Bonus–malus och klimatnyttan

Varför har regeringen höjt utsläppsgränsen i klimatbonussystemet, Bonus Malus? Nu får bilarna släppa ut mer än tidigare. Möjligtvis bra för Volvos SUVar, men sämre för klimatet. Se min skriftliga fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) här eller nedan.

Bonus–malus och klimatnyttan
Skriftlig fråga 2019/20:1084, 2020-03-11
Av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Regeringen har nyligen försämrat definitionen av klimatbonusbilar. För att kunna få regeringens bonus för en klimatbil krävdes tidigare max 60 grams utsläpp per kilometer. Med statsbudgeten för 2020 gäller från och med i år 70 gram. Som av en händelse ligger flera av Volvos stora och tunga bilmodeller precis under 70 gram, och med regeringens nya förslag kan modellerna numera klassas som klimatbonusbilar och uppbära bonus på 60 000 kronor.

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser var 51,8 miljoner ton 2018, vilket motsvarar en minskning om 1,8 procent jämfört med 2017. Naturvårdsverket konstaterade 2019 att resultatet för scenarier med beslutade styrmedel pekar mot att de totala utsläppen av växthusgaser kommer att fortsätta minska men inte i den utsträckning som behövs för att nå målet om nettonollutsläpp 2045. I myndighetens rapport Fördjupad analys av den svenska klimatstatistiken från december 2019 konstateras att för att målet till 2045 ska nås behöver minskningstakten mellan 2015 och 2045 nå ett genomsnitt om ca 5–8 procent per år över tid. Vi måste med andra ord väsentligt höja tempot i klimatarbetet.

Bonus–malus är ett viktigt styrmedel för att minska utsläppen från nya personbilar. Bilar med låga utsläpp uppbär en bonus som finansieras av att personbilar med högre utsläpp får en höjd fordonsskatt. Vänsterpartiet stod bakom införandet av bonus–malus som ett sätt att få en starkare styrning mot minskade utsläpp. Men med regeringens och samarbetspartiernas ändringar av utsläppsnivån för klimatbonusbilar förfelas den goda klimatambitionen. Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna låter uppenbarligen kortsiktiga näringsintressen övertrumfa klimathänsynen. Det är mycket oroväckande och enligt min uppfattning inte i linje med vår nya klimatlag och vårt nya ramverk. Regeringen säger att det nya bonussystemet ska utvärderas. Jag förutsätter att regeringen snarast återkommer med ett förslag som sätter klimathänsynen först och sänker nivån för klimatbonus. Försämrade klimatåtgärder kan inte vara ett alternativ 2020.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att verka för att det ska göras en översyn av bonus–malus-systemet i syfte att stärka klimatnyttan och sänka utsläppsnivån för klimatbonusbilar?

Mer biogas till sjöfarten

Svensk sjöfart förbrukar drygt 30 terrawattimmar bränsle per år. Den absolut största delen (29 TWh) går till utrikes sjöfart och en mindre del (2 TWh) till inrikes. Bränslet är idag huvudsakligen fossilt; olja. Att ersätta denna olja med biogas vore en stor välgärning för klimatet, och rent tekniskt skulle vi i Sverige kunna producera ungefär 30 TWh biogas, LBG, till 2030.

Men det är fullt möjligt att biogasen skulle göra större nytta någon annanstans. Och i dagsläget produceras endast 1,3 TWh biogas i Sverige årligen, så att tala om att hela sjöfarten skulle försörjas med biogas ter sig i dagsläget som utopiskt. Mycket mer måste göras för att öka produktionen av biogas i Sverige. Och vi behöver bestämma oss tydligare för var biogasen gör bäst nytta. En del av de svaren finns i den nyligen publicerade biogasmarknadsutredningen: Mer biogas! För ett hållbart Sverige. SOU 2019:63.

Detta är några av slutsatserna i den rapport om potential för biogas inom sjöfarten som jag fått från Riksdagens utredningstjänst. Hela rapporten går att läsa här: RUT 2019_1636 Gasbehov sjöfarten

Information om klimatkrisen

Organisationen Extinction Rebellion har tagit fram en riktigt bra informationsfolder om klimatkrisen. Den borde sändas ut till alla Sveriges hushåll, likt foldern ”Om krisen eller kriget kommer”, som gjordes 2018. Jag har lyft frågan till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Se min interpellation nedan eller här (debattdatum ännu inte klart).

Information om klimatkrisen
Till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP),
Interpellation 2019/20:315 av Jens Holm (V)
Två av tre svenskar känner oro för klimatförändringarna eftersom de utgör ett reellt hot mot vår säkerhet, frihet och demokrati. Det är en oro som ska tas på största allvar. Om klimatförändringen får fortsätta i nuvarande takt kommer jorden att gå mot en tre- till fyragradig uppvärmning. Det skulle innebära slutet på vår civilisation så som vi känner den. År 2018 sände staten ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla svenska hushåll. Syftet var att öka beredskapen för en krissituation.

Organisationen Extinction Rebellion har tagit fram ett liknande informationshäfte, När klimatkrisen kommer. Den innehåller väl underbyggd information om klimatkrisen, dess orsaker och, i synnerhet, de drastiska effekter som den kommer att få på vårt samhälle om inte åtgärder skyndsamt vidtas. Extinction Rebellion har delat ut sin broschyr till alla riksdagsledamöter. Men de önskar att den får en bredare spridning än så och har föreslagit att den, eller liknande material, sprids till alla svenska hushåll. Det är en god idé. Vi behöver stärka vår klimatberedskap i alla avseenden.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att ta initiativ till att foldern När klimatkrisen kommer eller liknande informationsmaterial sprids till alla svenska hushåll?

74 reformer som ställer om

För några veckor sedan presenterade regeringen sin handlingsplan för klimatomställning under den här mandatperioden. Dessvärre är de flesta skarpa åtgärderna begravda i nya utredningar. Därför lägger vi i Vänsterpartiet nu en motion med 74 konkreta klimatreformer som ställer om Sverige på riktigt. Vår motion hittar du här eller som pdf: Klimatmotion_V_3480

Ett av förslagen är stopp för försäljning av fossila drivmedel from 2035. Aftonbladet skriver om det.

Våra förslag i punktform nedan:

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
skyndsamt bör återkomma med en beräkning av hur stora utsläppsminskningarna
beräknas bli som en följd av handlingsplanen och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i
uppdrag att tillse att förordningar, direktiv och ägarinstruktioner till myndigheter
och statliga bolag är i enlighet med det klimatpolitiska ramverket och tillkännager
detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ges i
uppdrag att senast 2020 föreslå nya formulerade samhällsmål som är förenliga med
klimatmålen i de fall behov föreligger och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatmål för
nollutsläpp av växthusgaser till senast år 2040 och tillkännager detta för regeringen.
5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålet om
utsläppsminskning till 2020 för den icke-handlande sektorn ska uppnås genom
nationella insatser för utsläppsminskningar och tillkännager detta för regeringen.
6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etappmålen om
utsläppsminskningar till 2030 och 2040 för den icke-handlande sektorn ska uppnås
genom nationella insatser för utsläppsminskningar och tillkännager detta för
regeringen.
7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med en klimathandlingsplan som är kompletterad med kvantifierbara
åtgärder som minskar utsläppen med minst 6 procent per år och sammanlagt minst
20 procent under mandatperioden och tillkännager detta för regeringen.
8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag under mandatperioden som kompletterar
klimathandlingsplanen genom samlade åtgärder för ökad jämlikhet och jämställdhet
och tillkännager detta för regeringen.
9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag på utfasning av klimatskadliga subventioner
med hänsyn tagen till sociala och ekonomiska konsekvenser och tillkännager detta
för regeringen.
10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen under
nuvarande mandatperiod ska återkomma med förslag på utfasning av de nuvarande
skatteundantagen för fossila bränslen med hänsyn tagen till sociala och ekonomiska
konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.
11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på kompensatoriska åtgärder för att ekonomiskt återföra
medel till glesbygdens omställning med anledning av höjda drivmedelsskatter och
tillkännager detta för regeringen.
12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reformering av EU:s
utsläppshandelssystem och tillkännager detta för regeringen.
13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en grön skatteväxling
bör genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot skatter för ökad jämlikhet
och jämställdhet samt hållbart resursutnyttjande och tillkännager detta för
regeringen.
14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen aktivt ska
verka för att Sverige som medlemsland inom EU tillåts förlänga skattebefrielse för
biodrivmedel efter 2020 och tillkännager detta för regeringen.
15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör tillse att förutsättningarna för att inrätta en grön statlig investeringsbank är
utredda och tillkännager detta för regeringen.
16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya riktlinjer för APfonderna avseende miljö och etik och tillkännager detta för regeringen.
17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att EU antar målsättning om nollutsläpp till senast 2040 och tillkännager detta
för regeringen.
18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt mål om
att minska köttkonsumtionen med minst 25 procent till 2025, jämfört med dagens
nivåer, bör införas och tillkännager detta för regeringen.
19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en handlingsplan bör
tas fram för hur klimat- och miljöpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive
animalieproduktionen, ska minskas och tillkännager detta för regeringen.
20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att kommuner ska uppmuntra till vegetarisk kost, exempelvis genom att införa
konceptet vegonorm och/eller vegetariska dagar och tillkännager detta för
regeringen.
21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på lagstiftning senast 2021 som möjliggör för kommunerna
att införa krav på gröna res- och transportplaner vid nyetableringar och större
ombyggnationer och tillkännager detta för regeringen.
22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
skyndsamt bör återkomma med riktat statligt stöd för att offentliga byggnader ska
kunna installera produktion av förnybar energi och tillkännager detta för regeringen.
23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringen senast 2021
bör återkomma med ändringar i miljöbalken i syfte att stärka miljöbalken som
verktyg för att nå klimatmål och våra övriga nationella miljökvalitetsmål och
tillkännager detta för regeringen.
24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på lagstiftning med krav på ökat producentansvar samt krav
på standardisering av plasttyper så att ökad återanvändning och återvinning
möjliggörs och tillkännager detta för regeringen.
25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftning
innebärande förbud mot prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas
ska införas senast 2022 och tillkännager detta för regeringen.
26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på styrmedel som ger ökat incitament för att
återvinna elbatterier från elbilar och tillkännager detta för regeringen.
27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på åtgärder och styrmedel som gynnar elbilar med lägre
miljö- och klimatpåverkan i tillverkningsskedet och tillkännager detta för
regeringen.
28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på åtgärder för att förhindra import av
batterimetaller som inte är producerade hållbart och tillkännager detta för
regeringen.
29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med ett förslag till riksdagen om en breddad skattereduktion till de som
bor i lägenhet, oavsett upplåtelseform, och vill producera förnybar el tillsammans
för sin egen förbrukning och tillkännager detta för regeringen.
30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på en nationell plaststrategi senast 2021 med åtgärder och
regleringar för att minska de negativa klimat- och miljöeffekterna från plast och
tillkännager detta för regeringen.
31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sverige bör införa ett
förbud mot plastbärkassar och tillkännager detta för regeringen.
32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på ett kompletterande långsiktigt mål om att öka
kolsänkan i skog, mark och vattenmiljöer samtidigt som den biologiska mångfalden
bevaras och stärks och tillkännager detta för regeringen.
33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att införa ett kompletterande långsiktigt mål om att öka kolsänkan i skog, mark
och vattenmiljöer inom EU samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras och
stärks och tillkännager detta för regeringen.
34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på strategi för hur den svenska skogen ska bevaras och
brukas för att stärkas som kolsänka och kollager samt konkretisera hur ersättning av
icke-förnybara material kan genomföras resurseffektivt samtidigt som den
biologiska mångfalden bevaras och stärks och tillkännager detta för regeringen.
35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge
berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en pilotstudie där
naturbruksgymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett
hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen och tillkännager detta för regeringen.
36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 ska återkomma till riksdagen med en tidsbestämd handlingsplan med åtgärder
för att nå fossilfria transporter senast 2035 och tillkännager detta för regeringen.
37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrikesflyget bör ingå
i etappmålet till 2030 för transportsektorn och tillkännager detta för regeringen.
38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör låta
utreda lämplig utformning av progressiv flygbeskattning och tillkännager detta för
regeringen.
39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa
stoppdatum till år 2035 för försäljning av fossila drivmedel och tillkännager detta
för regeringen.
40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska införa ett
förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen efter 2025 och
tillkännager detta för regeringen.
41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU ska
verka för ett förbud mot försäljning av nya bilar som drivs med fossila bränslen
efter 2025 och tillkännager detta för regeringen.
42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med nödvändiga åtgärder så att transportinfrastrukturplaneringen
utformas så att klimatmålen är målstyrande och att tillgängligheten utvecklas inom
ramen för dessa samt i linje med andra transportpolitiska hänsynsmål och
tillkännager detta för regeringen.
43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
genomföra en omprövning av projekt inom nuvarande investeringsplaner för
transportsystemet med utgångspunkten att klimatmålet för transportsektorn ska nås
och tillkännager detta för regeringen.
44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen till
Trafikverket bör förtydliga hur myndigheten ska arbeta med första steget i
fyrstegsprincipen, som består i att försöka lösa brister genom sänkt efterfrågan eller
överflyttningar mellan trafikslag och tillkännager detta för regeringen.
45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag om hur statlig medfinansiering kan stärkas för att
fyrstegsprincipens tillämpning ska förbättras genom att fler steg 1- och steg 2-
åtgärder genomförs i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen till
Trafikverket senast 2021 bör förtydliga vad som konkret menas med att tänkbara
åtgärder ska prövas med ett trafikslagsövergripande anslag och tillkännager detta
för regeringen.
47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på hur nationellt framtagna bristanalyser och
prioriteringar på systemnivå kan utgöra en utgångspunkt för den tidiga planeringen
av investeringar i transportinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast
2021 bör återkomma med förslag på stärkt regelverk och processer för
samhällsplanering som minskar bilberoendet och tillkännager detta för regeringen.
49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i
uppdrag att senast 2022 återkomma med förslag på ny lagstiftning som ger
kommuner och regioner möjlighet att själva besluta om införande av
trängselavgifter och deras utformning och tillkännager detta för regeringen.
50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i plan- och
bygglagen bör införas begränsande bestämmelser rörande
detaljhandelsanläggningar i externa lägen och tillkännager detta för regeringen.
51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på ändring av väglagen för att stärka cyklingens status i
infrastrukturplaneringen och möjliggöra byggande av gång- och cykelvägar utan
krav på allmän samfärdsel eller funktionellt samband med statlig väg och
tillkännager detta för regeringen.
52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeltrafikanternas
framkomlighet alltid ska vara lika viktig att beakta som trafiksäkerheten för bilister
vid byggande av två-plus-ett-vägar och tillkännager detta för regeringen.
53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag på styrmedel för att stimulera mobilitetstjänster som
främjar minskat behov av att äga egen bil samt ökar det hållbara resandet med
kollektivtrafik och cykel och tillkännager detta för regeringen.
54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med ett förslag till skyltning som tillåter undantag från rött ljus för
cyklister vid högersväng senast 2021 och tillkännager detta för regeringen.
55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Trafikverket senast
2022 bör få befogenhet att ställa krav på att tågoperatörer ska använda sig av tåg
som kan medföra cykel där behov finns och tillkännager detta för regeringen.
56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nationellt
biljettsystem för all kollektivtrafik bör införas senast 2021 och tillkännager detta för
regeringen.
57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringen bör
återkomma med ett samhällsuppdrag som stärker SJ AB:s samhällsnytta samt ett
förändrat avkastningskrav för SJ AB senast till bolagsstämman 2021 och
tillkännager detta för regeringen.
58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att SJ AB:s ägardirektiv
bör ändras senast 2021 så att trafikeringsrätten för SJ AB också innebär en
skyldighet att genom plikt bidra till att upprätthålla en väl fungerande trafik på
järnväg i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för förändring av EU:s reglering av banavgifter i syfte att minska dess negativa
effekt för godstrafik på järnväg och tillkännager detta för regeringen.
60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma med förslag senast 2021 på styrmedel, inklusive reformerad
miljökompensation, med incitament för att stärka transportköpares val för att välja
transportalternativ med låg klimat- och miljöpåverkan och tillkännager detta för
regeringen.
61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma till riksdagen senast 2022 med förslag på handlingsplan för hur mål om
fördubblad marknadsandel för kollektivtrafiken ska realiseras och tillkännager detta
för regeringen.
62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen under
mandatperioden bör tillse att en översyn genomförs över möjliga åtgärder som
sänker taxorna i kollektivtrafiken och stärker kollektivtrafikens konkurrenskraft
gällande resekostnaden för motsvarande resor med personbil och tillkännager detta
för regeringen.
63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag på konverteringsstöd för omställning av
befintliga bilar och nödvändiga regeländringar för dess tillämpning senast 2022 och
tillkännager detta för regeringen.
64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen
skyndsamt bör återkomma med förslag på avståndsbaserad vägslitageskatt av tung
lastbilstrafik och tillkännager detta för regeringen.
65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör
uppdra åt Försvarsmakten att återkomma med ett förslag på hur
övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av
Blekinge Offshore och utan att drabbas negativt på lång sikt och tillkännager detta
för regeringen.
66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör driva
krav om att EU:s 2030-mål skärps till minst 70 procent jämfört med 1990 och
tillkännager detta för regeringen.
67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att EU:s klimatbistånd ska vara additionellt och tillkännager detta för
regeringen.
68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att EU ställer krav på efterlevnad av Parisavtalet i alla förhandlingar om
handelsavtal och tillkännager detta för regeringen.
69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att stoppa handelsavtalet med Mercosur och kräva bindande klimat- och
miljöåtaganden för fortsatta förhandlingar och tillkännager detta för regeringen.
70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka
för att kapitlen om hållbarhet i de handelsavtal som EU ingår med andra länder ska
stipulera sanktioner ifall parterna inte håller sina åtaganden och tillkännager detta
för regeringen.
71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de svenska
exportkrediterna till investeringar i samtliga fossila verksamheter, inklusive
förädling och kraftgenerering, ska upphöra senast 2022 och tillkännager detta för
regeringen.
72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sverige i internationella
klimatförhandlingar och andra fora bör verka för att miljöteknik och vissa
livsmedelstekniker som begränsar klimatförändringen ges liknande undantag som
finns inom Tripsavtalet gällande livsbesparande mediciner och tillkännager detta för
regeringen.
73. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om regeringen bör verka för
att IMF:s och Världsbankens verksamhet anpassas till Agenda 2030 och
tillkännager detta för regeringen.
74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda
möjligheten att även införa klimat- och miljöperspektiv enligt environmental due
diligence i regelverken för företags agerande utomlands och tillkännager detta för
regeringen.

Staten och kapitalet

Då har det hänt igen. Industrin kommer med kravlistan till regeringen. Regeringen bockar och bugar och verkställer lydigt. I det här fallet handlar det om vår miljöbilsdefinition där gränsen tidigare gick vid utsläpp på 60 gram/km för att erhålla en klimatbonus. Volvo, som tillverkar stora och tunga bilar med relativt höga utsläpp, klarade sig inte under den nivån. Regeringen höjde då gränsen för en miljöbil till 70 gram/km och – simsalabim – så kunde elva nya bilmodeller falla inom ramen för en miljöbil. Sju av dessa var Volvo, bland annat deras stora SUV-hybridmodeller.

Hur hade det varit om Volvo istället hade anpassat sig till de klimatkrav som politiken sätter upp och tillverkat lite lättare och snålare bilar? Men, nej.

Att regeringen samt C och L sätter Volvos vinstintressen före klimatet är oacceptabelt. Men det följer en gammal princip: Staten och kapitalet…

Jag kritiserar detta i SVT, som rapporterade om regeringens klimatsvek igår.

Debatt om osäkra utsläppskrediter

Sverige har varit en av världens största uppköpare av osäkra utsläppskrediter i utvecklingsländer. Detta innebär att vi utlokaliserar klimatåtgärderna till andra länder istället för att ställa om vårt eget, något som vi i Vänsterpartiet har kritiserat vid upprepade tillfällen. Dagens Nyheter har också i en serie artiklar kritiserat flera av projekten i sig, som finansieras med svenska pengar.

Igår debatterade jag detta med miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Kommer hon att gå till botten med dessa usla klimatprojekt? Hur kommer Sverige hantera framtida utsläppsuppköp?

Ni kan se debatten här. Här kan ni också se ett referat som Dagens Nyheter gjorde.

Några särskilt intressanta frågor som uppkom var:

  1. Regeringen har inte vidtagit någon egen granskning av Energimyndighetens involvering i usla klimatprojekt (ex vis där 6000 bönder tvångsfördrivits)? Man verkar inte heller ha någon plan på att vilka göra något sådant.
  2. Inte heller Vattenfalls omfattande uppköp av osäkra utsläppskrediter är något som ministern särskilt har involverat sig i. Iallfall tidigare har Vattenfall köpt upp en stor del krediter av tveksam karaktär (rör bl a investeringar i s k HFCgasprojekt).
  3. Med den internationella flygindustrins klimatkompensationsprogram CORSIA förväntas utsläppskrediter motsvarande 164 miljoner ton koldioxid köpas upp de kommande femton åren. Regeringen stödjer CORSIA, det gör inte Vänsterpartiet. Men hur bra kommer dessa projekt bli? Blir det additionella utsläppsminskningar? Dessa projekt ska dessutom inte heller omfattas av Parisavtalets art 6 om internationell samverkan på klimatområdet. Jag tror att det är upplagt för framtida klimatskandaler med riktigt usla klimatprojekt. Det här måste granskas vidare.
  4. Regeringen har sedan 2016 avbrutit alla uppköp av utsläppskrediter. Alla utsläpp ska göras på hemmaplan. Det är bra och är indirekt en bekräftelse av att systemet med utsläppskrediter inte funkar. Varför Sverige samtidigt genom CORSIA öppnar upp för nya krediter är outgrundligt.

 

Klimatet behöver handling – inte nya utredningar

En handlingsplan borde fokusera på just handling – inte nya utredningar. Jag skriver på DN-debatt om regeringens handlingsplan för klimatet. Läs där eller nedan.

Klimatet behöver handling – inte nya utredningar
DN-debatt, 2019-12-23
Regeringen har med stöd av Centerpartiet och Liberalerna lagt fram sin klimatpolitiska handlingsplan för den här mandatperioden. Det är bra att man så tydligt trycker på att alla politikområden måste verka för att klimatmålen nås, men det är inget nytt. Det var vad vi enades om i miljömålsberedningen redan 2017 och som sedan stipulerades i klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket året därpå. Regeringen har med andra ord haft rätt gott om tid på att se till att alla politikområden ska dra åt samma håll.

En handlingsplan borde fokusera på just handling, men ändå väljer regeringen att begrava de skarpaste åtgärderna i nya utredningar. Paradnumret om att klimatanpassa alla politikområden ska till exempel utredas i ytterligare 2,5 år. I allt väsentligt vet vi vad som behöver göras. Att tillsätta så många nya utredningar och låta de löpa under en stor del av mandatperioden innebär att vi förlorar tid och momentum. Och tid är en bristvara i klimatpolitiken.

Regeringen skulle redan nu ha kunnat ge våra statliga myndigheter och gemensamt ägda bolag instruktioner att tydligt verka för att klimatmålen ska nås. Jag tänker på styrningen av Vattenfall eller att SJ:s ägardirektiv borde ändras så att bra service och låga biljettpriser överordnas ensidig vinstmaximering, att Försvarsmakten ska sluta motarbeta vindkraft eller att Swedavia ska sluta verka för ökat flygande till och från Arlanda.

Regeringen skulle kunna agera här och nu även på andra områden. Regeringen vill exempelvis utreda så kallade konsumtionsbaserade utsläppsmål, det vill säga att hitta mål och styrmedel för att minska klimatbelastningen av vår konsumtion. Här hade regeringen kunnat lägga fram förslag för minskad köttkonsumtion och satsningar på växtbaserad kost. Det är ett konkret exempel på hur utsläppen från vår konsumtion skulle kunna minska.

Jag hade också hoppats att regeringen skulle komma med skarpa förslag som förhindrade fortsatta investeringar i klimatskadlig verksamhet och en tydlig plan för hur klimatskadliga subventioner ska fasa ut. Men inget sådant har presenterats i handlingsplanen.

Det är också mycket bekymmersamt att regeringen fortsatt anser att det är acceptabelt med investeringar i nya motorvägar med ökad vägtrafik som konsekvens. Jag saknar inte minst kraftfulla åtgärder inom transportsektorn och åtgärder för ökad klimaträttvisa.

Däremot är det bra att regeringen äntligen insett att vi behöver en infrastrukturplanering som ska hålla sig inom våra klimatmål. Men detta behöver korrigeras redan i innevarande infrastrukturplanering. Vi behöver också snarast åtgärder för billigare och utbyggd kollektivtrafik. Det är hög tid att stärka järnvägens konkurrenskraft med ökade investeringar och införa avståndsbaserad beskattning av lastbilstrafiken.

Regeringen har lagt fram en klimathandlingsplan för den här mandatperioden, men i handlingsplanen finns ingen beräkning för hur mycket utsläppen kommer att minska. Det är besynnerligt och stärker tyvärr bilden av att regeringens plan är mer av ett inriktningsbeslut än de skarpa åtgärder som vi är i så skriande behov av.

Det är positivt att klimatplanen nu landat hos riksdagen som en proposition. Då kan alla riksdagsledamöter som vill bidra till förbättringar göra det i form av motioner. Det är något vi i Vänsterpartiet kommer att göra. För det är politisk handling – inte nya utredningar som räddar klimatet.

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson

Handling – inte utredningar som räddar klimatet

Jag brukar kritisera regeringen för att begrava viktig politik i utredningar. Vissa bemöter detta med att säga att det är viktigt att ha gedigna underlag innan beslut fattas. Visst är det så, men underlag finns det redan gott om på klimatområdet. Låt mig ta ett exempel. Regeringen presenterade i veckan sin handlingsplan för klimatpolitiken för den här mandatperioden. Ett av de stora numren var att all politik måste bidra till att klimatmålen uppnås.

Väldigt viktigt. Men det är ingen nyhet. Det var vad vi i Miljömålsberedningen föreslog redan sommaren 2016 och som inkorporerades (som en ambition) i klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket som trädde i kraft 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen nu låta utreda frågan. Den utredningen ska pågå till juni 2022, alltså i 2,5 år!

Jag säger inte att det finns aspekter av detta som behöver utredas vidare, men varför lät man inte göra det redan då Miljömålsberedningen presenterade vårt förslag? Och varför plockar man inte ut de områden där regeringen redan idag kan agera för ökad samstämmighet för att uppnå våra klimatmål? Jag tänker på regeringens möjlighet att styra våra myndigheter och statliga företag med instruktioner, ägardirektiv och annan form av styrning. Jag tänker på styrningen av Vattenfall, SJs ägardirektiv (inte ensidig vinstmaximering), att Försvarsmakten ska sluta motarbeta vindkraft, Skattemyndigheten underlätta för egen el, att Swedavia inte ska expandera Arlanda eller att Trafikverket ska planera infrastruktur utifrån våra klimatmål. Här skulle regeringen redan på nästa sammanträde se till att det hände något. Jag har tagit upp den här frågan flera gånger med regeringen och alltid är svaret att man vill utreda vidare. Varför?

Utredningar må vara viktigt, men det är handling som räddar klimatet.

Skarpaste kniven i lådan – klimatskatt på lastbilstransporter

Jag har just debatterat avståndsbaserad skatt på tunga transporter med finansminister Magdalena Andersson (S) Se debatten här. Det är märkligt, regeringen har själv föreslagit en sådan skatt, men de vägrar att lägga fram ett förslag. Förslaget arbetades fram under förra mandatperioden då regeringen hade ett formellt samarbete med Vänsterpartiet, nu då man har en ny samarbetskonstellation förhalar och försämrar man. En tydlig konsekvens av Januariavtalet.

Regeringen har presenterat promemorian En ny inriktning för beskattning av tung lastbilstrafik som förordade att en skatt skulle införas på lastbilstransporter. Denna skatt skulle kraftigt minska utsläppen från tunga transporter, minska trängseln på våra vägar, flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart samt bringa större ordning bland den osunda konkurrens som idag finns inom åkerinäringen. Regeringens promemoria har remitterats med bifall inte bara från miljörörelsen utan också från myndigheter som Naturvårdsverket, Transportstyrelsen och Trafikanalys.

I en ny rapport från Svenska miljöinstitutet, IVL, ger stöd för regeringens linje. Forskarna har studerat effekten av olika styrmedel som påverkar godstransporterna. De kom fram till att en kilometerskatt/vägslitageavgift är den åtgärd som skulle ge den största minskningen av utsläpp.

Regeringen har lovat att återkomma med ett förslag till riksdagen på en kilometerskatt/vägslitageavgift. Ja, tanken var att förslaget skulle ha kommit redan innan valet 2018, något bland annat Per Bolund (MP) underströk maj 2018. Något sådant har inte skett. Varför? Kanske går svaret att hitta hos regeringens nya samarbetspartners, C och L? I Januariavtalets punkt 28 står det: ”Dagens eurovinjetteavgift för godstransporter ska behållas så länge som möjligt. Ett nytt miljöstyrande system ska utredas (Tillsätts våren 2019).” Eurovinjettsystemet innebär att en förhållandevis låg engångsavgift tas ut för lastbilarna baserad årsvis. Systemet är med andra ord tidsbaserat och, som konstateras i regeringens PM, har en svag klimatstyrning. Att hålla fast vid ett sådant system så länge som möjligt och att begrava skarpare åtgärder i nya utredningar är att medvetet tillåta en fortsatt lastbilsinfarkt med tillhörande trängsel och ökade utsläpp.

Vänsterpartiet har under lång tid förespråkat en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar. Det är orimligt att tågen ska behöva betala dyra banavgifter för varje kilometer de trafikerar på våra järnvägar utan att det finns en motsvarande avgift för lastbilarna. Vi subventionerar med andra ord miljöskadliga vägtransporter på bekostnad av tåg och sjöfart. Införandet av en skatt på lastbilstransporter skulle inte bara stimulera överflytt av gods från väg till hållbarare transportslag, en sådan beskattning skulle dessutom se till att svenska och utländska lastbilar skulle kunna beskattas på lika villkor och att myndigheter skulle ges bättre möjligheter att upptäcka den illegala lastbilstrafiken (det handlar om ca 100 000 utländska lastbilar, fler än de ca 90 000 svenska).

Regeringen har i praktiken redan ett färdigt förslag till avståndsbaserad beskattning av lastbilstransporterna. Det är fullt förenligt med dagens eurovinjettdirektiv. Den rådande klimatkrisen och den sociala dumpning som finns på våra motorvägar talar för att regeringen måste agera skyndsamt.

Regeringen kommer inte nå målet om att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030. Det är hög tid att använda den skarpaste kniven i lådan. Lägg fram förslaget om en klimatskatt på tunga lastbilstransporter. Nu.

Sluta utred – ställ om

Idag har regeringen med stöd av C och L lagt fram sin klimatpolitiska handlingsplan för den här mandatperioden. Det är bra att man så tydligt trycker på att alla politikområden måste verka för att klimatmålen nås, men det är inget nytt. Det var vad vi enades om i miljömålsberedningen och som sedan stipulerades i klimatlagen och det klimatpolitiska ramverket. Lagen och ramverket klubbades av riksdagen redan juni 2017 och trädde sedan ikraft 1 januari 2018. Regeringen har med andra ord haft rätt gott om tid på att se till att alla politikområden ska dra åt samma håll.

Visst, det här är lite av en Atlantångare som ska vända, men bara en sån enkel sak som att ge våra myndigheter och gemensamt ägda bolag instruktioner att tydligt verka för att klimatmålen ska nås. Och likadant är det med en mängd andra områden. Regeringen vill exempelvis utreda s k konsumtionsbaserade utsläppsmål, d v s att även klimateffekten av vår konsumtion ska synliggöras och får mål och styrmedel så att de utsläppen minskar. Här hade regeringen kunna lägga fram förslag för minskad köttkonsumtion och satsningar på växtbaserad kost. Det är ett konkret exempel på hur utsläppen från vår (kött)konsumtion skulle kunna minska här och nu.

Jag hade också hoppats att regeringen skulle komma med skarpa förslag som förhindrade fortsatta investeringar i klimatskadlig verksamhet och en tydlig plan för hur klimatskadliga subventioner ska fasa ut. Men inget sådant har presenterats idag.

Det är också mycket bekymmersamt att regeringen fortsatt anser att det är acceptabelt med investeringar i nya motorvägar med ökad vägtrafik som konsekvens. Jag saknar inte minst kraftfulla åtgärder inom transportsektorn och åtgärder för ökad klimaträttvisa. Men det är mycket bra att regeringen äntligen insett att vi behöver en infrastrukturplanering som ska hålla sig inom våra klimatmål. Men detta behöver korrigeras redan i nuvarande planering. Vi behöver också åtgärder nu för billigare och utbyggd kollektivtrafik. Det är hög tid att stärka järnvägens konkurrenskraft med ökade investeringar och införa avståndsbaserad beskattning av lastbilstrafiken.

Regeringen har nu lagt fram en klimathandlingsplan för den här mandatperioden, men i handlingsplanen finns ingen beräkning för hur mycket utsläppen kommer att minska som en följd av planen (bekräftades av Isabella Lövin (MP) på presskonferensen idag). Det är märkligt och stärker tyvärr bilden av att regeringens plan är mer av ett inriktningsbeslut än de skarpa åtgärder som vi är i så skriande behov av.

Det är också djupt frustrerande att regeringen idag inte har presenterat själva handlingsplanen, utan endast en promemoria och en debattartikel på DNdebatt. Handlingsplanen i form av en proposition ska vi, enligt uppgift, få imorgon till riksdagen. Ja, regeringen gör så här medvetet för att vi i opposition inte ska ha all relevant info. Det är ett oskick!

Uppdatering. Nu finns handlingsplanen, klicka här för att läsa.