Avskaffa flygets skattebefrielse

I EU subventioneras miljöskadligt flygande med hissnande 200-300 miljarder kr/år. Regeringen säger att de vill avskaffa flygets skattebefrielse. Men ska de gå från ord till handling är det i år det gäller. I eftermiddag debatterar jag frågan med finansminister Magdalena Andersson (S). Läs mitt debattinlägg i frågan nedan. Här finns min interpellation som ligger till grund för debatten.

Avskaffa flygets skattebefrielse
Aktuell Hållbarhet, 2019-03-05
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kommer utsläppen fortsätta att växa kraftigt. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Regeringens utredare föreslog igår obligatorisk biobränsleinblandning för flyget. Det kommer minska flygets utsläpp med knappt en fjärdedel till 2030. Det är uppenbart att det inte är tillräckligt. Därför måste mycket mer göras för att snabbt minska flygets utsläpp.

Det är nog fler än jag som undrar hur det kan vara så himla billigt att flyga. En tusenlapp tur och retur till London, ett par hundra kronor för ett inrikesflyg. Ett av skälen är att vi alla är med och subventionerar flygandet. I Sverige uppgår subventionerna till drygt åtta miljarder kronor, nästan en tusenlapp per person. Den största subventionen till flygindustrin är att flyget inte betalar skatt på sitt bränsle. I EU handlar den skattebefrielsen om en subvention på 200-300 miljarder kronor årligen, enligt EU:s miljöbyrå. Det är oerhört mycket pengar, illustrerande nog nästan lika mycket som EU har öronmärkt för klimatåtgärder i långtidsbudgeten (320 miljarder kronor)!

Att flyget är skattebefriat daterar tillbaka till andra världskrigets dagar. I och med den så kallade Chicagokonventionen från 1944 får inte flygbränsle beskattas. Men den överenskommelsen gjordes långt innan Parisavtal och klimatmedvetenhet och framstår idag som totalt obsolet. Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. Och inom ICAO förändras ett tidigare beslut med två tredjedelars majoritet av de 192 medlemsstaterna. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO.

Det är därför glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: ”Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle.” Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Men var finns regeringens strategi för att avskaffa flygets skattebefrielse. I mitten av april inleds ICAO:s 217:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta. Och generalförsamling arrangeras inte varje år. Därför är det nu som regeringen måste agera om den vill avskaffa flygets skattebefrielse.
Var finns handlingsplanen; infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), klimatminister Isabella Lövin (MP) och finansminister Magdalena Andersson (S)? Hur kommer ni driva att flygets skattebefrielse avskaffas?

För det kan väl inte vara så att vi alla ska fortsätta att subventionera ökad flygande med tusentals kronor, alltmedan utsläppen växer och hotar vår existens?

Jens Holm (V)
ordförande i riksdagens trafikutskott

Debatt om vägtrafikens utsläpp

Ser fram emot denna debatt om vägtrafikens växande utsläpp. Hur ska vi nå målet om att minska transportsektorns utsläpp med minst 70 procent till 2030 när utsläppen i dagsläget ökar? Läs min interpellation nedan. Debatt med Isabella Lövin (MP) troligen i början av april (återkommer med tid i mina sedvanliga kanaler).

Ökade utsläpp från vägtrafiken
Interpellation 2019-02-27, 2018/19:108
Av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Utsläppen från vägtrafiken ökade med 0,5 procent, eller 76 000 ton, förra året, enligt Trafikverkets årsrapport. Trafikverket konstaterar att vi med nu gällande beslut och styrmedel inte kommer att klara klimatmålet om minst 70 procents minskade utsläpp från transportsektorn till 2030.

Särskilt oroande är att lastbilstrafiken ökade med 3 procent under det gångna året och att försäljningen av bensindrivna bilar, med förhållandevis högre koldioxidutsläpp, ökade. Trafikverket konstaterar att det inte räcker med ny teknik och förnybara drivmedel för att nå klimatmålet till 2030. Samhället måste i grunden ställas om för att vi ska få ett transporteffektivt samhälle. Utsläppen från transportsektorn behöver minska med 8 procent per år för att Sverige ska nå det av riksdagen fastslagna klimatmålet till 2030.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Vilka nya åtgärder avser regeringen att vidta för att nå klimatmålet om minskade utsläpp från inrikes transporter med minst 70 procent till 2030?

Sluta skattebefria flyget

Den här debatten ser jag verkligen fram emot. Regeringen har lovat att driva avskaffande av flygets skattebefrielse på drivmedel. Det är inom ICAO man främst driver den frågan. Nu är det upp till bevis. Debatten mot infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) blir i riksdagens kammaren ti 5 mars. Läs min interpellation nedan eller hos riksdagen. Och läs gärna mer om vad jag skrivit om flyget, utsläppen och subventionerna.

Avskaffande av flygets skattesubvention
Interpellation 2018/19:74 av Jens Holm (V)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S) 2019-02-13
Utsläppen från världens flygande har fördubblats de senaste 20 åren, och om inget görs kan de växa med ytterligare 300–700 procent till 2050. Hade flygsektorn varit ett enskilt land hade den legat i topp tio bland världens värsta utsläpparländer. Vi måste snabbt agera för att minska flygets utsläpp.

Ett konkret sätt att agera vore att avskaffa de stora subventioner som i dag ges till världens flygindustrier. I enlighet med Chicagokonventionen från 1944 beskattas inte flygbränsle. Endast i EU har EU:s miljöbyrå räknat ut att skattebefrielsen på flygbränsle gör att det europeiska flyget subventioneras med 200–300 miljarder kronor årligen. Ett effektivt sätt att minska flygets utsläpp, och dessutom spara miljardtals kronor, vore att snarast avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle.

Eftersom Chicagokonventionen lyder under det internationella flygfartsorganet ICAO borde avskaffandet av skattebefrielsen lyftas där. När Vänsterpartiet tidigare har väckt frågan med regeringen har vi fått svaret att man vill avskaffa skattebefrielsen, men vad jag vet har man inte aktivt drivit frågan inom ICAO. Det är glädjande att regeringen i punkt 23 i sitt 73-punktsprogram nu säger: Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle. Detta måste rimligen tolkas som att regeringen ska driva frågan inom ICAO och EU.

Om några dagar inleds ICAO:s 216:e rådsmöte i Montreal. Mellan den 24 september och den 4 oktober hålls ICAO:s 40:e generalförsamling där alla 192 medlemsstater är inbjudna att delta.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

Vad är regeringens strategi för att avskaffa skattebefrielsen på flygbränsle?
Avser statsrådet att verka för att regeringen lyfter avskaffandet av skattebefrielsen på flygbränsle till ICAO:s kommande ministermöten och inför generalförsamlingen i september?

En konsekvens av övergångsregeringen

För en tid sedan frågade jag näringslivsminister Mikael Damberg (S) vad han ämnade göra åt det faktum att en mängd statliga bolag, Vattenfall, SJ, Apoteket, Systembolaget m fl, ingår i organet Svenskt Näringslivs ledning och därmed understödjer deras lobbykampanj för sänkta klimatambitioner.

Nu har jag fått svaret, eller rättare sagt icke-svaret. Damberg gör nämligen bedömningen att han inte kan svara när regeringen numera endast är en övergångsregeringen. Samma sak gäller interpellationsdebatter, frågestund i riksdagen, nya propositioner etc. Inget händer. Därför behöver vi snabbt en ny progressiv regering på plats. Klimatet kan inte vänta!

Läs svaret här: Meddelande Svar på fråga 1644 MD övergångsregering

Läs min skriftliga fråga nedan eller här.

Statliga bolag och motarbetande av klimatmål
Skriftlig fråga 2017/18:1644 av
Jens Holm (V) till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Alla länder måste agera för att uppnå klimatmålen från klimattoppmötet i Paris 2015. Med dagens ambitionsnivå kommer vi tyvärr inte att göra det. Därför är det mycket positivt att EU:s klimatkommissionär driver på för ambitiösare klimatmål på EU-nivå, en ambition som den svenska regeringen glädjande nog delar. Höjda klimatmål är särskilt angeläget nu inför FN:s klimattoppmöte som inleds i början av december i Katowice, Polen.

Nyligen avslöjade Dagens industri att den tyngsta svenska näringslivsorganisationen, Svenskt Näringsliv, aktivt motarbetar höjda klimatmål på EU-nivå. I Svenskt Näringslivs styrelse finns flera statliga bolag representerade, exempelvis Vattenfall, LKAB, SJ, Systembolaget och Apoteket AB. Med andra ord har vi en situation där den svenska regeringen vill ha höjda klimatmål men där några av våra största statliga bolag motarbetar detta. Enligt vår nya klimatlag och klimatpolitiska ramverk ska alla sektorer verka för att våra klimatmål nås. Våra statliga bolag är inte undantagna detta.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra statliga bolag inom ramen för medlemskapet i Svenskt Näringsliv ska sluta motarbeta höjda klimatambitioner?

Förslag från klimatriksdagen

För några veckor sedan tog jag och ett antal andra riksdagsledamöter emot de tolv vinnande motionerna från Klimatriksdagen. Jag lovade att ta med mig dessa in i politiken. Alla riksdagsledamöter från Vänsterpartiet har därför fått motionerna. Nu kommer jag också att debattera förslagen med klimatminister Isabella Lövin. Ti 26/6 kl 9.00 i riksdagens kammare. Följ gärna!

Läs min interpellation här eller nedan.

Förslag från klimatriksdagen
Interpellation 2017/18:577 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Nyligen avslutades klimatriksdagen i Stockholm. Under flera månaders tid har hundratals personer skrivit och debatterat förslag på hur Sverige snabbt ska kunna minska sina utsläpp av växthusgaser och slå in på en hållbar utveckling. Vid klimatriksdagen den 4–6 maj behandlades över 200 motioner och 12 stycken blev sedan de vinnande förslagen. De motionerna var:

  • Stoppdatum för fossila bränslen
  • För en fossilfri finanssektor
  • Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter
  • Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!
  • Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål
  • Samordnad tågtrafik inom EU
  • En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp
  • En global livsmedelsstrategi – för en politik med agroekologiska principer
  • Skydda kollagret i de svenska skogarna
  • Återinför formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen
  • Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för tvågradersåtagandet
  • Riksomfattande folkbildningskampanj

Klimatriksdagen är kanske Sveriges nu intressantaste miljöföreteelse. Personer från olika bakgrunder – gamla som unga, såväl slipade aktivister som aldrig tidigare föreningsaktiva, såväl svenskar som utlandsfödda – har aktiverat sig i klimatriksdagen med det gemensamma syftet att se till att klimatfrågan får en central roll i den svenska valrörelsen och debatten. Klimatriksdagen vill att vi politiker ska inspireras av deras förslag.

Nyligen kom Naturvårdsverkets statistik över de svenska utsläppen av växthusgaser. I fjol minskade de svenska utsläppen med 1,4 procent. Det är långt ifrån tillräckligt för att nå våra svenska klimatmål och våra åtaganden i enlighet med Parisavtalet. Mycket mer behöver göras. Klimatriksdagens förslag kan därmed vara viktiga inspel för regeringen och riksdagen.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av klimatriksdagens förslag och i så fall vilka?
Vilka nya beslut och styrmedel avser statsrådet att ta initiativ till för att Sverige som land ska ta ansvar för att uppnå våra nationella klimatmål samt vårt åtagande i enlighet med Parisavtalet?

Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner

I måndags debatterade jag miljöskadliga subventioner med finansminister Magdalena Andersson. Det är inte rimligt att vi subventionerar det som skadar vår miljö med upp till 60 miljarder varje år. Pengar som hade kunnat gå till till att ställa om Sverige blir nu vinster i storföretags bokslut eller skatterabatter för redan välbeställda. I internationella sammanhang kräver regeringen att andra länder ska fasa ut sina miljöskadliga subventioner, men varför görs så lite på hemmaplan. Dessutom står det nu – efter Vänsterpartiets påtryckningar – i budgeten (s 50) att:

”Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut i såväl Sverige som globalt. Även reformering av miljöskadliga subventioner diskuteras i flera internationella processer. Naturvårdsverket har på uppdrag av regeringen gjort en kartläggning av potentiellt miljöskadliga subventioner som överlämnades i juni 2017. Rapporten analyseras nu inom Regeringskansliet.”

Hög tid för handling med andra ord. Vad svarade finansministern? Se själva genom länken ovan.

Debatter om miljömålen och Östersjön

Här kan du se dagens debatter mellan mig och miljöminister Karolina Skog om hur alla miljömål ska kunna nås samt den akuta miljösituationen i Östersjön.

Här ser du debatten om miljömålen.

Här ser du debatten om Östersjön.

Nedan mina interpellationer som låg till grund för debatterna.

Åtgärder för att nå miljömålen
Interpellation 2017/18:490 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Naturvårdsverket presenterade nyligen sin årliga uppföljning av hur arbetet med att nå de 16 miljökvalitetsmålen går i Sverige. Enligt rapporten kommer Sverige endast att nå 2 av de 16 målen, nämligen Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. Det övergripande så kallade generationsmålet om att inom en generation ha löst de stora miljöproblemen är inte heller inom räckhåll.

Naturvårdsverket konstaterar att mycket mer måste göras för att målen ska nås. Jag instämmer med vår expertmyndighet i miljöfrågor. Viktiga miljömål som Levande skogar, Hav i balans, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och Grundvatten av god kvalitet är långt ifrån att uppnås till 2020.

Om det viktiga målet Begränsad klimatpåverkan skriver Naturvårdsverket: De åtgärder och styrmedel som är på plats i Sverige räcker inte för att nå regeringens etappmål. Därför krävs kraftfullare åtgärder, både på nationell och på global nivå. Detta trots flera viktiga beslut såsom en ny klimatlag, klimatmål, klimatpolitiskt råd och kraftigt ökade anslag till de lokala klimatinvesteringarna.

Naturvårdsverket pekar särskilt ut vår konsumtion och dess klimatpåverkan som ett stort problem där det i dag saknas kraftfulla åtgärder. Rapporten tar också upp att den biologiska mångfalden inte kan ta mer stryk och här har mål som Levande skogar, Rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans en helt avgörande betydelse.

Det är positivt att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om kraftigt höjda anslag till klimatarbetet, skydd av mer mark och mer aktiv kemikaliepolitik, för att ta några exempel från statsbudgeten. Men det räcker inte för att alla miljömålen inklusive generationsmålet ska nås. Mer måste göras.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Delar ministern Naturvårdsverkets bedömning att endast 2 av våra 16 miljömål kommer att nås till 2020?
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att alla miljömål, inklusive generationsmålet, ska uppnås?

 

Åtgärder för Östersjön
Interpellation 2017/18:496 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Situationen i vårt innanhav Östersjön är akut. Östersjön har världens största områden av döda bottnar, algblomningarna börjar allt tidigare och flera fiskbestånd minskar. Det är några exempel på den akuta situationen. I och med att havet är omringat av land blir påfrestningarna till följd av näringsämnen och föroreningar i Östersjön extra stora.

Världsnaturfonden har i sin Östersjöbarometer granskat hur de nio Östersjöländerna har arbetat mot att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Resultatet är nedslående. Även om Sverige rankas som minst dåligt är det inget av länderna som får godkänt i granskningen, inte heller Sverige. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel, och inget av länderna är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om god ekologisk status för Östersjön senast 2021, som överenskommits inom Östersjöländernas samarbetsorgan Helcom och dess handlingsplan för Östersjön.

Det är inte första gången Sverige och de andra Östersjöländerna får kritik när det gäller uppfyllandet av nationella och internationella miljöåtaganden. Enligt Naturvårdsverket kommer miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 inte att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön (2016) visar att Östersjöländernas åtgärdsarbete släpar efter. År 2016 presenterade Havs- och vattenmyndigheten den mest omfattande genomgången kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet (HaV 2016:12), vilken stärker bilden av att Sverige inte kommer att nå sina åtaganden inom Helcom.

Vänsterpartiet välkomnar de extra satsningar som görs med innevarande statsbudget för att komma till rätta med en del av utmaningarna i Östersjön, till exempel sanering av vrak, minskande av övergödning och miljögifter samt stärkande av skyddet av marina områden. Men mycket mer behöver göras.

Några exempel på vad som skulle kunna göras, och där jag i dagsläget inte ser att regeringen agerar, är att förändra landsbygdsprogrammet så att miljöersättningarna blir mer träffsäkra, att vidta fler åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av näringsämnen, att skydda fler marina områden, att förbjuda bottentrålning i Östersjön och att främja förändrade konsumtionsmönster, till exempel minskad köttkonsumtion, för att minska utsläppen av övergödande ämnen.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom?

 

Rädda Östersjön

Hög tid för mer aktiva politiska åtgärder för att rädda Östersjön, kanske världens mest förorenade hav. Inget av de nio Östersjöländerna är i fas med överenskommelserna inom samarbetet Helcom, inte heller Sverige. Mycket mer måste alltså göras för att rädda Östersjön.

På fredag 18 maj kommer jag debattera detta med miljöminister Karolina Skog. Läs min interpellation nedan eller här.

Åtgärder för Östersjön
Interpellation 2017/18:496 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Situationen i vårt innanhav Östersjön är akut. Östersjön har världens största områden av döda bottnar, algblomningarna börjar allt tidigare och flera fiskbestånd minskar. Det är några exempel på den akuta situationen. I och med att havet är omringat av land blir påfrestningarna till följd av näringsämnen och föroreningar i Östersjön extra stora.

Världsnaturfonden har i sin Östersjöbarometer granskat hur de nio Östersjöländerna har arbetat mot att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Resultatet är nedslående. Även om Sverige rankas som minst dåligt är det inget av länderna som får godkänt i granskningen, inte heller Sverige. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel, och inget av länderna är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om god ekologisk status för Östersjön senast 2021, som överenskommits inom Östersjöländernas samarbetsorgan Helcom och dess handlingsplan för Östersjön.

Det är inte första gången Sverige och de andra Östersjöländerna får kritik när det gäller uppfyllandet av nationella och internationella miljöåtaganden. Enligt Naturvårdsverket kommer miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 inte att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön (2016) visar att Östersjöländernas åtgärdsarbete släpar efter. År 2016 presenterade Havs- och vattenmyndigheten den mest omfattande genomgången kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet (HaV 2016:12), vilken stärker bilden av att Sverige inte kommer att nå sina åtaganden inom Helcom.

Vänsterpartiet välkomnar de extra satsningar som görs med innevarande statsbudget för att komma till rätta med en del av utmaningarna i Östersjön, till exempel sanering av vrak, minskande av övergödning och miljögifter samt stärkande av skyddet av marina områden. Men mycket mer behöver göras.

Några exempel på vad som skulle kunna göras, och där jag i dagsläget inte ser att regeringen agerar, är att förändra landsbygdsprogrammet så att miljöersättningarna blir mer träffsäkra, att vidta fler åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av näringsämnen, att skydda fler marina områden, att förbjuda bottentrålning i Östersjön och att främja förändrade konsumtionsmönster, till exempel minskad köttkonsumtion, för att minska utsläppen av övergödande ämnen.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom?

 

Alla miljömål måste nås

Med nuvarande politik kommer endast två av 16 miljömål att nås. Det håller inte. Därför ser jag fram emot denna debatt med miljöminister Karolina Skog om varför fler beslut och åtgärder måste tas för att rädda miljön. Debatten äger rum i riksdagens kammare fredagen 18/5 Läs min interpellation nedan eller här.

Åtgärder för att nå miljömålen
Interpellation 2017/18:490 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Naturvårdsverket presenterade nyligen sin årliga uppföljning av hur arbetet med att nå de 16 miljökvalitetsmålen går i Sverige. Enligt rapporten kommer Sverige endast att nå 2 av de 16 målen, nämligen Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. Det övergripande så kallade generationsmålet om att inom en generation ha löst de stora miljöproblemen är inte heller inom räckhåll.

Naturvårdsverket konstaterar att mycket mer måste göras för att målen ska nås. Jag instämmer med vår expertmyndighet i miljöfrågor. Viktiga miljömål som Levande skogar, Hav i balans, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och Grundvatten av god kvalitet är långt ifrån att uppnås till 2020.

Om det viktiga målet Begränsad klimatpåverkan skriver Naturvårdsverket: De åtgärder och styrmedel som är på plats i Sverige räcker inte för att nå regeringens etappmål. Därför krävs kraftfullare åtgärder, både på nationell och på global nivå. Detta trots flera viktiga beslut såsom en ny klimatlag, klimatmål, klimatpolitiskt råd och kraftigt ökade anslag till de lokala klimatinvesteringarna.

Naturvårdsverket pekar särskilt ut vår konsumtion och dess klimatpåverkan som ett stort problem där det i dag saknas kraftfulla åtgärder. Rapporten tar också upp att den biologiska mångfalden inte kan ta mer stryk och här har mål som Levande skogar, Rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans en helt avgörande betydelse.

Det är positivt att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om kraftigt höjda anslag till klimatarbetet, skydd av mer mark och mer aktiv kemikaliepolitik, för att ta några exempel från statsbudgeten. Men det räcker inte för att alla miljömålen inklusive generationsmålet ska nås. Mer måste göras.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Delar ministern Naturvårdsverkets bedömning att endast 2 av våra 16 miljömål kommer att nås till 2020?
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att alla miljömål, inklusive generationsmålet, ska uppnås?

Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner

I Sverige subventioneras miljöskadlig verksamhet med mångmiljardbelopp. Naturskyddsföreningen uppskattar de klimatskadliga subventionerna till 30 miljarder kronor årligen i Sverige. Samtidigt håller Sverige en hög profil i internationella sammanhang och kräver att andra länder ska fasa ut sina subventioner till det som smutsar ned. Men var finns planen för en utfasning här hemma? Jag kräver nu svar från regeringen. Läs min interpellation nedan eller här: Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner2018-04-10

Debatten kommer äga rum i riksdagen må 21 maj mellan mig och finansminister Magdalena Andersson (Lövin har lämnat över frågan till henne).

2018-04-10
Interpellation till statsrådet Isabella Lövin
Utfasningsplan för miljöskadliga subventioner
Svenska Naturskyddsföreningen konstaterar i rapporten ”Avskaffa klimatskadliga subventioner” att klimatskadlig verksamhet subventioneras med ungefär 30 miljarder kronor årligen i Sverige. Det kan handla om skattenedsättning för fordonsdiesel, att utrikesflyget är momsbefriat och att flygets bränsle är skattebefriat, ekonomiska förmåner för fossilbilar, ingen energi- eller koldioxidskatt för gruvindustrin, skattebefrielse för kraftvärmeverk, skattebefrielse för den del av industrin som är med i EU ETS, gratis tilldelning av utsläppsrätter och bränslesubventioner till yrkesfisket. Naturskyddsföreningen kräver att dessa kostsamma och klimatskadliga subventioner ska vara avskaffade till 2022.

Naturskyddsföreningens rapport är inte den första som pekar på hur våra gemensamma resurser går till det som smutsar ned. Naturvårdsverket har sammanställt de flesta av de svenska miljöskadliga subventionerna i rapporten ”Potentiellt miljöskadliga subventioner” (rapport 6455, 2012, uppdaterad 2/6 2017). OECD har också riktat kritik mot de svenska miljöskadliga subventionerna. Vänsterpartiet har lyft frågan om de miljöskadliga subventionerna med både nuvarande och tidigare regering. Vi har fått stor förståelse för problemet, men förutom en del begränsade åtgärder i syfte att minska subventionernas negativa miljöinverkan (utredning av reseavdraget och införande av flygskatt som två exempel) saknas ett helhetsgrepp om de miljö- och klimatskadliga subventionerna. Det behövs en handlingsplan där en subventions eventuella nytta kan vägas mot dess konsekvenser för klimat och miljö i syfte att fasa ut de skadliga subventionerna.

På det internationella planet driver regeringen däremot aktivt på för att andra länder ska fasa ut sina miljöskadliga subventioner. Sverige har ett flertal gånger verkat för utfasning av miljöskadliga subventioner i internationella fora, såsom OECD, EU, G20 och inom samarbetsorganet Friends of Fossil Fuel Subsidy Reform där bl.a. statsminister Stefan Löfven på klimattoppmötet i Paris 2015 varit pådrivande för ett avskaffande av subventionerna. Inom EU har EU-kommissionen slagit fast ambitionen att miljöskadliga subventioner ska vara utfasade till 2020.

Detta är viktiga målsättningar, men konkret politisk handling saknas internationellt såväl som i Sverige. I likhet med Naturskyddsföreningen anser Vänsterpartiet att det behövs en plan för att fasa ut de miljö- och klimatskadliga subventionerna.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet:

Avser statsrådet att ta initiativ till en handlingsplan för att fasa ut de miljöskadliga subventionerna i Sverige?

………………………………………

Jens Holm (V)