Skogen och ministerns tigande

Imorgon var det tänkt att jag skulle få besked från landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om vad han tänker göra för att värna skogen, i synnerhet våra s k nyckelbiotoper (läs min interpellation). Skogsstyrelsens generalsekreterare har ju stoppat den så viktiga inventeringen av värdefulla skogsområden, nyckelbiotoper, i ett område stort som halva Sverige. Inget alternativt sätt att identifiera dessa områden har tagits fram. Det man inte ser kan man lätt förlora, d v s stora områden med värdefulla skogsområden riskerar nu avverkning.

Om det skulle vi ha debatterat i riksdagens kammare imorgon. Men nu har jag fått ett meddelande där ministern låter meddela att han inte ämnar debattera min interpellation imorgon. Så här lyder motiveringen i det meddelande som har skickats via riksdagsförvaltningen:

”Näringsdepartementet har meddelat att statsrådet Bucht inte kommer att kunna besvara din interpellation 366 Inventering av nyckelbiotoper den 25 april pga att beredningen inte är klar.”

Ett minst sagt märkligt svar. Att regeringens interna ”beredning” inte är färdig kan väl inte hindra en minister att svara på frågor i riksdagens kammare? Då skulle det isåfall inte bli så många debatter. Nu kommer debatten med Bucht istället att bli så sent som fredagen 19 maj. Det innebär att det kommer att ha gått mer än två månader innan ministern svarar på min interpellation. Detta strider mot riksdagsordningen (8 kap, 2§)som stipulerar svar inom två veckor.

Man undrar vad det är som gör det så svårt för regeringen. Klarar man verkligen inte av en rak debatt om skogen och hur mer värdefulla områden ska kunna skyddas?

Värt att veta är att jag kommer att debattera samma fråga med miljöminister Karolina Skog fredagen den 5 maj. Läs den interpellationen här. Även den debatten har blivit kraftigt fördröjd av ansvarig minister.

Läs vad Altinget skriver om detta.

Pant, plastpåsar, avfall

I veckan har vi debatterat avfall. Vi i Vänsterpartiet föreslog bland annat pant på fler förpackningar, se reservation 5 (dessvärre var det bara vi som röstade för, även om fler i debatten uttryckte sig positivt). När en förpackning införs i ett retursystem ser man att insamlingsgraden ökar markant. Vi föreslog också att ett förbud mot att slänga mat i livsmedelsbutiker ska kunna införas (reservation 8). Ett sådant förbud finns redan i Frankrike. Jag lyfte också frågan om att kommunerna borde ha det fulla ansvaret för att förpackningar och tidningar samlas in, något som föreslogs redan för fem år sedan av en statlig utredning. Vad väntar regeringen på? Se hela debatten här.

Ris och ros om överlåtbara fiskerättigheter

Idag arrangerar vi i Miljö- och jordbruksutskottet ett seminarium om de s k överlåtbara fiskerättigheter som infördes i Sverige 2009. Det innebär att fiskeföretag kan köpa och sälja rätten att fiska med varandra. Allt redovisas i rapporten Uppföljning av systemet med överlåtbara fiskerättigheter i det pelagiska fisket. Jag har varit ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram rapporten. En av våra slutsatser är att systemet lett till ökad ägarkoncentration inom det pelagiska fisket (fiske långt ute till havs, främst sill och makrill) och att det är oklart om systemet lett till hållbarare förvaltning av fiskeresurserna. Kritiken från det småskaliga och kustnära fisket har också varit stor mot systemet. Å andra sidan har det varit ett effektivt sätt att få ned överkapaciteten inom fiskebranschen och det har genomförts utan att en enda krona i statliga subventioner har betalats ut (vilket annars kan vara fallet om man t ex betalar ut skrotningspremier av fartyg).

I rapporten föreslår vi bl a att kamerakontroll av fiskefartyg ska kunna införas på prov, bättre transparens av främst pengaflödena i systemet, att det småskaliga fisket måste värnas samt att det måste analyseras noggrant vilket system som ska gälla efter 2019 då tiden för de överlåtbara fiskerättigheterna går ut.

Läs gärna rapporten, klicka på länken ovan. Programmet till seminariet finns här: Program fiskeseminarium 20 april

Tjuvjakten måste stoppas

Den illegala jakten är ett stort problem för alla vilda djur och för samhället i stort. Kanske så många som 50 vargar, av ca 300 totalt, skjuts ihjäl i tjuvjakt varje år. Var tionde örn har hagel i kroppen som en följd av illegal jakt. Licensjakten på varg som tilläts fr o m 2015 skulle vara ett sätt att få ned den illegala jakten, men så har det inte blivit. Trots att tjuvjakten är så utbredd utdöms endast en fällande dom per år för grovt jaktbrott.

Det är uppenbart att tillräckligt inte görs för att stoppa den illegala jakten. Därför har jag tagit initiativ till interpellationen nedan. Debatt fredag 5 maj i riksdagens kammare. Läs nedan eller här.

Interpellation 2016/17:453 Illegal jakt på rovdjur
av Jens Holm (V) till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Rovdjuren, som står högst upp i näringskedjan, spelar en viktig roll för våra ekosystem. För att våra ekosystem även i framtiden ska vara hållbara med en rik biologisk mångfald bör de stora rovdjuren tillåtas att nå långsiktigt livskraftiga nivåer. Därutöver har Sverige som land en skyldighet att bromsa utarmningen av biologisk mångfald.

För de svenska stammarna av våra stora rovdjur är den illegala jakten en av de faktorer som begränsar storleken. Forskaren Håkan Sand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedömer att den illegala jakten på kort sikt är den enskilt största dödsorsaken bland vargar och att den därmed är begränsande för tillväxten av stammen.

Obduktioner av varg på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ger tydliga belägg för att illegal jakt på varg sker. Detta genom att vargarna haft hagel i kroppen och hageljakt inte är tillåten vid licensjakt. Etablerad forskning visar dock att de vargar som dödas illegalt och som upptäcks genom obduktioner på SVA bara är toppen på ett isberg. Enligt Håkan Sand kan uppemot 50 vargar dödas illegalt årligen.

En iakttagelse man kan göra är att illegal jakt på varg inte har upphört trots att licensjakt genomförts ett antal år.

Även för kungsörnen är situationen allvarlig när det gäller illegal jakt där omkring 10 procent av örnarna har hagelskador enligt organisationen Kungsörn Sverige. Även för våra övriga stora rovdjur finns problematiken med illegal jakt. I norra Sverige pågår för närvarande en omfattande utredning gällande illegal jakt på järv och björn.

Trots det till synes allvarliga läget lyckas inte det svenska rättsväsendet fastställa mer än knappt en fällande dom för grovt jaktbrott per år i Sverige. Enligt miljöåklagare Christer Jarlås är det här en brottslighet man kan ägna sig åt utan någon större upptäcktsrisk.

Vänsterpartiet anser att omfattningen av den illegala jakten på våra stora rovdjur är ytterst allvarlig. Den försvårar uppfyllandet av våra nationella och internationella förpliktelser och målsättningar om att bevara våra hotade arter och deras funktion för våra ekosystem. Därutöver förorsakar den i många fall stort lidande för djuren.

Vår bedömning är att det krävs ytterligare åtgärder för att motverka den illegala jakten. Självfallet ligger ett stort ansvar på rättsväsendet att hantera brottslighet. Men för att stärka arbetet mot illegal rovdjursjakt krävs även en fungerande länk med naturbevakare, jakttillsynsmän och jägare för att brott ska kunna beivras genom ett fungerande rättssystem.

Med anledning av det ovan nämnda vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att stärka arbetet mot illegal rovdjursjakt?

Alla miljömål måste nås

Naturvårdsverkets årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen visar att Sverige endast kommer att uppnå 2 av de uppsatta 16 miljökvalitetsmålen till 2020 med nuvarande beslut och styrmedel. Naturvårdsverket konstaterar att mycket mer måste göras för att målen ska nås. Jag instämmer med vår expertmyndighet i miljöfrågor. Viktiga miljömål som Levande skogar, Hav i balans, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och Grundvatten av god kvalitet är långt ifrån att uppnås till 2020. Lägg därtill det så kallade generationsmålet om att inom en generation lämna efter oss en värld där de stora miljöproblemen är lösta och där vi inte flyttat över problemen till andra länder och vi förstår att vi har en mycket stor utmaning framför oss.

Precis som Naturvårdsverket noterar jag också en del positiva trender. Det är bra att regeringen i statsbudgeten – med stöd av Vänsterpartiet – gör de största satsningarna på klimat och naturvård på decennier. Historiskt stora summor avsätts för att skydda mer natur, i våra kommuner investeras mer än någonsin för att minska utsläppen av växthusgaser tack vare satsningen Klimatklivet. Regeringen har lagt fram en proposition med förslag på en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och ett mål om nettonollutsläpp till 2045. Det är positivt. Men mer behöver göras.

Därför har jag lämnat in interpellationen ”Nya åtgärder för miljömålen” till miljöminister Karolina Skog. Vad avser ministern göra för att alla miljömål ska nås? Se interpellationen via länken eller nedan. Debattdatum är inte klart ännu.

Interpellation 2016/17:442 Nya åtgärder för miljömålen
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Naturvårdsverkets årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen visar att Sverige endast kommer att uppnå 2 av de uppsatta 16 miljökvalitetsmålen till 2020 med nuvarande beslut och styrmedel. Naturvårdsverket konstaterar att mycket mer måste göras för att målen ska nås. Jag instämmer med vår expertmyndighet i miljöfrågor. Viktiga miljömål som Levande skogar, Hav i balans, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och Grundvatten av god kvalitet är långt ifrån att uppnås till 2020. Lägg därtill det så kallade generationsmålet om att inom en generation lämna efter oss en värld där de stora miljöproblemen är lösta och där vi inte flyttat över problemen till andra länder och vi förstår att vi har en mycket stor utmaning framför oss.

Precis som Naturvårdsverket noterar jag också en del positiva trender. Det är bra att regeringen i statsbudgeten – med stöd av Vänsterpartiet – gör de största satsningarna på klimat och naturvård på decennier. Historiskt stora summor avsätts för att skydda mer natur, i våra kommuner investeras mer än någonsin för att minska utsläppen av växthusgaser tack vare satsningen Klimatklivet. Regeringen har lagt fram en proposition med förslag på en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och ett mål om nettonollutsläpp till 2045. Det är positivt. Men mer behöver göras.

Hans Wrådhe, Naturvårdsverkets projektledare för uppföljning av miljömålen, konstaterar att tempot i miljöarbetet måste höjas avsevärt: Åtgärdstakten måste dock höjas för att uppfylla miljökvalitetsmålen och få det övergripande generationsmålet på plats till 2020. Utvecklingen går åt fel håll för ekosystemens återhämtning och bevarandet av biologisk mångfald, trots nationella och internationella insatser. (Naturvårdsverket 31 mars 2017).

I Naturvårdsverkets rapport konstateras att många arter riskerar att försvinna och att större hänsyn behövs när resurser nyttjas. Styrmedel saknas eller tillämpas inte, vilket leder till att biologisk mångfald och ekosystemtjänster inte bevaras på sikt, vilket försvårar möjligheterna att nå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. En allt större andel av utsläppen av växthusgaser orsakade av svenskars konsumtion sker i andra länder. En stor del av de produkter vi importerar tillverkas i länder med ingen eller bristfällig kemikaliekontroll, vilket försvårar möjligheterna att uppnå Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Kust- och havsmiljön är fortfarande negativt påverkad av för stor tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen samt fiske av vissa arter, vilket försvårar möjligheterna att uppnå Hav i balans samt levande kust och skärgård.

Min fråga till miljöminister Karolina Skog är:

Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att alla miljömål, inklusive generationsmålet, ska uppnås?

Djuren, politiken, ansvaret

Idag har vi debatterat betänkandet ”Djurskydd” i riksdagen. Jag tog upp de miljontals djur som föds upp, transporteras och slaktas i Sverige för att bli mat, päls eller utnyttjas i djurförsök. Många av dessa företeelser är helt i strid med djurens intressen och bör försvinna eller förändras i grunden.

Jag passade också på att pressa bl a S och MP i frågan om den nya djurskyddslagen; varför kommer den aldrig samt sveket mot minkarna. Varför förbjuds inte pälsindustrin? Ni kan se hela mitt anförande och replikerna via länken ovan. Mitt anförande finns vid här och den första repliken är vid 31,20 min, scrolla sedan framåt för resten av replikerna.

Vad hände med havren?

Under sin tid som landsbygdsminister skrev Eskil Erlandsson under ett samarbetsavtal (MoU) med sin kinesiske motsvarighet sommaren 2012. I det står bland annat att man ska samarbeta kring miljöfrågor (punkt 5) och att främja produktion, marknadsföring och handel med havre och havreprodukter. Jag har ännu inte, trots livsmedelsstrategi, exportsatsningar mot Kina och Sven- Erik Buchts jordbruksresa till Kina, sett röken av någon större satsning på växtbaserade livsmedel, havre i synnerhet. Det är märkligt när det ändå finns inskrivet i samarbetsavtalet. Att utveckla mer växtbaserade livsmedel borde vara prioriterat för en regering som tar hållbarhet och klimatfrågan på allvar. Eller hur?

Därför har jag ställt en skriftlig fråga om havre och Kina till Sven-Erik Bucht. Du hittar den nedan eller via länken. Svar inom en vecka.

Avtalet i fråga finns här: CHN-SE MOU Agriculture 31 Aug 2012

Fråga 2016/17:1139 Samarbetet med Kina om havre
av Jens Holm (V) till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
I det memorandum of understanding (MoU) om jordbruksprodukter som den svenska regeringen tecknade med den kinesiska den 31 augusti 2012 föreslogs ett strategiskt samarbete om hela värdekedjan kring havre; allt från odling till produktutveckling, marknadsföring och handel. Ministern har presenterat ett antal förslag kring livsmedel, men jag har ännu inte sett något som uppfyller förslaget om havre i MoU:et från den 31 augusti 2012. Särskilt med tanke på att samarbete kring miljövänligt jordbruk var en annan viktigt punkt i MoU:et torde klimatsmarta och miljövänliga livsmedel som havre vara viktiga att samarbeta kring.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Hur går det med samarbetet med Kina om havre och havreprodukter?

Det klimatpolitiska ramverket kan bli bättre

Det är bra att regeringen nu har lagt fram förslag till ett klimatpolitiskt ramverk. Förslaget är baserat på Miljömålsberedningens betänkande om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Regeringens förslag innehåller främst det som beredningens första betänkande lade fram. Andra delar, som mer rör konkreta åtgärder för att minska utsläppen hoppas jag kommer inom kort.

Positivt med regeringens förslag är:

  • Ett långsiktigt utsläppsmål, med förslag om nollutsläpp till senast 2045.
  • En klimatlag med tydligare regler för hur arbetet med minskade utsläpp ska gå till i Sverige. Bland annat ska ett klimatpolitiskt råd införas som ska övervaka så att alla politikområden tar sitt klimatansvar. Varje mandatperiod måste den nya regeringen presentera en klimatpolitisk handlingsplan för hur utsläppen ska minska under de kommande fyra åren. Varje år ska regeringen göra en klimatredovisning för att visa hur man har minskat utsläppen under året.
  • Det föreslås ett sektorsmål med minskade utsläpp på 70 procent för transportsektorn till 2030 samt ett delmål till 2030 om att de svenska utsläppen (de som inte ingår i ETS) ska minska med 63 procent till 2030 och ytterligare ett delmål till 2040 om minskade utsläpp med 70 procent.

Som jag berättat tidigare stod vi i Vänsterpartiet bakom huvuddelen i Miljömålsberedningens betänkande, men med några undantag. Därför har vi lagt en motion till riksdagen med följande innehåll:

  • Delmålet till 2030 respektive 2040 borde uppnås utan s k kompletterande åtgärder (t ex uppköp av billiga och osäkra krediter i andra länder).
  • Sektorsmålet för transportsektorn borde ha satts högre, till 80 procent. Detta skulle ha varit i linje med vad utredningen om en fossilfri fordonsflotta tidigare har föreslagit, och som alla partier har stått bakom.
  • Det behövs ett kompletterande mål för de konsumtionsrelaterade utsläppen, inte minst för att komma tillrätta med de snabbt ökande utsläppen från flygsektorn och från köttkonsumtionen.

Det klimatpolitiska ramverket, inklusive vår motion, kommer troligen att debatteras och röstas om i slutet av juni i år. Ramverket ska börja gälla från och med den 1 januari 2018.

Vår motion hittas i länken ovan.

Steg framåt för miljöbilar

Regeringen har idag presenterat förslag till ett s k bonus malussystem för personbilar. Det är ett klart steg framåt och vi i Vänsterpartiet har också fått igenom en del förbättringar. Idag finns en s k supermiljöbilspremie som betalas ut för inköp av nya miljöbilar. Det innebär att staten, alla vi skattebetalare, är med och finansierar inköp av nya dyra bilar. En direkt subvention till bilfabrikanterna och de redan rätt välbeställda som har råd att köpa en ny bil för minst 300 000 kr. Idag lägger regeringen ut 700 miljoner kronor på detta årligen. Inte OK!

Bonus malus innebär att en bonus betalas ut till bilar med små eller inga utsläpp av växthusgaser. Högst bonus får rena elbilar på 45 000 kr (vi i Vänsterpartiet lyckades få upp den bonusen lite grann). Detta finansieras med en ”malus” alltså förhöjd skatt på bilar med högre utsläpp. Ju högre utsläpp desto högre skatt. Obs! Skatten gäller bara nya bilar, annars gäller ordinarie fordonsskatt.

Detta gör att vi behöver gå in med 0 kronor från skattekollektivet, allt finansieras med skatt på högutsläppande bilar. Det är bra både för miljön och rättvisan!

Dessutom får biogasbilar en särskild bonus på 7500 kr, en summa som vi i V också fått upp väsentligt.

Vän av ordning kan tycka att det inte finns några miljöbilar. Även en elbil kräver mycket energi och naturresurser för att framställas. Det är helt sant. Därför är det så viktigt att vi inriktar vårt stöd till kollektivtrafik, cykling och gång, alltså alternativ till massbilismen. Men vi måste också förhålla oss till de bilar som de facto säljs. Och då är det helt rätt att bilar med stora utsläpp ska finansiera de med inga eller små utsläpp.

Men förr eller senare borde vi kunna enas om ett slutdatum för försäljning av bilar med fossila drivmedel. Men det får tas upp i en annan lagstiftningen.

Rent vatten till alla

Idag är det Världsvattendagen. Jag kommer bl a att debattera vattenfrågor idag på ett seminarium som arrangeras av Swedish Water House. Vatten är egentligen så mycket mer än bara en fråga om vätska. Vatten rör mänskliga rättigheter, rättvisa, jämställdhet och självklart miljö. Idag är det över en halv miljard människor i världen som saknar tillgång till rent vatten. Varje dag dör 1000 barn som en följd av brist på rent vatten eller i sjukdomar relaterade till bristande sanitära förhållanden. Nästan hälften av världens invånare (2,4 miljarder) har inte tillgång till en toalett och vatten för att tvätta sig. Detta drabbar i synnerhet kvinnor som ofta har ansvaret för vatten i familjer och som tvingas gå långa sträckor bara för att samla in vatten. Kvinnor och flickor utsätts också för övergrepp när de tvingas göra sina behov i det fria, utan en riktigt toalett. Dessa frågor accentueras av klimatförändringen som riskerar att ytterligare försvåra tillgången till rent vatten för världens invånare.

Mål nr 6 av FNs nya 17 hållbarhetsmål handlar om rätten till rent vatten och sanitet. Senast 2030 ska målet vara uppnått. En hel del positiva saker har gjorts, men mycket återstår. Några helt avgörande saker jag tänker på här i Sverige som måste göras är:

  • Bort med farliga kemikalier. Sverige måste gå före och införa nationella förbud mot det som äventyrar vattenkvalité och folkhälsa överlag (t ex Bisfenol A, PFOA/PFOS, silver i kläder och mjukgörare i plast). Vi måste också driva på för skärpningar av EUs kemikalielag Reach.
  • Bort med bekämpningsmedel och minskning av konstgödsel i jordbruket. Det här kan göras med förbud, men också med skatter. Vi hade t ex tidigare en skatt på handelsgödsel, den borde införas igen för att minska avgångarna av kväve och fosfor från jordbruket.
  • På tal om jordbruk borde åtgärder vidtas för att främja en mer vegetarisk livsstil och mindre kött. På så sätt skulle vi också få mindre övergödande ämnen ut i våra vatten, liksom mindre ammoniak, som både spär på övergödning och försurning.
  • Nu läggs, i regeringens budget, mer resurser på sanering av nedsmutsad mark. Det är bra. Här finns många tickande miljöbomber som måste åtgärdas.
  • Överlag måste vi komma tillrätta med vår konsumtion, som idag är helt ohållbar. Och här krävs politiska beslut. Tänk bara på all plast som idag används och ofta slutar i våra hav och vattendrag. En skatt på plastpåsar för att minska plastanvändningen vore ett sätt att komma tillrätta med detta, men mycket mer behövs förstås.
  • Det behövs också mer av ett vattenperspektiv i vårt bistånd och internationella samarbete. Inte minst behövs ett ökad fokus på kvinnor, de som drabbas värst av bristen på rent vatten. Vi tar upp en del av detta i vår motion om vatten och sanitet.
  • Glöm inte bort vattenperspektivet i klimatarbetet. Men klimatförändringen påverkas också vår tillgång till vatten, vissa områden blir torrare andra drabbas mer av extrem nederbörd. Våra utsläpp måste minska radikalt, men vi måste också anpassa våra samhällen till de nya förutsättningarna.