Grönt ljus för odlat kött

Vilket positivt besked. USAs motsvarighet till livsmedelsverket har gett grönt ljus för odlat kött. Ett par formaliteter återstår, men nu är det nog bara en tidsfråga innan företaget Upside Foods kan få sälja odlat kycklingkött på restauranger och i affärer. Odlat kött innebär att inga djur har farit illa och på sikt kan produktionen göras på ett mycket resurssnålare och klimatsmartare sätt än dagens köttindustri.

Än så länge är det bara Singapore som sedan knappt två år tillbaka tillåter försäljning av odlat kött. Med det här beskedet kan USA bli det andra landet. Men visst vore det roligt om något europeiskt land hann före?

Med odlat kött kan vi lösa en av vår tids största resursmässiga och etiska utmaningar; hur ska vi producera livsmedel på ett sätt så hela jordens befolkning ska kunna mättas, på ett sätt som håller sig inom naturens ramar och inte åsamkar djur något lidande. Hoppfullt!

Bejaka odlat kött

Jag skriver i Ny Teknik idag om odlat kött. Läs mitt inlägg där eller nedan

”Regeringen bör bejaka odlat kött – kan revolutionera matindustrin”
Ny Teknik, 2022-06-27

Klimatkrisen är akut, och alla områden i samhället måste ställa om mot nollutsläpp. Ett ofta bortglömt område är den storskaliga djuruppfödningens utsläpp av växthusgaser, som står för ungefär en femtedel av världens utsläpp. Dessutom tar animalieindustrin stora landarealer i anspråk, förbrukar en stor del av världens färskvatten, har en mycket negativ inverkan på den biologiska mångfalden och leder till stort lidande för miljardtals djur.

Av de skälen har Vänsterpartiet länge verkat för en minskad köttkonsumtion.

Men vid sidan av förändrade dieter kan också kött produceras på ett mer hållbart och etiskt sätt. Att framställa kött genom att odla celler från djur har i dag utvecklats så långt att det inte längre bara är en idé i forskningslabben.

I början av juni arrangerade jag och riksdagsledamöterna Per-Arne Håkansson (S) och Maria Stockhaus (M) riksdagens första seminarium om odlat kött. Representanter från sex av riksdagens åtta partier var närvarande. Vi fick bland annat en presentation av en ny livscykelanalys av odlat kött (LCA of cultivated meat, CE Delft, 2021), med slutsatsen att det finns mycket stora vinster med att ersätta konventionellt framställt kött med odlat.

Enligt den kan utsläppen av växthusgaser, vattenförbrukning och landanvändning minska med uppåt 90 procent. Lidandet och döden för miljardtals djur kan undvikas. Med odlat kött kan också problem som smittor från djur till människa och antibiotikaresistens stävjas. Zoonoser och storskalig användning av antibiotika är i dag ett växande problem inom dagens storskaliga djuruppfödning.
I dagsläget arbetar ett hundratal företag i världen med att framställa odlat kött. De mest framstående finns i Europa och Nordamerika, dock inte i Sverige trots att det tidigare fanns forskning kring odlat kött i Sverige. I slutet av förra året bildades den första europeiska branschorganisationen för odlat kött, Cellular Agriculture Europe. År 2020 såldes för första gången odlat kött från kycklingceller kommersiellt i Singapore. I Europa är det ännu inte möjligt att saluföra odlat kött då det ses som ett nytt livsmedel som först måste godkännas inom ramen för EU:s lagstiftning för nya livsmedel (s k novel food).

I oktober i fjol fattade den danska regeringen tillsammans med flera oppositionspartier beslut om avtal om grön omställning för danskt lantbruk med fokus på växtbaserad mat. Avtalet innehöll över en miljard danska kronor. I april i år anslog den nederländska regeringen 60 miljoner euro till ett forsknings- och utvecklingsprogram för odlat kött. Det är den hittills största offentliga satsningen riktat specifikt mot odlat kött någonsin.

Odlat kött har potential att revolutionera livsmedelsindustrin på samma sätt som elbilarna i dag gör med fordonsindustrin. Dessvärre har vi inte ännu sett några liknande exempel från den svenska regeringen för att utveckla alternativ till icke hållbar animalieproduktion.

Inom kort kommer de första ansökningarna om att saluföra odlat kött att landa på EU och medlemsstaternas bord. Hur kommer Sverige agera då? Givet att det odlade köttet är helt och hållet säkert måste Sverige agera för att odlat kött godkänns i hela EU. Sverige borde också redan nu, likt flera andra länder, främja forskning och utveckling av växtbaserade livsmedel och odlat kött. Detta skulle kunna göras inom ramen för livsmedelsstrategin och med direkta offentliga stöd. Det är viktigt med ett statligt engagemang för att säkerställa öppenhet och insyn kring denna nya teknik, som odlat kött utgör. Livsmedel är något som med rätta engagerar människor och ska inte vara en fråga som styrs av plånbokens tjocklek eller aktieinnehav.

Det är hög tid att vi får en politisk-teknisk debatt om odlat kött även i Sverige. Tekniken finns, men nu måste vi bestämma vad vi vill göra av den. Odlat kött har potential att befria oss från ansvaret för miljontals djurs lidande och död liksom inrättandet av en hållbarare livsmedelsproduktion.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

Cultivated meat in the Swedish parliament

Big success! Today we organized the first cross party meeting ever about the potentials with cultivated meat. The meeting took place in Swedish parliament today. 6 out of 8 parties were around the table. With cultivated meat we have a great potential for a better food system; reduced GHG emissions, less water usage and no animal harmed. And to a great taste!

Thanks all for participating and thanks for inspiring presentations Robert Jones, Mosa Meat, Camilla Björkbom, Eurogroup for Animals, Elena Walden, Good Food Institute and Gustav Johansson Chou Chou.

Personally I am looking forward to my parliamentary debate about cultivated meat with minister Anna-Caren Sätherberg (S). Friday 10/6 in riksdagen (Swedish parliament).

The seminar that was organized today:

Cultivated meat – the food for future
To 2/6, at 8.00-9.00
Room RÖ7-23, Riksdagen

The animal industry is a major source of greenhouse gas emissions and resource consumption, not to mention the millions of animals slaughtered each year to become food. Is it possible to solve these problems but still be allowed to eat the meat? A couple of years ago, the idea of cultivated meat appeared as science fiction, but today it is a reality. There are currently about 100 companies in the world that have technology for producing cultivated meat. In 2020, cultivated meat from chicken cells was sold commercially in Singapore. In Europe, it is not yet possible to sell cultivated meat as it is seen as a novel food that must first be approved by the EU and the Member States. Later this year, the first applications to sell cultivated meat are expected to be submitted to the EU Food Authority EFSA.
On April 25, Europe’s first public symposium on cultivated meat was held: ”Cultivated meat: the novel food technology which could help animals and the planet” in Brussels. The possibilities of cultivated meat are now being discussed around Europe, and now the opportunity has come to the Swedish Parliament.

Is cultivated meat the solution to animal suffering, greenhouse gas emissions, resource consumption? What is the role of politics? We are proud to invite you to what we believe is the Riksdag’s first seminar on the theme of cultivated meat.

A very warm welcome!

Jens Holm (V), Maria Stockhaus (M), Per-Arne Håkansson (S)

Cultivated meat – the food for future
To 2/6, at 8.00-9.00
Room RÖ7-23

Cultivated meat – that’s how it works and the upcoming permit process
Robert Jones, Head of Public Affairs, Mosa Meat, Europe’s leading company in cultivated meat. Today, they have a technology ready for growing meat and can in the near future scale up production to meet increased needs. Jones is also chairman of the newly formed industry association for cultivated meat Cellular Agriculture Europe.

Cultivated meat sustainable food system, effects on animals and antibiotic resistance
Camilla Björkbom, Political Adviser Food Policy, Eurogroup for Animals

Cultivated meat – what´s going on in other countries
Elena Walden, Policy Manager, Good Food Institute

Comments by Gustav Johansson, chef Chou Chou.

Riksdagens första debatt om odlat kött

Ser väldigt mycket fram emot den här debatten med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, fre 10 juni. Jag tror att det här blir riksdagens första debatt om odlat kött någonsin (rätta mig gärna om jag har fel). Läs min interpellation här eller nedan.

Godkännande av odlat kött
Interpellation 2021/22:483 av Jens Holm (V) till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Klimatkrisen är akut, och alla områden i samhället måste ställa om mot nollutsläpp. Ett ofta bortglömt område är den storskaliga djuruppfödningens utsläpp av växthusgaser, som står för ungefär en femtedel av världens utsläpp. Dessutom tar animalieindustrin stora landarealer i anspråk, förbrukar en stor del av världens färskvatten, har en mycket negativ inverkan på den biologiska mångfalden och leder till stort lidande för miljardtals djur. Av de skälen har Vänsterpartiet länge verkat för en minskad köttkonsumtion.

Men vid sidan av förändrade dieter kan också kött produceras på ett mer hållbart och etiskt sätt. Att framställa kött genom att odla celler från djur har i dag utvecklats så långt att det inte längre bara är en idé i forskningslabben.

Den 25 april i år arrangerades Europas första offentliga symposium om odlat kött: ”Cultivated meat: the novel food technology which could help animals and the planet” i Bryssel. Under en heldag på naturhistoriska museet i Bryssel presenterade forskare, hållbarhetsexperter, representanter från företag som utvecklar odlat kött och frivilligorganisationer olika aspekter av odlat kött. Med den senaste tekniken för odlat kött kan kött från olika djurslag odlas fram utan att djur har farit illa. Enligt en nyligen genomförd livscykelanalys av odlat kött, LCA of cultivated meat, (CE Delft, februari 2021) finns det mycket stora vinster att göra genom att ersätta konventionellt framställt kött med odlat. Utsläppen av växthusgaser, vattenförbrukning och landanvändning kan minska med uppåt 90 procent. Lidandet och döden för miljardtals djur kan undvikas. Med odlat kött kan också problem som smittor från djur till människa och antibiotikaresistens stävjas. Zoonoser och storskalig användning av antibiotika är i dag ett växande problem inom dagens storskaliga djuruppfödning.

I dagsläget arbetar ett sjuttiotal företag i världen med att framställa odlat kött. De mest framstående finns i Europa och Nordamerika, dock inte i Sverige trots att det tidigare fanns forskning kring odlat kött i Sverige. I slutet av förra året bildades den första europeiska branschorganisationen för odlat kött, Cellular Agriculture Europe. År 2020 såldes för första gången odlat kött från kycklingceller kommersiellt i Singapore. I Europa är det ännu inte möjligt att saluföra odlat kött då det ses som ett nytt livsmedel som först måste godkännas inom ramen för EU:s lagstiftning för nya livsmedel, EU-förordning 2015/2283 om nya livsmedel (så kallad novel food).

I oktober i fjol fattade den danska regeringen tillsammans med flera oppositionspartier beslut om avtal om grön omställning för danskt lantbruk med fokus på växtbaserad mat. Avtalet innehöll över en miljard danska kronor. I april i år anslog den nederländska regeringen 60 miljoner euro till ett forsknings- och utvecklingsprogram för odlat kött med löfte om ytterligare 250–380 miljoner euro för samma syfte. Det är den hittills största offentliga satsningen på odlat kött någonsin. Det nederländska parlamentet har i år också fattat beslut om att tillåta provsmakning av odlat kött. Odlat kött har potential att revolutionera livsmedelsindustrin på samma sätt som elbilarna i dag gör med fordonsindustrin. Dessvärre har vi inte ännu sett några liknande exempel från den svenska regeringen för att utveckla alternativ till icke hållbar animalieproduktion.

Glädjande nog har utvecklingen av odlat kött nu kommit så långt att de första ansökningarna om att få sälja kött från odlade celler kommer att göras i år. Ansökningarna kommer att granskas ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, och måste sedan godkännas av de respektive medlemsstaterna. Här kommer alltså Sverige att ha en viktig roll, inte minst vid vårt ordförandeskap i EU 2023.

Det kan också finnas risker med odlat kött. Vad det gäller livsmedelssäkerhet har jag inte sett några tecken på något sådant. Däremot är det viktigt att produktionen av detta nya livsmedel görs på ett öppet och transparent sätt. Det är viktigt att tekniken kan spridas och användas av alla som vill kunna producera odlat kött, inklusive av små livsmedelsproducenter eller som del i ett diversifierat jordbruk. Här kan politiken ställa krav på öppenhet och spridning av data för att undvika monopolisering eller att produktionen låses in till ett fåtal företag. Livsmedel är något som med rätta engagerar människor och får inte vara en fråga som regleras av plånbokens tjocklek eller aktieinnehav.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

Avser statsrådet att verka för storskaliga satsningar på växtbaserade livsmedel och odlat kött som ett alternativ till icke hållbar animalieproduktion?
Anser statsrådet att odlat kött ska främjas, som ett miljö- och djurvänligt alternativ till konventionellt producerat kött, och i så fall hur?
Vilken beredskap har Sverige för att hantera den politiska godkännandeprocessen av odlat kött inom ramen för EU:s lagstiftning om nya livsmedel?
Avser statsrådet att verka för att det blir tillåtet att erbjuda provsmakning av odlat kött på liknande sätt som Nederländerna gjort?

Djurindustrierna och smittspridningen

Förra veckan deltog jag i en diskussion om Djurens Rätts rapport om åtgärder för att förhindra smittspridning i djurfabriker. Det är allmänt känt att merparten av våra infektionssjukdomar härrör från djuren. Med den intensiva djuruppfödningen som vi har i Sverige och hela den industrialiserade delen av världen kan en smitta spridas snabbt som en präriebrand om ett djur blir sjukt. Coronapandemin är ännu ett exempel på hur smitta spridits från djur till människor. Under pandemin har vi dessutom sett hur viruset spridits på svenska och danska minkfarmer.

I dagsläget är södra Sverige drabbat av en annan smitta, fågelinfluensan. Om det viruset muterar och sprids till människor kan vi ha en ny pandemi på halsen. Jag skriver om detta i min bok Pandemin som möjlighet och hade frågan uppe med dåvarande landsbygdsministern Jennie Nilsson (S) i april i fjol.

Nedan Djurens Rätts förslag i korthet. Vänsterpartiet har länge drivit att animaliesubventionerna ska avskaffas, minskad köttkonsumtion och en mindre intensiv djurhållning. Så, förslagen är helt i linje med vår politik.

Djurens Rätts förslag i korthet:
1. Återinför avelsförbud på minkfarmer och sätt ett slutdatum för att hålla minkar i bur.
2. Inför ett slutdatum då mer än 100 djurenheter* inte längre får hållas på samma gård, för att minska antalet företag med storskalig djurhållning.
3. Inför avståndskrav mellan gårdar som har samma djurarter för att minska riskerna för smittspridning dem emellan.
4. Inför ett slutdatum för när djur inte längre får transporteras i mer än fyra timmar, för att minska spridning av smitta över landet.
5. Inför mål i livsmedelsstrategin om halverad köttkonsumtion till 2030.
6. Rikta om subventioner från kött- och mejeriproduktion till att främja svensk odling och förädling av växtbaserade proteiner.
7. Ge ökade anslag till djurfri forskning och ta fram en handlingsplan för att minska antalet djur som används i djurförsök.

  • En djurenhet är exempelvis en ko, 10 minkhonor eller 100 höns i enlighet med Miljöprövningsförordning (2013:251). Idag krävs redan anmälan om verksamhet av miljöskäl om mer än 100 djurenheter hålls på en gård (exempelvis 100 kor, 1000 minkhonor eller 10 000 höns).

Detrimental climate impact from meat industry

The 20 biggest European meat- and dairy companies are responsible for more emissions than the Netherlands or Denmark. 17 percent of all emissions in Europe come from the livestock industry. Individuals can of course make an important contribution by reducing or eliminate their consumtion of animal products, but with political action we can reduce the emissions even quicker.

It is about time that we get concrete political measures to target the detrimental environmental and climate impact from the livestock industry. In Sweden we in the Left Party have put forward a proposal for a national action plan for reduced meat consumtion and support for plant based food. What kind of simlilar action has been taken in other European countries?

Här görs framtidens hållbara mat

IMG_0830

Lokalproducerad, klimatsmart, ekologisk, prisvärd och välsmakande, kan det bli bättre? Alla epitet stämmer väl överens på Vallentunaföretaget Yi Pins tofu. Tofu producerad ett par mil från där vi bor? Det måste undersökas, tänkte jag och min kollega Andreas Lennkvist Manriquez som idag besökte tofufabriken Yi Pin i Vallentuna.

Joceline Lu och hennes familj startade tofutillverkning i Stockholm redan för 20 år sedan. När efterfrågan växte med den vegovåg som svept över Sverige beslutade de sig för att investera i en veritabel tofufabrik. Resultatet blev Tofufabriken i industriområdet Vargmötet straxt utanför Vallentuna. Nu har man 25 anställda och producerar så mycket att fabriken behöver byggas ut.

– De senaste åren har vi vuxit med 30 procent per år, berättar Joceline Lu. Om Yi Pin tidigare hade asiatiska nischbutiker som huvudsaklig marknad för 20 år sedan är det ICA, Coop och offentlig sektor som idag är den dominerande köparen av Yi Pins tofuprodukter.

– Vi säljer alltmer till offentlig sektor. Inte minst skolor i Malmö, Uppsala och Stockholm, har upptäckt våra produkter fortsätter Lu. Alla de stora grossisterna har också våra produkter, som du numera kan hitta i de flesta livsmedelsbutiker, fortsätter hon.

Yipins sojabönor kommer från ett trettiotal ekologiska gårdar i södra Frankrike. Andra råvaror kommer i huvudsak från Sverige. Yi Pin är involverade i projekt där man försöker utveckla nya tofusorter av andra baljväxter, men Lu tror att det kan vara svårt. Sojan är den baljväxt med högst proteininnehåll och det är soja som alltid använts för att producera tofu.

IMG_0820

Tofufabriken ligger i ett anspråkslöst industriområde strax utanför Vallentuna. Inne i fabriken är det trångt och bullrigt. Arbetet går på högvarv. In i den ena änden kommer blötlagda sojabönor, ut ur den andra färdigförpackad tofu till servering i en skolmatsal eller försäljning i närmsta livsmedelsbutik. Däremellan har sojabönorna kokats till mjölk som sedan pastöriseras och tillslut pressas ihop till tjocka tofubitar. Dessa rullar sedan vidare på löpande band där de skärs upp och paketeras i de förpackningar som sedan går ut i handeln.

IMG_0818Yi Pin har nu nästan nått sitt kapacitetstak och väntar enträget på det efterlängtade tillståndet för att få bygga ut verksamheten. Då kommer de kunna producera ännu mer klimatsmart och god tofu till svenska folket.

Utsläppen från vår livsmedelskonsumtion står för en allt större del av vår klimatpåverkan, i Sveriges del ungefär lika mycket som från bilismen. Och det är kött och andra animalier som bidrar med den absoluta lejonparten av matens utsläpp. Därför vill vi i Vänsterpartiet ha en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Att äta tofu istället för biff skulle kunna vara en viktig del i en sådan omställning. Att tofun dessutom kan produceras på hemmaplan med ekologisk soja är ett stort plus. Det ska bli spännande att följa Yi Pins fortsatta

Yi Pin, förresten? Jo, det betyder högsta kvalitet på kinesiska. 

IPCC: ät mindre kött och låt skogen växa

FNs klimatpanel, IPCC, presenterade igår den fascinerande och viktiga rapporten Climate Change and Land. Skogs- och markanvändning (jordbruk) står för 23 procent av alla utsläpp av växthusgaser, så det är bra att IPCC sätter fokus på hur världens landområden används. Några intressanta nedslag.

  • Jord och skog bidrar inte bara till stora utsläpp, rätt hanterat kan sektorerna bli en sänka, d v s absorbera istället för att släppa ut växthusgaser.  Detta uppnås enklast genom att låta skogen växa. Se DN-debatt idag om detta.
  • Med mindre kött och överlag förändrad kosthållning kan vi kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Man talar om: ”Balanced diets, featuring plant-based foods, such as those based on coarse grains, legumes, fruits and vegetables, nuts and seeds…” Se mer i stycket B6, s 25 f f.
    IPCC talar om minskade utsläpp i spannet 700 miljoner ton till 8 miljarder årligen (världens utsläpp ligger på ca 50 miljarder ton) av en mer växtbaserad kost. Rapporten konstaterar också att det finns stora hälsomässiga vänster att kamma hem på en mer växtbaserad kost liksom att stora ytor land kan sparas och användas till annat.
  • Man varnar för ett för ensidigt fokus på biobränslen.
  • Man talar om vikten av biologisk mångfald och överlag skogens potential som kolsänka.
  • Man tar också upp problemet matsvinn och konstaterar att 25-30 procent av all mat som produceras går bort som svinn (i alla led från produktion in till våra skafferier).

För oss i Vänsterpartiet stärker IPCC-rapporten oss i att fortsätta att verka för minskad köttkonsumtion, mer biologisk mångfald i skogen, hållbara drivmedel och åtgärder mot matsvinn. Vi är exempelvis det enda partiet som vid upprepade tillfällen motionerat om politiska beslut för minskad köttkonsumtion. Kan vi få med oss de andra partierna den här gången?

Det har skrivits mycket om IPCCs land- och skogsrapport. Här är några exempel
Svt
DN: Matvanorna måste ändras
Expressen Ät mindre kött för att rädda planeten
The Guardian We must change food production to save the world
George Monbiot, The Guardian We can´t keep eating as we are.

Köttkonsumtionen minskar – äntligen

Äntligen ser vi en tydlig trend på att köttkonsumtionen minskar i Sverige. Både för 2017 och i år har konsumtionen av kött gått ned. Enligt Jordbruksverket är detta den största minskningen av köttkonsumtion på 30 år. 2017 minskade köttkonsumtionen med 2,6 procent och under 2018 års första nio månader har konsumtionen gått ned med 2,8 procent, alltså ännu mer än fjolårets nedgång. Enligt Jordbruksverket är minskningstrenden ett uttryck för den diskussion som förts i Sverige om köttkonsumtionens påverkan på klimatet och djuren. Statistiken visar också att importen av kött till Sverige har minskat och den svenska produktionen har istället ökat något.

– Trender, klimathänsyn, hälsofokus och djuretik är faktorer som brukar lyftas fram i analyser av konsumtionsutvecklingen idag, säger Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare.

Det är fantastiskt att köttkonsumtionen går ned. Statistiken visar att det faktiskt går att ändra människors beteenden. Men vi behöver göra mycket mer än vad som gjorts hittills. Det finns ett politiskt ansvar för att vi ska konsumera hållbart, och då borde minskad köttkonsumtion vara en självklarhet. Vi i Vänsterpartiet har som enda riksdagsparti lagt fram konkreta förslag till riksdagen om minskad köttkonsumtion och med ett mätbart mål om mindre kött (minus 25% till 2025). Vi vill ha en handlingsplan för mindre kött och mer vego, vegonorm på våra skolor, mer pengar till växtbaserad och hållbar mat, avskaffande av EUs animaliesubventioner. Det är några exempel på hur vi vill understödja utvecklingen mot mer växtbaserat och mindre animalier.

Läs gärna vår motion Minskad köttkonsumtion.

Läs mer om Livsmedelsverkets nya kostråd kostråd för skolor som innebär ökat fokus på vegetarisk mat.

Läs mer om växtbaserad mat i den utredning som riksdagens utredningstjänst gjort för min räkning.

Möjligheter med mer vego

Jag har i dagarna fått en intressant rapport från Riksdagens utredningstjänst (Rut). Den går att ladda ned här: Växtbaserat_RUT_1861

Mitt uppdrag till Rut var att titta på vad som skulle hända om vi ersatte betydande mängder av vårt dagliga proteinintag med vegetabilier istället för kött. Hur ser potentialen ut i ökad produktion av växtbaserade livsmedel ut i Sverige? Läs gärna rapporten själv, annars kommer här några nedslag.

  • Vi överkonsumerar idag proteiner i Sverige och lite mer än hälften kommer från kött, mejerivaror, ägg och fisk. Vi skulle med andra ord må bra av att helt enkelt dra ned på vår proteinkonsumtion.
  • Endast 30 procent av den spannmål som odlas i Sverige idag går till humankonsumtion, den största delen blir alltså djurfoder. Andelen spannmål som går till djurfoder har ständigt ökat.
  • Produktionen av svenska baljväxter ökar i Sverige. Det rör särskilt bruna, svarta och vita bönor, kidneybönor, borlottibönor och gråärtor. En stor del av produktionen sker i Kalmartrakten och Öland.
  • Konsumtionen av vegetarisk mat i så gott som alla kategorier har ökat kraftigt i Sverige. Och prognosen är att ökningen kommer att hålla i sig. Jag citerar:
    ”Enligt Lantmännen är den vegetariska trenden fortsatt stark och enligt kon-sultfirman Food & Friends undersökning ökade andelen konsumenter som äter vegetariskt minst en gång i veckan från 41 procent 2016 till 44 procent 2017 . Lantmännen hänvisar även till WWF:s ”Klimatbarometer” som visar att 38 procent av de svarande tänkte minska sin köttkonsumtion under 2017 . Lantmännen hänvisar även till Svensk Dagligvaruhandel som konstaterar att det säljs 51 procent mer frysta vegetariska produkter 2016 än 2010. Färska vegetariska alternativ som vegetarisk korv och vegetarisk smörgåsmat har under samma tid ökat med över tvåtusen procent de senaste fem åren. Enligt samma källa har försäljningen av torkade ärtor och bönor i sin tur ökat med 34 procent och de konserverade varianterna med 27 procent. Försäljningen av alternativa mjölkprodukter, som soja, havre- och mandelmjölk har ökat med 59 procent sedan början av 2014.”
  • I framtiden bedöms särskilt matlupin, gråärter och åkerböna ha stor potential som svenska baljväxter som kan fungera bra som ersättning till kött.
  • Vi exporterar tre gånger mer spannmål än vi importerar och vår export har ökat de senaste åren (det var en nyhet för mig).
  • Rapporten tar också avstamp i den intressanta rapporten Future of Nordic Diets (2017) från Nordiska ministerrådet som tittat på möjligheterna att föda den förväntade befolkningen år 2030 i de nordiska länderna med en egen produktion av livsmedel. Hänsyn togs till miljömål och näringsrekommendationer. Rapporten konstaterar att vi har möjlighet att brödföda våra egna befolkningar. I rapporten finns två olika scenarier, båda bygger på en kraftig respektive betydande minskad köttkonsumtion samt i runda slängar fördubblad konsumtion av vegetabilier. Så här skriver Rut: ”Enligt författarna är det alltså fullt möjligt att ställa om jordbruksproduktionen i de nordiska länderna så att Norden åtminstone gemensamt skulle klara FN:s klimatmål.”
  • De båda scenarierna ovan medför en klimatpåverkan på 0,7 respektive 0,4 ton CO2ekvivalenter (idag ligger vi på ungefär 2 ton) beroende på hur mycket animalier som konsumeras; ju mindre desto lägre utsläpp. Det visar på vilken stor potential för utsläppsminskningar det finns genom förändrade kostvanor.
  • Ovan refererade rapport konstaterar också intressant att hela södra och mellersta Sverige är möjliga områden för odling av baljväxter och s k oljegrödor, däremot inte norra Sverige.
  • De ekonomiska konsekvenserna av en dylik omställning, d v s mot betydligt mycket mer vego och inhemskt producerat och mindre kött är svårbedömd. Här fordras fortsatta studier.

Summa summarum; intressant rapport som kan ligga till grund för vår politik kring mindre kött och mer vego.