Låt oss säga nej till julskinkan

Läs gärna mitt inlägg på Politikerbloggen: Låt oss säga nej till julskinkan! Där eller nedan. God jul!

Låt oss säga nej till julskinkan
Politikerbloggen, 2012-12-19

Julen ska ju vara kärlekens högtid. Det är då vi förhoppningsvis tänker lite extra på dem som det inte gått så bra för här i livet. Jag föreslår därför att vi skänker våra barn, barnbarn och djuren en extra tanke.

Det är våra barn och barnbarn som kommer att drabbas av våra utsläpp av växthusgaser. Den utsläppsbana vi är inne på just nu leder snarare till en temperaturhöjning på fyra grader än den begränsning på de två som världens länder enats om. Skulle jorden bli fyra grader varmare skulle civilisationen som vi känner den idag vara ett minne blott. Det är vi som är vuxna nu som har ansvaret att lösa problemet, men egentligen blir det våra barn som kommer att få hantera de akuta effekterna av klimatförändringarna; livsmedelskriser, extrema väder, ökade konflikter och miljontals klimatflyktingar. Nej, detta är en utveckling som ingen av oss vill ha.

Men vad har detta med julskinkan på matbordet att göra? Jo, en stor del av våra utsläpp kommer från det vi äter. Och av maten är köttet det som absolut bidrar mest till utsläppen. Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Om inget görs kommer världens konsumtion av kött att fördubblas till 2050 jämfört med 1999 års nivåer. Enligt FAO-rapporten Livestock’s Long Shadow står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. I Sverige handlar det nästan om lika stora siffror. Utsläppen kommer från den stora mängd foder som måste produceras till djuren, i produktionen används stora mängder fossil konstgödsel. När fodret bryts ned i djurens magar bildas stora mängder metan, en stark växthusgas. Avskogningen är en annan viktig effekt av den växande köttindustrin.

Även i Sverige äter vi mer kött än någonsin. Sedan 1990 har konsumtionen ökat med 50 procent. Utsläppen från animaliekonsumtionen i Sverige har därför ökat kraftigt. Nu orsakar den svenska konsumtionen av kött, ägg och mjölkprodukter utsläpp på 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år (se artikeln ”Trends in greenhouse gas emissions from consumption and production of animal food products”, Animal, July 2012). Det handlar om nästan lika stora utsläpp som från alla svenska personbilar.

Vi diskuterar med all rätt de stora utsläppen från långtradare, flygtrafik och massbilism, men hur ofta problematiserar vi det vi äter? Är det rimligt att vi har utsläpp från köttindustrin som växer kanske snabbare än någon annan sektor? Hur mycket kött och andra animaliska produkter är rimligt att äta?

Det är rätt uppenbart att djuren skulle kunna få ett mycket bättre liv om vi åt mindre kött eller inget kött alls. Varje år dödas nästan 3 miljoner grisar i Sverige. En stor del av dessa dödas för att bli skinka på våra julbord. Vem kom inte ihåg de förfärliga bilderna för några år sedan som Djurrättsalliansen hade dokumenterat? Djurrättsalliansen hade varit på helt vanliga svenska anläggningar där den absoluta merparten av grisarna föds upp. Naturliga beteenden för en gris är att kunna böka, beta och bygga bon. Idag försvåras eller omöjliggörs dessa helt grundläggande beteenden när grisarna föds upp under industriliknande former på små utrymmen inomhus på betonggolv. Det är inte ovanligt att grisar får dras med magsår, liggsår och får beteendestörningar som en följd av torftiga uppfödningsmiljöer. Grisar som föds upp enligt KRAV erbjuds ett bättre liv, exempelvis med rätt till utevistelse sommartid. Men dessvärre är de grisar som föds upp på det sättet en försvinnande minoritet (ca 0,8 procent av de slaktade grisarna 2011).

Förra veckan lade Naturvårdsverket fram sin rapport om hur Sverige ska kunna uppnå noll-utsläpp till 2050. Köttkonsumtionens stora miljöpåverkan var ett av de områden som togs upp och Naturvårdsverket rekommenderade en klimatskatt på kött. Jag hoppas nu att detta spännande förslag kommer att bejakas av regeringen. Andra åtgärder man kan tänka sig är att minska animaliernas andel i den offentliga upphandlingen, införa vegetariska dagar på skolor och andra offentliga inrättningar och att satsa offentliga medel på att ta fram fler bra miljövänliga vegetariska livsmedel. Precis som inom alla andra sektorer behövs politiska beslut för att få ned våra utsläpp av växthusgaser och för att göra det bättre för djuren. Vi kan inte lägga hela det ansvaret på enskilda individer.

Men, fram tills att vi har dessa beslut på plats hoppas jag att vi kan bilda en kritisk massa bland svenska folket för att minska köttkonsumtionen. Tänk om vi kunde säga nej till julskinkan och allt annat kött nu när den stora köttfrossarhelgen närmar sig. Som ett kärlekslöfte för våra barn, barnbarn och djuren. Klarar du inte att avstå välj då KRAV-kött och ät mindre kött. Att avstå från kött skulle ge en direkt signal om att vi är många som vill rädda vår planet.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

P S Det finns så mycket annat gott vi kan äta, som inte leder till stora utsläpp och besparar djuren lidande: grönkålssoppa, röbetssallad, cashewnötspaté med rödvinbärsgelé, vegetarisk Janssons frestelse och – ja, för den som vill ha julskinka, finns faktiskt vegetarisk julskinka baserad på baljväxter. Den är god. Jag lovar.

2 reaktioner på ”Låt oss säga nej till julskinkan

  1. Du har rätt.
    Köpte ingen julskinka idag.
    Dom hade kassler för 29.95 kr (1.5 kg).
    Ett fynd.
    Kassler är ju ett djur som finns i massor.
    Jag har sett flera i Vaxholm och även i Leksand.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s