Budget för 2017 – steg framåt

Regeringen och Vänsterpartiet har nu presenterat förslaget till statsbudget för 2017. På det hela taget är det en budget som tar steg i rätt riktning, men mycket mer skulle behöva göras. De extra tio miljarderna till Sveriges kommuner, mer pengar till skolan och annan välfärdsverksamhet, höjt bostadsbidrag, höjd sjukersättning och många andra bidragshöjningar som går till dem med minst plånbok, vissa skattehöjningar för höginkomsttagare, jämställdhetsmyndighet och överlag bra satsningar på jämställdhetsområdet är exempel på viktiga reformer som Vänsterpartiet varit med och drivit igenom. Rättvisan får också genomslag i budgeten genom ökade transfereringar från rik till fattig samt något höjda skatter för höginkomsttagare. Därmed är den snedvridande effekten av den borgerliga politiken över. Nu ökar inte klyftorna längre mellan rik och fattig och mellan män och kvinnor.

På miljö- och klimatområdet sticker följande satsningar ut som särskilt positiva, flera av dem bär också ett tydligt V-avtryck.

• Ytterligare 100 miljoner kr till lokala klimatinvesteringar, det s k Klimatklivet. From 2017 totalt 700 milj kr/år.
• Skydd av värdefull natur och åtgärder för värdefull natur (nationalparker, naturreservat, bättre underhåll av dessa m m). Ligger kvar på de höga nivåer som regeringen+V tidigare höjt dem till; ca 2,3 miljarder kr/år.
• Investeringar i utbyggd järnväg och järnvägsunderhåll, totalt 8,7 miljarder kr fram till 2020, den absolut största andelen går till järnvägen.
• Elbusspremie 100 milj kr/år.
• Kraftig höjning av investeringsbidraget för solceller (ett åttafaldigande enligt Stefan Löfven, se sid 4).
• Mer pengar till kemikaliearbetet genom ca 260 milj kr/år till Kemikalieinspektionen.
• Ca 850 milj kr/år till miljösanering (dubbelt så mycket som borgerliga regeringar anslog).
• Ungefär 1 miljard kr/år till det viktiga havsmiljöarbetet samt Havs- och vattenmyndigheten.
• Stadsmiljöavtal för hållbarare stadsplanering och utbyggd kollektivtrafik 750-1000 milj kr/år (stegvis ökning).
• 3R-center för färre djurförsök, 15 milj kr/år.

Det är inte helt lätt att få överblick över en statsbudget. Satsningar över tid blandas friskt med insatser för ett enda år. Ibland talar man om en höjning med si och så mycket, ibland om det totala anslaget. Ibland räknar man helt enkelt fel som när regeringen missade två miljarder i klimatsatsningar nyligen och var tvungna att korrigera detta.

Hur ska man få överblick? Det enklaste tycker jag är att titta på den s k utgiftsutvecklingen som finns i varje utgiftsområde (statsbudgeten har totalt 27 utgiftsområden). De flesta av de satsningar som rör klimat och miljö står att finna i  utgiftsområde 20 i budgeten (3R finns i UO23). På sid 14 i UO20 finns utgiftsutvecklingen för miljö- och klimatområdet (se nedan). Här ser man att de totala utgifterna för 2017 beräknas bli 7,633 miljarder kr. Hur mycket är då detta? Ja det kan jämföras med den borgerliga regeringens budget som år 2013 budgeterade 4,249 miljarder kr för samma område. Alltså, dagens regeringen lägger hela 80 procent mer på miljö- och klimatbudgeten än vad den borgerliga regeringen gjorde. Här om någonstans ser vi en glasklar skillnad mellan höger och vänster i politiken. Med S+MP+V får vi nästan dubbelt så stora miljö- och klimatinvesteringar som med de borgerliga. Det är inte illa!

Anslagen för miljö och klimat, UO20, budget för 2017:

Anslagen för miljö och klimat, UO20, budget för 2013 (borgerligt styre):

Ett annat sätt att uttrycka klimatsatsningarna är att tala om anslagen fram till 2020 som då landar på totalt sett 12,9 miljarder kr enligt regeringen när de tillslut har räknat rätt.

Allt det här är bra. Men det behövs mycket mer. Vi behöver stora investeringar i vårt land för att ta oss ur massarbetslösheten, ta hand om alla nyanlända och inte minst ställa om till ett helt och hållet samhälle med ingen eller minimal klimat- och miljöpåverkan.

Gällande just denna budget återstår en sak att kommentera. Jag är förbryllad över att många av de riktigt stora reformerna kommer så sent, många efter 2018? Detta rör inte minst järnvägsinvesteringarna. Efter 2018 har redan valet varit och därför ökar osäkerheten i vad som blir av och inte. Dessutom måste en regering som verkligen tror på sin reformpolitik rulla ut den nu. Det är ingen ide att vänta. Vill man dessutom vinna valet 2018 behövs konkreta förändringar här och nu.

Vi i Vänsterpartiet får helt enkelt fortsätta att driva på för ökad rättvisa och större klimatansvar i regeringens budget. Och att det inte förslår att vänta till 2018, 2019, 2020…