Storstädernas cykelboom måste bli permanent trend

Under pandemin har många upptäckt cykeln som ett bra och miljövänligt sätt att ta sig till jobbet. Låt oss fortsätta så. Jag, Anna Sehlin (V) och Rikard Warlenius (V) skriver om att vi behöver politiska beslut för att underlätta för fortsatt cykling. Läs vårt inlägg i ETC eller nedan.

Storstädernas cykelboom måste bli permanent trend
ETC, 2021-04-20

Cykelaffärernas omsättning ökade med 26 procent under 2020. Speciellt i storstäderna är det många som börjat gå och cykla mer, i skuggan av pandemin har nya resvanor etablerats. Vanor som främjar både klimatet och folkhälsan. Men ska vi behålla den här förändringen även när pandemin klingar av så är det dags att göra satsningar som behövs för att bygga framtidens gång- och cykelvänliga storstäder.Enligt den europeiska cyklistorganisationen European cyclist federation har mer än tio miljarder kronor satsats på ökad cykling sedan pandemin bröt ut i Europa och 230 mil ny cykelinfrastruktur har anlagts. I Milano konverterades till exempel under våren 35 kilometer bilväg till gång- och cykelvägar.

Många gröna initiativ samlas inom det internationella borgmästarnätverket C40:s omställnings­agenda, som lanserats i och med pandemin. Att behålla det utrymme som skapats för cykel- och fotgängare istället för bilism identifieras här som en särskilt viktigt åtgärd.

Stockholm stad är medlem i nätverket C40 men har inte ingått i arbetsgruppen för den gröna och rättvisa återhämtningen. Och Stockholms satsningar på cyklandet under pandemin misslyckas tyvärr med att imponera i ett internationellt sammanhang. Detta trots att cyklandet i Stockholms stad ökade med 14 procent mellan januari och november 2020, enligt preliminära uppgifter från Trafikkontoret. Alla i landet har inte möjlighet att cykla till jobbet eller skolan men där folk har det bör det främjas. Just i Stockholmsregionen kan faktiskt hela 70 procent cykla till sin arbetsplats på under 30 minuter.

Vill vi att cykeltrenden ska hålla i sig måste stora satsningar göras på ny och säker cykelinfrastruktur både i och mellan storstadskommunerna. Det betyder mer statliga pengar till utbyggd cykelinfrastruktur. Det behöver finnas rejäla öronmärkta cykelsatsningar i den nationella infrastrukturplan som regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att ta fram. Vi behöver systematiskt omvandla yta i storstäderna från att främja biltrafik till att skapa plats för cykel och gångtrafikanter. Gång- och cykeltrafik måste finnas med i ett tidigt skede när nya områden planeras. En allmän sänkning av bashastigheten i Sveriges städer till max 40 kilometer/timme, mot dagens 50, är också något som skulle göra stor nytta och dessutom inte kosta ett öre att genomföra.

Utöver satsningar på det nationella planet så vill vi bland annat se följande åtgärder i Stockholmsregionen för att skapa en cykelvänlig stad.

• Stockholms stad ska jobba för att minska biltrafiken med 30 procent från 2017 års nivå.

• Fler gator ska göras om till permanenta gångfartsgator, både i innerstan och i förorterna.

• Den regionala cykelplanen med satsningar på cykelinfrastruktur i hela region Stockholm måste genomföras skyndsamt.

• Ett regionalt lånecykelsystem med cyklar som går att använda över kommungränserna i hela region Stockholm måste komma på plats.

• Minst 2000 nya lånecyklar ska tillhandahållas i ytterstaden och det ska finnas lånestationer vid alla kollektivtrafikknutpunkter.

• Bilfria zoner ska införas.

• Vid tillfälliga ökningar av cykel- och gångtrafik ska ”pop-up cykel- och gångbanor” på lämpliga gator inrättas för att underlätta ökningen.

• Gång- och cykelinvesteringar bör göras på snabba och säkra cykelvägar med utrymme för omkörning såväl som säkra och framkomliga gångbanor samt en tydlig separation dem emellan.

Det finns ingen tid att förlora. Vi behöver konkreta, kraftfulla åtgärder för att se till att så många som möjligt fortsätter att välja cykeln framför bilen för att ta sig fram.

Jens Holm (V) riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott

Rikard Warlenius (V) kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

Anna Sehlin (V) kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad

Skamligt att S och MP motarbetar klimatet

Jag skriver tillsammans med Malin Björk (V) och Elin Segerlind (MP) om vikten av robusta kriterier för hållbara investeringar. Det är en skandal av stora mått att just vår S/MP-regering aktivt har urholkat de nya EU-förslagen om detta (den s k taxonomin). Läs vårt inlägg i Aftonbladet eller nedan.

Skamligt att S och MP motarbetar klimatet
Aftonbladet, 2021-04-20

EU:s ambition att till 2050 bli världens första klimatneutrala kontinent ser ut att misslyckas. Skandalöst nog ligger den svenska S- och MP-regeringen bakom några av de värsta bakslagen för klimat- och miljöarbetet.

Det mest aktuella exemplet är EU:s lista på hållbara investeringar – den så kallade taxonomin, ett instrument för att styra investeringar i finanssektorn i rätt riktning och bidra till EU:s miljö- och klimatmål.
Redan i somras ställde sig EU-parlamentet bakom förslaget som även välkomnades av miljö- och klimatrörelsen. Enligt förslaget platsar bara energislag som på vetenskapliga grunder bedömts som miljö- och klimatmässigt hållbara in på listan. Men därefter inkom tusentals kritiska synpunkter från såväl företag som regeringar till Kommissionen, som därför arbetat om förslaget.

Det nya förslaget väntas presenteras i morgon, onsdag. Enligt läckor innehåller den nya taxonomin så mycket försvagningar att nio rådgivare som ingår i EU-kommissionens egen expertgrupp hotar att hoppa av om Kommissionen står fast vid de nya skrivningarna.

Efter invändningar från bland annat Sverige kan till exempel biobränsle från skogsbruket komma att klassas som “långsiktigt hållbart”, i stället för som i det ursprungliga förslaget, som en tillfällig “övergångslösning”. Här är det tydligt att den svenska regeringen gett efter för påtryckningar från den mäktiga svenska skogsindustrin, i strid med klimatforskningen. Vänsterpartiet anser att det är en orimlig ingång att Sverige redan har ett hållbart skogsbruk och att bioråvaror från det svenska skogsbruket med automatik skulle vara hållbara. Det behövs en tydlig definition av vad som är hållbart skogsbruk och där hänsyn tas till både biologisk mångfald och klimat.

Även fossilgas kan under vissa omständigheter komma att listas som hållbart. Här är det framför allt kolberoende länder som Polen, Ungern, Tjeckien, Grekland och Cypern som trycker på för att fossilgas ska inkluderas i taxonomin. Enligt en läckt rapport från EU-kommissionens forskningscentrum JRC kan också kärnkraft ses som hållbart inom ramen för taxomin, trots miljöriskerna med kärnavfall. Här ligger länder som Frankrike, Ungern och Polen på för att kärnkraften ska finnas med i EU:s klimat- och energipolitik.

Det är sorgligt att en av EU:s viktigaste satsningar, som först såg så lovande ut, nu inte ser ut att bli mer än en tumme, och att Sverige är ett av länderna som försöker vattna ur förslaget. Hur kan ett land som ser sig som en global förebild i klimatkampen vända vetenskapen och miljö- och klimatrörelsen ryggen och i stället bara lyssna till de stora skogsbolagen?

Även när det gäller den viktiga europeiska klimatlagen har den svenska regeringen varit svag. Medan den danska regeringen krävde att utsläppsmålet till 2030 måste vara minst 65 procent lägre jämfört med 1990 års nivåer, nöjde sig den svenska regeringen med ett mål på 60 procent. Detta trots att såväl en majoritet av de svenska EU-ledamöterna som EU-parlamentets ansvariga förhandlare, svenska S-ledamoten Jytte Guteland, ställt sig bakom målet på 65 procent.

Också revideringen av EU-direktivet om förnybar energi, som väntas presenteras i juni, oroar oss. Här har Kommissionen aviserat avsikten att utvidga direktivet bortom förnybara energislag, så att även fossilgas kan komma att inkluderas i den nya lagstiftningen. Typiskt nog meddelade EU:s energikommissionär Kadri Simson den nya vändningen under ett möte med oljeindustrin.

Att EU-kommissionen ofta har alltför starka band till fossilindustrins lobbyister är välkänt. Men i en tid när det är mer än bråttom att få ner våra utsläpp till noll kan vi inte låta skogsindustrin, fossilindustrin eller bakåtsträvande kärnkraftsivrare diktera politiken.

Malin Björk, EU-parlamentariker (V)
Jens Holm, klimatpolitisk talesperson (V)
Elin Segerlind, miljöpolitisk talesperson (V)

Låt inte storbolagen förhindra klimatomställningen

Idag var regeringen tvungen att bekänna färg i frågan om storbolag ska kunna stämma stater utanför det ordinarie rättsväsendet. Och jag tycker nog att jag och Lorena Delgado Varas lyckades att pressa energiminister Anders Ygeman (S) rätt bra i frågan om Internationella Energistadgefördragets investerarklausul (ISDS). Med stöd av Energistadgefördraget (ECT) har storbolag stämt stater åtminstone 136 gånger. Vattenfall har stämt tyska staten två gånger. För några månader sedan blev det klart att tyska RWE stämt Nederländerna med den svindlande summan av 15 miljarder kronor för landets framsynta beslut att avveckla kolkraften. Brittiska fossilbolaget Rockhopper försöker stoppa Italiens olje- och gasutvinning vid Abruzzokusten med en jättestämning. Alla dessa stämningar har gjorts med stöd av Energistadgefördragets investerarklausul.

Det här måste få ett stopp. Och vi fick ett visst förtydligande av ministern som får tolkas som ett steg i rätt riktning. I sitt första anförande sa Anders Ygeman att den svenska positionen var att ”reformera i synnerhet regleringen av investeringsskyddet för att bekräfta staters rätt att reglera för att uppnå legitima policymål som t ex Parisavtalet”.

Men att reglera det gör vi varje dag i Sveriges riksdag. Ska fossilbolag kunna stämma stater och förvänta sig mångmiljardbelopp i kompensation bara för att vi gör vårt jobb; lagstiftar för klimatet?, frågade vi. Vi krävde ett förtydligande från regeringen: Vill regeringen bara skriva in i det nya avtalet att länder ska kunna lagstifta för miljön och klimatet eller motsätter sig regeringen att bolag kan stämma stater som reglerar på miljö- och klimatområdet?

Anders Ygemans nästa svar blev därför intressantare. Då sa han nämligen att den svenska regeringen drev att ”investeringsskyddet inte ska inkludera energiproduktion från fossila bränslen” (scrolla fram till 23.20 min).

Det var ett mycket intressant och viktigt förtydligande. Vi skulle önska att regeringen verkade för att investerarskyddet togs bort helt och hållet, men ministerns svar var åtminstone ett fall framåt. Titta gärna själv på debatten.

Pandemin som möjlighet

Snart är den ute i handeln, min bok Pandemin som möjlighet – Så blir återstarten hållbar och rättvis. Från och med den 26 april kan du köpa den på din bokaffär eller beställa den från nätet Gör gärna det! Jag har arbetat med den här boken under pandemiåret 2020 – ett år som har påverkat mig, och jag gissar många andra också, mycket. Det som tidigare framstod som omöjligt sker just nu. På gott och ont. Snart ska vi ta oss ur den akuta krishanteringen och öppna upp våra samhällen igen. Då hoppas jag att vi inte bara återstartar ekonomin, utan att vi också bygger något bättre än vad vi hade innan.

Nedan kort om innehållet.

”Under mina snart trettio år som politiskt aktiv har det varit omöjligt att få gehör för levande skogar, städer utan bilnorm, tåg istället för flyg, stängning av djurfabriker och en ny ekonomisk politik. Men nu – efter pandemin – när vi ska ta oss ur klimatkrisen, är det inte längre omöjligt, utan det politiskt nödvändiga.
Efter pandemin – dags för ett hållbart och rättvist samhälle.”

I Pandemin som möjlighet – Så blir återstarten hållbar och rättvis ser Jens Holm framåt. Han visar på hur samhället, när det öppnar upp igen, inte behöver slå in på samma gamla kortsiktiga vägar. När pandemin släpper sitt grepp om världen finns istället en chans att byta riktning. En hållbar och bättre värld finns inom räckhåll.

Jens Holm är född 1971 i Sundsvall och har en fil mag i sociologi från Uppsala universitet. Han är riksdagsledamot och Vänsterpartiets talesperson i klimatfrågor samt ordförande i riksdagens trafikutskott och ledamot av EU-nämnden. Pandemin som möjlighet – Så blir återstarten hållbar och rättvis är hans tredje bok efter EU inifrån och Om inte vi vem? – Politiken som räddar klimatet och förändrar vänstern.

Pocket, 176 sidor
Sjösala förlag

Vill du göra en insats?

  • Beställ den till ditt bibliotek
  • Läs den, diskutera och kom gärna med återkoppling till mig.
  • Engagera dig för en hållbar och rättvis återstart efter pandemin.

Tack för det!

Jens.

Öka klimatengagemanget

Regeringen kan göra mer för att involvera svenskarna i klimatomställningen. Läs min fråga till miljö- och klimatminister Per Bolund (MP), här eller nedan.

Allmänhetens klimatengagemang
Skriftlig fråga 2020/21:2128, 2021-03-10 av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Klimatkrisen är en akut utmaning. Men den ger oss även en historiskt unik möjlighet att bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Enligt Vänsterpartiet måste omställningen ha ett tydligt rättviseperspektiv där det gröna perspektivet förenas med det röda för att vinna folkligt stöd. Omställningen måste därför vara lyhörd för hur människors vardag ser ut, och den måste vara inkluderande.

Finlands befolkning har på initiativ av staten nyligen fått en enkät om hur klimat- och miljöpolitiken bör utformas. Med enkäten ges kunskap om hur befolkningen ser på olika åtgärder för att nå de uppsatta klimatmålen, men det ges också möjligheter att framföra personliga åsikter. Frågorna berör transporter, boende och livsmedel.

Förutom att enkäten stärker kunskapen om hur folk ser på olika åtgärder så stärker det delaktigheten i och engagemanget för klimat- och miljöfrågor.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

Avser ministern att ta initiativ till att Sverige genomför en enkät om vardagsrelaterade klimat- och miljöfrågor likt den i Finland?

Vänsterpartiet säger nej till motorvägar som går emot klimatmålen

Vi vill inte bygga nya motorvägar som slukar resurser från hållbara trafikslag. Därför säger vi nej till Tvärförbindelse Södertörn, men ja till dubbelspår på Södertörn, mer och bättre järnväg och utbyggd cykelinfrastruktur. Läs vårt inlägg i Nynäshamnsposten eller nedan.

Vänsterpartiet säger nej till motorvägar som går emot klimatmålen
Nynäshamnsposten 2021-02-24

Nyligen (25 januari – 23 februari) har Trafikverket ställt ut vägplanen för motorvägen Tvärförbindelse Södertörn för granskning. Det är en klimatskadlig motorväg söder om Stockholm som ingår i regeringens nationella infrastrukturplan. Både regeringen och Trafikverket måste ta sitt förnuft till fånga och stoppa projektet om klimatmålen ska nås.

Vänsterpartiet har under flera år arbetat mot den här vägen. Fler och fler myndigheter, miljöorganisationer och forskare backar upp kritiken mot nya motorvägar som Tvärförbindelse Södertörn.

Naturvårdsverket har i flera år varit kritiska mot motorvägen. Anledningen till det är att tvärförbindelsen kommer att ge bilen konkurrensfördel jämfört med kollektiv-, gång- och cykeltrafik vilket motverkar omställningen till ett långsiktigt hållbart urbant samhälle. Myndigheten har varnat regeringen om att projektet riskerar att bryta mot miljöbalken.

Naturskyddsföreningen, Jordens Vänner, Fältbiologerna och flera andra miljöorganisationer har skrivit åtskilliga debattartiklar om orimligheten att under klimatkrisen bygga nya motorvägar som Tvärförbindelse Södertörn som bidrar till mer bil- och lastbilstrafik.

Transportforskningen är väldigt tydlig med att fler motorvägar riskerar klimatmålen. I flera debattartiklar har forskare de senaste månaderna uppmanat regeringen att ge Trafikverket tydliga uppdrag att dimensionera infrastrukturen för att passa in i en framtid där bilresandet och godstransporter på väg inte kommer att fortsätta öka.

Tvärförbindelse Södertörn ingår i regeringens nationella infrastrukturplan. Vänsterpartiet har i riksdagen och i Region Stockholm lagt egna förslag som innebar att klimatmålen ska vara styrande för transportsystemet och att Tvärförbindelse Södertörn inte ska byggas.

Vi i Vänsterpartiet har varit och fortsätter vara tydliga. Vi ska inte satsa på nya motorvägar som ökar privatbilismen, tränger undan kollektivtrafiken och cyklingen och skapar mer klimatutsläpp. Vi vill se klimatsmarta satsningar som utökad järnvägskapacitet, satsning på infrastruktur för kollektivtrafik och cykling och göra det billigare och smidigare att välja hållbara alternativ.

Regeringen måste bestämma sig om de menar allvar med att nå klimatmålen. Naturvårdsverket, miljöorganisationer, transportforskare och Vänsterpartiet har varit tydliga i kritiken mot nya motorvägar. Regeringen måste bestämma sig om de menar allvar med att nå klimatmålen. Motorväg eller klimatet?

Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd i Region Stockholm

Jens Holm (V), ordförande för riksdagens trafikutskott

Elin Segerlind (V), riksdagsledamot, miljöpolitisk talesperson

Clara Lindblom (V), oppositionsborgarråd i Stockholm

Nujin Alacabek (V), oppositionsråd i Huddinge

Åsa Bååth (V), gruppledare i Haninge

Inger Gemicioglu (V), gruppledare i Tyresö

Mats Einarsson (V), gruppledare i Botkyrka

Bernt Månsson (V), t.f. gruppledare i Nynäshamn

Sait Yildiz (V), vik. gruppledare i Södertälje

Anneli Tikkanen-Rózsa (V), ordförande i Nykvarn

Kom till skott om Bromma, nu!

Regeringen, kom till skott; lägg ned Bromma flygplats nu. Alla väntar på ett besked, vilket blev extra tydligt när BRAs ägare Per G. Braathen meddelade att Bromma flygplats inte längre behövs. BRA står för 97 procent av flygningarna till och från Bromma. Läs min skriftliga fråga här eller nedan.

Bromma flygplats
Skriftlig fråga 2020/21:1358 av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Med coronapandemin har flygandet i Sverige rasat med drygt 80 procent, och Bromma är en av de värst drabbade flygplatserna. Före pandemin reste drygt 2 miljoner personer från Bromma och i dag är det ytterst få som reser från flygplatsen. Med anledning av detta har den statliga ägaren, Swedavia, tidigare föreslagit att Bromma flygplats ska läggas ned. Allt flyg som var innan pandemin kan lätt flyttas över till Arlanda eller skiftas till andra färdmedel.

Den 17 januari meddelar flygbolaget BRA:s ägare Per G Braathen att de anser att Bromma flygplats inte längre behövs. Till Dagens industri säger Braathen: ”Klart är att det i ett litet land som Sverige inte går att ha två konkurrerande nätverk i inrikesflyget. Och där tåget är ett bättre alternativ, ska de ta över. Kundunderlaget efter krisen kommer inte vara tillräckligt stort för allt. Vi borde ta död på myten om att utan Bromma överlever inte Sverige.”

Flygbolaget BRA stod innan pandemin för hela 97 procent av flygningarna till och från Bromma flygplats. När de nu inte längre säger sig behöva Bromma finns inga skäl kvar att behålla flygplatsen.

Att avveckla Bromma flygplats skulle öppna för fantastiska möjligheter att utveckla området kring flygplatsen till en hållbar stadsdel med tusentals nya bostäder och arbetsplatser, liksom samhällsservice som parker, skolor och förskolor. Detta utan buller och utsläpp. Att avveckla Bromma skulle också skapa goda möjligheter för minskade utsläpp från flygsektorn, med minskat flygande och ett mer transporteffektivt samhälle.

Bollen ligger nu hos regeringen. Både Swedavia och flygbranschen hoppas på ett snabbt beslut från regeringen om att avveckla Bromma flygplats.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Avser ministern att verka för att Bromma flygplats läggs ned och hur ser i så fall tidsplanen för detta ut?

Utsläpp och ojämlikhet

Jag har tillsammans med mina kollegor Elin Segerlind (V) och Tony Haddou (V) debatterat ojämlikhet och utsläpp med klimatminister Isabella Lövin (MP). Det är inte rimligt att den rikaste tiondelen i Sverige släpper ut fyra gånger mer än den fattigaste. Vi behöver en jämlikhetsdimension i klimatomställningen!

Klimatåtgärder är i sig ofta omfördelande, men det görs för lite på andra politikområden för att minska superutsläpparnas utsläpp. Ni kan se vår debatt på riksdagens Webbtv och min interpellation här.

Jämlikhet är viktigt i klimatpolitiken av följande skäl:

  1. Rättvisan
    Det är helt enkelt orättvist att ett fåtal ska få konsumera upp flertalets utrymme för utsläpp. Alla måste bidra till omställningen, och de som släpper ut mest måste göra mest.
  2. Effektiviteten
    Vi människor är flockdjur. Om grannen åker på en weekendresa till London vill du också göra det. Därför måste de rikastes livsstil tyglas så att de inte fungerar som inspiratör för flertalet.
  3. Utsläppen
    De rikaste tio procenten släpper ut 17 ton per person. Det är stora utsläpp. Vi vet att om världens rikaste tiondel minskade sina utsläpp ned till EU-snittet skulle det innebära en total minskning av världens utsläpp med 33 procent. Det är stora utsläpp det handlar om.
  4. Den globala rättvisan
    Det är också orimligt att rika länder har en mycket större klimatpåverkan än fattiga länder i världen. Den industrialiserade delen av världen måste gå före i klimatomställningen.
  5. Världssamfundet
    I klimatkonventionen och Parisavtalet är världens länder överens om att klimatomställning måste baseras på principen om rättvisa, man talar om ”equity”. Man talar också om historiska utsläpp, som avser de utsläpp som den rika i-världen historiskt har bidragit med och därmed minskar utvecklingsmöjligheten för de fattigare länderna. Vi måste agera utifrån de principer vi är överens om.

Regeringen måste ställa tuffare klimatkrav på EU

EU-toppmötet beslutade att utsläppen ska minska med 55 procent. Det är alldeles för lite om Sverige och EU ska nå Parisavtalet. Isabella Lövin och Stefan Löfven skryter gärna om Sveriges klimatpolitik men nu sänker de ambitionerna i EU. Vi måste minska utsläppen mycket mer, skriver jag och Malin Björk (V) EU-parlamentariker i ETC idag. Läs vårt inlägg hos ETC eller nedan.

Regeringen måste ställa tuffare klimatkrav på EU
ETC, 2020-12-21

S-MP-regeringen måste kräva tuffare klimatmål för att mota högerkrafter och klimatförnekare i Europa. Om vi ska nå Parisavtalet måste EU och medlemsländerna minska sina utsläpp dramatiskt. Klimatrörelsen och Vänsterpartiet kräver en minskning av utsläppen med 70 procent till år 2030 jämfört med 1990 års nivåer. EU har nu enats om en utsläppsminskning med 55 procent till år 2030.

Det räcker inte om vi ska nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 eller max 2 grader.

Det här är Vänsterpartiets krav:

  1. Minska utsläppen med 70 procent. Vi vill att regeringen i förhandlingarna med EU-parlamentet om den nya klimatlagen driver att utsläppen ska minska med 70 procent till år 2030. Det ger en tydlig signal till högerpartierna och klimatförnekarna som inte lyssnar på forskarna.
  2. Ställ om jordbruket. Även om vi skulle halvera utsläppen från fossila bränslen imorgon så får EU svårt att nå Parisavtalets mål om att begränsa uppvärmningen till 1,5–2 grader eftersom jordbruket står för stora utsläpp. De klimatdestruktiva jordbrukssubventionerna måste bort och EU-länderna måste minska sin köttproduktion. EU måste även höja kraven på importerade livsmedel. Därför vill vi införa höga klimatkrav i alla handelsavtal som EU ingår, annars exporterar vi bara våra utsläpp.
  3. Ställ om ekonomin. Alla investeringar som EU gör måste gå till hållbara projekt. När kolgruvor och kärnkraftverk läggs ner, när bensinbilar inte längre får säljas, då måste vi ha realistiska alternativ att erbjuda folk som blir av med jobbet. Vi vill att den Europeiska investeringsbanken görs om till en klimatinvesteringsbank. Inga EU-pengar ska gå till nya motorvägar eller flygplatser. I stället vill vi bygga ut tågtrafiken och öka sol- och vindkraften.
  4. Vi kräver klimaträttvisa. Fattiga länder och individer i Europa måste få stöd och de stora företagen och de rika måste vara de som betalar mest för omställningen. EU:s ekonomiska politik måste förändras efter eftersom den prioriterar företagens vinstintressen före människor och natur.
  5. Stoppa alla skatteflyktingar. Minst 650 miljarder kronor försvinner varje år från vår gemensamma välfärd till skatteparadis. Vi kräver krafttag mot skatteparadis och storföretag som fifflar med skatten. Pengarna behövs för klimatet och välfärden.

Högern vill sänka klimatmålen och därför behöver vi modiga politiker som lyssnar på klimatforskare och de miljontals ungdomar som strejkar för klimatet. Vänsterpartiet kommer fortsätta ligga främst i arbetet för ett Europa som är klimatneutralt, rättvist och solidariskt. Nu vill vi att S- och MP-regeringen ställer högre krav på klimatarbetet och politiken i EU.

MALIN BJÖRK, EU-PARLAMENTARIKER
JENS HOLM (V), RIKSDAGSLEDAMOT OCH KLIMATPOLITISK

Ännu en vänsterseger

Har just debatterat att underlätta för innehavare av b-körkort (alltså, vanligt körkort) ska kunna få köra lätta lastbilar på el, biogas eller vätgas. Och, det ni vad? Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) gör precis det som vi krävt nu i ett år. Det ska bli möjligt att framföra en miljölastbil med ett vanligt körkort. Detta kommer att leda till:

  1. Färre transporter.
  2. Tystare och renare transporter.
  3. Mindre buller.
  4. Renare luft att andas.
  5. Minskad klimatpåverkan.

Kul när Vänsterpartiet än en gång blir bönhörda (även om vi vill att processen ska gå fortare).

Här kan du se dagens debatt.

Här kan du se det förslag vi väckte för ett år sedan. Nu händer det!