EU:s ramar tillåter oss inte rädda klimatet

Skriver med europeiska vänsterkollegor idag om COP24. Ändra systemet – inte klimatet. Läs nedan eller hos ETC.

EU:s ramar tillåter oss inte rädda klimatet
ETC, 2018-12-14
Gör som jag säger, inte som jag gör.” Det gamla uttrycket sammanfattar EU-ledarnas klimatpolitik väl. För två veckor sedan sa EU:s klimatkommissionär Cañete att ”EU har redan inlett omställningen till en mer klimatneutral ekonomi.” Men bakom den gröna fernissan fortsätter EU att bidra till klimatförändringarna. Än värre hyckleri är att Frankrikes president Macron utsetts till årets klimatkämpe av FN, samtidigt som Frankrikes utsläpp av växthusgaser återigen ökar.

Det är meningen att FN:s klimatkonferens, COP 24, som just nu pågår i polska Katowice, ska få ett slut på detta strutsbeteende i klimatpolitiken. På COP 21 i Paris, i slutet av 2015, lovade de flesta länderna att vidta de nödvändiga åtgärderna för att hindra katastrofen. Men klockan tickar och vi väntar fortfarande på handling.

För även om målen i Parisavtalet skulle nås, så skulle det ändå leda till en global temperaturökning på 3,2 grader. Rapporten från FN:s klimatpanel är otvetydig: Vi måste göra allt vi kan för att hindra att temperaturökningen blir mer än 1,5 grader, och tiden för att hinna åstadkomma det är knapp. På mötet i Katowice måste länderna därför höja sina ambitioner för att nå detta gemensamma mål.

Jorden har redan vämts upp med 1,1 grad och konsekvenserna märks redan. Den biologiska mångfalden har minskat och extremt väder har blivit vanligare, som skogsbränderna i Kalifornien och Europa tragiskt påminner oss om.

Men det är bara en glimt av det som väntar oss om vi inte agerar. Enligt FN:s klimatpanel skulle enbart en halv grads ökning få enorma konsekvenser för planetens levnadsvillkor. En temperaturökning på mellan 1,5 och 2 grader skulle leda till att havsvattennivåerna ökade med tio centimeter. Det skulle innebära att upp till tio miljoner människor skulle hamna under vatten.

Lösningar finns. Men för att implementera dem måste vi bryta med det rådande ramverket. Det kapitalistiska systemet tänjer gränserna för ekosystemet lite mer varje dag. I vår tid med ohejdade finanssystem står vinstjakt över alla andra hänsyn.

Grön tillväxt är en chimär. Inom EU:s ramar står en ambitiös klimatpolitik i konflikt med fördragen. EU:s finanspakt hindrar medlemsländerna att skapa en investeringsfond för en ekologisk omställning. Däremot tillåter EU:s struktur att mäktiga lobbyister påtvingar sina miljöskadliga intressen, som glyfosatet och Monsantodokumenten visat. Samtidigt försvårar frihandelsavtal som Ceta hållbar, lokal produktion.

I sin bok ”Det här förändrar allt” påpekar Naomi Klein att den globala uppvärmningen kan vara en möjlighet. När våra system håller på att slå rakt emot en vägg är det dags att uppfinna ett nytt system för produktion och konsumtion.

Just nu växer ekologiska experiment fram. I Spanien har ayutamientos del cambio, eller ”kommuner för förändring” kommunaliserat energitjänster för att kunna förse fattiga hushåll med el och producera förnybar el. I Tyskland blockerar aktivisterna i Ende Gelände utvinningen av kol, det mest klimatskadliga bränslet.

Kampen mot klimatförändringarna är av naturen global. President Trumps och andra klimatförnekares miljöpolitik ska inte användas som en falsk förevändning för att inte fördubbla våra egna ansträngningar. Vi får heller inte glömma Europas historiska ansvar för utsläpp av växthusgaser. Europa måste se till att det globala Syd har de nödvändiga verktygen för en hållbar och rättvis utveckling.

I sin långsiktiga strategi för att minska utsläppen av växthusgaser planerar EU-kommissionen att nå klimatneutralitet till 2050. Målet är inte bara otillräckligt – vi måste sikta på noll utsläpp till 2040. Det är också omöjligt att nå med rådande metoder och verktyg.

I början av november godkände EU-parlamentet, med stöd från alla stora grupper inklusive Gröna gruppen (där bland andra MP ingår) EU:s mål för 2030 om förnybar energi och energieffektivitet på 32 procent respektive 32,5 procent. Med sådana låga mål blir det tydligt att EU-kommissionens långsiktiga mål bara är en pliktskyldig önskan. Dessutom föreslår kommissionen ”lösningar” som är lika farliga som osäkra, som kärnkraft och geologisk lagring av koldioxid. EU-länderna måste genast öka bidragen till FN:s gröna klimatfond. Möjligheten att köpa koldioxidkrediter, som stöds av såväl EU som fossilindustrin, när vi istället borde göra oss av med fossila utsläpp, är ett tydligt exempel på EU:s inkonsekventa klimatpolitik. Det är som att vår planet skapats för marknaden och vinstintressen. Men vår miljö är inte en handelsvara, den är vårt liv.

EU måste bryta med finanspaktens heliga regel och istället eftersträva en grön regel, att inga naturresurser som inte är förnybara får användas. Det finns ingen planet B. Vatten och energi måste erkännas som gemensamma tillgångar, skogar som naturligt lagrar kol måste skyddas och ekologiskt hållbart jordbruk måste uppmuntras.

Bara dessa djupgående förändringar kan stoppa den globala katastrof som redan påbörjats, och samtidigt skapa hållbara jobb som bidrar till teknologisk omställning, begränsar och anpassar oss till klimatförändringarna och möter de sociala behoven i våra länder.

Xabier Benito, Podemos, Spanien, EU-parlamentariker

Jens Holm Vänsterpartiet, Sverige, Riksdagsledamot

Marisa Matias, Bloco de Esquerda, Portugal, EU-parlamentariker

Younous Omarjee, La France Insoumise, Frankrike, EU-parlamentariker

Søren Søndergaard, Enhedslisten, Danmark, Ledamot i Folketinget

En oansvarig budget

Riksdagen har just röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas utgiftsramar för statsbudgeten. Utgiftsramarna handlar om hur mycket pengar som får spenderas i budgeten. M, KD och SD röstade aktivt för och C och L lade ned sina röster. Vi rödgröna röstade emot och röstade istället för övergångsregeringens budget. Nu ska alla utgiftsområden hanteras i riksdagens utskott och sedan röstas om del för del i riksdagens kammare. Men utgifterna respektive inkomsterna är satta och med dessa budgetramar blir det stora skattesänkningar för redan välbeställda. Detta finansieras med nedskärningar på de arbetslösa, välfärden, neddragningar i kollektivtrafiken (t ex gratis kollektivtrafikkort för barn och ungdomar) och på miljöområdet. M, KD, SD kräver också att flygskatten ska hävas.

Det här är ett dråpslag mot möjligheten att bygga ett mer rättvist och hållbart samhälle. På miljöområdet skär M/KD/SD ned budgeten med ungefär 20 procent, eller två miljarder kronor. Det handlar om minskade anslag till biologisk mångfald, lokala klimatinvesteringar, stöd för gröna städer, anslag till Naturvårdsverket och minskat klimatbistånd. Läs gärna Naturskyddsföreningens genomgång.

Det är djupt oansvarigt i form att lägga fram en alternativ budget (som i sig inte ens är en riktig budget utan bara en hafsigt ihopsnickrad reservation) när vi har en övergångsregering som själv inte får föreslå nya satsningar och ej heller kan avgå när dess egen budget har fallit. Men det är minst lika oansvarigt i innehåll. I tider då klyftan mellan rika och fattiga är alldeles för stor och när det krävs större insatser i biologisk mångfald och för minskade utsläpp av växthusgaser borde vi satsa mer på de områdena, inte mindre. Att i det läget prioritera skattesänkningar för de rikaste och skicka räkningen till våra barn och barnbarn är oansvarigt och ohållbart.

Jag är övertygad om att väljarna kommer straffa de borgerliga partierna (och här räknar jag in C och L som valde att släppa igenom M/KD/SD-budgetreservationen) för detta vid nästa val. Och kanske kommer det snarare än vi tror…

COP24: Symboliskt nog är flera av huvudsponsorerna av klimatmötet i Katowice kolföretag

Jag och vår EU-parlamentariker Malin Björk skriver idag i Sydsvenskan om COP24. Läs inlägget där eller nedan.

Symboliskt nog är flera av huvudsponsorerna av klimatmötet i Katowice kolföretag
Sydsvenskan, 2018-12-12
Det är bara några dagar kvar av klimattoppmötet i polska Katowice. Världens regeringar är samlade för att komma överens om hur målen i Parisavtalet ska uppnås. För att hålla nere den globala uppvärmningen till 1,5 grader krävs ansträngningar utan tidigare motstycke, enligt FN:s klimatpanel.

Alla seriösa forskare och politiker vet att det är allvar nu. Ändå lyser de nödvändiga åtgärderna med sin frånvaro. Utvecklingen går till och med åt fel håll. Bara i EU ökade koldioxidutsläppen från fossila bränslen med i snitt 1,8 procent mellan 2016 och 2017. Det visar EU:s egna siffror från Eurostat. Bara 7 av de 27 undersökta EU-länderna minskade sina utsläpp, resten ökade utsläppen.

Även koldioxidutsläppen från nya bilar ökade i fjol, enligt en rapport från Europeiska miljöbyrån. Samtidigt ökade bilförsäljningen i EU med 3 procent till över 15 miljoner bilar. En kraftig ökning av flygresor och köttkonsumtion är annat som snabbt behöver bromsas.

Nyligen presenterade EU:s klimatkommissionär Miguel Arias Cañete EU-kommissionens långtidsstrategi för att få ner EU-ländernas koldioxidutsläpp. Kommissionen siktar på att göra EU klimatneutralt till år 2050. Det är ett för EU relativt ambitiöst mål, men utan nödvändiga åtgärder och tvingande lagstiftning förblir det just bara ett mål.

Det räcker inte att överlåta ansvaret för koldioxidutsläppen och andra växthusgaser till privata storföretag. Folkvalda politiker måste våga fatta nödvändiga beslut, även om det innebär minskade vinster för storföretagen. För så stora minskningar av utsläppen som nu behövs går det inte att tro att lösningen är ny teknik.

Både Sverige och EU måste sluta subventionera klimatskadlig verksamhet. En lämplig början är att avskaffa dagens stora subventioner till flygindustri, fossil energi och produktion av kött. En stor del av dessa subventioner ingår i EU:s och medlemsstaternas budgetar. Bara i Sverige subventioneras miljöskadlig verksamhet med närmare 60 miljarder kronor, enligt Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket.

Symboliskt nog är flera av huvudsponsorerna av klimatmötet i Katowice kolföretag, däribland polska JSW, ett av landets ledande kolföretag. Det är en påminnelse om hur klimatpolitiken ser ut idag: Nästan alla är överens om att situationen är allvarlig och att något måste göras, men när det väl kommer till kritan gäller business as usual.

Översatt till torra men konkreta åtgärder kräver Vänsterpartiet att Sveriges regering i de pågående klimatförhandlingarna trycker på för att EU ska höja sin ambition från 45 till minst 60 procent minskade utsläpp till år 2030. Vänsterpartiet vill också kraftigt öka den ekonomiska kompensationen till de fattiga länder som drabbas av Västvärldensutsläpp. Globalt sett står den rika delen av världen för de största utsläppen medan jordens fattigaste människor drabbas hårdast av klimatförändringarna.

Klimatfrågan är också en genusfråga. Vi lever i en värld där normer om manlighet kopplas till konsumtion av exempelvis stora bilar, kött och andra varor som ökar koldioxidutsläppen. Därför måste vi alla också göra upp med de destruktiva könsnormerna.

I Sverige lever människor som om de hade fyra planeter. Jorden klarar bara av en fjärdedel av dagens konsumtion och utsläppen minskar inte alls i den utsträckning de borde göra för att planeten ska överleva. Vad kan vara ett bättre tillfälle att ändra på det än nu när klimatmötet i Katowice, COP 24, är mitt inne i sin sista vecka. Sverige måste driva på för högre klimatambitioner, ökat klimatstöd till utvecklingsländerna och arbeta för att alla subventioner till klimatskadlig verksamhet avskaffas. Det skulle vara en bra början på den förändring som nu krävs.

Jens Holm (V), Malin Björk (V)

Miljömotioner 2018

Den s k allmänna motionstiden är över. Totalt har det lämnats in 2800 motioner till riksdagen. Vänsterpartiet har lagt ett antal av dessa och flera är intressanta ur ett miljö- och klimatperspektiv. Vi är inte partiet som lägger flest motioner, men när vi gör det gör vi det genom mycket väl genomarbetade motioner. Nedan våra bästa miljömotioner som vi lagt under allmänna motionstiden.

Klimaträttvisa
Partimotion undertecknad av Jonas Sjöstedt där vi stakar ut vägen mot nollutsläpp i Sverige senast 2040.

Biologisk mångfald
Hur vi får ett hållbar skogsbruk, mer skyddade områden, hållbar havspolitik.

Försvarsmakten, klimat och miljö
Partimotion om hur vi kan få en försvarspolitik med större miljöansvar och hur försvaret kan bli en viktig aktör i klimatarbetet.

En fungerande och tillgänglig järnväg
Partimotion kring hur vi får fler att ta tåget, nya ägardirektiv för SJ, gemensamt ansvar för järnvägsunderhållet m m.

En svensk utvecklingspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling
Partimotion där vi binder ihop global rättvisa med jämställdhet och hållbar utveckling.

Förbud mot brytning av alunskiffer
Om hur vi kan få en hållbar gruvpolitik inklusive ett förbud mot gruvbrytning i s k alunskiffer och förbud mot fracking.

Flygets utsläpp måste minska på riktigt

Jag skriver i ETC (dessvärre bakom betalvägg) om den internationella åtgärden Corsia med syftet att minska flygets klimatpåverkan. Problemet med Corsia är att det inte innehåller konkreta mål att om flygets utsläpp ska minska, utan åtgärderna handlar om att neutralisera flygets utsläpp genom uppköp av krediter i andra länder. Corsia har nu gjort att svenska regeringen inte längre driver andra effektiva åtgärder för att minska flygets utsläpp såsom att avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle.

Vad säger de andra partierna om utsläppen från flyget?
ETC-debatt, 2018-12-06
Jag instämmer fullt ut med Mattias Nilssons och Moa Lindholms kritik (ETC 30/11) mot åtgärden mot flygets utsläpp som går under namnet Corsia (Carbon Offsetting and Reduction Scheme for International Aviation). Som Nilsson och Lindholm skriver innebär det Corsiaförslag som nu förhandlats fram inom det internationella luftfartsorganet, ICAO, att flygindustrin kan fortsätta att öka sina utsläpp till 2020. Efter 2020 ska utsläppsökningen kompenseras av billiga och osäkra utsläppskrediter, men flygandet och dess utsläpp kan alltså ändå fortsätta att öka därefter.

När vi hanterat Corsia i Sveriges riksdag har det bara varit Vänsterpartiet som har gått emot förslaget. Utifrån det aktuta läge vi befinner oss i för planeten har det både oroat och förvånat mig att det bara är vi som har ifrågasatt denna låtsasåtgärd mot flygets utsläpp. Tvärt om har t ex Socialdemokraterna och Miljöpartiet varit aktiva pådrivare för Corsias införande.

Vad än värre är är att Corsia numera hotar möjligheten att driva på för verkliga utsläppsminskningar från flygindustrin. När jag lyssnade på representanter från svensk industri häromveckan använde de just Corsia som argument för att den högst måttliga svenska flygskatten måste avskaffas. När ICAOs ministermöte inleddes för ett par veckor sedan drev vi i Vänsterpartiet att Sverige och EU skulle driva att den internationella skattebefrielsen på flygbränsle skulle avskaffas. Det har tidigare varit en tydlig svensk position, men nu övergiven. Istället hänvisar S/MP-regeringen till Corsia. När nu Sverige inte längre aktivt driver att flygbränsle måste kunna beskattas undrar jag vilket land vi ska sätta vårt hopp till?

Det här håller inte. Flygindustrin är sannolikt världens enskilt snabbaste utsläppskälla. Det är också utsläpp som till den absolut största delen genereras av en liten över- och medelklass i världen. 80 procent av världens invånare har aldrig satt sin fot i ett flygplan. Att subventionera flygbränsle kostar både enorma summor årligen och det förvärrar klimatförändringen i en snabb takt. Nilsson och Lindholm avslutar sin insändare med att avkräva svenska politiker svar på låtsasåtgärden Corsia. Nu har de iallafall fått Vänsterpartiets. Vi säger nej till falska lösningar och ja till verkliga åtgärder för att minska flygindustrins utsläpp. Vad säger de andra partierna?

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson och ordförande i riksdagens trafikutskott

Därför ska Tvärförbindelse Södertörn inte byggas

Expressens ledarsida kritiserar idag det dyra och klimatfarliga motorvägsbygget som går under namnet Tvärförbindelse Södertörn. Tvärförbindelse Södertörn är en föreslagen två mil lång motorväg mellan Kungens Kurva och Haninge, söder om Stockholm. S/MP-regeringen har drivit på projektet som nu presenterats av Trafikverket. Kostnaden uppskattas till 10 miljarder kronor. För den summan skulle man kunna bygga många cykelvägar och investera i kollektivtrafiken. Motorvägsbygget bygger dessutom på en kalkyl där bilresandet, och därmed utsläppen, ökar. Därför avfärdar bl a Naturvårdsverket bygget.

Dessvärre finns Tvärförbindelsen nu inlagd i regeringens nationella infrastrukturplan. Vi i Vänsterpartiet motsätter oss nya dyra motorvägar som ökar utsläppen av växthusgaser. Det är därför vi i Vänsterpartiet, som enda parti (dessvärre), har motsatt oss det här klimatfarliga motorvägsbygget.  Läs gärna mer om det i vår motion om den nationella infrastrukturplanen där Tvärförbindelse Södertörn ingår.

Köttkonsumtionen minskar – äntligen

Äntligen ser vi en tydlig trend på att köttkonsumtionen minskar i Sverige. Både för 2017 och i år har konsumtionen av kött gått ned. Enligt Jordbruksverket är detta den största minskningen av köttkonsumtion på 30 år. 2017 minskade köttkonsumtionen med 2,6 procent och under 2018 års första nio månader har konsumtionen gått ned med 2,8 procent, alltså ännu mer än fjolårets nedgång. Enligt Jordbruksverket är minskningstrenden ett uttryck för den diskussion som förts i Sverige om köttkonsumtionens påverkan på klimatet och djuren. Statistiken visar också att importen av kött till Sverige har minskat och den svenska produktionen har istället ökat något.

– Trender, klimathänsyn, hälsofokus och djuretik är faktorer som brukar lyftas fram i analyser av konsumtionsutvecklingen idag, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.

Det är fantastiskt att köttkonsumtionen går ned. Statistiken visar att det faktiskt går att ändra människors beteenden. Men vi behöver göra mycket mer än vad som gjorts hittills. Det finns ett politiskt ansvar för att vi ska konsumera hållbart, och då borde minskad köttkonsumtion vara en självklarhet. Vi i Vänsterpartiet har som enda riksdagsparti lagt fram konkreta förslag till riksdagen om minskad köttkonsumtion och med ett mätbart mål om mindre kött (minus 25% till 2025). Vi vill ha en handlingsplan för mindre kött och mer vego, vegonorm på våra skolor, mer pengar till växtbaserad och hållbar mat, avskaffande av EUs animaliesubventioner. Det är några exempel på hur vi vill understödja utvecklingen mot mer växtbaserat och mindre animalier.

Läs gärna vår motion Minskad köttkonsumtion.

Läs mer om Livsmedelsverkets nya kostråd kostråd för skolor som innebär ökat fokus på vegetarisk mat.

Läs mer om växtbaserad mat i den utredning som riksdagens utredningstjänst gjort för min räkning.

COP24 – höj ambitionerna

På söndag drar det stora klimattoppmötet COP24 igång i Katowice, Polen. Sverige kommer förstås var på plats med ministrar och ett stort antal tjänstemän (jag kommer också vara på plats de sista dagarna). Vi har diskuterat den svenska positionen flera gånger i riksdagen, bl a i EU-nämnden och i Miljö- och jordbruksutskottet. Vi i Vänsterpartiet välkomnar när klimatminister Isabella Lövin säger att hon vill höja klimatambitionerna på toppmötet. Men när frågan har diskuterats här i riksdagen är det oklart om hon verkligen kommer driva det och vilka ambitioner hon egentligen vill höja. Vi i Vänsterpartiet har därför reserverat oss mot den svenska positionen.

Inför COP24 vill Vänsterpartiet:

Att Sverige klart och tydligt kräver att EU höjer sina minskningsambitioner till minst 60 procent minskade utsläpp till 2030. Det är klart och tydligt att alla länder måste göra mer för att vi ska nå 1,5gradersmålet. Industrialiserade stater som Sverige måste gå före.

Att Sverige verkar för att det införs en ny additionell klimatfinansiering till de länder som drabbas här och nu. Det är bra att pengar har mobiliserats, men det behöver mer och klimatfinansiering får inte tas från det ordinarie biståndet. Den gröna klimatfonden, anpassningsfonden och andra fonder för att hjälpa utvecklingsländerna behöver en bättre finansiering och ett effektivare och bättre styre. Det här perspektivet kan också stärkas inom ramen för det som kallas loss and damage.

Att låtsaslösningar som klimatkrediter, CDM, flexibla mekanismer avskrivs som sätt att minska utsläppen, eller åtminstone minimeras till att endast bli kompletterande åtgärder. Fokus ska vara på att ställa om här och nu och att vi måste ta ansvar för våra utsläpp.

Överföring av ny teknik till utvecklingsländerna måste underlättas. Patent och dyra användarlicenser får inte stå i vägen för tekniköverföringen. Immaterialrätten borde kunna luckras upp för klimatteknik.

Att det finns ett tydligt genusperspektiv i klimatpolitiken. Tidigare har genusfrågor varit viktiga för Sverige, nu ser vi inte det i den svenska positionen. 

Sist men inte minst, det bästa sättet att visa att vi tar planetens framtid på allvar är att vi gör allt för att ta ansvar för våra egna utsläpp. Hur vi kan göra det tar vi upp i vår motion, Klimaträttvisa, som vi nyligen lämnat in till riksdagen.