Höj tempot i klimatarbetet med en grön ny giv

Jag skriver på DN-debatt idag. Läs där eller nedan.

Höj tempot i klimatarbetet med en grön ny giv
DN-debatt, 2021-08-20
Jag instämmer med forskarna Mikael Karlsson och Björn Kjellström om behovet av en nationell utsläppsbudget och nya klimatpolitiska styrmedel. Vi i Vänsterpartiet är beredda att samtala med alla som vill ta klimatpolitiken framåt om nya skarpare mål och nya politiska åtgärder. Vi behöver göra det, för att det är mycket bråttom. Även denna sommar har präglats av skogsbränder, kollapsande tundra och värmerekord både i Nordamerika och Europa. Delar av Gävle står i skrivande stund under vatten. Efter IPCC-rapporten råder det inte heller något som helst tvivel om att det är människan som skapat klimatkrisen och att vi inte har många år på oss att vända utvecklingen. Vilka andra partier är beredda att lösa denna akuta situation?

Karlsson och Kjellström lyfter med rätta upp behovet av investeringar för att ta oss ur klimatkrisen. De nödvändiga investeringarna i förnybar energi, elnät, järnvägar, cykelinfrastruktur, bredband, laddstolpar, klimatupprustning av bostäder och lokaler och anpassningen till extremväder kommer att kosta ett antal hundratals miljarder kronor. Det här är pengar som staten tillsammans med privat kapital måste mobilisera. Det är fullt möjligt att göra detta, men det är bråttom.

Vänsterpartiet vill inrätta en statlig klimatinvesteringsbank med ett grundkapital på 100 miljarder kronor. Klimatbanken kommer sedan att kunna mobilisera ytterligare resurser för att finansiera omställningen. Mer kapital kan också mobiliseras med ändrade placeringsregler för våra AP-fonder och ett nytt flexiblare finansiellt ramverk. Pandemin har visat att de senaste decenniernas åtstramningspolitik inte fungerar som krishantering. Nu är vi snart ur pandemin, men klimatkrisen kommer vi leva med länge till, då måste vi ha en ekonomisk politik som kan mobilisera de resurser som behövs.

Som Karlsson och Kjellström också konstaterar handlar omställningen inte bara om att göra mer, vi måste också göra mindre. Genom att undvika regeringens planerade motorvägar, exempelvis Tvärförbindelse Södertörn som DN rapporterat om, skulle vi spara både pengar och undvika stora utsläpp. Vi behöver förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar så fort som möjligt, helst till 2025, därefter måste fossila drivmedel stoppas. Vi behöver också begränsa flygandet, som innan pandemin var vår enskilt snabbast växande utsläppskälla. Nedläggning av flyglinjer, slopade flygsubventioner och en höjd och differentierad flygskatt skulle snabbt för en positiv klimateffekt. Att urholka vår viktigaste miljölagstiftning, Miljöbalken, för att Cementa, landets näst största utsläppare, ska kunna bedriva verksamheten vidare i strid med miljödomen är fel väg att gå. Vi behöver snarare en skärpt miljöbalk så att all ny näringsverksamhet måste prövas utifrån våra klimatmål, en Lex Preem.

Dagens värld är minst sagt orolig. Förutom klimatkrisen hotas många skogar och ekosystem av ekologiska kollapser, talibanerna har tagit över Afghanistan och världen är fortfarande djupt plågad av coronapandemin. Men en kris är också en möjlighet. En stor del av världens stora reformer har härrört ur kriser med Franklin D. Roosevelts nya giv på 1930-talet som det mest framstående exemplet. Nu då svensk ekonomi ska återstartas efter pandemin har regeringen en gyllene möjlighet att gå fram med en politik som både skapar nya jobb, välfärd och snabbt minskar våra utsläpp; en grön ny giv.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och klimatpolitisk talesperson

Genombrottet för klimatet

Återigen har vi haft en sommar av extremväder med värmerekord både i Europa och Nordamerika, översvämningar (Gävle, västra Tyskland, Henanprovinsen, Kina) och en tundra som brinner i Sibirien, bara för att nämna några exempel. Efter IPCCrapporten kan ingen längre ducka för att klimatförändringen är en kris och det är akut. FNs generalsekreterare Antonio Guterres har med anledning av rapporten utfärdat nödläge (code red) för mänskligheten. Återigen har vi väckts av väckarklockor om att det är bråttom att stoppa klimatkrisen.

Jag hoppas verkligen att detta kan bli det genombrott som klimatfrågan behöver i svensk och internationell politik. I november är det dags för klimattoppmötet COP26 i Glasgow, och då måste länderna bekänna färg, inklusive Sverige. Jag skriver i Aftonbladet om några av de saker vi kan göra i närtid för klimatet. Förra veckan hade jag också en debattartikel i ETC på temat, där med ett omställningsprogram i tio steg. Jag med enkelhet rada upp tio åtgärder till vi kan göra i närtid som snabbt skulle kunna minska våra utsläpp.

Det som skiljer augusti 2021 från augusti 2020, 2019, 2018 etc är att nu står vi inför en höst där vår ekonomi ska återstartas efter pandemin. När man tar sig ur en kris är det stora satsningar som gäller. Det positiva i det hela är att en stor del av världens stora reformer har härrört ur kriser. USAs president Franklin D. Roosevelts nya giv på 1930-talet är det mest framstående exemplet och har med rätta blivit stilbildande för en radikal rödgrön rörelse som pläderar för en grön ny giv. Men även byggande av det svenska folkhemmet under efterkrigstiden och reformpolitiken i och med oljekrisen i början på 1970-talet borde kunna inspirera. Tiden mellan 1970 och 1975 hör faktiskt till Sveriges mest reformintensiva med 40-timmarsveckan, medbestämmandelagen, lagen om anställningsskydd, studiereformer, bostadsbidrag och sänkt pensionsålder som några exempel på långtgående reformer. Till detta kan vi lägga den omfattande elektrifieringen, samt effektiviseringen av svensk industri och svenska hushåll som en följd av oljekrisen. Utsläppen av koldioxid minskade faktiskt mer då än nu. Mellan 1970 och 1990 minskade utsläppen med nästan 30 procent, detta i en tid då ordet klimatförändring inte ens fanns i den politiska vokabulären.

Nu står vi inför en liknande situation. Ska vi vara fjättrade av ett nattståndet finanspolitiskt ramverk och överspelade statsstödsförbud från EU eller väljer vi att på allvar ta oss ur klimatkrisen? Jag förutsätter att vi väljer det senare. Låt åren 2020-2030 bli decenniet då vi investerar oss ur klimatkrisen. Då vi bygger ut bra kollektivtrafik i hela landet och minimerar behovet av privatbilar och flygresor, investerar i 100 procent förnybar energi, ställer om (elektrifierade) våra industrier, lägger ned verksamheter i strid med våra klimatmål och hittar nya gröna ersättningsjobb, reglerar bort onödig lyxkonsumtion, rustar upp bostäder och lokaler, ordnar ett skogsbruk på naturens villkor och ställer om vår livsmedelsproduktion mot växtbaserat.

Det är inte för mycket begärt.
Det är fullt möjligt.

Perfekt läge att bryta klimatkrisen

Jag skriver i ETC idag om hur vi förenar minskade utsläpp med ökad rättvisa. Läs där eller nedan.

Nu har vi ett perfekt läge att bryta klimatkrisen
ETC, 2021-08-13

Klimatpanelens rapport visar med brutal tydlighet hur världen är på väg mot en klimatkatastrof. Aldrig under de senaste tre miljoner åren har det funnits så mycket koldioxid i atmosfären som idag. Jordens uppvärmning går snabbare än någonsin. Det finns ett tydligt samband mellan extremväder och våra utsläpp.

Vi har nu ett fåtal år på oss att vända utvecklingen.

IPCC:s rapport har oss politiker som målgrupp med ”summary for policymakers” som en tydlig sammanfattning över det akuta läget. Det är hög tid att den tas på största allvar. Våra klimatmål måste skärpas och alla Sveriges politik-områden måste nu bidra till att målen uppnås.

Det är inte acceptabelt att ena dagen ha ett ambitiöst mål om utsläppsminskningar för transportsektorn för att den nästa dag subventionera flygindustrin och bygga nya motorvägar. Det är inte heller trovärdigt att i FN och EU fatta beslut om att fasa ut fossilsubventioner för att sedan fortsätta att subventionera vår egen industri, miljöskadligt fiske och ohållbara transporter. Men just så agerar Stefan Löfvens (S) och Per Bolunds (MP) regering.

S/MP-regeringen har också misslyckats att förena minskade utsläpp med ökad rättvisa, trots att det är en uttalad ambition i både klimatkonventionen och Paris-avtalet. Världens industrialiserade stater har stått för en oproportionerligt stor del av utsläppen, men att det är världens fattiga som drabbas här och nu av våra utsläpp. Men även inom världens länder ser vi ett tydligt samband mellan mycket pengar och stora utsläpp. Den rikaste tiondelen i världen står för nästan hälften av världens utsläpp. I Sverige släpper den rikaste tiondelen ut fyra gånger mer än den fattigaste. Låginkomsttagarna i Sverige har dessutom minskat sina utsläpp de senaste decennierna, medan de rikaste inte gjort det. De rikaste är alltså utsläppsvärstingar som fortsätter precis som förut och motverkar våra klimatmål.

IPCC vänder sig direkt till världens regeringar, parlament, politiska partier och oss politiker. Nu är det dags att agera. Nu när vår ekonomi ska återstartas efter -pandemin är tajmingen dessutom optimal för ett omställningsprogram som förenar minskade utsläpp med ökad rättvisa:

  1. En mer omfördelande ekonomisk politik, där rika bidrar mer till det gemensamma. Det ökar inte bara rättvisan utan minskar också utsläppen eftersom gemensam konsumtion (tänk mer resurser till skolan och vården) har lägre utsläpp än privat per satsad krona.
  2. Ställ om industrin och energi-produktionen mot 100 procent förnybart. Låt en statlig grön investeringsbank kanalisera de miljarder som behövs.
  3. Sluta att subventionera flygindustrin och lägg ned flygplatser och flyglinjer. De kan ersättas med tåg och fler digitala möten. Inför en progressiv flygskatt som ökar med antalet flygresor – intäkterna till kollektivtrafiken.
  4. Sätt stopp för byggandet av nya motorvägar – investera i järnvägen och kollektivtrafiken. Subventioner till privatbilism avskaffas till exempel med ett förändrat reseavdrag och höjd skatt på bilar med höga utsläpp.
  5. Stoppa försäljning av nya bensin- och dieselbilar. Efter det kan också ett förbud mot fossila drivmedel införas, som Per Bolund föreslagit.
  6. Investera i växtbaserad mat i offentlig sektor – det minskar både utsläppen och ger särskilt våra barn och unga bättre mat i skolan och förskolan.
  7. Skrota ROT-bidraget, som går till bostadsrättsinnehavare och villaägare. Ersätt med investeringsstöd för klimatupprustning av allmänna lokaler och miljonprogrammets bostäder.
  8. Reglera konsumtionen med förbud, förlängda garantitider och produktkrav på återvinning/återanvändning.
  9. Gå fram med ett ambitiöst program för forskning, utbildning och omskolning. Industrier och verksamheter kommer att behöva läggas ned i Sverige, men nya verksamheter kommer att starta. Därför måste vi se till att ingen lämnas utanför. Alla som förlorar ett jobb ska kunna erbjudas ett nytt.
  10. Stöd fattiga länder som idag drabbas av våra utsläpp. Gör det med ett nytt klimatbistånd, en rättvis handelspolitik och slopad patent på miljöteknik så att den så billigt som möjligt kan spridas till utvecklingsländer.

Vi människor har skapat klimatkrisen, och vi måste lösa detta tillsammans. Men vi människor påverkar planeten olika. Därför måste minskade utsläpp förenas med politik för ökad rättvisa. Då blir klimatpolitiken både mer effektiv och växer i förtroende. Coronakrisen visar att allt egentligen är möjligt att göra på kort tid. Frågan är om S/MP-regeringen har viljan och kraften att agera?

JENS HOLM (V)
KLIMATPOLITISK TALESPERSON OCH FÖRFATTARE TILL BOKEN ”PANDEMIN SOM MÖJLIGHET” (SJÖSALA FÖRLAG, 2021).

IPCC: ät mindre kött och låt skogen växa

FNs klimatpanel, IPCC, presenterade igår den fascinerande och viktiga rapporten Climate Change and Land. Skogs- och markanvändning (jordbruk) står för 23 procent av alla utsläpp av växthusgaser, så det är bra att IPCC sätter fokus på hur världens landområden används. Några intressanta nedslag.

  • Jord och skog bidrar inte bara till stora utsläpp, rätt hanterat kan sektorerna bli en sänka, d v s absorbera istället för att släppa ut växthusgaser.  Detta uppnås enklast genom att låta skogen växa. Se DN-debatt idag om detta.
  • Med mindre kött och överlag förändrad kosthållning kan vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Man talar om: ”Balanced diets, featuring plant-based foods, such as those based on coarse grains, legumes, fruits and vegetables, nuts and seeds…” Se mer i stycket B6, s 25 f f.
    IPCC talar om minskade utsläpp i spannet 700 miljoner ton till 8 miljarder årligen (världens utsläpp ligger på ca 50 miljarder ton) av en mer växtbaserad kost. Rapporten konstaterar också att det finns stora hälsomässiga vänster att kamma hem på en mer växtbaserad kost liksom att stora ytor land kan sparas och användas till annat.
  • Man varnar för ett för ensidigt fokus på biobränslen.
  • Man talar om vikten av biologisk mångfald och överlag skogens potential som kolsänka.
  • Man tar också upp problemet matsvinn och konstaterar att 25-30 procent av all mat som produceras går bort som svinn (i alla led från produktion in till våra skafferier).

För oss i Vänsterpartiet stärker IPCC-rapporten oss i att fortsätta att verka för minskad köttkonsumtion, mer biologisk mångfald i skogen, hållbara drivmedel och åtgärder mot matsvinn. Vi är exempelvis det enda partiet som vid upprepade tillfällen motionerat om politiska beslut för minskad köttkonsumtion. Kan vi få med oss de andra partierna den här gången?

Det har skrivits mycket om IPCCs land- och skogsrapport. Här är några exempel
Svt
DN: Matvanorna måste ändras
Expressen Ät mindre kött för att rädda planeten
The Guardian We must change food production to save the world
George Monbiot, The Guardian We can´t keep eating as we are.

Höj klimatambitionerna

FNs klimatpanel, IPCC, har presenterat sin femte vetenskapliga rapport. Det går att förhindra en farlig och okontrollerbar klimatförändring, men det är bråttom, är ett av huvudbudskapen. Klimat- och miljöminister Åsa Romson har helt rätt när hon talar om vikten av att öka ambitionerna i Sverige; med ökade investeringar i minskade utsläpp och till kimatanpassning. Det är också bra att regeringen utlovar pengar till FNs nya gröna klimatfond, som nu är helt och hållet operativ.

Men jag saknar högre ambitioner i närtid för den svenska klimatpolitiken. Den nya S-MP-regeringen har ju tagit den borgerliga regeringens klimatmål rakt av, med utsläppsminskningar på 40 procent till 2020 och där den 1/3-del kan göras med uppköp av billiga och osäkra utsläppskrediter. Det är inte OK. Vi i Vänsterpartiet vill ha högre klimatmål redan till 2020 och har föreslagit minskningar med drygt 50 procent helt och hållet utan uppköp i andra länder. Vi vill också ha ett nytt och additionellt klimatbistånd, finansierat vid sidan om biståndsbudgeten. Även EU måste skärpa sina klimatmål.

Dessa och flera andra förslag på hur klimatpolitiken kan skärpas presenteras i vår motion Klimaträttvisa som vi lämnade in till riksdagen förra veckan.

IPCCs klimatrapport kräver högre klimatambitioner!