Lägg ned Bromma flygplats nu

Redan då S/MP-regeringen tillsatte utredningen om Bromma flygplats var vi kritiska. Varför utreda när vi är överens om att flygplatsen ska läggas ned? Pandemin har gjort att i princip allt flygande till och från Bromma har lagts ned. NU är rätt läge att avveckla Bromma. Inte återuppta flygandet (något som nu annars sker pö om pö).

Nu föreslår regeringens utredare att Bromma ska läggas ned 2025-2027. Med en sådan lång tidshorisont är risken uppenbar att det inte blir någon nedläggning alls. Statliga Swedavia, som äger och driver både Bromma och Arlanda, vill ha en skyndsam nedläggning av Bromma. Vi i Vänsterpartiet instämmer. Det finns så stora vinster för Stockholm att ersätta flygplatsen med nya bostäder, jobb och grönområden. Det blir förstås ett lyft för alla stockholmare att slippa buller och lokala utsläpp från Bromma, men vi har även en historisk möjlighet att på allvar minska utsläppen av växthusgaser från flyget genom att lägga ned Bromma och verka för minskat flygande.

Pandemin har i grunden förändrat våra beteenden. Med rätt insatser – som nedlagda flygplatser och flyglinjer – kan det klimatskadliga flygandet dämpas. Flygresor kan ersättas med digitala möten och tåg. Men för att det ska ske behövs politiska insatser. Att avveckla Bromma flygplats är en sådan.

Till regeringen; ta fasta på utredningens uppmaning om att besluta om en nedläggning av Bromma flygplats, men se till att avveckla fortare än föreslaget.

Till de borgerliga; kom ihåg att ett upprätthållande av Bromma redan har kostat stora summor från skattebetalarna och kommer så fortsätta att göra. Är det ett ansvarsfullt hanterande av våra gemensamma resurser?

Investera i naturreservaten

Så här kan vi skapa tusentals nya jobb, förbättra folkhälsan och värna miljön. Rusta upp och tillgängliggör våra naturreservat på ett hållbart sätt. Läs i Altinget eller nedan.

Att investera i naturreservat är att investera i folkhälsa och gröna jobb
Altinget, 2021-05-18

Våra naturreservat, nationalparker och grönområden har sett en stor ökning av besökare under coronapandemin och 2021 har utsetts till friluftslivets år. Det här är en trend som vi politiker bör arbeta för att behålla och förstärka även efter pandemin. Men det kräver att vi också investerar i våra naturområden och ser till att de blir tillgängliga för alla.
Sveriges natur bjuder på underbara klimatsmarta semestrar och stadsnära naturreservat ger otroligt bra effekter på folkhälsan. Eftersom 87 procent av Sveriges befolkning bor i storstäder är urbana grönområden och naturreservat en klart underprioriterad fråga i storstadspolitiken.

Får inte bli en klassfråga
Bara i Stockholmsregionen finns så mycket som 330 naturreservat, 10 av dem finns inom Stockholm stads gränser. Att det är nära och enkelt att ta sig till naturområdena är avgörande för att man ska komma ut och studier visar att människor mår bättre om de har god tillgång till gröna miljöer. Det gäller inte minst i områden med låg socioekonomisk status. Här har vi politiker ett viktigt uppdrag att se till att tillgång till natur inte blir en klass- eller kunskapsfråga.

Gröna jobb
Intresset för naturen kan skapa många nya gröna jobb. Av de utländska turistbesök som görs i Sverige görs uppskattningsvis en fjärdedel för att uppleva naturen. Det blir i pengar ungefär 30 miljarder kronor, och lika mycket spenderar vi svenskar på naturupplevelser. Det är pengar och besök som, enligt Naturturismföretagen, skapar omkring 33 000 jobb i Sverige.

Skydda och tillgängliggöra
Vi i Vänsterpartiet vill skapa hållbara och klimatsmarta städer för alla som bor i dem. Och trots att många nu hittar ut i naturreservaten så är det inte lika lätt för den som inte har någon egen bil eller den med bristande kunskaper om vad som gäller i naturen. För många vet inte var man får elda, hur man ska göra med toabesöket i skogen, eller när en får avvika från leden. Därför efterlyser vi fler åtgärder för att skydda våra naturområden och göra dem tillgängliga för fler.

Populariteten i vissa grönområden har nu under pandemin tyvärr fått negativa effekter som överfulla parkeringar, kö till grillplatser, fyllda papperskorgar och att områdena slits och behöver rustas upp. Besöken behöver spridas ut på de reservat som finns och då måste det också finnas välfungerande kollektivtrafik och cykelvägar till och från parkerna. Dessutom behöver antalet grillplatser och papperskorgar öka, såväl som kunskapen om naturliv och allemansrätten.

Gynnar hälsa, klimat och sysselsättning
Vi har följande förslag för att göra naturreservaten ännu mer tillgängliga:

Anställ kommunala/regionala värdar i naturreservaten som kan guida besökare i området och berätta vad som gäller. Stockholms stad bör gå före med en satsning på sommarjobb i naturreservaten så att fler ungdomar kan få chansen att komma ut på sitt första arbete.
Rusta upp vandrings- och cykelleder som är slitna och behöver nya spänger, skyltar med mera.
Möjliggör för sopsortering vid reservaten.
Säkerställ goda kollektiva trafikförbindelser till och från naturreservaten.
Förbättra cykelvägar och möjliggör för säker låsning av egen cykel såväl som möjlighet att ta lånecykel till naturreservaten.
Förbättra tillgängligheten med fler anpassade leder för människor med funktionsnedsättning.
Anlägg fler toaletter och grillplatser i de populära naturreservaten.
I Stockholm stad bör de planerade naturreservaten i Hagsätraskogen och Kyrkhamnsområdet färdigställas så snart som möjligt och på sikt måste också fler naturreservat inrättas i Stockholmsregionen.
Låt oss ta tillvara det ökade friluftsintresset i pandemins spår och satsa på att tillgängliggöra naturen för fler. Det gynnar både folkhälsan, klimatet och sysselsättningen.

Jens Holm (V), riksdagsledamot, klimatpolitisk talesperson
Anna Sehlin (V), oppositionsregionråd, region Stockholm
Rikard Warlenius (V), klimatpolitisk talesperson Stockholms stad

Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda

Vi skriver i tidningen Syre om att Bromma flygplats måste läggas ned, och det finns inget behov av att bygga ut Arlanda. Läs vår artikel här eller nedan.

Bromma måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda
Syre, 2021-05-02
I förra veckan kom beskedet att Bromma flygplats kan läggas ner. Tyvärr så verkar det som att regeringen med S och MP i spetsen vill ställa en utveckling av Arlanda som villkor för Brommas nedläggning. Men för klimatets skull så är det oerhört viktigt att flygtrafiken minskar, inte bara flyttas. Med brinnande klimatkris, nedåtgående flygtrend och dessutom vikande affärsnytta är det hög tid att lägga ner Bromma flygplats, och det måste göras utan en utbyggnad av Arlanda.

Innan pandemin slog till var över åtta av tio flygningar från Bromma flygplats inrikesresor, ofta till platser som lätt går att nå med tåg. Inrikesflyget började också minska redan 2018. Nu är det flera av de flyglinjer som ligger nere på grund av pandemin som inte kommer att återupptas. Och redan i september 2020 slog Swedavia själva fast att det inte är affärsmässigt motiverat att driva Bromma flygplats vidare.

Det är faktiskt svårt att tänka sig bättre förutsättningar för en nedläggning av Bromma flygplats utan en utbyggnad av Arlanda. Att efter pandemin återigen uppmuntra klimatskadliga inrikesresor med flyg är helt orimligt. Men ändå så lyfter regeringen att kapaciteten på Arlanda måste säkras för att planerna ska kunna fortskrida. Det här verkar Miljöpartiet också vara helt tillfreds med och bara vi i Vänsterpartiet driver den tydliga linjen om avveckling utan utbyggnad.

Vad tycker då svenska folket? I en omfattande opinionsundersökning om inställningen till klimat- och pandemifrågor som Europeiska Investeringsbanken (EIB) lät utföra i höstas så framkommer det tydligt att attityderna till flyget förändras. Bland svenskarna i undersökningen så uppgav hela 79 procent att de kommer att resa mindre med flyg efter pandemin. 85 procent sa att de föredrar tåget för resor som är kortare än fem timmar, motsvarande siffra för EU-medborgare låg på 82 procent.

Flyget står för 4-5% av de globala utsläppen och svenskarna flyger 5-7 gånger mer än den globala genomsnittsmedborgaren. I vissa sammanhang lyfts att flygtrafiken kan anses vara en småskurk i det stora sammanhanget klimatbovar. Men hade flygsektorn varit ett land hade det varit världens sjunde största utsläppare och våra flygrelaterade utsläpp är idag lika stora som de samlade utsläppen från Sveriges personbilar. Det här måste förändras om vi ska ha en chans att nå målen i Parisavtalet och begränsa den globala uppvärmningen.

Nu har vi en möjlighet för en grön omställning och det är upp till oss politiker att ta tillvara på den. Det är dags att sluta subventionera flyget och börja investera i utbyggd järnväg, hållbara trafiklösningar och klimatsmarta bostäder. För marken vid flygfältet har stor potential att bli en helt ny ekostadsdel med minst 30 000, mycket efterlängtade, lägenheter i Stockholm.

Bromma flygplats måste läggas ner utan en utbyggnad av Arlanda, allt annat är att backa in i framtiden.

Jens Holm – klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Rikard Warlenius – klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet Stockholms stad
Anna Sehlin – regionråd och ledamot i trafiknämnden för Vänsterpartiet i Region Stockholm

Hållbara städer efter corona

Under coronapandemin har miljontals människor kunnat erfara hur ett liv också kan levas. Plötsligt går luften att andas, fågelkvitter hörs i våra städer, människor slipper slösa bort timmar i ringlande bilköer och bergen kan för första gången på länge skönjas utanför stadsgränsen. Ledarna för många större städer har lovat sina medborgare att återstarten efter corona inte ska bli en återgång till trafikinfernon och luftföroreningar.

I städer som Milano, Rom, London, Paris och Barcelona har miltals med bilväg gjorts om till gång- och cykelvägar. I Paris har nio långa cykelstråk från förorter in till city börjat byggas. Milano är i full färd med att skapa 35 km gång- och cykelväg, kanske det mest omfattande exemplet på konvertering av bilstråk till gång och cykelväg. Bryssel har en stor del av city gjorts om till promenadstråk utan bilar. New York, Seattle och London är exempel på där trottoarer har byggts eller vidgats för att underlätta gående samt minska risken för trängsel och smittspridning. Parkeringsplatser har tagits bort, bland annat Paris har beslutat att ta bort 72 procent av parkeringsytan till förmån för annat. Det här är bara några exempel på de spännande processer som dragits igång i många av världens storstäder.

Återstarten efter pandemin är särskilt viktig i våra städer eftersom 90 procent av världens smittade bor i städer. Det är också i städerna som de största problemen med luftföroreningar och buller finns, problem som lindrats i och med corona. De mest progressiva på området har gått ihop i ett nätverk för en hållbar och rättvis omstart efter corona kallat Global Mayors Covid-19 Recovery Task Force. Syfte: inte en återgång till det gamla med buller och utsläpp. Vision: hållbara städer med ett gott liv för alla. I nätverket är ett drygt 40-tal städer medlemmar, bl a London, Paris, Milano och Barcelona och i Norden Oslo och Köpenhamn, men inte någon svensk stad. Var är Stockholm, Göteborg och Malmö när de hållbara städerna ska byggas efter corona?

Lägg ned Bromma, utveckla Stockholm

Corona är förskräckligt många sätt, men i vissa avseenden ger krisen också oss en möjlighet till att göra nytt och bättre. Jag tänker på Bromma flygplats, nästan mitt i Stockholm. Från Bromma går det företrädesvis inrikesflyg, ex vis till Göteborg, Sundsvall och Malmö. Det här är destinationer som lätt kan nås med tåget till ungefär samma tid. Dagens Nyheter skriver om Brommas osäkra framtid. Coronakrisen ställer frågan på sin spets: När allt färre vill flyga varför ska vi då ha kvar en flygplats mitt i stan?

Allt talar för att flygandet kommer att vara i en nedgång flera år framöver. Att då ha två stora flygplatser i Stockholm faller på sin egen orimlighet. Det kan väl inte vara så att Bromma flygplats ska fortsätta att stå tom månader, kanske år framöver i väntan på att flyget ska återhämta sig?

Lägg ned flyglinjer och ersätt dem med snabbtåg istället. De linjer som inte ersätts med tåg får flytta ut till Arlanda. Dit når man sig ju numera snabbt med Arlanda Express (det privata monopolet över sträckan måste avvecklas och priserna sänkas). Stockholms stads avtal med statliga Swedavia till 2038 måste förhandlas om med sikte på att så fort som möjligt avveckla Bromma flygplats (SVMP-oppositionen i Stockholms stadshus driver detta).

Ett avvecklat Bromma vore en stor seger inte bara för klimatet, utan också för stadsutvecklingen av Stockholm (30 000 nya bostäder, parker, arbetsplatser, skolor och förskolor kan byggas på det gamla flygområdet) liksom kraftigt förbättrad lokal luft- och ljudkvalitet. Tänk att slippa bullret från in- och utflygande plan liksom köerna av taxibilar till och från flygplatsen.

Nu har vi chansen att skapa ett Stockholm med lägre utsläpp, fler bostäder och arbetsplatser. Ta den!

Varför planerar Trafikverket för Östlig förbindelse?

Trots att motorvägen Östlig förbindelse utanför Stockholm inte finns med i den nationella infrastrukturplanen (2018-2029) planerar ändå Trafikverket för projektet. Jag lyfter frågan med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Läs min fråga nedan eller här.

Östlig förbindelse
Skriftlig fråga 2019/20:1603 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Trots att motorvägsprojektet Östlig förbindelse i Stockholm inte finns med i den nationella infrastrukturplanen planerar Trafikverket för bygget. Myndigheten har genom en riksintressespecificering reserverat stora områden i Stockholm där byggnation inte får ske. Det handlar om delar av Norra Djurgårdsstaden, Loudden, Sickla och Hammarby Sjöstad. Trafikverkets agerande äventyrar Stockholms stadsplaner på nya bostäder och arbetsplatser. Så mycket som drygt 4 000 nya bostäder och 6 000 arbetsplatser hotas. Ledningen för Stockholms stad är mycket oroade och vill att infrastrukturministern ska agera.

Av klimatskäl borde inte fler motorvägar byggas i Stockholmsregionen. Dessutom tar nya vägar plats från andra viktiga projekt, något som ovanstående exempel tydligt illustrerar. När mark reserveras för ett projekt som inte ens finns i den nationella infrastrukturplaneringen uppkommer det frågor om vad som ska väga tyngst: planerna på nya bostäder, jobb och klimathänsyn eller en motorväg som inte ens finns i den statliga planeringen.

Trafikverket hänvisar till att Östlig förbindelse är ett så kallat riksintresse, men bygget ingår inte i den nationella infrastrukturplanen. Utpekandet av Östlig förbindelse krockar med andra viktiga målsättningar, som bostäder och arbetsplatser samt ett annat riksintresse: nationalstadsparken. Att muta in stora delar av östra Stockholm förefaller då orimligt.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta åtgärder för att Trafikverkets riksintressespecificering inte ska äventyra Stockholms stadsplaner för bostäder och jobb samt för att nationalstadsparken ska värnas?

Förbifart Stockholm är en klimatkatastrof

Vi skriver i ETC idag om klimatkatastrofen Förbifart Stockholm. Läs där eller nedan.

Förbifart Stockholm är en klimatkatastrof
ETC, 2019-09-18
Varför ska skattemedel gå till att ­stimulera ökad bilism? Befolkningen i Region Stockholm växer och för att nå klimatmålen måste bil­trafiken minska. Enligt Stockholmsöverenskommelsens prognos så måste biltrafiken öka för att med trängselavgifter finansiera den 45 miljarder dyra motorvägen Förbifart Stockholm. Hur ska Förbifarten finansieras om biltrafiken minskar? Vem ska betala om motorvägen blir ännu dyrare?

Om vi ska nå klimatmålen så måste fler ställa bilen och istället ta bussen, cykeln eller gå till jobbet. Vi vill använda de 45 miljarderna till att bygga ut kollektivtrafiken. Då skulle vi få en modern, klimat­smart och tillgänglig kollektivtrafik i världsklass. Vi vill se en kraftig utbyggnad av spår, fler snabb­ussar samt bättre cykelbanor. En väl utbyggd kollektivtrafik minskar utsläppen, kortar bilköerna och ger bättre luftkvalitet.

Fler trafikforskare slår fast att det inte går att bygga bort bilköer. Tvärtom så leder fler motorvägar till fler bilar. Enligt Trafikverkets prognos så kommer biltrafiken att öka med 49 procent till år 2030. Samtidigt har vi bundit oss vid klimatmål som kräver en kraftig minskning av biltrafiken med 20-25 procent till år 2030. Det går inte ihop.

I dag står bilisterna för 90 procent av utsläppen från arbetspendling samtidigt är det resenärer inom kollektivtrafiken som allra mest drabbas av förseningar. Majoriteten av stockholmarna föredrar nya pendel- och tunnelbanelinjer framför Förbifart Stockholm enligt en undersökning av Demoskop. Åtta av tio vill se mer kollektivtrafik och cykelvägar för att lösa stadens trafikproblem, enligt DN/Synovate.

Alla tjänar på en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. Om vi samtidigt sänker priset på SL-kortet eller gör det avgiftsfritt så kommer fler att välja det som är bäst för klimatet.

Just nu står delar av bygget av Förbifart Stockholm stilla eftersom företaget som byggde på Lovön inte kunde garantera säkerheten för sina anställda. Trafikverket bröt kontraktet och nu har det italienska bolaget stämt Trafikverket och kräver ett skadestånd på 836 miljoner kronor.

De har redan sprängt tunnlar och berett mark. Vi kan använda bergrum till andra aktiviteter som bibliotek, livescener och replokaler. En modern storstad måste ge plats för både kollektivtrafik och kultur.

Nu är det dags att den blågröna majoriteten i Stadshuset och Region Stockholm lyssnar på väljarna och satsar på mer kollektivtrafik istället för på motorvägar. Egentligen håller MP med oss. De skriver på sin hemsida: ”Miljöpartiet anser fortfarande att Stockholm behöver mer och bättre kollektivtrafik, inte fler motorvägar.”

Jens Holm (V) Klimatpolitisk tales­person och riksdagsledamot

Anna Sehlin (V) Regionråd i opposition i Region Stockholm

Vi vill skapa ett klimatsmart Storstockholm

Vi skriver på Dagens Samhälle om sommarens torka och hur en munk (bakverket) kan inspirera oss till att ställa om Stockholm till en rättvis och hållbar storstad. Läs här eller nedan.

Vi vill skapa ett klimatsmart Storstockholm
Dagens Samhälle, 2018-08-14
Den svenska sommaren har varit het och torr med många allvarliga bränder. Det är en allvarlig utveckling som med förändringarna i klimatet kommer att bli vanligare och allvarligare.

Den senaste SOM-undersökningen visar att väljarna främst oroar sig för klimatförändringarna och miljöförstöring. Trots detta har valrörelsen hittills dominerats av frågor som lag och ordning, invandring och migrationspolitik. Vänsterpartiet delar svenska folkets oro och ser det som ytterst viktigt att ta klimat- och miljöfrågorna på allvar och arbeta på lösningar.

En inspirationskälla är nationalekonomen Kate Raworths bok om ”Doughnut Economics”. Där lanserar hon en ekonomisk modell i form av munken, bakverket. Munkens yttre kant är de planetära gränserna för ekologisk hållbarhet, som Johan Rockström med flera arbetat fram, och den inre kanten består av de grundläggande mänskliga behovens gränser. Mellan de planetära gränserna och det sociala fundamentet finns ett utrymme för mänskligheten som rymmer både ekologisk stabilitet och social rättvisa. Hon beskriver modellen som en kompass för att leda mänskligheten in i denna ekologiskt säkra och socialt rättvisa zon.

Vänsterpartiet har en politik för att föra Sverige in i denna zon. Vår kongress 2016 antog ett program där vi tog ut riktningen för att bygga ett samhälle där social välfärd och global rättvisa kan uppnås inom ramen för de ekologiskt hållbara gränserna. Vi vill exemplifiera genom att skapa ett Storstockholm för alla. Vi vill skapa ett jämlikt och inkluderande Storstockholm där staden utformas för ett liv som innebär att de planetära gränserna inte överskrids.

Vänsterpartiet i Stockholms stad har varit drivande i att fasa ut kolkraftverket i Värta och i att ersätta det med förnybar energi. Vi vill även bilda ett kommunalt solelbolag och har varit med och satsat en miljard på cykelinfrastruktur.

Bilismen behöver minska, inte bara av klimatskäl utan även för att gaturummet är begränsat. Vi vill ge mer plats till gående, cyklar, kollektivtrafik och levande torg och trottoarer.

För att minska utsläppen i trafiken är satsningar på kollektivtrafiken viktiga. Därför arbetar V i Stockholms läns landsting för lägre taxor för att på sikt nå nolltaxa för alla. För att göra kollektivtrafiken attraktiv och för att klara av att ta emot alla nya resenärer vill vi dessutom satsa på kraftiga kapacitetsförstärkningar och nya linjer. Och för att skapa nya tvärförbindelser och knyta ihop tunnelbanan med pendeltåg föreslår vi bland annat Spårväg Syd och en förlängning av tunnelbanan från Hjulsta till Barkarby, och från Hagsätra till Älvsjö.

Moderaterna vill göra en Östlig förbindelse, tidigare kallad Österleden, till en valfråga och Centerpartiet och stöttar nu denna dinosaurie till vägprojekt. Vi tar starkt avstånd från framtida motorvägsbyggen eftersom de leder till en utspridning och ett ökat bilberoende. Om vi ska lyckas nå klimatmålen och hålla oss innanför den ekologiska ringen i munken kan vi inte genomföra gigantiska satsningar på att bygga för en fortsatt ökning av privatbilismen.

Vi vill skapa en storstad där framkomligheten för gående, cyklister och bussar prioriteras. Ett förslag är att se till att stombussarna lättare tar sig fram och får en ökad hastighet och därmed blir mer attraktiva som färdmedel. De linjer med flest resenärer vill vi elektrifiera för att minska utsläppet av klimatgaser och andra miljöskadliga avgaser. Vi vill bygga en storstad för människorna, inte för bilarna.

Jens Holm (V), kandidat riksdagen
Anna Sehlin (V), kandidat Stockholms läns landsting
Rikard Warlenius (V), kandidat Stockholm stad

Ett dråpslag mot Stockholms stadsutveckling

Jag och Rikard Warlenius skriver i Syre om Bromma flygplats och varför regeringen borde gå vidare med en nedläggning, något som även Stockholms stad efterfrågar. Läs där eller nedan.

Ett dråpslag mot Stockholms stadsutveckling
Syre, 2016-01-19
Det hann inte ens gå en vecka efter klimattoppmötet i Paris innan S-MP-regeringen tog ytterligare ett beslut som gör det svårare att ställa om Stockholm till en klimatsmart region. Tillsammans med motorvägstunneln Förbifart Stockholm kommer fortsatt flyg på Bromma och utbyggd kapacitet på Arlanda att leda till ett ökat fossilberoende.

Regeringen motiverar beslutet med att de måste följa riksdagens tillkännagivande om att de inte vill se en utredning av Bromma flygplats. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) kallade beslutet olyckligt men ansåg att regeringen varit tvungna att ta det. Men stämmer det verkligen? Både nuvarande och förra riksdagsmajoriteten gjorde tillkännagivanden som regeringarna lämnade utan åtgärder. Regeringen borde därför kunna gå vidare med utredningen om Bromma flygplats.

Beslutet att lägga ner utredningen är problematiskt för klimatet men också för stadsutvecklingen. Stockholm växer snabbt och mängden byggbar mark är begränsad. Flygplatsen upptar ett område stort som Östermalm och ligger bara några kilometer från Stockholms innerstad. Dessutom gör flyget att höjden på nya hus begränsas i en stor del av staden och orsakar höga bullernivåer i ett brett band från Barkarby till Bagarmossen. En stor majoritet av Stockholms nuvarande och framtida invånare skulle vinna på att flygplatsen istället omvandlades till en grön och tät stadsdel med tunnelbaneanknytning.

Istället för en nedlagd flygplats ser regeringen nu alltså ut att öka Stockholms flygkapacitet rejält. Swedavia vill öka passagerarantalet på Bromma med 30 procent och utredningen fortsätter att titta på en fjärde landningsbana på Arlanda som kan öka antalet flygrörelser där med över 40 procent.

Flygande är ett stort och växande klimatproblem. Redan 2006 orsakade svenskarnas flygande utsläpp på cirka 9 miljoner ton koldioxid per år, enligt KTH-forskaren Jonas Åkerman. Om inga åtgärder sätts in kommer snart utsläppen från flyget vara större än bilismens cirka 11 miljoner ton och en klimatanpassning av flygbranschen är inte i sikte. En politik för ökat flygande är därför helt oförenlig med det 1,5-gradersmål som regeringen förband sig till i Paris.

En växande region som Stockholm har ett stort behov av ett fullgott och modernt transportsystem. Vägtrafik och flyg behövs, men kapacitetsökningen ska ske genom satsningar på spårtrafik och annan kollektivtrafik. Istället låser regeringen fast regionen i fossila transportsystem som ökar utsläppen. Det är helt fel väg att gå.

Jens Holm (V), riksdagsledamot
Rikard Warlenius (V), ledamot av Stockholms stads fullmäktige

Stockholmare kör mest bil

Vi hör det ofta: Nej, höj inte bensin- eller dieselskatten. Det drabbar människor i glesbygd. Men, det stämmer inte. Åtminstone inte om vi ser till vilka som kör mest med bil. Det är nämligen bilarna i Stockholm, Uppsala och Västra Götaland som rullar längst sträckor. Glesbygdslän som Jämtland, Västerbotten och Norrbotten ligger långt efter storstadsborna i körda mil med bil.

Detta enligt Trafikanalys fordonsstatistik för 2014 (publicerat 25/3-15, se tabell RS7, s 43)

Län:                                                 körda mil 2014
Stockholms län                            1289
Uppsala län                                   1284
Västra Götaland                           1239
Jämtland                                        1183
Norrbotten                                    1178
Västerbotten                                1172
Genomsnitt                                  1222

Det kan också vara viktigt att komma ihåg att det är vanligare att äga en bil i glesbygdslän jämfört med storstadsområdena. I Stockholms län finns det 393 bilar per 1000 invånare, medan siffran för t ex Norrbotten är 560. Se tabell RSK2, s 11, Trafikanalys.