Ett dråpslag mot Stockholms stadsutveckling

Jag och Rikard Warlenius skriver i Syre om Bromma flygplats och varför regeringen borde gå vidare med en nedläggning, något som även Stockholms stad efterfrågar. Läs där eller nedan.

Ett dråpslag mot Stockholms stadsutveckling
Syre, 2016-01-19
Det hann inte ens gå en vecka efter klimattoppmötet i Paris innan S-MP-regeringen tog ytterligare ett beslut som gör det svårare att ställa om Stockholm till en klimatsmart region. Tillsammans med motorvägstunneln Förbifart Stockholm kommer fortsatt flyg på Bromma och utbyggd kapacitet på Arlanda att leda till ett ökat fossilberoende.

Regeringen motiverar beslutet med att de måste följa riksdagens tillkännagivande om att de inte vill se en utredning av Bromma flygplats. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) kallade beslutet olyckligt men ansåg att regeringen varit tvungna att ta det. Men stämmer det verkligen? Både nuvarande och förra riksdagsmajoriteten gjorde tillkännagivanden som regeringarna lämnade utan åtgärder. Regeringen borde därför kunna gå vidare med utredningen om Bromma flygplats.

Beslutet att lägga ner utredningen är problematiskt för klimatet men också för stadsutvecklingen. Stockholm växer snabbt och mängden byggbar mark är begränsad. Flygplatsen upptar ett område stort som Östermalm och ligger bara några kilometer från Stockholms innerstad. Dessutom gör flyget att höjden på nya hus begränsas i en stor del av staden och orsakar höga bullernivåer i ett brett band från Barkarby till Bagarmossen. En stor majoritet av Stockholms nuvarande och framtida invånare skulle vinna på att flygplatsen istället omvandlades till en grön och tät stadsdel med tunnelbaneanknytning.

Istället för en nedlagd flygplats ser regeringen nu alltså ut att öka Stockholms flygkapacitet rejält. Swedavia vill öka passagerarantalet på Bromma med 30 procent och utredningen fortsätter att titta på en fjärde landningsbana på Arlanda som kan öka antalet flygrörelser där med över 40 procent.

Flygande är ett stort och växande klimatproblem. Redan 2006 orsakade svenskarnas flygande utsläpp på cirka 9 miljoner ton koldioxid per år, enligt KTH-forskaren Jonas Åkerman. Om inga åtgärder sätts in kommer snart utsläppen från flyget vara större än bilismens cirka 11 miljoner ton och en klimatanpassning av flygbranschen är inte i sikte. En politik för ökat flygande är därför helt oförenlig med det 1,5-gradersmål som regeringen förband sig till i Paris.

En växande region som Stockholm har ett stort behov av ett fullgott och modernt transportsystem. Vägtrafik och flyg behövs, men kapacitetsökningen ska ske genom satsningar på spårtrafik och annan kollektivtrafik. Istället låser regeringen fast regionen i fossila transportsystem som ökar utsläppen. Det är helt fel väg att gå.

Jens Holm (V), riksdagsledamot
Rikard Warlenius (V), ledamot av Stockholms stads fullmäktige