Möte med Barnier, Brexitförhandlaren

barnier2017-10-05.jpg
Idag träffade jag och ett antal andra riksdagsledamöter Michel Barnier, EUs chefsförhandlare om Storbritanniens utträde ur EU; Brexit. Förhandlingarna går trögt och jag får intrycket att britterna med förhandlaren David Davis säger en sak och Barnier en helt annan. Det går inte att komma ifrån att EUs förhållningssätt fortfarande präglas av en bitterhet mot det brittiska folkets beslut att lämna EU. Allt sådant måste förhandlarna nu lämna bakom sig och istället se till att separationen blir så bra som möjligt. Jag är övertygad om att det går om man bara släpper prestigen. Därför frågade jag Michel Barnier om det inte var läge att EU officiellt ska erbjuda Storbritannien en liknande relation till EU som den som Norge, Island och Liechtenstein har i form av EES-avtalet. EES-avtalet är, med dess fel och brister, det mest konkreta och realistiska som står till buds i dagsläget. Jag noterar också att Jeremy Corbyn och Labour i Storbritannien är inne på det spåret, och även premiärminister Theresa May har rört sig åt det hållet.

Även om jag inte vill citera chefsförhandlaren – det var ett slutet möte – var han positiv till idén, men Barnier bekräftade att EU i dagsläget lagt upp EES-förslaget på förhandlingsbordet. Han menade att det finns andra akuta frågor som måste lösas först. Jag tror dock att en vänligt utsträckt hand i form av en EES-anslutning från Barnier och hans förhandlingsteam skulle kunna vara det som löser upp knutarna. Det är dags att kliva upp från skyttegravarna.

Kanske är det där vi tillslut hamnar, även om vi inte är där idag…

Ska handeln få övertrumfa klimatet?

malmström2017-09-28

Idag talade EUs handelskommissionär Cecilia Malmström i riksdagens förstakammarsal. Det blev mycket tal om EUs framtid, men också om EUs handelspolitik. Jag kritiserade att EU kräver att det ska finnas ett s k investeringsskydd, ISDS, i de handelsavtal som EU sluter med andra länder. Med investeringsskyddet kan bolag stämma stater i tribunaler utanför det ordinarie rättsväsendet, men stater kan inte  – omvänt stämma bolagen. Intressant är dock att det handelsavtal som EU nu ska sluta med Mercosurländerna i Sydamerika inte innehåller något investeringsskydd. Flera av länderna, bl a Brasilien, har motsatt sig detta. Ändå väljer EU att sluta avtalet. Även de avtal som EU nu förhandlar med Australien och Nya Zeeland är befriade från ISDS. Det går alltså att ha handelsavtal utan gräddfiler för storbolagen, vilket skulle kunna vara stilbildande för kommande handelsavtal.

Cecilia Malmström var stolt över att det finns en referens till Parisavtalet i EUs handelsavtal med Japan. Det visar att EU numera tar klimatet på allvar, även i handelspolitiken, menade Malmström.
”Japanavtalet är det första avtalet med referens till Parisavtalet. Handelsavtalen är ett av flera verktyg för att uppnå EUs utrikespolitiska mål”, sa Malmström
På min direkta fråga om vilken juridisk status referensen till Parisavtalet kommer att ha och kommer formuleringen kunna användas rättsligt så att man kan stämma ett land som inte följer Parisavtalet svarade Cecilia Malmström:
”Nej, referensen till Parisavtalet är inte juridiskt bindande i så måtto att vi kan stämma Japan om de inte följer den.

Är inte detta rätt beskrivande för EU? När det gäller bolagens ”rättigheter” till investeringar är reglerna bindande på alla tänkbara sätt, men skydd för miljön är blott fina formuleringar. Som Naomi Klein sa vid alternativtoppmötet i Paris 2015: ”Handeln övertrumfar miljön.”

Men detta kan lätt ändras genom att ta bort EUs investeringsklausuler i avtal samt se till att skydd för miljö, folkhälsa, djurskydd och arbetsrätt blir rättsligt bindande. Hög tid för en rättvis handelspolitik.

En budget som omfördelar

I budgetpropositionen, s59-60, finns två intressanta diagram. Den ena rör budgetens påverkan på olika inkomstgrupper uppdelat i deciler (i tiondelar). Som det framgår av bilden nedan och i budgettexten har budgeten en tydligt omfördelande effekt, där den ekonomiskt sett svagaste tiondelen tjänar mest på budgeten. I texten står det: ”Reformerna bedöms ha en tydligt utjämnande fördelningspolitisk profil där effekten är störst i de lägre inkomstgrupperna.” (s 59)

Detsamma gäller förhållandet mellan kvinnor och män. Kvinnor som grupp tjänar mest på budgeten. I budgeten står det:
”Regeringens politik under mandatperioden har stärkt den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män (se 2017 års ekonomiska vårproposition, bilaga 2). Kvinnor gynnas i större utsträckning än män av reformerna även i denna proposition och därmed stärks den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män ytterligare.” (s 60)

Diagrammen nedan kring omfördelning mellan inkomstgrupper samt mellan kön.

bp18_inkomstfördelningbp18_genus

 

Miljöbudget 2018

Idag har regeringens budget för 2018 presenterats. Vi i Vänsterpartiet har varit med och förhandlat, och det märks tydligt på alla höjda välfärdsanslag. Mycket är redan känt, men det tål att upprepas att det är tack vare Vänsterpartiet vi nu får extra satsning på förlossningsvården, gratis simskola för barn, gratis kollektivtrafik för barn och unga på sommaren, höjt studiebidrag, pengar till fler bibliotek, blir billigare att gå till tandläkaren och nästan 5 miljarder extra till vården. Men det finns också många otroligt bra miljösatsningar i budgeten. Totalt höjs miljöbudgeten (utgiftsområde 20) från 8 (2017) till närmare 10 miljarder kronor för nästa år. Det innebär att miljöbudgeten nu blir mer än dubbelt så stor som under det tidigare borgerliga styret. Några av de bästa satsningarna är:

Klimatklivet som nu får 1,6 miljarder kronor, med sikte på hela 3 miljarder år 2020. Med klimatklivet kan lokala investeringar i det som ställer om – biogas, laddstolpar, cykelbanor och annat, finansieras – främst inom kommuner och landsting.

Den borgerliga ”supermiljöbilspremien” där hela skattekollektivet finansierade rabatter på nyinköp av s k miljöbilar byts nu ut mot ett s k Bonus Malussystem där de smutsigare bilarna får finansiera de miljövänligare. Premien för t ex elbilar höjs till 60 000 kr.

Gröna jobb i skogen. En ny satsning där arbetslösa kan få subventionerade jobb genom att rensa sly, plocka skräp, tillgängliggöra vissa områden och helt enkelt sköta om skogen.

En helt ny satsning – industriklivet – på 300 miljoner kronor som ska skynda på omställningen av svensk industri.

Mer pengar till skydd av värdefull natur, vilket är oerhört viktigt för den biologiska mångfalden. Nu kan vi få mer naturreservat, men också mer pengar till att bättre ta hand om de skydd vi redan har.

15 miljoner kronor extra till fler och bättre djurskyddsinspektioner. Pengarna kommer gå till Länsstyrelsernas djurskyddsinspektörer.

Flygskatt införs från och med nästa år. Även om skatten borde ha varit högre är det ändå ett viktigt första steg mot att flyget ska ta ett större klimatansvar.

Det blir också höjt stöd för de som investerar i solceller. Från och med nästa år får du 30 procent i bidrag (mot tidigare 20) för kostnaden att lägga på solceller på taket.

Från och med idag finns också ett bidrag på 25 procent av kostnaden för de som köper en elcykel.

Mer pengar läggs också till de myndigheter som arbetar med miljöfrågor, t ex Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.

Summerar vi satsningarna kan jag konstatera att det här är den i särklass bästa miljöbudgeten under min tid i riksdagen, sannolikt den bästa på decennier. En sak som stör mig dock är finansminister Magdalena Anderssons fixering vid avbetalning på statsskulden. Sverige har, som finansministern brukar skryta med, den lägsta statsskulden sedan 1977. I ett EU-perspektiv har Sverige näst lägst statsskuld, endast slaget av Luxemburg. Det här innebär i praktiken att Sverige avstår från att ta lån för att finansiera investeringar. Och precis så är det, vår investeringskvot är idag långt mycket lägre än t ex på 1960-talet, samtidigt är behoven enorma; klimatomställningen, bostadsbyggandet, snabbtågen, utbyggnad av offentlig service – ja listan kan göras lång. Här krävs i grunden en annan politik. Lånefinansierade investeringar, en separat investeringsbudget och en statlig investeringsbank för grön omställning skulle vara steg i rätt riktning. Läs gärna min artikel på temat.

Lägg ned krypskyttet

Jag kommer just från riksdagen där SD – återigen – har försökt avsätta statsminister Stefan Löfven i en misstroendeomröstning. Tack och lov gick det inte så bra, endast 43 ledamöter röstade för deras förslag (bl a moderaten Finn Bengtsson). Gott så, men det är tröttsamt med denna ständiga fokusering på det politiska spelet, inte innehållet. På tisdag är det dags igen då M och KD kräver att hela riksdagen ska samlas för att rösta om försvarsminister Peter Hultqvists framtid. Inte heller det försöket lär gå igenom, när de har en majoritet mot sig.

Samtidigt händer en mängd andra saker i världen som inte får det utrymme det förtjänar, svältkatastrofen i Sydsudan, Burmas folkmord mot Rohingyas, flyktingkris (på många platser), viktiga beslut på EU-nivå och en isar som fortsätter att smälta i rekordhastighet på grund av den globala uppvärmningen. Låt oss nu ägna oss åt politik istället. Och lägg ned krypskyttet mot regeringen, men även regeringens anpassningspolitik mot borgarna.

Jorden obeboelig?

Den nordamerikanske journalisten David Wallace-Wells inleder sin långa uppmärksammade essä ”The Uninhabitable Earth” med orden ”Jag lovar, det är värre än du tror.” På det följer en lång uppräkning med exempel på hur vår planet snart kommer att göras obeboelig som en följd av en skenande klimatförändring. Wallace-Wells radar mängder med andra skrämmande exempel på att klimatförändringen kommer att få värre effekter än vi någonsin kunnat föreställa oss; spridning av epidemier (pga värmen och gamla smittor som lagrats i is som nu får nytt liv), temperaturnivåer kombinerat med fuktighet som redan nu dödar alltfler människor, krig och flyktingströmmar (för varje 0,5 graders temperaturhöjning ökar risken för väpnade konflikter med 10-20 procent enligt en rapport Wallace-Wells hänvisar till), ekonomisk kollaps (för varje grads temperaturhöjning minskar världens BNP med 1,2 procent enligt samma källa), försurade världshav (som slår ut en stor del av världens marina ekosystem) samt minskad livsmedelsproduktion samtidigt som jordens befolkning växer. ”Det spelar ingen roll hur välinformerad du är, du är garanterat inte tillräckligt avskräckt”, skriver han.

Wallace-Wells artikel lär ha lästs över 50 miljoner gånger. Han har fått mycket kritik för att bara beskriva problemet, men inga lösningar. ”Utrotningspornografi” har någon utbrustit.

Wallace-Wells´ långa artikel är en av de mest omskakande men också välskrivna texter jag läst om klimatförändringen. Men det går inte att komma ifrån. Det är en text om domedagen. Vill jag att 50 miljoner till ska läsa den? Jag vet inte.

Förutom allt annat väcker texten frågan: Hur ska vi tala om klimatförändringen? Som journalist är du i första hand berättare. Du har en skyldighet att säga som det är. Men i det här fallet har David Wallace-Wells inte berättat om människans enastående möjligheter att lösa till synes oöverstigliga problem. Sådant vi kan uppnå om vi vet vad vi vill och samarbetar. Den är en historia som också måste berättas.

Ska livsmedelsstrategin användas till försämringar för djuren?

Jag skriver på Altinget om grisarna och livsmedelsstrategin. Läs där eller nedan.

Ska livsmedelsstrategin användas till försämringar för djuren?
Altinget, 2017-08-28
Regeringen presenterade, efter långa förhandlingar med de andra partierna, tidigare i år sitt förslag till livsmedelsstrategi. Vi i Vänsterpartiet hade många synpunkter, inte minst kring vikten av att maten måste vara hållbar. Vi fick inte igenom allt, men vi tycker ändå att strategins målsättningar (det var dessa vi kom överens om parlamentariskt) var ett steg på vägen mot mer hållbar matproduktion i Sverige.

Djurskyddet avgörande
En förutsättning för att vi överhuvudtaget skulle ställa oss bakom livsmedelsstrategins mål var att den ökade livsmedelsproduktionen inte får ske på bekostnad av andra viktiga målsättningar, exempelvis djurskydd. I livsmedelsstrategin står det bland annat att nya regler ska tas fram ”utan att göra avkall på viktiga områden som t.ex. konsumentintresse, djurskydd och miljöhänsyn”. Det finns också ett relativt omfattande kapitel om djurskydd/djurvälfärd där strategin radar upp flera goda argument för varför det är bra för Sverige med en god djurvälfärd.

Förvånande förslag från Jordbruksverket
Därför var vi många som studsade till när vi nyligen tog del av Jordbruksverkets förslag till nya villkor för grisuppfödning och slakt. De nya förslagen är klara försämringar för djuren och Jordbruksverket använder just livsmedelsstrategin som argument. I den nya förordningen kommer griskultingar att kunna tas bort från suggan en vecka tidigare än vad som gäller nu. Fler grisar ska också kunna stallas upp på slakterierna, innan slakt.

Kritik från forskare
Förslagen har kritiserats hårt från djurskyddsorganisationer och forskare inom djurvälfärd. Att separera griskultingar tidigare än i dag torde ha mycket negativ inverkan på både suggan och kultingarna som har stort behov av närheten till varandra. En tidig avvänjning av kultingarna ökar risken för sämre djurhälsa och därmed ökad antibiotikaanvändning, enligt flera vetenskapliga studier. Tidigare forskning pekar dessutom på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar.

Att tränga ihop ännu fler djur inför slakt kommer att öka stressen och risken för skador bland djuren. Det är trångt redan som det är på svenska slakterier, något jag själv har bevittnat. Jordbruksverkets förslag torde alltså gå emot regeringens ambitioner om att djurskyddet inte ska försämras i Sverige.

Inget stöd i oberoende forskning
Jordbruksverket kan inte hänvisa till oberoende forskning som stöd för sina förslag. Jordbruksverket argumenterar för förslaget med att produktionen måste öka. Håkan Henrikson, divisionsdirektör för främjande och förvaltning på Jordbruksverket, säger till Sverige television (21/8) att förslagen är i linje med regeringens livsmedelsstrategi och att man inte kan invänta det vetenskapliga råd för djurskyddsfrågor som regeringen i våras beslutade skulle tillsättas. Vad är nu detta? Livsmedelsstrategin säger ju det motsatta, att djurskyddet inte får försämras.

Vad anser ansvarig minister, Sven-Erik Bucht. Tänker han låta sitt flaggskepp, livsmedelsstrategin, användas för att försämra för djuren? Vad anser andra socialdemokrater och miljöpartister?

Jordbruksverkets förslag måste kastas i papperskorgen. Sverige ska vara ett land där djuren får det bättre, inte sämre.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

På språng för Västsahara

ollesvalander_holm

Idag har jag lunchjoggat 16 km mellan Gullmarsplan och Huddinge tillsammans med Olle Svalander. Olle springer 42 maraton (!) – 170 mil från Timrå i norr till Trelleborg i söder på ca 50 dagar – för att uppmärksamma Västsahara. Västsahara har nu varit ockuperat i 42 år av Marocko, en illegal och brutal ockupation som fördöms av världssamfundet. Genom att springa lika många maratonsträckor som det är år som Västsahara har varit ockuperat hoppas Olle kunna sätta fokus på frågan. Han är nu halvvägs och har idag sprungit genom Stockholm. Självklart ville jag passa på att springa med honom.

Jag tror precis som Olle, att göra något konkret som att löpa genom landet, är ett bra sätt att få upp en fråga på dagordningen. Olles maratonlöpningar har fått uppmärksamhet i media och backas upp av Emmaus. Genom organisationen samlar Olle också in pengar till Västsahara. För varje natt han bor hemma hos människor skänker han 100 kronor till ett skolbygge i ett av flyktinglägren i södra Algeriet, där hälften av Västsaharas invånare lever som flyktingar under knappa förhållanden mitt ute i öknen.

Det var kul att springa med Olle. Vi hann prata om flyktingpolitik, löpning, klimat, skrivande (han är journalist och författare) och Västsahara förstås. Strax efter Årsta fick vi också en oväntad men mycket välkommen löparassistans av den tidigare elitlöparen Kent Klefberg (vi stötte helt enkelt på honom på vägen). Hoppas att de fortsatta etapperna går bra och att hälsenan håller. Alla som vill stödja Olles insamling (gör det!) kan göra det via swish: 123 90 03 971 (märk ”Hitta hem”).

På tal om Västsahara och maraton. 2011 sprang jag Sahara Marathon, ett helt fantastiskt lopp som går mitt ute i öknen genom de sahariska flyktinglägren i södra Algeriet. Den 27 februari 2018 arrangeras ett nytt lopp. Olle kommer troligen att springa. Rekommenderas för alla som både gillar löpning och vill göra en insats för Västsahara (man kan även springa loppet som halvmara och kortare sträckor).

Läs Han springer 42 maratonlopp
Olle Svalanders sida Hitta hem