Vad hände med havren?

Under sin tid som landsbygdsminister skrev Eskil Erlandsson under ett samarbetsavtal (MoU) med sin kinesiske motsvarighet sommaren 2012. I det står bland annat att man ska samarbeta kring miljöfrågor (punkt 5) och att främja produktion, marknadsföring och handel med havre och havreprodukter. Jag har ännu inte, trots livsmedelsstrategi, exportsatsningar mot Kina och Sven- Erik Buchts jordbruksresa till Kina, sett röken av någon större satsning på växtbaserade livsmedel, havre i synnerhet. Det är märkligt när det ändå finns inskrivet i samarbetsavtalet. Att utveckla mer växtbaserade livsmedel borde vara prioriterat för en regering som tar hållbarhet och klimatfrågan på allvar. Eller hur?

Därför har jag ställt en skriftlig fråga om havre och Kina till Sven-Erik Bucht. Du hittar den nedan eller via länken. Svar inom en vecka.

Avtalet i fråga finns här: CHN-SE MOU Agriculture 31 Aug 2012

Fråga 2016/17:1139 Samarbetet med Kina om havre
av Jens Holm (V) till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
I det memorandum of understanding (MoU) om jordbruksprodukter som den svenska regeringen tecknade med den kinesiska den 31 augusti 2012 föreslogs ett strategiskt samarbete om hela värdekedjan kring havre; allt från odling till produktutveckling, marknadsföring och handel. Ministern har presenterat ett antal förslag kring livsmedel, men jag har ännu inte sett något som uppfyller förslaget om havre i MoU:et från den 31 augusti 2012. Särskilt med tanke på att samarbete kring miljövänligt jordbruk var en annan viktigt punkt i MoU:et torde klimatsmarta och miljövänliga livsmedel som havre vara viktiga att samarbeta kring.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Hur går det med samarbetet med Kina om havre och havreprodukter?

Det klimatpolitiska ramverket kan bli bättre

Det är bra att regeringen nu har lagt fram förslag till ett klimatpolitiskt ramverk. Förslaget är baserat på Miljömålsberedningens betänkande om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. Regeringens förslag innehåller främst det som beredningens första betänkande lade fram. Andra delar, som mer rör konkreta åtgärder för att minska utsläppen hoppas jag kommer inom kort.

Positivt med regeringens förslag är:

  • Ett långsiktigt utsläppsmål, med förslag om nollutsläpp till senast 2045.
  • En klimatlag med tydligare regler för hur arbetet med minskade utsläpp ska gå till i Sverige. Bland annat ska ett klimatpolitiskt råd införas som ska övervaka så att alla politikområden tar sitt klimatansvar. Varje mandatperiod måste den nya regeringen presentera en klimatpolitisk handlingsplan för hur utsläppen ska minska under de kommande fyra åren. Varje år ska regeringen göra en klimatredovisning för att visa hur man har minskat utsläppen under året.
  • Det föreslås ett sektorsmål med minskade utsläpp på 70 procent för transportsektorn till 2030 samt ett delmål till 2030 om att de svenska utsläppen (de som inte ingår i ETS) ska minska med 63 procent till 2030 och ytterligare ett delmål till 2040 om minskade utsläpp med 70 procent.

Som jag berättat tidigare stod vi i Vänsterpartiet bakom huvuddelen i Miljömålsberedningens betänkande, men med några undantag. Därför har vi lagt en motion till riksdagen med följande innehåll:

  • Delmålet till 2030 respektive 2040 borde uppnås utan s k kompletterande åtgärder (t ex uppköp av billiga och osäkra krediter i andra länder).
  • Sektorsmålet för transportsektorn borde ha satts högre, till 80 procent. Detta skulle ha varit i linje med vad utredningen om en fossilfri fordonsflotta tidigare har föreslagit, och som alla partier har stått bakom.
  • Det behövs ett kompletterande mål för de konsumtionsrelaterade utsläppen, inte minst för att komma tillrätta med de snabbt ökande utsläppen från flygsektorn och från köttkonsumtionen.

Det klimatpolitiska ramverket, inklusive vår motion, kommer troligen att debatteras och röstas om i slutet av juni i år. Ramverket ska börja gälla från och med den 1 januari 2018.

Vår motion hittas i länken ovan.

Steg framåt för miljöbilar

Regeringen har idag presenterat förslag till ett s k bonus malussystem för personbilar. Det är ett klart steg framåt och vi i Vänsterpartiet har också fått igenom en del förbättringar. Idag finns en s k supermiljöbilspremie som betalas ut för inköp av nya miljöbilar. Det innebär att staten, alla vi skattebetalare, är med och finansierar inköp av nya dyra bilar. En direkt subvention till bilfabrikanterna och de redan rätt välbeställda som har råd att köpa en ny bil för minst 300 000 kr. Idag lägger regeringen ut 700 miljoner kronor på detta årligen. Inte OK!

Bonus malus innebär att en bonus betalas ut till bilar med små eller inga utsläpp av växthusgaser. Högst bonus får rena elbilar på 45 000 kr (vi i Vänsterpartiet lyckades få upp den bonusen lite grann). Detta finansieras med en ”malus” alltså förhöjd skatt på bilar med högre utsläpp. Ju högre utsläpp desto högre skatt. Obs! Skatten gäller bara nya bilar, annars gäller ordinarie fordonsskatt.

Detta gör att vi behöver gå in med 0 kronor från skattekollektivet, allt finansieras med skatt på högutsläppande bilar. Det är bra både för miljön och rättvisan!

Dessutom får biogasbilar en särskild bonus på 7500 kr, en summa som vi i V också fått upp väsentligt.

Vän av ordning kan tycka att det inte finns några miljöbilar. Även en elbil kräver mycket energi och naturresurser för att framställas. Det är helt sant. Därför är det så viktigt att vi inriktar vårt stöd till kollektivtrafik, cykling och gång, alltså alternativ till massbilismen. Men vi måste också förhålla oss till de bilar som de facto säljs. Och då är det helt rätt att bilar med stora utsläpp ska finansiera de med inga eller små utsläpp.

Men förr eller senare borde vi kunna enas om ett slutdatum för försäljning av bilar med fossila drivmedel. Men det får tas upp i en annan lagstiftningen.

Fall framåt om handelssystemet

Det kanske var fler än jag som satte morgonkaffet i vrångstrupen när man hörde klimatminister Isabella Lövin på radion igår. I praktiken sa hon att det inte gick att förbättra EUs handelssystem, ETS, och att hon hade lagt ned ambitionen om att göra det. Det här kritiserade jag och några till detta hårt både i Miljö- och jordbruksutskottet och idag på EU-nämnden.

Idag på EU-nämnden fick faktiskt in en del tydliga förbättringar i den svenska positionen. Nu lovar Lövin att hon ska driva på för en brantare s k reduktionskurva för utsläppsrätterna. Hon säger att förslaget om att minska med 2,2 % inte räcker till och att EU-parlamentets förslag om att skärpa kurvan till 2,4 % är ett steg i rätt riktning (även om det inte heller räcker). Det innebär, om det går igenom, att fler utsläppsrätter ska tas bort från systemet och kraven på utsläppsminskningar i EU skärps. Den något förbättrade svenska positionen hade knappast blivit av om inte vi i Vänsterpartiet hade tryckt på (både de borgerliga och SD hade egna förslag som skulle försämrat den svenska positionen).

Kul när saker och ting ändå blir bättre, även om det är en bra bit från hur vi vill ha det.

Hur vill vi i Vänsterpartiet reformera EUs handelssystem? Läs här.

Lagrådet har fel om klimatlagen

Lagrådet avstyrker regeringens förslag till klimatlag. Lagrådet menar att det inte behövs någon särskild lag för att uppnå syftet; att uppnå klimatmålen och att få bättre ordning i klimatarbetet. Jag tycker att det är en märklig invändning av Lagrådet. De ifrågasätter inte klimatlagen på juridiska grunder, utan menar att ändamålen kan uppnås utan lagen. Det är snarare en politisk bedömning. Den bedömningen är redan gjord i politisk enhet i Miljömålsberedningen och nu också av regeringen som lagt fram förslaget. Jag anser därför att Lagrådet tassar i marker som de inte borde.

Mellan raderna kan man läsa att Lagrådet anser att klimatlagen inte är tillräckligt omfattande. Det kan jag isf isåfall hålla med om. Det är ingen hemlighet att vi i Vänsterpartiet ville ha en mer heltäckande klimatlag där det långsiktiga målet skulle vara inskrivet, med femåriga klimatbudgetar, där juridiskt och politiskt ansvar skulle kunna utkrävas m m. Men eftersom lagen var en kompromiss där sju av riksdagens åtta partier skulle vara med blev förslaget något av en minsta gemensamma nämnare. Och med den här lagen får vi större tydlighet i klimatarbetet, regeringen måste iochmed varje ny mandatperiod presentera en handlingsplan för minskade utsläpp, årligen redovisa hur arbetet går samt ett klimatpolitiskt råd som ska granska så att alla politikområden verkar för att klimatmålet ska uppnås. Klimatmålet är för övrigt nettonollutsläpp till 2045, formulerat som -85 procent till 2045, utan utsläppskrediter.

Nu kommer regeringen ändå att lägga fram förslaget till klimatlag. Det är bra. Ett viktigt steg framåt mot en bättre klimatpolitik i Sverige. Dock inte det sista eller enda.

Handelsavtal, jordbruk, bottentrålning

I veckan har jag debatterat bottentrålning i naturreservat. Visste du att i de flesta av våra marina reservat, naturreservat, nationalparker och Natura 2000-områden förekommer bottentrålning? Marina reservat är jätteviktigt, men om det fortsätter att vara business as usual med storskaligt fiske förfelas själva syftet.

Regeringen har ju varit pådrivande för att begränsa fisket i området Bratten, på Västkusten. Det är bra, men tänker man göra något mer? Tyvärr var svaret från jordbruksminister Sven-Erik Bucht inte direkt övertygande. Att jag hade ställt frågan till miljöminister Karolina Skog, men hon väljer att låta Bucht svara istället, ja det är ju också ett svar. Se hela debatten via länken ovan. Missa inte min debattartikel på temat.

Samma dag debatterade jag också handelsavtals påverkan på våra möjligheter att producera mer hållbara livsmedel. EU-parlamentet har tagit fram en kritisk rapport om TTIP och framtida europeisk jordbruksproduktion. TTIP ligger nu i malpåse, men rapporten skulle lika gärna kunnat handla om CETA-avtalet med Kanada. De sju riksdagspartierna (alla utom SD) har samtidigt antagit en livsmedelsstrategi med intentionen att producera mer hållbara livsmedel i Sverige. Hur går det ihop med den ökade konkurrens, stordrift och risk för bolagsstämningar som CETA och andra avtal kommer att medföra? Följ debatten via länken ovan. Missa inte heller min och Håkan Svennelings debattartikel på temat.

Nyhetsbrev 2017-02-09, Dhaka

Mitt nyhetsbrev från förra veckans besök i Bangladesh. Nedan eller här: nyhetsbrevjensholmdhaka2017-02-09

Dhaka, 2017-02-09

Hej alla,
När man står på bron över floden Turag och tittar in mot Dhakas norra förstäder slås man av tillvarons skörhet. Bangladesh är ett av världens absolut värst drabbade länder av klimatförändringen, och hotet finns här och nu. Vid flodens södra strand har staten låtit bygga en över en mil lång vall av sand och lera. Den ska skydda megastaden Dhaka (16 milj invånare och med en tillväxt på 2000 pers dagligen) mot översvämningar skapade av klimatförändringen. Med kraftigt ökade monsunregn och ökad avsmältning av Himalayas glaciärer stiger vattennivån i floden år för år.  ”Om inte vallen hade funnits här hade ert hem i Dhaka varit under vatten under monsunperioden”, berättar Ainun Nishat forskare på BRACuniversitetet i Dhaka och huvudrådgivare åt regeringen när vallen färdigställdes i början av 1990-talet. Längs med vallen ser vi grävskopor som skyfflar ny sand på vallen. I juni kommer monsunregnen igen och då måste stadens invånare skyddas. Men redan nu vet vi att den inte räcker till. Vid västra Dhaka finns inte någon vall alls. Där bor två miljoner mycket fattiga människor. ”De är direkt hotade och många kommer att behöva flytta när regnet kommer”, fortsätter Nishat och berättar att det finns planer för en vall där också, men kostnaden räknas i miljarder US-dollar, pengar som idag inte finns.

Ett par hundra meter söder om vallen byggs just nu en helt ny stadsdel. De höga huskropparna skjuter redan upp i höjden och ser ut som vilket modernt höghusområde som helst förutom att byggnaderna är högre och står tätare än i våra miljonprogram hemma i Sverige. Här ska snart 50 000 lägenheter vara klara för inflyttning. Vallen är helt avgörande för det nya bostadsområdet. Går den sönder kommer vattnet att stiga till minst plan två, berättar Nishat. Vattenmassorna kommer sedan fortsätta in mot Dhakas mer centrala delar och stora delar av stan kommer bokstavligen att läggas under vatten. Det har skett tidigare i historien, t ex 1988 då 16 miljoner invånare i Bangladesh blev hemlösa. Kommer vallen att stå emot framtida extremväder; cykloner, ösregn och jordbävningar?

Ett par kilometer bort från bron träffar vi chefen för pumpstationen vid Turag. Han leder ett arbetslag på ett hundratal personer som bygger tre nya eldrivna pumpar som ska hålla stigande vattennivåer borta från Dhaka. Redan idag finns tre pumpar på plats, men med klimatförändringen har vattenivåerna i floderna kring Dhaka stigit dramatiskt. I fjol slogs ännu ett rekord i vattennivån i jättefloden Brahmaphutra, som är kopplad till floden Turag. Ainun Nishat menar att den utvecklingen bara kommer att fortsätta. Därför behövs nya pumpar och högre vallar.

Vallar och pumpar, det är idag skillnaden mellan liv och död för invånarna i Dhaka. Det är lätt att bli dystopisk vid ett besök i Bangladesh. 160 miljoner människor på en yta som en tredjedel av Sveriges. Översvämningar både på grund av havsnivåhöjningen och av de ökande vattenmassorna i de stora floderna. Men också extrem torka på andra platser. Bangladesh är också företag som behandlar arbetare som skräp. En regering som visserligen har en progressiv utvecklingsidé (vi träffade premiärminister Sheikh Hasina och hon imponerade på mig i sitt engagemang och visionära idéer), men som slår ned stenhårt på alla som inte rättar sig i ledet. Men Bangladesh är också nämnda Ainun Nishat, ledande forskare och intellektuell som jag träffade första gången i Bryssel 2007. Han skulle lätt kunna vara professor i London eller New York, men väljer att tjäna sitt folk i Dhaka. Det är aktivisterna i miljöorganisationerna BARIC och ESDO som bedriver en oförtruten kamp i att utbilda människor i klimatfrågan och kampanjar mot kemikalier och tungmetaller. Och de har varit framgångsrika; klimatfrågan är högt upp på dagordningen i Bangladesh. Och landet var faktiskt först i världen i att förbjuda plastpåsar; ett direkt resultat av organisationernas kamp. En stor del av bil- och rickshawflotten går på den mindre utsläppande naturgasen istället för bensin och diesel. Det är också fackföreningsaktivisterna som kämpar mot skrupelfria företag. Just nu sitter 26 arbetare från textilindustrierna i fängelse för att ha krävt högre löner. Jo, vi tog upp frågan med utrikesministern idag.

Ett besök i Bangladesh är helt enkelt både skrämmande och hoppingivande. Inte minst sätter det saker och ting på sin spets. Det är vi som köper kläderna som tillverkas i Bangladesh (svenska H&M är den största uppköparen av kläder här). Det är våra gamla mobiler och datorer som plockas isär av dåligt skyddade arbetare under primitiva förhållanden. Och det är våra utsläpp som här och nu drabbar Bangladesh 160 miljoner invånare, som tvingar dem till att bygga vallar mot översvämningen.

De perspektiven tar jag med mig hem till Stockholm när jag reser imorgon.

Det var allt,

Jens

P S Kolla gärna in min Facebook och Instagram för bilder härifrån.

PP S Nästa vecka:

På gång
Ti 13.00 Frågestund i kammaren med Stefan Löfven om det senaste EU-toppmötet.
Ti eftermiddag Interpellationsdebatter med Sven-Erik Bucht om livsmedelsstrategin och om bottentrålning i naturreservat.
To Miljö- och jordbruksutskott

Vegetariskt i livsmedelsstrategin

Regeringen har nyligen presenterat sitt förslag till livsmedelsstrategi(öppnas som pdf). En ökad svensk produktion av livsmedel är huvudfokus. Men i strategin understryks också vikten av att det ska vara hållbara livsmedel som ska produceras, med låga utsläpp av växthusgaser och liten miljöpåverkan överlag. Mer ekologiska livsmedel tas också upp liksom vegetarisk mat och minskad köttkonsumtion.

Vänsterpartiet står bakom livsmedelsstrategin. Vi vill producera mer hållbara livsmedel i Sverige. Vi har också i förhandlingarna drivit att mer vegetarisk mat skulle vara en bärande del av strategin. Så blev det inte riktigt, men det vegetariska, liksom mindre kött, finns helt klart med, och det är tack vara Vänsterpartiet. Några exempel från strategin:

All livsmedelsproduktion påverkar miljön och klimatet och animalier påverkar miljön mest. Köttproduktion medför bl.a. utsläpp av metangas och bidrar därför till klimatförändringen. Köttproduktionen kräver också större produktionsresurser jämfört med vegetabilieproduktionen. (s 11)

Både i Sverige och i övriga västvärlden behöver vi därför förändra vårt
beteende i riktning mot en mer hållbar köttkonsumtion. Ett effektivt sätt
att minska utsläppen är genom förändrade konsumtionsvanor med mer
vegetabilier och mindre kött. (s 12)

På sidan 13 finns ett kapitel om djurskydd och s 87 och framåt behandlar ”hållbara livsmedel”. Ett av de uttalade målen är att skapa en mer ”hållbar livsmedelskedja” och i det övergripande målet (s 20) vill strategin ha en ökad livsmedelsproduktion i Sverige men där ”relevanta miljömål ska uppnås”. Den ekologiska produktionen av livsmedel pekas också ut och kommer att prioriteras mer i framtiden.

Hade vi i Vänsterpartiet fått skriva livsmedelsstrategin själva hade den blivit annorlunda och haft ett mycket. Minskad köttkonsumtion hade varit ett uttalat mål, liksom att den ekologiska andelen livsmedel ska öka (läs mer i vår motion om Hållbar mat). Vi hade också fått ett tydligt mål för självförsörjningsgrad av livsmedel. Läs mer hur min kollega Håkan Svenneling, och den som förhandlat för Vs del, kommenterar strategin.

Men nu är det här en strategi där till och med de borgerliga är med och då blir målsättningarna mycket fluffigare. Men det här är i alla fall något att gå vidare med. Och då kommer vi fortsätta verka för att både vegetarisk mat, minskad köttkonsumtion och ekologisk mat kommer att prioriteras då satsningar ska göras på framtidens mat. Hållbar mat, helt enkelt.

För övrigt är det intressant vad mycket det händer på det vegetariska området. Jag har skrivit om det tidigare. När årets kock skulle koras var uppgiften att i huvudsak laga vegetarisk mat (fem olika rätter) och igår sände Sveriges radio ett inslag om ”växtslaktare” (ett begrepp jag inte riktigt vet vad jag tycker om, men att förädla vegetabilier är en god idé). Mycket är på gång. Nu gäller det att politiken skapar rätt förutsättningar för omställningen mot mer vego.

 

En klimatlag för Sverige

Regeringen presenterar idag förslag till en klimatlag för Sverige. Det är ett historiskt beslut när det blir vårt lands första klimatlag någonsin. Med lagen kommer det att bli bättre ordning i klimatarbetet, vi får ett långsiktigt mål om nollutsläpp i Sverige till senast 2045 och ett klimatpolitiskt råd kommer att inrättas för att övervaka så att alla politikområden håller sig inom de ramar som klimatmålet satt upp. Klimatlagen ska vara på plats och börja gälla den 1 januari 2018.

Förslaget är helt i linje med det som vi arbetade fram i den s k miljömålsberedningen i våras 2016. En klimatlag som syftar till att systematiskt pressa ned utsläppen och där alla politikområden ska omfattas är ett gammalt Vänsterpartikrav som vi nu ser förverkligas (även om vi i vår klimatmotion 2013 kallade det för en klimatbudget). Det här är alltså bra vänsternyheter!

I Miljömålsberedningen lade vi också fram en mängd andra förslag också som syftade till att ge ett konkret innehåll till målet om nettonollutsläpp senast 2045. Vi i Vänsterpartiet hade dessutom en del kompletterande förslag där vi ansåg att beredningen kom till korta. Dessvärre finns inte de förslagen med i regeringens aviserade proposition, men jag utgår från att de kommer inom kort från regeringen.

Regeringen skickar nu förslaget till klimatlag till lagrådet sedan, i mars, ska det landa på riksdagens bord. Det innebär att riksdagen borde kunna klubba klimatlagen i god tid innan sommaren.

Köttkampanjen i EU slopas

EU har efter stora protester tvingats dra tillbaka den aviserade kampanjen för ökad köttkonsumtion. Nu kommer man istället informera om hållbara matval. Vilken seger! Jag tog upp den här frågan för ett år sedan med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht och krävde att svenska regeringen skulle agera. Europeisk miljörörelse och vänstergruppen samt den gröna gruppen i EU-parlamentet har också agerat. Tillslut segrade vi!

Vi får hoppas att detta nu är starten på ett skifte i EU där subventioner till det som försämrar miljö och folkhälsa avskaffas till förmån för hållbarare alternativ. Det finns fortfarande subventioner i miljardklassen kvar som går till köttindustri och annat som utarmar vår planet.

Snart ska jag iväg på seminarium på Handelshögskolan på temat hållbar konsumtion. Konsumentminister Per Bolund ska också dit. Påminner om den debatt om konsumtion (och även köttkonsumtion) som jag hade med honom för några veckor sedan.