I maj i år har Vänsterpartiet kongress. Miljö- och klimatfrågor kommer vara huvudtema när omställningsprogrammet ekeko ska antas. Nedan de motioner jag skrivit (jag är med på en del andra, men de finns på annat håll).
Motion: omställningsprogrammet
Följ ekoeko – driv skatt på livsmedel med stora utsläpp
Vänsterpartiet har ofta varit först ut av de politiska partierna i progressiva frågor. Före något annat parti krävde vi könsneutrala äktenskap, HBTQ-personers rättigheter, ett bistånd över skammens gräns och sextimmars arbetsdag för att nämna några exempel. Vi har tagit hårda strider och kanske kortsiktigt förlorat röster, men oftast har vi vunnit till slut. Vi hoppas att denna anda av att vara föregångare ska fortsätta att vara vägledande för partiet.
Processen kring ekoekorapporten är ett annat exempel där vi har möjlighet att vara banbrytande i en fråga som kommer att påverka oss i decennier framöver, nämligen hur bygga ett samhälle som är socialt och ekologiskt hållbart. I den 80-sidiga rapporten ”Politik för en rödgrön omställning” tas en mängd frågor som snabbt behöver sin lösning; energisystemet, transporterna, bostäderna, skatter, investeringar och livsmedel.
En vägledande tanke bakom ekoekorapporten har varit att ta fram en politik som tar klimatutmaningen på allvar. Vi, liksom i ännu högre grad övriga partier, har inte politiska förslag som räcker hela vägen fram till våra vetenskapligt motiverade målsättningar om exempelvis högst två graders uppvärmning. Att ta klimatutmaningen på allvar kräver därför en heltäckande politik, en politik som tar sig an alla väsentliga typer av utsläpp och miljöpåverkan.
Vi tycker att partistyrelsens förslag till omställningsprogram överlag är bra men vi är besvikna över att man inte följer ekoekorapportens förslag om att införa en klimatskatt på livsmedel med stora utsläpp. Livsmedelskonsumtionen, i synnerhet kött- och mjölkkonsumtionen, står för några av de snabbast växande utsläppen av växthusgaser i Sverige. Orsaken till det är att köttkonsumtionen ökat kraftigt, inte minst det importerade köttet, de senaste decennierna. Utsläppen av Sveriges kött- och mjölkkonsumtion ligger idag på 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter, nästan lika mycket som utsläppen från alla personbilar i Sverige. Flera regleringar och styrmedel finns redan för att minska personbilars utsläpp, men utsläppen från maten är fullständigt oreglerade.
Det är därför som vi i ekoekoarbetsgruppen har föreslagit en proportionerlig klimatskatt på livsmedel som gör de mest klimatbelastande matvarorna, främst nötkött, vissa mejerivaror och importerade frukter, relativt sett dyrare. Liknande skatter har föreslagits av både Jordbruksverket och Naturvårdsverket samt en mängd forskare och miljöorganisationer. Men i PS´ förslag finns inte skatten med, och få inte heller andra konkreta förslag på åtgärder för att minska matens utsläpp. Vi menar att detta riskerar att undergräva trovärdigheten för hela Vänsterpartiets klimatpolitik. Ska vi vara trovärdiga som klimatparti måste vi ha en politik för en sektor som genererar så stora utsläpp.
Vi menar att en klimatskatt på kött och andra livsmedel med höga utsläpp är det effektivaste sättet att minska utsläppen. Åtgärder direkt i produktionen av livsmedel har endast en begränsad effekt på utsläppen. Sådana åtgärder skulle dessutom endast slå mot svenska producenter och riskerar att öka importen ytterligare. Vi är öppna för att diskutera andra förslag, men att som VU enbart förlita sig på informationsåtgärder och konsumentmakten är inte trovärdigt.
Vi misstänker att VU helt enkelt är rädda för att ta den politiska debatten kring en klimatskatt på livsmedel. Kanske tror de att en sådan skatt skulle vara dålig för låginkomsttagare eller stigmatisera köttätare? Men bland annat forskaren Sarah Säll visar att höginkomsttagare lägger en större eller lika stor andel av sina utgifter på kött som låginkomsttagare, och på nötkött dubbelt så mycket lägger de en väsentligt större andel. Med en klimatskatt på livsmedel, och nötkött i synnerhet, skulle alltså höginkomsttagare få betala mer än låginkomsttagare. Kan vi också peka på att en livsmedelsskatt skulle dra in stora intäkter som kan användas till att t ex sänka priset på vegetabilier och/eller ekologisk mat (sådant vi borde äta mer av) skulle vi kunna se till att hållbar mat inte är en klassfråga, utan något som alla har råd med.
Mycket tyder också på att opinionsvinden håller på att vända. Undersökningar visar att en majoritet vill minska sin köttkonsumtion och skulle stödja en beskattning, samtidigt som frågan har lyfts upp i stort i bland annat SVT och Dagens Nyheter.
En minskad köttkonsumtion är helt avgörande för att vi ska kunna uppnå våra ambitiösa klimatmål och rädda världen från en eskalerande och direkt farlig klimatförändring. En minskad köttkonsumtion skulle också ge oss bättre förutsättningarna att behandla djuren med mer respekt, minskad övergödning i Östersjön och bidra till bättre folkhälsa (något WHO nu senast har pekat på). Att bara hoppas på konsumentmakten håller i det här läget inte för ett parti som vill ligga i frontlinjen i miljöfrågorna. Därför hoppas vi att partistyrelsen omprövar VUs förslag till omställningsprogram och är positiva till en proportionerlig skatt på livsmedel.
Helt i linje med ekoekoarbetsgruppens rapport yrkar vi på att följande text läggs in i omställningsprogrammet vid punkt 115, efter meningen ”… kommer från djur som fötts upp i Sverige.” och att den text som läggs till lyder:
Vänsterpartiet vill införa en proportionerlig klimatskatt på livsmedel, inhemska och importerade, i syfte att minska utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan. Ekonomiska styrmedel används därigenom för att öka konsumtionsandelen av klimatsmarta livsmedel och ge stöd till hållbar mat.
Jens Holm (V) Enskede
Deniz Tutuncu (V) Norrköping
Rikard Warlenius (V) Hägersten-Liljeholmen
Lina Hjorth (V) Hägersten-Liljeholmen
Anna Hedenus (V) Majorna
Jöran Fagerlund (V) Angered
Samuel Skånberg (V) Haninge
Ellen Skånberg (V) Haninge
Mattias Pettersson (V) Lidköping
Jenny Hallström (V) Lidköping
Vilmer Andersen (V) Malmö
Elisabeth Hellman (V) Malmö
Motion, partiprogrammet, strategiska huvudlinjer
Vänsterpartiets kongress 2016
De nya strategiska huvudlinjerna är en intressant text som i flera avseenden tar politiken framåt. Man knyter också an till några viktiga delar av arbetsgruppen ekoekos resonemang. Men vad det gäller arbetstidsförkortningen missar man helt och hållet de miljö- och klimatvinster en sådan skulle medföra, något ekoeko lyfter upp i sin rapport.
Vi yrkar på följande:
Arbetstidsförkortning och miljön
I enlighet med vårt resonemang ovan yrkar vi på att denna text läggs till där det passar i strategiska huvudlinjer:
”Vänsterpartiet vill realisera huvuddelen av produktivitetsutvecklingen som fritid, snarare än som fler producerade materiella varor. Detta i form av en fortlöpande, generell arbetstidsförkortning med 30 timmars arbetsvecka som första målsättning. En sådan arbetstidsförkortning skulle öka jämlikheten i samhället och vara en viktig del i omställningen till ett hållbarare samhälle.”
Jens Holm (V) Enskede
Torbjörn Vennström (V) Kungsholmen
Lina Hjorth (V) Hägersten-Liljeholmen
Rikard Warlenius (V) Hägersten-Liljeholmen
Motion, partiprogrammet, strategiska huvudlinjer
Vänsterpartiets kongress 2016
De nya strategiska huvudlinjerna är en intressant text som i flera avseenden tar politiken framåt. Man knyter också an till några viktiga delar av arbetsgruppen ekoekos resonemang. Men det är olyckligt att man uttrycker sig så fatalistiskt och reduktionistiskt kring konsumtionens utsläpp, de idag snabbast växande utsläppen. Som vi förstår programförfattarna kan endast dessa utsläpp minskas efter att vi ändrat det nu existerande ekonomiska systemet. Vi tycker också att det borde vara självklart att vi ska driva också hållbar mat. Därav nedanstående yrkanden.
Vi yrkar på följande:
Alla kan göra något
Ändra meningen:
1504 Det är varken rimligt eller framgångsrikt att försöka lösa klimatproblemen
1505 genom att människor förväntas ge upp privat konsumtion inom ramen för dagens system.
Till:
”Alla människor kan bidra till en positiv förändring genom ändringar av sitt sätt att leva, vilket i sig kan bidra till stora positiva förändringar. Men det går inte att förlita sig enbart på individuella val. Vi behöver politiska beslut och samarbete för att omställningen verkligen ska bli av.”
Hållbar mat
Genom att lägga till ordet hållbart uttrycker vi att maten ska vara bra för miljön och klimatet; hållbar helt enkelt.
Därför; lägg till ordet ”hållbart” i denna mening:
1509 Det handlar om att utgå från behoven av att äta näringsrikt, hållbart och gott, ha en god och trygg
1510 inkomst, ett bra boende, delta i samhällslivet, resa, umgås och utvecklas.
Jens Holm (V) Enskede
Torbjörn Vennström (V) Kungsholmen