.

Plastkassen och miljön

Jag ser verkligen fram emot att få svar på den här skriftliga frågan. Plast, inte minst plastpåsar, bidrar till nedskräpningen i stor skala. Plast finns kvar i naturen i hundratals år. Påsarna tillverkas ofta med fossil olja, vilket förvärrar växthuseffekten. Vad gör regeringen? Ger ett uppdrag till vår myndighet om att informationen ska bli bättre. Det räcker inte.

När jag var i Bangladesh förra veckan lärde jag mig att de var första landet i världen som infört ett förbud mot plastpåsar. Flera andra länder har hakat på. Andra länder, som Storbritannien, Irland och Danmark, har infört skatt på plastpåsar, men stor framgång. Användningen har minskat med mellan 80-90 procent. Läs gärna mer om det i rapporten som jag beställt från Riksdagens utredningstjänst: plastbarkassarrut2016_1943

En påsskatt låter som en bra idé. Då kan vi använda plastpåsarna när vi verkligen behöver dem och vi får in pengar till statskassan som kan gå till miljöarbete. Vad anser regeringen? Information i all ära, men behövs inte skarpare åtgärder? Ett land som Bangladesh ligger 15 år före oss i den här frågan (de införde förbudet 2002).

Svar bör komma senast on nästa vecka.

Fråga 2016/17:850 Beskattning av plastbärkassar
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Våra hav innehåller stora mängder plastskräp som ger stora negativa effekter för organismerna i havet. Miljontals ton plastskräp hamnar i världens hav varje år och fler än 1 miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör årligen till följd av skräp i haven. När en småhuvudsval nyligen hittades strandad utanför Bergen i Norge kunde man konstatera att det i valens mage låg 30 plastpåsar och stora mängder plastskräp. Den plast som hamnar i haven kan även innehålla hormonstörande och cancerogena ämnen och därutöver kan plasten fungera som en magnet för olika kemikalier. Effekterna av stora mängder plast i havens näringskedjor riskerar att även ge negativa effekter på våra livsmedel från haven. Plast i våra hav är därmed ett av de störst växande miljöproblemen och kräver snabba åtgärder på både nationell och global nivå.

Regeringen förbereder förslag om ett nationellt förbud mot mikroplaster i kosmetiska produkter och har gett Naturvårdsverket i uppdrag att identifiera de viktigaste källorna till utsläpp av mikroplaster samt lämpliga åtgärder för att minska dessa.

För att minska förbrukningen av plastbärkassar har regeringen beslutat att från och med den 31 maj i år måste handeln informera om plastbärkassarnas miljöpåverkan och om fördelarna med en minskad förbrukning. Vänsterpartiet anser att förslaget är alltför tandlöst och att det inte motsvarar det behov av snabba åtgärder som krävs för att minska mängden plast som belastar vår miljö. Därutöver tillverkas plastkassar ofta av fossil olja, vilket leder till ökade utsläpp som förvärrar den globala uppvärmningen. Kraftfullare åtgärder är därför även motiverade för att bidra till Sveriges strävan efter nollutsläpp. Enligt vår bedömning krävs beskattning av plastbärkassar och på sikt kan även ett förbud övervägas. Beskattning av plastbärkassar har framgångsrikt införts av ett antal länder i Europa och på Irland minskade förbrukningen av plastpåsar med hela 90 procent efter fem månader.

Med anledning av det ovan nämnda vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Avser ministern att verka för att Naturvårdsverket får i uppdrag att föreslå lämplig beskattning av plastbärkassar?

 

Handelsavtal, jordbruk, bottentrålning

I veckan har jag debatterat bottentrålning i naturreservat. Visste du att i de flesta av våra marina reservat, naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden förekommer bottentrålning? Marina reservat är jätteviktigt, men om det fortsätter att vara business as usual med storskaligt fiske förfelas själva syftet.

Regeringen har ju varit pådrivande för att begränsa fisket i området Bratten, på Västkusten. Det är bra, men tänker man göra något mer? Tyvärr var svaret från jordbruksminister Sven-Erik Bucht inte direkt övertygande. Att jag hade ställt frågan till miljöminister Karolina Skog, men hon väljer att låta Bucht svara istället, ja det är ju också ett svar. Se hela debatten via länken ovan. Missa inte min debattartikel på temat.

Samma dag debatterade jag också handelsavtals påverkan på våra möjligheter att producera mer hållbara livsmedel. EU-parlamentet har tagit fram en kritisk rapport om TTIP och framtida europeisk jordbruksproduktion. TTIP ligger nu i malpåse, men rapporten skulle lika gärna kunnat handla om CETA-avtalet med Kanada. De sju riksdagspartierna (alla utom SD) har samtidigt antagit en livsmedelsstrategi med intentionen att producera mer hållbara livsmedel i Sverige. Hur går det ihop med den ökade konkurrens, stordrift och risk för bolagsstämningar som CETA och andra avtal kommer att medföra? Följ debatten via länken ovan. Missa inte heller min och Håkan Svennelings debattartikel på temat.

Det skamliga avtalet med Libyen

holm_libyen2017-02-15Igår debatterade vi EUs överenskommelse med Libyen med Stefan Löfven (se debatten här, mitt inlägg vid 18,10 min). Överenskommelsen, som egentligen är ett avtal via Italien, syftar till att försvåra för människor att fly i från Libyen. Idag finns så många som 700 000 – 1 miljon människor i läger i landet. Villkoren är helt omänskliga och lägren är snarare primitiva fångläger än boenden för flyktingar. Organisationer som Amnesty och Human Rights Watch vittnar om systematiska övergrepp, tortyr, utpressning och våldtäkter i lägren. Avtalet är ännu ett ex på hur EU försöker flytta ut sin yttre gräns mot länder i Nordafrika och Turkiet. Tanken är att låta de länderna bli en buffert mot människor som är på flykt. EU gör sig också beroende av högst tvivelaktiga stater. Vem styr egentligen Libyen? Vad är det för regim? Och vad är Turkiet för regim, där president Tayyip Erdogan har skickat tusentals oppositionella i fängelse inklusive oppositionspartiet HDP. Hur bra är det att Sverige och EU sätter sig i knäet på en sådan man?

EU lägger förstås otroligt mycket pengar på detta avtal. EU betalar ut 200 miljoner Euro direkt visserligen en del humanitära insatser, men huvudfokus är på att hålla människor borta. Ännu mer pengar kommer från andra fonder. Vi i Vänsterpartiet vill lägga alla dessa pengar på att skapa lagliga vägar in i Europa och att rädda liv på Medelhavet, inte att till varje pris hålla människor borta.