Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan

Jag kommer framöver debattera konsumtionens klimatpåverkan med miljöminister Karolina Skog. Detta bl a med anledning av WWFs intressanta rapport Living Planet Report. Läs min interpellation hos riksdagen eller nedan.

Interpellation 2016/17:178 Konsumtionens miljö- och klimatpåverkan
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
För några veckor sedan presenterade Världsnaturfonden rapporten Living Planet Report 2016, en omfattande genomgång över tillståndet för biologisk mångfald, resursanvändning och växthusgasutsläpp. I Sverige vill vi gärna slå oss för bröstet när det gäller miljöfrågor. Men i WWF:s rapport hamnar Sverige dessvärre i värstingligan om man ser till hela vår klimat- och miljöpåverkan, det vill säga om man också räknar med konsekvenserna av vår konsumtion och import från andra länder. Enligt Living Planet Report skulle det behövas 4,2 jordklot om alla invånare i världen levde och konsumerade som svenskarna gör, en av den högsta belastningarna bland världens länder och ett avtryck som växt sedan WWF gjorde sin förra rapport för två år sedan. Enligt rapporten behöver varje svensk drygt sju hektar odlingsbar mark för att upprätthålla sin livsstil. Snittet för Kina är 3,4 och för Tanzania 1,3 hektar. I världen finns en klar korrelation mellan ekonomisk nivå och miljöbelastning; med rikedom ökar konsumtionen och därmed utsläppen. På samma sätt är det inom länderna; rika personer gör ett betydligt större ekologiskt fotavtryck än personer med mindre inkomster.

Det är inte första gången dessa ohållbara konsumtionsmönster har granskats. Detta gjordes till exempel i Naturvårdsverkets rapport Hållbara konsumtionsmönster (2015), som konstaterade att de svenska konsumtionsrelaterade utsläppen har ökat kraftigt de senaste decennierna samt att det i dag inte finns några konkreta åtgärder eller mål för att minska dessa. Naturvårdsverket har också efterfrågat en strategi för att minska den svenska konsumtionens klimat- och miljöpåverkan i Sverige och andra länder, liksom identifierat behovet av ett kompletterande mål för konsumtionens utsläpp. I Naturvårdsverkets utvärdering av de svenska miljökvalitetsmålen skriver man i rapporten Omställning till hållbara konsumtionsmönster (2015): Naturvårdsverket ser behov av att införa ett eller flera etappmål för omställning till resurseffektiva konsumtionsmönster med så liten påverkan på miljö och hälsa som möjligt.

Den parlamentariskt tillsatta Miljömålsberedningen lade tidigare i år fram sitt slutbetänkande. Där fanns inget konkret förslag om målsättning för att hantera de konsumtionsrelaterade utsläppen. Beredningen konstaterade emellertid att det står varje regering fritt att föreslå något sådant.

WWF pekar på köttkonsumtionen som ett av de områden som har störst påverkan på resursutnyttjande och på utsläpp av växthusgaser, och man föreslår att ett mål sätts upp om minskad köttkonsumtion. Men miljöministern har avfärdat en sådan målsättning (Sveriges Radio den 27 oktober 2016).

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

1. Är det ministerns bedömning att Sveriges ekologiska avtryck är hållbart?

2. Avser ministern att ta fram ett mål för hur mycket de konsumtionsrelaterade utsläppen ska minska?

3. Avser ministern att vidta åtgärder för att minska köttkonsumtionens miljö- och klimatpåverkan, till exempel genom en målsättning om minskad köttkonsumtion?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s