Jaktdebatt i riksdagen

I veckan har vi debatterat jakt och viltvård i riksdagen. Några av de saker jag tog upp var: Jakt måste utföras med ansvar och omsorg, samt att det är en storskalig verksamhet där mer än 1 miljon djur skjuts varje år i Sverige. Därför är det rätt att ställa krav på jägarna och dess organisationer. Det är extremt upprörande att så mycket illegal jakt förekommer i Sverige och att så få fällande domar kommer till stånd. Licensjakten på varg borde avbrytas när den hotar bestånden. Fler organisationer än jägarnas företrädare borde få ta del av pengarna i viltfonden. Det är exempelvis helt orimligt att Jägareförbundet får mer än 100 gånger så mycket pengar som ex vis Naturskyddsföreningen. Systemet måste göras om. Blyhagel borde förbjudas liksom alla former av onödiga och plågsamma jaktformer, inte minst den helt och hållet nattståndna godsjakten som fyller noll funktion annat än ett nöje för direktörer och andra skjutglada med tjock plånbok.

Se hela debatten här (scrolla ned till mitt inlägg samt mitt replikskifte med KD).

Lägg ned pälsindustrin

Idag är jag med på Studio ett (Sveriges radio, P1 strax efter 16.00) för att diskutera pälsindustrin i Sverige. I Norge har regeringen nyligen kommit överens om att förbjuda pälsindustrin där. En ”kontrollerad avveckling”, som de kallar det, ska se till att från och med 2025 ska uppfödning av minkar och rävar vara ett minne blott i landet. I Norge är inte heller pälsdjursuppfödning någon jätteverksamhet, men det handlar ändå om 250 farmer som kommer att avvecklas, vilket kan jämföras med Sveriges 70.

Det är dags att Sverige går samma väg. Det är dags att göra det systematiska utnyttjandet av minkar i minimala burar till historia även i Sverige. Förutom Norge har även Storbritannien, Nederländerna, Schweiz, Österrike, Kroatien samt nu senast Tyskland och Tjeckien fattat beslut om förbud eller hårda funktionskrav på pälsdjursuppfödning.

Vår djurskyddslag slår fast att djur ska hållas väl (§2) och ges möjlighet till ett naturligt beteende (§4). Inget av det är fallet i den svenska pälsindustrin där uppskattningsvis 1 miljon minkar hålls i minimala nätburar utan möjlighet till naturligt beteende. Ett naturligt beteende för en mink är att röra sig över stora ytor, söka föda, klättra och simma. Det är beteende som de inte kan utföra på farmerna. Minkarna på svenska farmer far därför illa, något som märks i s k stereotypt beteende, självstympning, passivitet eller att de får magsår.

Pälsindustrin i Sverige har vid ett flertal tillfällen dömts ut av forskare och veterinärer när djuren inte kan bete sig naturligt. Den stora pälsnäringsutredningen 2003 konstaterade också att den svenska pälsindustrin inte lever upp till djurskyddslagens krav på naturligt beteenden och gav industrin till 2010 på sig att leva upp till lagens krav. Utredningen om ny djurskyddslag (2011) pekade också på att pälsindustrin inte uppfyllde lagens krav. Men idag ser farmerna i praktiken ut som då. Därför är det hög tid att avveckla pälsindustrin. Vi i Vänsterpartiet har föreslagit det flera gånger, nu senast i vår motion Respekt för djuren där vi kräver ändringar i djurskyddslagen så att pälsindustrin avvecklas.

Trots att S och MP tidigare lovat en avveckling av pälsindustrin i Sverige väljer de nu att återigen utreda verksamheten (se utredningsdirektivet här). Det är under all kritik, vilket jag framfört och återigen kommer att säga idag på radion.

Ett svek mot minkarna och väljarna

Jo, jättebra att regeringen äntligen lägger förslag till ny djurskyddslag. Men varför sviker de minkarna, och väljarna? Läs mitt svar nedan eller på DN-debatt.

Ett svek mot minkarna och väljarna
DN-debatt 2018-01-10
Det är välkommet att regeringen sent omsider lägger fram förslag till ny djurskyddslag. Det är positivt att regeringen föreslår förbud mot vissa djurarter på cirkus, högre kompetenskrav för djurhållning, att vanvård av djur i hemmen ska kunna anmälas av bl a socialsekreterare och förbud mot att överge katter. Men varför regeringen återigen vill utreda djurskyddsutredningens förslag om obligatorisk märkning och registrering av katter förstår jag inte. Här borde man gått fram med ett konkret förslag.

Men den största bristen i regeringens förslag är sveket mot den 1 miljon minkar som idag lider i den svenska pälsindustrin. På DN-debatt skriver Sven-Erik Bucht (S) och Isabella Lövin (MP) att Jordbruksverket ska få till uppdrag att granska pälsdjursuppfödningen. Men den svenska pälsindustrin har redan utretts på längden och tvären. Det gjordes bland annat av den omfattande pälsnäringsutredningen (2003:86) och tidigare av Jordbruksverket. För några år sedan konstaterade länsstyrelserna att 85 procent av de svenska minkfarmerna inte följde lagkraven om inredningen i burarna. Efter det har oberoende forskning bland annat konstaterat att en god välfärd för minkar främjas genom att djuren kan röra sig över stora ytor, klättra och ha tillgång till vatten att simma i. Inget av det är fallet i den svenska pälsindustrin.

Alltfler länder väljer hårdare regler eller att helt och hållet förbjuda pälsdjursuppfödning, bland annat Storbritannien, Nederländerna, Österrike, Tjeckien och nu senast Tyskland. Men i Sverige där vi slår oss för bröstet för världens bästa djurskydd staplar regeringen utredningar på varandra. Det är inget regelrätt näringsförbud mot minkuppfödning som behöver införas, utan endast det helt rimliga kravet om att minkarna ska ha rätt till att röra sig, klättra, jaga, dra sig undan och kunna få simma, något som skulle leda till ett slut på pälsindustrin såsom vi känner den. Detta hade kunnat regleras i det förslag till ny djurskyddslag som regeringen nu avser att lägga fram. En alternativ väg hade kunnat vara att precisera dessa krav i de nu gällande föreskrifterna om minkuppfödning, något som inte skulle kräva ett riksdagsbeslut.

Det är en stor besvikelse att regeringen sviker inte bara den miljon minkar som lider på svenska farmer endast för att pälsindustrin ska kunna fortsätta att tjäna stora pengar på att exportera deras hudar till Kina. Regeringen sviker också 8 av 10 svenska väljare som vill att pälsindustrin ska läggas ned (Demoskop 2015). Det är påtagligt att regeringen väjer för att införa en ny djurskyddslagstiftning som kan ge negativa ekonomiska effekter för en specifik näring men stora vinster för djurvälfärden. Vänsterpartiet menar att sådana beslut ibland är nödvändiga om vi vill uppnå ekologiskt hållbart samhälle med hög djurvälfärd.

Hur djur behandlas blir en allt viktigare fråga för svenska folket. Allt fler drar ned på sin köttkonsumtion, blir vegetarianer eller engagerar sig för djuren på annat sätt. Både Socialdemokraterna och Miljöpartiet har tidigare lovat att pälsfarmningen i Sverige ska avvecklas. Att inte agera nu när de har chansen är ett svek mot djuren och väljarna.

Jens Holm (V) riksdagsledamot, miljöpolitisk talesperson

 

Oacceptabelt lidande för grisar

Igår (Aktuellt, ca 20 min) kunde vi se helt oacceptabla bilder av hur grisar plågas vid slakt i Sverige. Jag visste att bedövning med koldioxid inte är särskilt skonsamt, men så här utdraget och plågsamt… det var värre än jag kände till. Med anledning av det kräver jag nu av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att han ska verka för skonsammare bedövningsmetoder. Läs min fråga nedan eller här: Grisarlidande2017-12-15

Lidande för grisar vid slakt
Skriftlig fråga till Sven-Erik Bucht
Torsdagen 14 december visade SVT bilder från svenska slakterier där grisar bedövas genom att föras ned i ett schakt med koldioxid. Bilderna rimmar illa med den bild som medborgarna har av svenskt djurskydd som bland annat handlar om att djur ska skonas från onödigt obehag och lidande vid slakt. Filmer och foton av grisarna under gasning med koldioxid visar skräckslagna djur som kämpar för att få luft genom att sträcka trynena uppåt och kippa efter andan. Ögonvitorna syns, vilket indikerar rädsla. På bilderna ses grisar som kämpar emot, och de försöker ofta resa sig efter att de fallit omkull. Enligt forskarna som studerat koldioxidbedövning är de beteenden som grisarna visar upp tecken på att grisarnas överlevnadsinstinkt är triggad till max och att de kämpar för sina liv.

Bedövningsmetoden orsakar grisarna upp till en minuts smärta och lidande. Koldioxid gör ont att andas in och ger svåra kvävningskänslor, vilket leder till att grisarna upplever ångest under sina sista minuter i livet. Det råder ingen tvekan om att koldioxidbedövning orsakar stort lidande. EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) rekommenderade redan 2004 att det ta fram alternativ till koldioxidbedövning. Ändå är bedövning med koldioxid den vanliga metoden på de stora slakterierna. Under 2016 slaktades omkring 2,5 miljoner grisar i Sverige. Just koldioxid används för att den är billig och för att det går snabbare att använda gruppbedövning med gas än individuell bedövning med el eller bultpistol. Det är de stora flödena vid de stora slakterierna som lett till att koldioxid används. Det är också en fördel att bedöva grisar i grupp, som vid gasbedövning, eftersom grisarna är flockdjur. Ur ett djurskyddsperspektiv är nackdelarna med just gasen koldioxid både väl kända och mycket allvarliga. Det går att ersätta koldioxidbedövningen med bättre bedövningsmetoder, men det kräver vilja och att frågan prioriteras. En viktig början skulle vara att införa ett slutdatum för när koldioxidbedövningen inte får användas längre.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att sätta ett slutdatum och fasa ut koldioxidbedövning vid slakt av grisar?

………………………………………

Jens Holm (V)

Grisar har också rättigheter

grisdebatt_JH

I tisdags debatterade jag med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht om Jordbruksverkets förslag om försämrade uppfödningsvillkor för grisar. Jordbruksverket lägger fram förslaget med argumentet om att konkurrenskraften i svensk livsmedelsindustri måste stärkas, och att det är ett mål från den s k livsmedelsstrategin. Men livsmedelsstrategin säger också att djurskyddet inte ska försämras. Paradoxalt nog talade landsbygdsministern vitt och brett om det goda svenska djurskyddet, men i samma mening försvarade han Jordbruksverkets försämringar. Hur får han ihop det?

Intressant var också att Bucht försökte göra gällande att det fanns vetenskapligt stöd för försämringarna. Vilket då?, frågade jag. Kunde ha ge exempel på en enda oberoende forskare som kunde styrka att tidigare avvänjning av smågrisar (som förslaget handlar om) stärker djurens välfärd. Nej, det kunde han inte.

Jordbruksverkets föreskrifter ska träda i kraft den 1 december, så än finns det chans att stoppa dem. Grisar har väl också rättigheter?

Se hela debatten här.

Se också Djurens Rätts referat av debatten.

Omfattande kostnader för storskalig djuruppfödning

Vi nås då och då av larmen: fågelinfluensa, galna kosjukan, mul- och klövsjuka, mjältbrand, salmonella, EHEC. Det handlar om omfattande epidemier som sprids inom intensiv djuruppfödning. Ibland sprider sig smittorna vidare till oss människor och brukar kallas zoonoser (smittor från djur till människa). Det finns mycket som talar för att det just är den intensiva djuruppfödningen som får smittor att spridas så fort och därmed kunna få så omfattande samhällskonsekvenser. Trots att den intensiva djuruppfödningen sköts av, ofta, vinstdrivande bolag rullas kostnaderna över på samhället. Hur mycket kostar smittor från djur till människor? Jag bad Riksdagens utredningstjänst söka svar på frågan. Resultatet är intressant och du kan läsa det här: Zoonoser_RUT 2017_1261_2017-10-16

Några nedslag från rapporten:
En utredning, Smittskyddsutredningen (2010:106) föreslog att djurägarna skulle få ta ett större ekonomiskt ansvar för sjukdomar relaterade till djur, men förslaget avslogs.

Staten lägger hundratals miljoner kronor per år på att förebygga och åtgärda smittsamma sjukdomar från animalieindustrin, bl a 154 miljoner kr via Jordbruksverket och 138 miljoner kronor via Statens veterinärmedicinska anstalt. Livsmedelsverket spenderar årligen 138 miljoner kr på köttbesiktning, men den summan finansieras av branschen.

Under tioårsperioden 1999-2008 var samhällskostnaden för salmonella 528 miljoner kronor. Den årliga direkta och indirekta kostnaden ligger nu på 80 miljoner kronor, lågt räknat. Salmonella sprids ofta till människa från kycklingkött.

Från fjäderfä sprids också campylobakter, de direkta och indirekta kostnaderna för campylobakterieinfektioner (som ger oss en synnerligen otrevlig form av magsjuka) beräknas till 328 miljoner kronor årligen.

Skulle vi kunna minska dessa kostnader och bättra på folkhälsan? Ja, genom mer växtbaserad kost.

Ha en fin internationell vegandag, idag 1 november!

 

Ska livsmedelsstrategin användas till försämringar för djuren?

Jag skriver på Altinget om grisarna och livsmedelsstrategin. Läs där eller nedan.

Ska livsmedelsstrategin användas till försämringar för djuren?
Altinget, 2017-08-28
Regeringen presenterade, efter långa förhandlingar med de andra partierna, tidigare i år sitt förslag till livsmedelsstrategi. Vi i Vänsterpartiet hade många synpunkter, inte minst kring vikten av att maten måste vara hållbar. Vi fick inte igenom allt, men vi tycker ändå att strategins målsättningar (det var dessa vi kom överens om parlamentariskt) var ett steg på vägen mot mer hållbar matproduktion i Sverige.

Djurskyddet avgörande
En förutsättning för att vi överhuvudtaget skulle ställa oss bakom livsmedelsstrategins mål var att den ökade livsmedelsproduktionen inte får ske på bekostnad av andra viktiga målsättningar, exempelvis djurskydd. I livsmedelsstrategin står det bland annat att nya regler ska tas fram ”utan att göra avkall på viktiga områden som t.ex. konsumentintresse, djurskydd och miljöhänsyn”. Det finns också ett relativt omfattande kapitel om djurskydd/djurvälfärd där strategin radar upp flera goda argument för varför det är bra för Sverige med en god djurvälfärd.

Förvånande förslag från Jordbruksverket
Därför var vi många som studsade till när vi nyligen tog del av Jordbruksverkets förslag till nya villkor för grisuppfödning och slakt. De nya förslagen är klara försämringar för djuren och Jordbruksverket använder just livsmedelsstrategin som argument. I den nya förordningen kommer griskultingar att kunna tas bort från suggan en vecka tidigare än vad som gäller nu. Fler grisar ska också kunna stallas upp på slakterierna, innan slakt.

Kritik från forskare
Förslagen har kritiserats hårt från djurskyddsorganisationer och forskare inom djurvälfärd. Att separera griskultingar tidigare än i dag torde ha mycket negativ inverkan på både suggan och kultingarna som har stort behov av närheten till varandra. En tidig avvänjning av kultingarna ökar risken för sämre djurhälsa och därmed ökad antibiotikaanvändning, enligt flera vetenskapliga studier. Tidigare forskning pekar dessutom på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar.

Att tränga ihop ännu fler djur inför slakt kommer att öka stressen och risken för skador bland djuren. Det är trångt redan som det är på svenska slakterier, något jag själv har bevittnat. Jordbruksverkets förslag torde alltså gå emot regeringens ambitioner om att djurskyddet inte ska försämras i Sverige.

Inget stöd i oberoende forskning
Jordbruksverket kan inte hänvisa till oberoende forskning som stöd för sina förslag. Jordbruksverket argumenterar för förslaget med att produktionen måste öka. Håkan Henrikson, divisionsdirektör för främjande och förvaltning på Jordbruksverket, säger till Sverige television (21/8) att förslagen är i linje med regeringens livsmedelsstrategi och att man inte kan invänta det vetenskapliga råd för djurskyddsfrågor som regeringen i våras beslutade skulle tillsättas. Vad är nu detta? Livsmedelsstrategin säger ju det motsatta, att djurskyddet inte får försämras.

Vad anser ansvarig minister, Sven-Erik Bucht. Tänker han låta sitt flaggskepp, livsmedelsstrategin, användas för att försämra för djuren? Vad anser andra socialdemokrater och miljöpartister?

Jordbruksverkets förslag måste kastas i papperskorgen. Sverige ska vara ett land där djuren får det bättre, inte sämre.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

Försämra inte för grisarna

Extremt upprörande att Jordbruksverket föreslår försämringar för Sveriges grisar. Tänker landsbygdsminister acceptera att hans livsmedelsstrategi används som argument för att försämra för djuren? Se min fråga till Bucht nedan (snart på riksdagen.se).

2017-08-21
Försämra inte för grisarna

Skriftlig fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht av Jens Holm (V)
Jordbruksverket ämnar lägga fram ett förslag om försämrade villkor för uppfödning av grisar. I den nya förordningen kommer griskultingar att kunna tas bort från suggan en vecka tidigare än vad som gäller nu. Fler grisar ska också kunna stallas upp på slakterierna, innan slakt. Förslagen har kritiserats hårt från djurskyddsorganisationer och forskare inom djurvälfärd. Att separera griskultingar tidigare än i dag torde ha mycket negativ inverkan på både suggan och kultingarna som har stort behov av närheten till varandra. En tidig avvänjning av kultingarna ökar risken för sämre djurhälsa och därmed ökad antibiotikaanvändning, enligt flera vetenskapliga studier. Tidigare forskning pekar dessutom på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar. Att tränga ihop ännu fler djur inför slakt kommer att öka stressen och risken för skador bland djuren. Det är trångt redan som det är på svenska slakterier, något jag själv har bevittnat. Jordbruksverkets förslag torde alltså gå emot regeringens ambitioner om att djurskyddet inte ska försämras i Sverige.

Jordbruksverket kan inte hänvisa till oberoende forskning som stöd för sina förslag. Jordbruksverket argumenterar för förslaget med att produktionen måste öka. Håkan Henrikson, divisionsdirektör för främjande och förvaltning på Jordbruksverket, säger till SVT 21/8 att förslagen är i linje med regeringens livsmedelsstrategi och att man inte kan invänta det vetenskapliga råd för djurskyddsfrågor som regeringen i våras beslutade skulle tillsättas.

Min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht är:
Är det statsrådets bedömning att förslaget, med bristande vetenskapligt underlag, som försämrar livsvillkoren för grisarna under uppfödning, kan accepteras inom ramen för livsmedelsstrategin och våra nationella ambitioner gällande djurvälfärden?

………………………………………

Jens Holm (V)

Bort med bly från skogen

Betydande mängder bly sprids i våra skogar som en direkt följd av jägarnas blykulor. Tänker miljöministern verka för ett förbud mot bly i jaktammunition? Se min skriftliga fråga. Svar om en vecka.

Fråga 2016/17:1262 Förbud mot bly i ammunition vid jakt
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Nyligen konstaterades i en studie att kungsörnar som äter inälvor som lämnats kvar från jakten blir förgiftade om djuren skjutits med blyhaltig ammunition eller om örnarna äter skadskjutna djur. Splitter från blykulor orsakar förgiftning, vilket försämrar örnarnas flygförmåga. Ett förbud mot blyammunition är troligen det enda sättet att rädda örnarna.

Studien har letts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med bland annat Naturhistoriska riksmuseet, Umeå universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt örnforskare i USA. Man konstaterar att kungsörnar med högre blyhalter rörde sig mindre och flög lägre än kungsörnar med låga blyhalter. Men analyser indikerar att redan låga blyhalter kan öka dödsrisken hos kungsörn.

Blyproblemet är förmodligen inte bara begränsat till älgjakten utan förekommer vid all jakt då blyammunition används och där även skadskjutna djur utgör giftig föda för kungsörn och andra asätare.

Att bly i jaktammunition är både ett hälso- och ett miljöproblem har redan tidigare konstaterats, och många andra länder har förbud eller delvis förbud mot att använda bly i jaktammunition.

Mot denna bakgrund ställer jag frågan till miljöminister Karolina Skog:

Avser miljöministern att verka för att ett totalförbud införs för bly i jaktammunition?

Tjuvjakten måste stoppas

Den illegala jakten är ett stort problem för alla vilda djur och för samhället i stort. Kanske så många som 50 vargar, av ca 300 totalt, skjuts ihjäl i tjuvjakt varje år. Var tionde örn har hagel i kroppen som en följd av illegal jakt. Licensjakten på varg som tilläts fr o m 2015 skulle vara ett sätt att få ned den illegala jakten, men så har det inte blivit. Trots att tjuvjakten är så utbredd utdöms endast en fällande dom per år för grovt jaktbrott.

Det är uppenbart att tillräckligt inte görs för att stoppa den illegala jakten. Därför har jag tagit initiativ till interpellationen nedan. Debatt fredag 5 maj i riksdagens kammare. Läs nedan eller här.

Interpellation 2016/17:453 Illegal jakt på rovdjur
av Jens Holm (V) till Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)
Rovdjuren, som står högst upp i näringskedjan, spelar en viktig roll för våra ekosystem. För att våra ekosystem även i framtiden ska vara hållbara med en rik biologisk mångfald bör de stora rovdjuren tillåtas att nå långsiktigt livskraftiga nivåer. Därutöver har Sverige som land en skyldighet att bromsa utarmningen av biologisk mångfald.

För de svenska stammarna av våra stora rovdjur är den illegala jakten en av de faktorer som begränsar storleken. Forskaren Håkan Sand vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedömer att den illegala jakten på kort sikt är den enskilt största dödsorsaken bland vargar och att den därmed är begränsande för tillväxten av stammen.

Obduktioner av varg på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ger tydliga belägg för att illegal jakt på varg sker. Detta genom att vargarna haft hagel i kroppen och hageljakt inte är tillåten vid licensjakt. Etablerad forskning visar dock att de vargar som dödas illegalt och som upptäcks genom obduktioner på SVA bara är toppen på ett isberg. Enligt Håkan Sand kan uppemot 50 vargar dödas illegalt årligen.

En iakttagelse man kan göra är att illegal jakt på varg inte har upphört trots att licensjakt genomförts ett antal år.

Även för kungsörnen är situationen allvarlig när det gäller illegal jakt där omkring 10 procent av örnarna har hagelskador enligt organisationen Kungsörn Sverige. Även för våra övriga stora rovdjur finns problematiken med illegal jakt. I norra Sverige pågår för närvarande en omfattande utredning gällande illegal jakt på järv och björn.

Trots det till synes allvarliga läget lyckas inte det svenska rättsväsendet fastställa mer än knappt en fällande dom för grovt jaktbrott per år i Sverige. Enligt miljöåklagare Christer Jarlås är det här en brottslighet man kan ägna sig åt utan någon större upptäcktsrisk.

Vänsterpartiet anser att omfattningen av den illegala jakten på våra stora rovdjur är ytterst allvarlig. Den försvårar uppfyllandet av våra nationella och internationella förpliktelser och målsättningar om att bevara våra hotade arter och deras funktion för våra ekosystem. Därutöver förorsakar den i många fall stort lidande för djuren.

Vår bedömning är att det krävs ytterligare åtgärder för att motverka den illegala jakten. Självfallet ligger ett stort ansvar på rättsväsendet att hantera brottslighet. Men för att stärka arbetet mot illegal rovdjursjakt krävs även en fungerande länk med naturbevakare, jakttillsynsmän och jägare för att brott ska kunna beivras genom ett fungerande rättssystem.

Med anledning av det ovan nämnda vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att stärka arbetet mot illegal rovdjursjakt?