Jag skriver på DN-debatt idag. Läs där eller nedan.
Höj tempot i klimatarbetet med en grön ny giv
DN-debatt, 2021-08-20
Jag instämmer med forskarna Mikael Karlsson och Björn Kjellström om behovet av en nationell utsläppsbudget och nya klimatpolitiska styrmedel. Vi i Vänsterpartiet är beredda att samtala med alla som vill ta klimatpolitiken framåt om nya skarpare mål och nya politiska åtgärder. Vi behöver göra det, för att det är mycket bråttom. Även denna sommar har präglats av skogsbränder, kollapsande tundra och värmerekord både i Nordamerika och Europa. Delar av Gävle står i skrivande stund under vatten. Efter IPCC-rapporten råder det inte heller något som helst tvivel om att det är människan som skapat klimatkrisen och att vi inte har många år på oss att vända utvecklingen. Vilka andra partier är beredda att lösa denna akuta situation?
Karlsson och Kjellström lyfter med rätta upp behovet av investeringar för att ta oss ur klimatkrisen. De nödvändiga investeringarna i förnybar energi, elnät, järnvägar, cykelinfrastruktur, bredband, laddstolpar, klimatupprustning av bostäder och lokaler och anpassningen till extremväder kommer att kosta ett antal hundratals miljarder kronor. Det här är pengar som staten tillsammans med privat kapital måste mobilisera. Det är fullt möjligt att göra detta, men det är bråttom.
Vänsterpartiet vill inrätta en statlig klimatinvesteringsbank med ett grundkapital på 100 miljarder kronor. Klimatbanken kommer sedan att kunna mobilisera ytterligare resurser för att finansiera omställningen. Mer kapital kan också mobiliseras med ändrade placeringsregler för våra AP-fonder och ett nytt flexiblare finansiellt ramverk. Pandemin har visat att de senaste decenniernas åtstramningspolitik inte fungerar som krishantering. Nu är vi snart ur pandemin, men klimatkrisen kommer vi leva med länge till, då måste vi ha en ekonomisk politik som kan mobilisera de resurser som behövs.
Som Karlsson och Kjellström också konstaterar handlar omställningen inte bara om att göra mer, vi måste också göra mindre. Genom att undvika regeringens planerade motorvägar, exempelvis Tvärförbindelse Södertörn som DN rapporterat om, skulle vi spara både pengar och undvika stora utsläpp. Vi behöver förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar så fort som möjligt, helst till 2025, därefter måste fossila drivmedel stoppas. Vi behöver också begränsa flygandet, som innan pandemin var vår enskilt snabbast växande utsläppskälla. Nedläggning av flyglinjer, slopade flygsubventioner och en höjd och differentierad flygskatt skulle snabbt för en positiv klimateffekt. Att urholka vår viktigaste miljölagstiftning, Miljöbalken, för att Cementa, landets näst största utsläppare, ska kunna bedriva verksamheten vidare i strid med miljödomen är fel väg att gå. Vi behöver snarare en skärpt miljöbalk så att all ny näringsverksamhet måste prövas utifrån våra klimatmål, en Lex Preem.
Dagens värld är minst sagt orolig. Förutom klimatkrisen hotas många skogar och ekosystem av ekologiska kollapser, talibanerna har tagit över Afghanistan och världen är fortfarande djupt plågad av coronapandemin. Men en kris är också en möjlighet. En stor del av världens stora reformer har härrört ur kriser med Franklin D. Roosevelts nya giv på 1930-talet som det mest framstående exemplet. Nu då svensk ekonomi ska återstartas efter pandemin har regeringen en gyllene möjlighet att gå fram med en politik som både skapar nya jobb, välfärd och snabbt minskar våra utsläpp; en grön ny giv.
Jens Holm (V), riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson