Ekicid, Arica, Arlandabanan, europeiskt bokningssystem för tåg

Igår debatterade jag inte mindre än fyra frågor. Sannolikt var detta också mina fyra sista debatter i riksdagen någonsin. Eller, man ska aldrig säga aldrig, men jag kandiderar inte till riksdagen till hösten, så det är färdigdebatterat för den här gången. Det har varit tolv fantastiska år i riksdagen, men nu är det dags att göra något annat (i mitt sista anförande i debatten om europeiskt bokningssystem för tågbiljetter tackar jag alla för den här tiden, inklusive riksdagspersonalen).

Titta gärna på debatterna, du hittar dem här.

Ekocid
Att regeringen borde verka för att storskalig miljöförestörelse (ekocid) blir kriminaliserat.
Se debatten om ekocid med Annika Strandhäll (S) här.

Arica
Det svenska gruvbolaget Boliden dumpade 20 000 ton miljöfarligt avfall i den chilenska staden Arica i början på 1980-talet. Vare sig Boliden eller den svenska staten har tagit det fulla ansvaret för denna miljöskandal.
Se debatten om Arica med Annika Strandhäll här.

Arlandabanan
Varför reser så få, endast 19 procent, med Arlanda express till Arlanda? Hög tid att lösa ut de australiska och kinesiska ägarna från Arlandabanan och driva den i statlig regi till rimliga priser.
Se debatten med Tomas Eneroth (S) om Arlandabanan här.

Europeiskt bokningssystem för tågresor
Det är fortfarande för krångligt att boka internationella tågresor. Sverige måste driva på för att EU inrättar ett europeiskt bokningssystem för tågresor där alla tågbolag är ålagda att tanka in sina tidtabeller och priser.
Se debatten med Tomas Eneroth om europeiskt bokningssystem för tågresor här.

Cultivated meat in the Swedish parliament

Big success! Today we organized the first cross party meeting ever about the potentials with cultivated meat. The meeting took place in Swedish parliament today. 6 out of 8 parties were around the table. With cultivated meat we have a great potential for a better food system; reduced GHG emissions, less water usage and no animal harmed. And to a great taste!

Thanks all for participating and thanks for inspiring presentations Robert Jones, Mosa Meat, Camilla Björkbom, Eurogroup for Animals, Elena Walden, Good Food Institute and Gustav Johansson Chou Chou.

Personally I am looking forward to my parliamentary debate about cultivated meat with minister Anna-Caren Sätherberg (S). Friday 10/6 in riksdagen (Swedish parliament).

The seminar that was organized today:

Cultivated meat – the food for future
To 2/6, at 8.00-9.00
Room RÖ7-23, Riksdagen

The animal industry is a major source of greenhouse gas emissions and resource consumption, not to mention the millions of animals slaughtered each year to become food. Is it possible to solve these problems but still be allowed to eat the meat? A couple of years ago, the idea of cultivated meat appeared as science fiction, but today it is a reality. There are currently about 100 companies in the world that have technology for producing cultivated meat. In 2020, cultivated meat from chicken cells was sold commercially in Singapore. In Europe, it is not yet possible to sell cultivated meat as it is seen as a novel food that must first be approved by the EU and the Member States. Later this year, the first applications to sell cultivated meat are expected to be submitted to the EU Food Authority EFSA.
On April 25, Europe’s first public symposium on cultivated meat was held: ”Cultivated meat: the novel food technology which could help animals and the planet” in Brussels. The possibilities of cultivated meat are now being discussed around Europe, and now the opportunity has come to the Swedish Parliament.

Is cultivated meat the solution to animal suffering, greenhouse gas emissions, resource consumption? What is the role of politics? We are proud to invite you to what we believe is the Riksdag’s first seminar on the theme of cultivated meat.

A very warm welcome!

Jens Holm (V), Maria Stockhaus (M), Per-Arne Håkansson (S)

Cultivated meat – the food for future
To 2/6, at 8.00-9.00
Room RÖ7-23

Cultivated meat – that’s how it works and the upcoming permit process
Robert Jones, Head of Public Affairs, Mosa Meat, Europe’s leading company in cultivated meat. Today, they have a technology ready for growing meat and can in the near future scale up production to meet increased needs. Jones is also chairman of the newly formed industry association for cultivated meat Cellular Agriculture Europe.

Cultivated meat sustainable food system, effects on animals and antibiotic resistance
Camilla Björkbom, Political Adviser Food Policy, Eurogroup for Animals

Cultivated meat – what´s going on in other countries
Elena Walden, Policy Manager, Good Food Institute

Comments by Gustav Johansson, chef Chou Chou.

Låt fler ta tåget till Arlanda

Trots att det finns en ny fin järnväg till Arlanda är det endast 19 procent som tar Arlanda express till flygplatsen. Kan det ha något att göra med att regeringen tillåter ett privat monopol (el rättare sagt till stora delar kinesiska staten) driva banan och med världens högsta biljettpriser? Hög tid att lösa ut Arlandabanan och köra tågen i egen regi. Se min interpellation till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) nedan eller hos riksdagen. Debatten äger rum må 27/6. Alldeles för sent i mitt tycke, men ministern kunde inte tidigare.

Arlandabanan
Interpellation 2021/22:523 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Av klimatskäl måste flygets utsläpp skyndsamt minskas. Men även resorna till och från våra flygplatser är en betydande källa till utsläpp, och också buller och trängsel. Därför bör det vara ett överordnat mål att få så många människor som möjligt att resa kollektivt till våra flygplatser, inte minst Arlanda. Trots utmärkt järnvägsförbindelse är det ytterst få som reser med tåg till Arlanda. I Stockholms Handelskammares rapport Satsa på Arlandas omkringliggande infrastruktur (april 2022) framgår att Arlanda sticker ut i en internationell jämförelse avseende det stora bilresandet till och från flygplatsen. Till danska Kastrup reser ungefär 60 procent med tåg eller metro, till norska Gardermoen är den siffran 70 procent. Men till Arlanda är det endast 19 procent som reser med tåget Arlanda Express, och ytterligare 10 procent reser med pendel- eller övriga tåg. Det vanligaste färdmedlet till och från Arlanda är bil, i form av egen bil (32 procent av resenärerna) eller taxi (19 procent av resenärerna).

Den stora andelen bilresande medför stora utsläpp, buller och trängselproblematik. Stockholms Handelskammare vädjar till oss politiker att komma till rätta med problemet, och jag kan inte annat än instämma.

Huvudproblemet har att göra med att Arlanda Express är ett privat monopol som sätter sina egna priser. Resultatet har blivit Europas dyraste biljettpriser för att ta sig till en flygplats: 299 kronor för en enkel resa. Dessutom har konstruktionen att låta ett privat bolag få ensamrätt att köra till och från Arlanda försvårat integreringen av Arlandabanan med övrig spårbunden trafik i regionen. En extra försvårande omständighet är att andra trafikbolag (till exempel SL och SJ) måste betala höga belopp för att kunna stanna sina tåg på Arlanda, belopp som skjuts över på resenärerna i form av stationsbiljett på 120 kronor utöver det ordinarie biljettpriset. Här har vi svaret på varför endast 6 procent av Arlandaresenärerna tar pendeltåget till flygplatsen eller att 4 procent reser med övriga tåg.

Detta dyra och krångliga förfarande har försvårat möjligheterna till ett klimatsmart resande till och från Arlanda. Bolaget A-Train ägdes tidigare av det australiska riskkapitalbolaget Macquarie, men sedan några år tillbaka ägs bolaget av australiska pensionsfonder och kinesiska staten. Den privata konstruktionen av Arlandabanan har kritiserats från många håll, bland annat i Riksrevisionens granskning (2016). Därför var det förvånande att regeringen 2019 lät förlänga A-Trains koncession att köra Arlanda Express ända till 2050.

Men i avtalet mellan staten och A-Train finns en möjlighet för staten att utnyttja sin option att ta över Arlandabanan. Många har föreslagit just detta, och nu senast Stockholms Handelskammare. Handelskammaren uppskattar att det skulle kosta staten uppskattningsvis 4 miljarder kronor att lösa ut A-Train, och om regeringen förhandlar väl sannolikt lite lägre.

Vid ett friköp av Arlandabanan skulle järnvägen till Arlanda fullt ut kunna integreras med övrig spårbunden trafik, stationsavgiften slopas och biljettpriserna till Arlanda sänkas till en rimlig nivå. Vi skulle lätt kunna uppnå hög andel av Arlandaresorna med tåg, och bilismen skulle minska. Det skulle medföra minskade utsläpp och ett förbättrat resande för alla som reser till Arlanda.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att verka för att utnyttja optionen om att ta över Arlandabanan innan avtalet med A-Train löper ut, i syfte att uppnå bättre, billigare och klimatsmartare kommunikationer till och från Arlanda?
Har regeringen gjort någon egen utvärdering av vad kostnaderna för ett sådant friköp av Arlandabanan skulle innebära?

Hög tid för lag mot ekocid

Hög tid att Sverige verkar för ett att ett internationellt juridiskt ramverk till skydd för miljön kommer på plats. Konferensen Stockholm+50 är helt rätt forum att lyfta frågan om ekocid på. Kommer miljö- och klimatminister Annika Strandhäll (S) att göra det? Precis som Olof Palme gjorde för 50 år sedan. Eller VPK året innan… Läs min interpellation om ekocid och Stockholm+50 här eller nedan.

Ekocid och Stockholm+50
Interpellation 2021/22:484 av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)

Om några veckor genomförs den internationella miljökonferensen Stockholm + 50 i Stockholm. Den görs 50 år efter att världens första miljökonferens i FN:s regi genomfördes, just i Stockholm. Då, 1972, använde Sveriges statsminister Olof Palme begreppet ekocid – brott mot miljön. Året innan hade vänsterns John Takman med flera lämnat in den första riksdagsmotionen om ekocid: Om en konvention mot ekocid (motion 1971:336). Då var USA:s krig mot Vietnam exemplet på storskalig miljöförstöring. Sedan dess har frågan dessvärre inte blivit mindre relevant. Storskalig miljöförstöring pågår dagligen runt om i världen och rättssystemen brottas med effektiva sätt att ställa de ansvariga till svars. Därför är det hög tid att Sverige verkar för att vi får ett effektivt internationellt juridiskt ramverk till skydd av miljön. Vi i Vänsterpartiet vill att begreppet ekocid införs som ett brott i Romstadgan så att storskalig miljöförstöring kan få liknande status som krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten och att det kan drivas inom den internationella brottsmålsdomstolen, ICC, i Haag.

Behoven av bättre juridiska ramverk för att skydda miljön har ökat med åren. Fallen är tyvärr många av storskaliga ingrepp på miljön som skadat ekosystem och livsmiljöer för oöverskådlig tid. Gruvbolag, skogsskövlare, fossila energibolag och andra exploatörer kommer lätt undan. Kvar blir en förstörd miljö och omfattande kostnader som får bäras av hela samhället. En ekocidlagstiftning skulle vara ett viktigt verktyg för att stoppa detta och utkräva ansvar från dem som utarmar miljön, och ett kraftfullt stöd för omställning till en cirkulär ekonomi som respekterar ekosystemens hälsa. Särskilt stor betydelse skulle en internationell lag om ekocid få för fattiga länder med svag miljölagstiftning, som drabbas hårdast av de omfattande miljöbrotten.

Glädjande nog har ICC börjat ta sig an miljömål. Det är ett viktigt steg framåt och innebär att vissa miljöfall kan tas upp i domstolen inom ramen för brott mot mänskligheten. Det är bra, men ännu bättre vore en renodlad ekocidtillämpning där alla fall med omfattande miljöförstöring, även om de inte är direkt kopplade till människors välfärd, skulle vara åtalbara. Det skulle skicka en viktig signal om att förstörelse av naturen i sig är ett brott.

Många aktörer har under det senaste året uttryckt intresse eller ställt sig bakom kravet om att kriminalisera ekocid inom ICC:

FN:s generalsekreterare António Guterres

Flera stater, till exempel Belgien, Frankrike, Bangladesh, Chile, Island och Danmark: https://www.stopecocide.earth/leading-states

Hela 26 ledande miljö- och utvecklingsorganisationer i Sverige, som dessutom kräver att ekocid kommer upp på Stockholm + 50: https://concord.se/uttalande-for-miljo-och-klimatrattvisa-infor-stockholm50

Svenska kyrkan: https://endecocide.se/svenska-kyrkans-biskopar-stodjer-ekocidlagstiftning/

Ett flertal svenska företag: https://www.ecocidelawalliance.org/support/supporting-companies/

Med tanke på att Sverige genom Olof Palme för första gången lyfte behovet av en internationell ekocidlagstiftning för 50 år sedan vore det mycket bra tajmning att återigen göra det när Sverige står som värd för Stockholm + 50. Regeringen har även pekat ut gruppen unga som en nyckelgrupp inför Stockholm + 50 och deras första krav inför konferensen är att kriminalisera ekocid: https://endecocide.se/unga-kraver-ekocidlag-infor-stockholm50/

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att i alla relevanta internationella sammanhang verka för att det juridiska ramverket moderniseras så att brott mot miljön, så kallat ekocid, införs som ett brott inom ramen för Romstadgan?
Avser ministern att specifikt framhålla behovet av en ekocidlagstiftning under miljökonferensen Stockholm + 50?

Riksdagens första debatt om odlat kött

Ser väldigt mycket fram emot den här debatten med landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg, fre 10 juni. Jag tror att det här blir riksdagens första debatt om odlat kött någonsin (rätta mig gärna om jag har fel). Läs min interpellation här eller nedan.

Godkännande av odlat kött
Interpellation 2021/22:483 av Jens Holm (V) till Statsrådet Anna-Caren Sätherberg (S)

Klimatkrisen är akut, och alla områden i samhället måste ställa om mot nollutsläpp. Ett ofta bortglömt område är den storskaliga djuruppfödningens utsläpp av växthusgaser, som står för ungefär en femtedel av världens utsläpp. Dessutom tar animalieindustrin stora landarealer i anspråk, förbrukar en stor del av världens färskvatten, har en mycket negativ inverkan på den biologiska mångfalden och leder till stort lidande för miljardtals djur. Av de skälen har Vänsterpartiet länge verkat för en minskad köttkonsumtion.

Men vid sidan av förändrade dieter kan också kött produceras på ett mer hållbart och etiskt sätt. Att framställa kött genom att odla celler från djur har i dag utvecklats så långt att det inte längre bara är en idé i forskningslabben.

Den 25 april i år arrangerades Europas första offentliga symposium om odlat kött: ”Cultivated meat: the novel food technology which could help animals and the planet” i Bryssel. Under en heldag på naturhistoriska museet i Bryssel presenterade forskare, hållbarhetsexperter, representanter från företag som utvecklar odlat kött och frivilligorganisationer olika aspekter av odlat kött. Med den senaste tekniken för odlat kött kan kött från olika djurslag odlas fram utan att djur har farit illa. Enligt en nyligen genomförd livscykelanalys av odlat kött, LCA of cultivated meat, (CE Delft, februari 2021) finns det mycket stora vinster att göra genom att ersätta konventionellt framställt kött med odlat. Utsläppen av växthusgaser, vattenförbrukning och landanvändning kan minska med uppåt 90 procent. Lidandet och döden för miljardtals djur kan undvikas. Med odlat kött kan också problem som smittor från djur till människa och antibiotikaresistens stävjas. Zoonoser och storskalig användning av antibiotika är i dag ett växande problem inom dagens storskaliga djuruppfödning.

I dagsläget arbetar ett sjuttiotal företag i världen med att framställa odlat kött. De mest framstående finns i Europa och Nordamerika, dock inte i Sverige trots att det tidigare fanns forskning kring odlat kött i Sverige. I slutet av förra året bildades den första europeiska branschorganisationen för odlat kött, Cellular Agriculture Europe. År 2020 såldes för första gången odlat kött från kycklingceller kommersiellt i Singapore. I Europa är det ännu inte möjligt att saluföra odlat kött då det ses som ett nytt livsmedel som först måste godkännas inom ramen för EU:s lagstiftning för nya livsmedel, EU-förordning 2015/2283 om nya livsmedel (så kallad novel food).

I oktober i fjol fattade den danska regeringen tillsammans med flera oppositionspartier beslut om avtal om grön omställning för danskt lantbruk med fokus på växtbaserad mat. Avtalet innehöll över en miljard danska kronor. I april i år anslog den nederländska regeringen 60 miljoner euro till ett forsknings- och utvecklingsprogram för odlat kött med löfte om ytterligare 250–380 miljoner euro för samma syfte. Det är den hittills största offentliga satsningen på odlat kött någonsin. Det nederländska parlamentet har i år också fattat beslut om att tillåta provsmakning av odlat kött. Odlat kött har potential att revolutionera livsmedelsindustrin på samma sätt som elbilarna i dag gör med fordonsindustrin. Dessvärre har vi inte ännu sett några liknande exempel från den svenska regeringen för att utveckla alternativ till icke hållbar animalieproduktion.

Glädjande nog har utvecklingen av odlat kött nu kommit så långt att de första ansökningarna om att få sälja kött från odlade celler kommer att göras i år. Ansökningarna kommer att granskas ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, och måste sedan godkännas av de respektive medlemsstaterna. Här kommer alltså Sverige att ha en viktig roll, inte minst vid vårt ordförandeskap i EU 2023.

Det kan också finnas risker med odlat kött. Vad det gäller livsmedelssäkerhet har jag inte sett några tecken på något sådant. Däremot är det viktigt att produktionen av detta nya livsmedel görs på ett öppet och transparent sätt. Det är viktigt att tekniken kan spridas och användas av alla som vill kunna producera odlat kött, inklusive av små livsmedelsproducenter eller som del i ett diversifierat jordbruk. Här kan politiken ställa krav på öppenhet och spridning av data för att undvika monopolisering eller att produktionen låses in till ett fåtal företag. Livsmedel är något som med rätta engagerar människor och får inte vara en fråga som regleras av plånbokens tjocklek eller aktieinnehav.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Anna-Caren Sätherberg:

Avser statsrådet att verka för storskaliga satsningar på växtbaserade livsmedel och odlat kött som ett alternativ till icke hållbar animalieproduktion?
Anser statsrådet att odlat kött ska främjas, som ett miljö- och djurvänligt alternativ till konventionellt producerat kött, och i så fall hur?
Vilken beredskap har Sverige för att hantera den politiska godkännandeprocessen av odlat kött inom ramen för EU:s lagstiftning om nya livsmedel?
Avser statsrådet att verka för att det blir tillåtet att erbjuda provsmakning av odlat kött på liknande sätt som Nederländerna gjort?

Bättre järnvägsunderhåll

Det är sorgligt att svenska järnvägar under lång tid har behandlats så illa. Vi behöver kraftigt ökade resurser till järnvägsunderhåll, men också ett effektivare underhåll i egen regi. Varför har infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) inte lagt fram något förslag i den riktningen? Jag ser fram att debattera detta med honom tisdag 26 april. Läs min interpellation nedan eller här.

Bättre järnvägsunderhåll
Interpellation 2021/22:440 av Jens Holm (V) till Tomas Eneroth (S)

De senaste veckorna har det varit mycket stora förseningar för tågen på den södra respektive västra stambanan. Resor mellan Stockholm–Malmö respektive Stockholm–Göteborg har ibland blivit mer än en timme försenade. Detta har sin upprinnelse i hastigt upptäckta fel i rälsen, vilket har lett till akuta reparationsåtgärder utanför Flen och Nässjö. Sprickorna i rälsen är dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll. Om vi inte skyndsamt skapar en bättre ordning för järnvägsunderhållet kommer järnvägen att få dras med fortsatta akutinsatser, vilket i sin tur kommer att leda till nya förseningar, och på sikt kommer järnvägen att tappa i attraktionskraft hos resenärerna. De nya resorna kommer då att ske med flyg eller egen bil, något som är mycket sämre ur ett klimatperspektiv.

Regeringens föreslagna tillskott till järnvägsunderhåll är helt och hållet otillräckligt. Därför föreslår Vänsterpartiet 60 miljarder kronor mer än regeringen till underhåll av järnvägen i vårt förslag till ekonomiska ramar för infrastrukturplanen 2022–2033.

Ett bra järnvägsunderhåll handlar inte bara om hur mycket pengar som anslås utan också om vem som har huvudmannaskapet och ansvaret. I dag är järnvägsunderhållet i Sverige helt och hållet avreglerat. Trafikverket är reducerat till en upphandlare av i dagsläget 34 baskontrakt. Resultatet har blivit att Trafikverket som förvaltare har dålig koll på sin egen anläggning. Denna negativa bild stärks av den statliga granskningen av järnvägsunderhållet, Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18). Utredaren konstaterar att avregleringen inte lett till det önskade resultatet med ett effektivare och bättre järnvägsunderhåll och skriver: ”Konkurrensutsättningen av järnvägsunderhållet har inte lett till den effektivisering och innovation i underhållsverksamheten som var förhoppningen.”

Dessutom har avregleringen bidragit till kraftiga kostnadsökningar. Riksrevisionen pekar i rapporten Drift och underhåll av järnvägar (RiR 2020:17) på att slutpriset för ett underhållskontrakt i snitt ökar med 74 procent jämfört med anbudspriset. Utredningen Framtidens järnvägsunderhåll föreslår att Trafikverket ska ta tillbaka åtta baskontrakt och bedriva det underhållet i egen regi. Vänsterpartiet ser det som ett bra första steg mot ett mer robust och kostnadseffektivt järnvägsunderhåll som drivs i egen regi, men vi hade önskat att utredningen hade dragit den logiska slutsatsen och föreslagit att järnvägsunderhållet ska återgå till statlig regi.

Det har nu gått två år sedan utredningen Framtidens järnvägsunderhåll presenterade sitt betänkande. Dessvärre har regeringen avstått från att lägga fram något konkret förslag i linje med utredningens rekommendationer. Kombinationen av ett fortsatt underfinansierat järnvägsunderhåll med ett kostnadskrävande och ineffektivt avreglerat underhåll kommer att bli en växande underhållsskuld och en successiv nedbrytning av svensk järnväg. Detta är helt i strid med våra trafikpolitiska mål och klimatmålet om att minska utsläppen med 70 procent till senast 2030.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

När avser ministern att lägga fram förslag baserade på den statliga utredningen Framtidens järnvägsunderhåll?
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att svensk järnväg inte successivt ska brytas ned?

Klimatpolitisk granskning

Klimatpolitiska rådet har granskat regeringens politik för klimatet för fjärde gången. De konstaterar att väldigt mycket återstår att göra. Nu måste regeringen agera. Läs min interpellation till klimatminister Annika Strandhäll (S) här eller nedan. De närmsta veckorna kommer vi att debattera frågan.

Klimatpolitiska rådets granskningsrapport
Interpellation 2021/22:432, Jens Holm (V) till Annika Strandhäll (S)

Klimatpolitiska rådet har presenterat sin fjärde granskningsrapport om hur väl regeringens politik når de uppsatta klimatmålen. Slutsatsen är att regeringen inte gör tillräckligt för att klimatmålen ska nås. Några av de områden som rapporten lyfter upp är:

Det finanspolitiska ramverket måste anpassas så att det underlättar för de nödvändiga klimatinvesteringarna. Coronapandemin har visat att det går att mobilisera stora summor när samhället behöver. Klimatkrisen är akut och fordrar stora offentliga investeringar i omställning inom energi-, livsmedels- och transportsektorn, för att ta tre konkreta exempel.

I rapporten lyfter Klimatpolitiska rådet bland annat fram även följande åtgärder och slutsatser:

Möjligheten att inrätta en grön investeringsbank för att skynda på investeringarna i klimatomställningen.
Förstärkt styrning för ett transporteffektivt samhälle. Rådet konstaterar även att klimatmålen fortsatt inte är centrala för transportinfrastrukturplaneringen.

Klimatpolitiska rådet rekommenderar att regeringen skyndsamt tar fram propositionen för en klimatanpassad miljöbalk. Det finns ett gediget utredningsförslag.

Regeringen har tillsatt en utredning gällande miljöstyrande system för godstransporter på väg som ska redovisas den 31 mars 2022. Men Klimatpolitiska rådet konstaterar att när det gäller lätta fordon har inget förarbete startats för reformerad beskattning. Reformen borde ha sin utgångspunkt i ökad elektrifiering, och kanske också användning av autonoma fordon, och bör samtidigt främja regional rättvisa. Klimatpolitiska rådet har sedan 2019 påpekat vikten av att börja arbetet med att reformera vägtrafikbeskattningen eftersom detta kommer att ta tid och i takt med ökad elektrifiering bli helt nödvändigt.

Bristande tydlighet och transparens i genomförandet av regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Sammantaget är det inte möjligt att baserat på regeringens egen kommunikation bedöma hur stor del av handlingsplanen som faktiskt genomförts, eller vilka effekter på utsläppen och möjligheterna att nå klimatmålen handlingsplanen hittills har haft. Detta innebär bland annat att transparensen och tydligheten i regeringens arbete för att nå klimatmålen brister.

Klimatpolitiska rådet föreslår också en översyn av elnätsregleringen och regelverken för Svenska kraftnät för att skynda på utbyggnaden av elnätsutbyggnaden.

Klimatpolitiska rådet vill se fler politiska åtgärder och styrmedel för att få till beteendeförändringar som minskar utsläppen. Klimatpolitiska rådet lyfter fram främjandet av vegetariska livsmedel, som är både mer hälsosamma och minskar livsmedelssektorns klimatbelastning. Här har regeringen agerat alldeles otillräckligt.

Med anledning av detta vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att vidta beslut och åtgärder i närtid för att uppfylla Klimatpolitiska rådets rekommendationer, och i så fall vilka?

Debatt om stopp för rysk fossil energi

Sverige kan och borde gå före och stoppa importen av rysk fossil energi. Igår debatterade jag frågan med energiminister Khashayar Farmanbar (S).

Det handlar om:

8 procent av svensk import av olja, från Ryssland

29 procent av importen av LNG, från Ryssland

40-50 procent av importen av gas i gasform, från Ryssland

50 procent av importen av flygbränslet, från Ryssland (helt nya uppgifter).

Vi importerar mindre än många andra länder, men även vi köper betydande mängder fossil energi från Ryssland. Därmed bidrar vi till finansieringen av Putins brutala och helt och hållet oacceptabla anfallskrig mot Ukraina. Om Sverige går före och stoppar importen kommer andra länder att följa efter och göra detsamma.

Här kan du se hela debatten.

Huawei – ska lagstiftning ha ett pris?

Ska lagstiftning ha ett pris? Återigen aktualiseras frågan med bolag som anmäler stater. I det här fallet är det Sverige som står i skottgluggen. Läs min interpellation till energiminister Khashayar Farmanbar (S) hos riksdagen eller nedan. Debatt i riksdagens kammare ti 29/3. Missa inte heller Lorena Delgado Varas (V) interpellation Investeringsavtal på temat. Den debatteras i anslutning med min.

Huaweis process i ICSID
Interpellation 2021/22:387, 2022-03-01 av Jens Holm (V) till Statsrådet Khashayar Farmanbar (S)

Hösten 2020 stängde Post- och telestyrelsen ute det kinesiska bolaget Huawei från att bygga ut de nya 5G-näten i Sverige. Beslutet togs efter inrådan av Försvarsmakten och Säkerhetspolisen, vilket i sin tur gjordes med stöd i de ändringar av lagen om elektronisk kommunikation och offentlighets- och sekretesslagen som riksdagen klubbade november 2019.

Huawei har överklagat beslutet i två svenska domstolar men förlorat båda gångerna. Nu har den kinesiska telekomjätten gått vidare till en internationell investeringstribunal, ICSID, och kräver 5,2 miljarder kronor i kompensation av svenska staten. Huawei kan göra detta med stöd i det investeringsavtal som finns mellan Sverige och Kina. I en investeringstribunal är sekretess huvudprincipen och besluten kan inte överklagas. Att som land försvara sig i en utländsk investeringstribunal är också mycket kostsamt och tidsödande. Många länder väljer därför att göra upp i godo med bolaget för att undvika dyra processkostnader. Investerarskyddet är därmed konstruerat så att bolagen har allt att vinna och staterna riskerar bli förlorarna. I fallet Huawei kan slutnotan hamna långt över de 5,2 miljarder kronor som bolaget kräver.

Huaweis agerande väcker ett antal frågor. Hur kommer det sig att ett globalt bolag kan stämma en stat som har följt rättsstatens principer till punkt och pricka? Hur kommer det sig att lagstiftning kan medföra en kostnad i mångmiljardklassen? Hur kommer det sig att skiljedomsprocessen är stängd för allmän insyn?

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Khashayar Farmanbar:

Hur kommer Sverige hantera utfallen i de båda domstolarna i Sverige när frågan ska tas upp i ICSID?
Hur mycket har Sverige budgeterat till processkostnader för att försvara beslutet om Huawei i ICSID?
Har Sverige bestridit Huaweis anmälan till ICSID?
Avser regeringen riva upp investeringsavtalet med Kina?

Skogens betydelse för klimat och biologisk mångfald

Ser mycket fram emot den här debatten. Vi behöver öka kolinbindningen för att minska CO2koncentrationen i atmosfären samtidigt som vi stärker den biologiska mångfalden i skogen, något som tagits upp av flera instanser nu senast av Konjunkturinstitutet. Har regeringen en politik för detta? Följ debatten när det blir dags så får vi veta.

Jag har just fått besked om att Strandhäll lämnat över ansvaret till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S). Det blir bra det också.

Min interpellation kan läsas hos riksdagen eller nedan.

Skogens betydelse för klimat och biologisk mångfald
2022-01-12, Interpellation 2021/22:260

Av Jens Holm (V) till Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S)
Klimatnödläget och krisen för biologisk mångfald måste hanteras gemensamt för att bygga det hållbara samhället. Hur vi hanterar våra kvarvarande naturskogar och hur vi bedriver skogsbruket i Sverige är därför centralt för hur vi nationellt möter dessa kriser och lever upp till våra globala åtaganden.

Konjunkturinstitutet (KI) konstaterar i sin årsrapport Miljö, ekonomi och politik 2021 att det finns ett stort klimatvärde av att kolet fortsatt är bundet i skog och mark eller i långlivade träprodukter i stället för att öka koncentrationen av koldioxid i atmosfären. KI anser att det behövs en mer heltäckande klimatpolitik för att stärka skogens klimatnytta då klimatet inte gör åtskillnad på koldioxid från fossila eller biogena källor. Myndigheten konstaterar att skogen kan minska atmosfärens koldioxidkoncentration genom att lagerhålla kol eller genom att skogens biomassa ersätter produkter förknippade med fossila utsläpp (substitution). Eftersom ett träd inte kan stå och lagra kol i skogen samtidigt som det nyttjas för energi- eller materialsubstitution står dessa två strategier ofta i konflikt. I ett kortare tidsperspektiv är klimatnyttan stor av att i högre utsträckning låta träden stå kvar. KI föreslår att styrmedel införs för att främja skogens förmåga att binda kol, exempelvis subventioner till skogsägare som låter träden stå.

I en debattartikel i Aftonbladet den 4 januari konstaterar en rad klimatexperter i likhet med KI att vi i högre grad måste låta träden stå. Skogarna är dock inte bara träd, och det som händer nere i marken är också avgörande. Högre temperaturer medför sannolikt ökade utsläpp av koldioxid från mikroorganismer i marken och från permafrost som tinar allt snabbare, med mer utsläpp av koldioxid och metan som följd. Samtidigt kan enligt klimatexperterna upptag av kol ovan jord öka när lövträd ersätter barrträd i ett varmare klimat. Den senaste IPCC-rapporten varnar dock för att ekosystem på land kommer att ta upp mindre kol i framtiden, i relation till utsläppen. Givet osäkerheterna kring hur svenska skogar kommer att växa och ta upp kol i framtiden – och riskerna för klimatrelaterade störningar – uppmanar klimatexperterna i artikeln till omedelbara åtgärder för att minska skogens sårbarhet. Det ligger i både industrins och samhällets intresse. Man konstaterar att en viktig väg att minska riskerna är att skydda den biologiska mångfalden, vilket nyligen framhölls av FN:s båda expertpaneler för klimat och biologisk mångfald, IPCC och Ipbes. Vi kan alltså hjälpa våra skogar att klara klimatförändringarna genom att öka mångfalden när det gäller arter, åldersfördelning, fuktiga och dränerade marker och så vidare.

Vänsterpartiet delar KI:s uppfattning att en oreglerad marknad inte kommer att leda till att skogens resurser automatiskt används på ett sätt som ger störst samhällsnytta. En viktig uppgift för miljöpolitiken är därför att korrigera för detta. Den skogsproposition regeringen lade 2021 har alltför stort fokus på äganderätt och frivillighet och löser inte de utmaningar som föreligger. Vänsterpartiet har, i linje med vad som förespråkas av klimatexperterna i Aftonbladet den 4 januari, föreslagit en rad olika styrmedel för att främja skogens nytta för klimatet och den biologiska mångfalden. Vi har bland annat föreslagit att den naturliga kolsänkan i Sverige ska fördubblas och att ekonomiska incitament för skogsägare bör införas i syfte att stärka kolinlagringen samt att det behöver införas stärkt reglering för ökad variation i våra skogar. Kalhyggesfritt skogsbruk måste öka och 30 procent av skogsmarken bör ges långsiktigt skydd.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga klimat- och miljöminister Annika Strandhäll:

Avser ministern att vidta omedelbara åtgärder för att minska skogens sårbarhet för klimat och biologisk mångfald?
Avser ministern att vidta åtgärder för att långsiktigt säkra skydd för de kvarvarande gamla naturskogarna på grund av deras höga biologiska värden och stora kollager?
Avser ministern att verka för skogsbruksmetoder baserade på den bästa vetenskapliga kunskapen?
Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att stärka skogens alla värden, inklusive lokal och global klimatnytta, rening av luft och vatten, turism och rekreation?