Vänsterkongressen – miljön först

Vi har just röstat igenom nytt partiprogram för Vänsterpartiet på Vänsterpartiets kongress i Örebro. Det var några helt centrala formuleringar som röstades igenom. Den absolut viktigaste av dessa anser jag formuleringen om konflikter i miljöpolitiken vara. Den lyder: ”Som i all politik måste olika legitima intressen vägas mot varandra, men de långsiktiga miljöhänsynen måste vara överordnade…” Sådana konflikter finns det dessvärre gott om. När Nordkalk ville starta kalkbrott på Norra Gotland och därmed skövla Ojnareskogen och äventyra färskvattnet på ön. Då väljer Vänsterpartiet skogen och vattnet framför de kortsiktiga ekonomiska intressena. Formuleringar som denna (och de nedan) hjälper oss att fatta dessa beslut och där miljön väger tyngst.

Nedan texterna som röstades in i partiprogrammet. Det här är formuleringar som fanns i det gamla partiprogrammet, men som programkommissionen förslog skulle strykas. Så blev det alltså inte och texterna finns kvar.

Miljötexter som förts in i partiprogrammet:
”Om alla människor i världen konsumerade på samma sätt som människorna i den rika delen av världen, skulle det krävas ytterligare ett antal jordklot för att försörja oss. Samhällets resursanvändning måste därför anpassas till ett rättvist miljöutrymme. Rika konsumerar mycket mer resurser än fattiga.”

”Ny teknik och användning av ekologiskt förnyelsebara produkter kan möjliggöra en omställning till ett mer hållbart samhälle. Men de som förbrukar mest måste också ställa om mest, så att fördelningen av jordens resurser blir mer rättvis. Detta gäller både i Sverige och på ett globalt plan. Jorden är vårt gemensamma arv och ska också förvaltas gemensamt.”

”Begreppet rättvist miljöutrymme innefattar även en rättvis fördelning mellan kvinnor och män. Män konsumerar idag mycket mer resurser än kvinnor. Av jordens fattigaste, och därmed de som har tillgång till minst resurser, är 70 procent kvinnor. Männen som grupp måste därför i minska sin resursförbrukning för att möjliggöra för kvinnor att öka sin förbrukning.”

En omvälvande förändring i vårt förhållningssätt till naturen kräver en grundläggande och frigörande omvandling av det sociala och ekonomiska livet. Utan en sådan omvandling riskerar talet om en hållbar utveckling att bli en tom fras. Den ekonomiska tillväxten måste underställas en utveckling som är ekologiskt hållbar, vilket inte kan ske inom ramen för en kapitalistisk ekonomi. Frågan om tillväxt måste kombineras med frågan om vad samhället ska använda tillväxten till och på vilket sätt tillväxten skapas. En jakt på produktionsökningar kan i sig aldrig vara ett självändamål. En tillväxt som sker i kombination med effektiviseringar och begränsade naturresursuttag är ett samhälle att sträva mot. I annat fall riskerar vi en utarmning av den biologiska mångfalden och ett hot mot människans framtid.”

”Miljöpolitiken är aldrig konfliktfri. Miljöintressen kan komma i konflikt med till exempel regionalpolitiska eller arbetsmarknadspolitiska mål. Nödvändig nationell och internationell reglering kan inskränka det lokala självbestämmandet. Berättigade krav på ökad materiell levnadsstandard kan vara oförenliga med en långsiktigt hållbar utveckling. Som i all politik måste olika legitima intressen vägas mot varandra, men de långsiktiga miljöhänsynen måste vara överordnade i den meningen att ett globalt ekologiskt sammanbrott aldrig kan vara ett pris värt att betala.”

 

Ekoekoprogrammet antaget

För två timmar sedan klubbades Vänsterpartiets program för socialt och ekologiskt hållbar omställning, ekoeko. Det blev ett fantastiskt resultat. Nu säger vi att vi ska se till att Sverige har nollutsläpp och ett helt igenom förnybart energisystem till senast 2040. Vi berättar hur alla politikområden ska hålla sig inom de ramar som ekosystemen sätter upp; exempelvis bostadspolitiken, energin, transportsektorn, livsmedelsproduktionen och, inte minst, den ekonomiska politiken.

Programmet slår också fast att kärnkraften ska avvecklas ”så fort som möjligt”. Ett förslag om att ta hänsyn till svensk kärnkrafts möjligheters att ersätta fossilkraft i andra länder ströks. Flera miljöskatter föreslås höjas eller införas, industrins nedsättningar av koldioxidskatten ska avskaffas, men med en liten majoritet avslogs förslaget (117 mot 93) om en livsmedelsskatt/köttskatt. Det var synd, men det viktigaste finns kvar; att Vänsterpartiet ska verka för en minskad köttkonsumtion.

Här finns förslaget till ekoekoprogram (obs! En del ändringar har gjorts under kongressen, ett slutgiltigt program kommer senare).

Hög tid att V omfamnar koldioxidskatten fullt ut

Jag skriver i Flamman inför Vänsterpartiets kongress, som startar imorgon. Läs där eller nedan.

Hög tid att V omfamnar koldioxidskatten fullt ut
Flamman, 2016-05-04
På Vänsterpartiets kongress väntas miljö- och klimatfrågorna bli ett huvudtema. Överlag har Vänsterpartiets partistyrelse lagt fram ett bra förslag till omställningsprogram, men det förvånar mig att man inte bejakar ett av ekoeko-arbetsgruppens viktigaste förslag, en höjning av koldioxidskatten.

Koldioxidskatten och andra miljöskatter har i princip legat stilla i Sverige under det senaste decenniet, samtidigt har olje- och energipriserna rasat till rekordlåga nivåer. Med andra ord finns det extra goda förutsättningar för höjda miljöskatter. Trots detta vill partistyrelsen inte ha med krav på att driva en höjd koldioxidskatt inför kongressen då det ekologisk-ekonomiska punktprogrammet ska antas. Man vill inte heller införa den proportionerliga skatten på livsmedel, något som också Arbetsgruppen för programmet hade med i sitt förslag till partistyrelsen. Det kan vara värt att komma ihåg att i konkret handling har också Vänsterpartiets hållning i riksdagen kring koldioxidskatten varit oklar då partiet inte alltid har förespråkat en höjning.

Det här är mycket märkligt. Sverige var först i världen med att införa en koldioxidskatt och idag finns en bred uppslutning bakom skatten, som brukar ses som vårt viktigaste styrmedel för att minska utsläppen. För ett parti som sätter klimatet först borde det vara en självklarhet att driva höjd koldioxidskatt.

Väljarna gillar visserligen sällan höjda skatter per definition. Men berättar man att skatteintäkterna går till något positivt vänder opinionen snabbt. Det är så vi argumenterar kring höjd kommunalskatt i nästan alla landets kommuner. Pengarna går ju till välfärden. Och på samma sätt som att höjd kommunalskatt finansierar välfärdssatsningar är en höjd koldioxidskatt en viktig finansieringskälla till det som ställer om.

Används intäkterna på det sättet blir koldioxidskatten också progressiv i fördelningshänseende. Både låginkomsttagare och kvinnor reser mycket mer kollektivt än höginkomsttagare och män, bara för att ta ett exempel på hur våra väljargrupper gynnas av höjda miljöskatter.

Man ska komma ihåg att bilist-lobbyn är en högljudd och effektiv maktfaktor i vårt land. De motsätter sig de flesta miljöskatter och koldioxidskatten i synnerhet. Men i Vänsterpartiet brukar vi inte lyssna på sådana kortsiktiga intressen. Vill vi ställa om på riktigt ska vi självklart också omfamna en höjd koldioxidskatt och en livsmedelsskatt. Intäkterna kan bland annat gå till  kollektivtrafiken och livsmedelsskattens till att subventionera hållbar mat.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och ledamot av ekoeko

Motioner till kongressen 2016

I maj i år har Vänsterpartiet kongress. Miljö- och klimatfrågor kommer vara huvudtema när omställningsprogrammet ekeko ska antas. Nedan de motioner jag skrivit (jag är med på en del andra, men de finns på annat håll).

Motion: omställningsprogrammet
Följ ekoeko – driv skatt på livsmedel med stora utsläpp
Vänsterpartiet har ofta varit först ut av de politiska partierna i progressiva frågor. Före något annat parti krävde vi könsneutrala äktenskap, HBTQ-personers rättigheter, ett bistånd över skammens gräns och sextimmars arbetsdag för att nämna några exempel. Vi har tagit hårda strider och kanske kortsiktigt förlorat röster, men oftast har vi vunnit till slut. Vi hoppas att denna anda av att vara föregångare ska fortsätta att vara vägledande för partiet.

Processen kring ekoekorapporten är ett annat exempel där vi har möjlighet att vara banbrytande i en fråga som kommer att påverka oss i decennier framöver, nämligen hur bygga ett samhälle som är socialt och ekologiskt hållbart. I den 80-sidiga rapporten ”Politik för en rödgrön omställning” tas en mängd frågor som snabbt behöver sin lösning; energisystemet, transporterna, bostäderna, skatter, investeringar och livsmedel.

En vägledande tanke bakom ekoekorapporten har varit att ta fram en politik som tar klimatutmaningen på allvar. Vi, liksom i ännu högre grad övriga partier, har inte politiska förslag som räcker hela vägen fram till våra vetenskapligt motiverade målsättningar om exempelvis högst två graders uppvärmning. Att ta klimatutmaningen på allvar kräver därför en heltäckande politik, en politik som tar sig an alla väsentliga typer av utsläpp och miljöpåverkan.

Vi tycker att partistyrelsens förslag till omställningsprogram överlag är bra men vi är besvikna över att man inte följer ekoekorapportens förslag om att införa en klimatskatt på livsmedel med stora utsläpp. Livsmedelskonsumtionen, i synnerhet kött- och mjölkkonsumtionen, står för några av de snabbast växande utsläppen av växthusgaser i Sverige. Orsaken till det är att köttkonsumtionen ökat kraftigt, inte minst det importerade köttet, de senaste decennierna.  Utsläppen av Sveriges kött- och mjölkkonsumtion ligger idag på 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter, nästan lika mycket som utsläppen från alla personbilar i Sverige. Flera regleringar och styrmedel finns redan för att minska personbilars utsläpp, men utsläppen från maten är fullständigt oreglerade.

Det är därför som vi i ekoekoarbetsgruppen har föreslagit en proportionerlig klimatskatt på livsmedel som gör de mest klimatbelastande matvarorna, främst nötkött, vissa mejerivaror och importerade frukter, relativt sett dyrare. Liknande skatter har föreslagits av både Jordbruksverket och Naturvårdsverket samt en mängd forskare och miljöorganisationer. Men i PS´ förslag finns inte skatten med, och få inte heller andra konkreta förslag på åtgärder för att minska matens utsläpp. Vi menar att detta riskerar att undergräva trovärdigheten för hela Vänsterpartiets klimatpolitik. Ska vi vara trovärdiga som klimatparti måste vi ha en politik för en sektor som genererar så stora utsläpp.

Vi menar att en klimatskatt på kött och andra livsmedel med höga utsläpp är det effektivaste sättet att minska utsläppen. Åtgärder direkt i produktionen av livsmedel har endast en begränsad effekt på utsläppen. Sådana åtgärder skulle dessutom endast slå mot svenska producenter och riskerar att öka importen ytterligare. Vi är öppna för att diskutera andra förslag, men att som VU enbart förlita sig på informationsåtgärder och konsumentmakten är inte trovärdigt.

Vi misstänker att VU helt enkelt är rädda för att ta den politiska debatten kring en klimatskatt på livsmedel. Kanske tror de att en sådan skatt skulle vara dålig för låginkomsttagare eller stigmatisera köttätare? Men bland annat forskaren Sarah Säll visar att höginkomsttagare lägger en större eller lika stor andel av sina utgifter på kött som låginkomsttagare, och på nötkött dubbelt så mycket lägger de en väsentligt större andel. Med en klimatskatt på livsmedel, och nötkött i synnerhet, skulle alltså höginkomsttagare få betala mer än låginkomsttagare. Kan vi också peka på att en livsmedelsskatt skulle dra in stora intäkter som kan användas till att t ex sänka priset på vegetabilier och/eller ekologisk mat (sådant vi borde äta mer av) skulle vi kunna se till att hållbar mat inte är en klassfråga, utan något som alla har råd med.

Mycket tyder också på att opinionsvinden håller på att vända. Undersökningar visar att en majoritet vill minska sin köttkonsumtion och skulle stödja en beskattning, samtidigt som frågan har lyfts upp i stort i bland annat SVT och Dagens Nyheter.

En minskad köttkonsumtion är helt avgörande för att vi ska kunna uppnå våra ambitiösa klimatmål och rädda världen från en eskalerande och direkt farlig klimatförändring. En minskad köttkonsumtion skulle också ge oss bättre förutsättningarna att behandla djuren med mer respekt, minskad övergödning i Östersjön och bidra till bättre folkhälsa (något WHO nu senast har pekat på). Att bara hoppas på konsumentmakten håller i det här läget inte för ett parti som vill ligga i frontlinjen i miljöfrågorna. Därför hoppas vi att partistyrelsen omprövar VUs förslag till omställningsprogram och är positiva till en proportionerlig skatt på livsmedel.

Helt i linje med ekoekoarbetsgruppens rapport yrkar vi på att följande text läggs in i omställningsprogrammet vid punkt 115, efter meningen ”… kommer från djur som fötts upp i Sverige.” och att den text som läggs till lyder:

Vänsterpartiet vill införa en proportionerlig klimatskatt på livsmedel, inhemska och importerade, i syfte att minska utsläpp av växthusgaser och annan miljöpåverkan. Ekonomiska styrmedel används därigenom för att öka konsumtionsandelen av klimatsmarta livsmedel och ge stöd till hållbar mat.

Jens Holm (V) Enskede
Deniz Tutuncu (V) Norrköping
Rikard Warlenius (V) Hägersten-Liljeholmen
Lina Hjorth (V) Hägersten-Liljeholmen
Anna Hedenus (V) Majorna
Jöran Fagerlund (V) Angered
Samuel Skånberg (V) Haninge
Ellen Skånberg (V) Haninge
Mattias Pettersson (V) Lidköping
Jenny Hallström (V) Lidköping
Vilmer Andersen (V) Malmö
Elisabeth Hellman (V) Malmö

Motion, partiprogrammet, strategiska huvudlinjer
Vänsterpartiets kongress 2016
De nya strategiska huvudlinjerna är en intressant text som i flera avseenden tar politiken framåt. Man knyter också an till några viktiga delar av arbetsgruppen ekoekos resonemang. Men vad det gäller arbetstidsförkortningen missar man helt och hållet de miljö- och klimatvinster en sådan skulle medföra, något ekoeko lyfter upp i sin rapport.

Vi yrkar på följande:

Arbetstidsförkortning och miljön
I enlighet med vårt resonemang ovan yrkar vi på att denna text läggs till där det passar i strategiska huvudlinjer:
”Vänsterpartiet vill realisera huvuddelen av produktivitetsutvecklingen som fritid, snarare än som fler producerade materiella varor. Detta i form av en fortlöpande, generell arbetstidsförkortning med 30 timmars arbetsvecka som första målsättning. En sådan arbetstidsförkortning skulle öka jämlikheten i samhället och vara en viktig del i omställningen till ett hållbarare samhälle.”

Jens Holm (V) Enskede
Torbjörn Vennström (V) Kungsholmen
Lina Hjorth (V) Hägersten-Liljeholmen
Rikard Warlenius (V) Hägersten-Liljeholmen

Motion, partiprogrammet, strategiska huvudlinjer
Vänsterpartiets kongress 2016
De nya strategiska huvudlinjerna är en intressant text som i flera avseenden tar politiken framåt. Man knyter också an till några viktiga delar av arbetsgruppen ekoekos resonemang. Men det är olyckligt att man uttrycker sig så fatalistiskt och reduktionistiskt kring konsumtionens utsläpp, de idag snabbast växande utsläppen. Som vi förstår programförfattarna kan endast dessa utsläpp minskas efter att vi ändrat det nu existerande ekonomiska systemet. Vi tycker också att det borde vara självklart att vi ska driva också hållbar mat. Därav nedanstående yrkanden.

Vi yrkar på följande:

Alla kan göra något
Ändra meningen:
1504 Det är varken rimligt eller framgångsrikt att försöka lösa klimatproblemen
1505 genom att människor förväntas ge upp privat konsumtion inom ramen för dagens system.

Till:
”Alla människor kan bidra till en positiv förändring genom ändringar av sitt sätt att leva, vilket i sig kan bidra till stora positiva förändringar. Men det går inte att förlita sig enbart på individuella val. Vi behöver politiska beslut och samarbete för att omställningen verkligen ska bli av.”

Hållbar mat
Genom att lägga till ordet hållbart uttrycker vi att maten ska vara bra för miljön och klimatet; hållbar helt enkelt.

Därför; lägg till ordet ”hållbart” i denna mening:

1509 Det handlar om att utgå från behoven av att äta näringsrikt, hållbart och gott, ha en god och trygg
1510 inkomst, ett bra boende, delta i samhällslivet, resa, umgås och utvecklas.

Jens Holm (V) Enskede
Torbjörn Vennström (V) Kungsholmen