Ta kontroll över plasten

Plast blir ett allt mer förekommande avfall som sprids i naturen och inte minst i våra hav och vattendrag. Plastproduktion ger också ökade utsläpp av växthusgaser när plasten till absolut största delen görs på fossilt material. Idag finns stora möjligheter att hushålla bättre med plast. Vi måste totalt sett använda mindre plast. Men rätt använt kan plast också göra stor nytta. Plast är ett lätt material, kan förlänga livslängden på livsmedel och återvinns vid relativt låga temperaturer (= låg energiåtgång).

Ibland görs plastanvändningen till en individfråga; du och jag ska försöka minska vår användning i vardagen. Men våra möjligheter att påverka utbudet av plastförpackningar och överlag användning av plast är begränsat.

Därför välkomnar jag den gedigna utredning (SOU 2018:84) om plast som nyligen presenterats, en utredning som efterfrågar tydligare politisk styrning av plastanvändningen. För ett par veckor sedan gav jag Riksdagens utredningstjänst i uppdrag att titta närmare på plastanvändningen i världen och i Sverige i synnerhet. Även om det finns uppskattningsvis 700 olika plastsorter på marknaden är det endast handfull som används i stor utsträckning (60 procent av plastanvändningen i Europa utgörs av sex olika plastslag). Därför borde vi kunna ställa mycket hårdare krav på att all plast som används måste kunna materialåtervinnas (med en del undantag för sjukvård och andra nischbranscher).

Läs gärna min rapport från RUT här: Plastmaterial och plaståtervinning – RUT 2018_1193

Några nedslag:

  • I världen produceras 322 miljoner ton plast per år. Plastproduktionen har ökat exponentiellt sedan efterkrigstiden. Jämfört med i början på 1960-talet produceras nu 20 gånger mer plast än då (från 16 miljoner ton 1964 till 322 år 2015). 84 procent av dessa är s k termoplaster där de flesta är lätta att återvinna.
  • Varje år hamnar 8 miljoner ton plast i våra hav. I dagsläget finns 150 miljoner ton plast i havet. Plastavfallet i vår natur ökar exponentiellt i takt med ökande användning och undermålig insamling och återvinning.
  • Plastproduktionen i EU ligger på 58 miljoner ton, där 40 procent går till förpackningar (varav de flesta är engångsförpackningar), 20 procent byggnadsmaterial och 10 procent till fordonsindustrin. Där har vi de största användningsområdena.
  • Sverige exporterar betydande mängder plast som vi själva skulle kunna materialåtervinna. Vi exporterar – i storleksordning – till Tyskland, Kina, Polen, Nederländerna, Litauen och Malaysia.
  • Kina införde nyligen förbud mot avfallsimport, något som glädjande nog har minskat exporten kraftigt dit. Avfallshanteringen i Kina finns goda skäl att ifrågasätta från ett miljöperspektiv. Det finns en stor risk att Malaysia istället seglar upp som en stor avfalls-/plastmottagare med tveksam miljönytta.
  • Plastexport är inte anmälningspliktigt, vilket gör att plastexporten/dumpningen är svår att kontrollera.
  • Det är glädjande att Platskretsen nu bygger en ny sorteringsanläggning i Motala, något som borde leda till att vi kan ta hand om vårt eget plastavfall bättre. Men för att det ska göras optimalt krävs mer politiska beslut avseende utsättning av plats på marknaden, insamling av plast och återvinning. Den ovan nämnda plastutredningen borde kunna vara ett steg på vägen, men vi behöver en regering som omsätter förslagen i praktiken.

Vänsterpartiets miljö- och klimatpolitik

Det är fantastiskt att det blivit sådant stort intresse för miljö- och klimatfrågor i valrörelsen. Enligt en ny undersökning är miljö den näst viktigaste för svenska väljare just nu. Klimatförändringen är också det fenomen som oroar svenska folket mest. Därför har väljarna rätt att kräva genomtänkta svar på hur vi möter vår tids stora utmaning, klimatförändringen.

Just nu får jag många mejl från väljare som vill veta vad vi gör för miljön och för att motverka klimatförändringen. Nedan ett axplock ur Vänsterpartiets miljö- och klimatpolitik.

Investeringsledd klimatomställning
Ställa om industrin, hållbara transporter, 100 % förnybart, klimatrenovera byggnader – ja, allt det kommer att kosta stora summor pengar. För det ändamålet vill vi inrätta en grön investeringsbank med minst 100 miljarder kr i eget kapital. Vi inspireras av Storbritanniens Green Investment Bank (jag skrev några rader om det) som har lyckas mobilisera stora summor för hållbara investeringar. Hög tid för Sverige att göra detsamma!
Förbjud nybilsförsäljning av fossilt drivna bilar senast 2025.
Våra 4,5 miljoner personbilar står för ungefär 10 miljoner ton utsläpp av växthusgaser varje år. De orsakar dessutom dålig luft i våra städer, något som försämrar folkhälsan. Vi vill förbjuda nybilsförsäljning av bensin och dieselbilar från senast 2025. Ett sådant förbud blir en tydlig signal till industrin om att driva på det teknikskifte för elektrifiering  (och vätgas och biogas) som vi står inför. Vi har också varit med och infört bonus- malussystemet som gör att du får ett bidrag när du köper en ny miljöbil. Bidraget finansieras med en skatt på bilar med stora utsläpp. Snart kommer det att finnas gott om el- och laddhybridbilar på andrahandsmarknaden, något som kommer göra att fler människor kommer kunna köpa en bil med små eller inga utsläpp.
Satsa på kollektivtrafiken
Vi vill ha ökade anslag till kollektivtrafiken. Det ska vara billigare och enklare att resa kollektivt än idag. Vi vill testa gratis kollektivtrafik i två regioner i Sverige för att på sikt kunna införa det i hela landet.
Fasa ut de miljöskadliga subventionerna.
Det handlar om upp till 60 miljarder kronor varje år som går till det som smutsar ned och förstör miljön.
Vi vill också ha nya placeringsdirektiv för AP-fonderna med krav på fossilplaceringar ska divesteras. Det är orimligt och ohållbart att stora delar av våra pensionspengar är placerade i några av världens värsta fossilbolag.
Minska utsläppen från flygsektorn.
Vi ser flygskatten som ett bra första steg, men mycket mer behövs. Arlandas planerade expansion är i sammanhanget helt vettlös och måste stoppas. Det har vi lyft upp med regeringen. De många subventionerna – direkta som indirekta – måste också avvecklas.
Minskad köttkonsumtion.
Vi verkar för en minskad köttkonsumtion och vill ha en handlingsplan för det. Vi har motionerat om 25 % lägre köttkonsumtion till år 2025 som ett första steg. Vi tror särskilt att vi inom offentlig sektor, som skolor, kan erbjuda mer växtbaserad mat och mindre kött. Vi vill testa konceptet vegonorm för att öka efterfrågan på vegmat. Ny innovativ växtbaserad mat ska kunna få offentligt stöd för att utveckla sin verksamhet.
Minska utsläppen från all konsumtion
Vänsterpartiet har som enda parti föreslagit till riksdagen att vi ska ha ett kompletterande mål och åtgärder för våra konsumtionsbaserade utsläpp. Utsläppen från vår konsumtion – och utrikesflyget – orsakar lika stora utsläpp utanför vårt lands gränser som de utsläpp som vi skapar i Sverige. Därför behöver vi också minska dessa utsläpp. Här kan ni se när vi lyfter den frågan mot regeringen (dessvärre vill regeringen inte i dagsläget ha ett mål för konsumtionsutsläppen). I vår klimatmotion (se nedan lyfter vi också de konsumtionsbaserade utsläppen).

Ni kanske har noterat att Naturskyddsföreningen pekade ut Vänsterpartiet som bästa miljöparti i sin stora granskning. Jag tycker det är ett kvitto på att vi driver en bra politik. Vi är stolta över det, men inte nöjda. Det blir vi inte förrän Sverige är på rätt kurs mot ett hållbart och rättvist samhälle. Det gör vi med röd politik för grön omställning!

Här finns ett antal av våra viktigaste motioner på miljö- och klimattemat:

Klimaträttvisa

Sammanhållen järnväg och kollektivtrafik

Transportsnål samhällsplanering

Miljöanpassad vägtrafik

Hållbar sjöfart

Minskad köttkonsumtion

Biologisk mångfald (med skog)

En långsiktig och hållbar energipolitik

Ökad cykeltrafik

Ekocid

Färre kemikalier i vår omvärld

Jag har haft mängder av riksdagsdebatter på miljötemat. Det enklaste är att söka efter dem på min riksdagssida. Även på min Facebooksida finns många videoklipp och annat jag gjort i riksdagen. Är det någon debatt du ska se så missa inte min senaste interpellationsdebatt med Isabella Lövin (MP) om Klimatriksdagens förslag till oss politiker.

Missa inte heller vårt inlägg om hur vi bygger ett klimatsmart Stockholm.

Mitt Almedalen 2018

På plats i Almedalen. Just debatterar klimat, skog, havspolitik, kemikalier och annat hos Naturskyddsföreningen. Också planterat träd hos Vi-skogen. Det är full fart med andra ord. Och idag är det ju också Vänsterpartiets dag. Nedan mina debatter/seminarier. Obs! Jag skriver inte ut alla bilaterala möten och andra mindre publika arrangemang jag medverkar på. I praktiken är mitt program fullt. Vill du träffa mig och växla ett par ord – gör det – kom isåfall fram direkt efter en av debatterna nedan.

Må 2/7 – Vänsterpartiets dag
8.00-9.30 Miljödebatt, Naturskyddsföreningen, Donners Brasseri
14.00-14.45 Efter Brexit, Europahuset, debatt, H522, Strandv
15.00-15.45 Fika med VD, miljöutfrågning av företagsledare, Hagainitiativet m fl,
Europahuset.
20.15-20.30 Vegomingel, utfrågning, Djurens Rätt, Södra Kyrkog 6A.

Ti 3/7
10.30-11.45 Djurdebatt, Djurens Rätt, Djurskyddet m fl. Högskolan D22.
11.45-12.45 Carbon Law, klimatdebatt, WWF, Future Earth m fl Korsg 4.
13.00-13.30 Utfrågning om Vs klimatpolitik. Klimatriksdagen/Miljö & Utveckling.
Teaterskeppet.
14.00-15.30 Återvinningsindustrierna, cirkulär ekonomi. Debatt. Hamngatan 3

On 4/7
10.00-11.00 Skogsdebatt, Naturskyddsföreningen, Donners Brasseri.
13.00-13.45 Fossilfritt 2030, debatt, Gotlands museum, Strandv 14.
15.30-16.15 WWF mfl, ungdomsworkshop/mingel, Strandv H521.
17.50-19.10 Vad vill partierna egentligen? Debatt Syre, Södra kyrkog 6.

To 5/7
10.00-10.45 Marint skydd, debatt Naturskyddsföreningen, Donners Brasseri.
15.30-16.15 Östersjön, fiskedebatt Östersjöcentrum, Almedalsbiblioteket.
Kväll hemfärd med båt.

Vattenkraften och den biologiska mångfalden

Idag har vi debatterat vattenkraft och vilka miljökrav vi ska ställa på den. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är bra att regeringen lägger fram förslag om att vattenkraften måste ha moderna miljötillstånd. Men förslaget har tyvärr många brister. Varför inte ställa krav på de tusentals dammar som finns i Sverige och där ingen el produceras öht? Varför en helt och hållet underfinansierad fond? D v s det kommer inte bli tillräckliga miljöåtgärder; omlöp för fisken, restaurering av områden, uppbrytning av dammar etc. Och varför föreslår S/MP-regeringen att våra vattenmyndigheter ska lägga sig UNDER EUs miljökrav gällande klassificering av vatten vid vattenkraftsverk?

Kanske går svaret att finna i det faktum att S/MPregeringen har gjort upp med M, C och KD i detta. Då blir tyvärr miljöinnehållet därefter. Underbetyg!

Se hela debatten här.

V bäst för miljön

Vänsterpartiet var bästa partiet för miljön konstaterade Naturskyddsföreningen nyligen när de gått igenom den förda politiken under mandatperioden. Nu är V och MP de två partier som svarar ja på de 18 miljöreformer som organisationen ställt frågor om. Inte oväntat för mig som nu varit miljöpolitisk talesperson i åtta år för Vänsterpartiet, men inte desto mindre härligt med ett kvitto på vårt enträgna miljö- och klimatarbete.

Röd politik för grön omställning! Så lyder omställningen hos oss!

Läs gärna vårt omställningsprogram, eko-eko.

Ore skogsrike i riksdagen

Oreskogsrike_riksdagen

Debatt med miljöministern om Ore skogsrike, Dalarna.

Tänker regeringen agera för att stoppa avverkningen av skogen i Ore skogsrike, norra Dalarna? Jag tog upp frågan idag med miljöminister Karolina Skog. Dessvärre gav hon inte mig det svar jag ville ha, men hon försäkrade att Sveaskog måste följa det uppdrag regeringen gett dem. Men då borde ministern och regeringen kunna agera. Läs vårt replikskifte. Se också det öppna brev som miljörörelsen idag skickat till regeringen om Ore skogsrike och som miljöministern sa till mig att hon hade tagit del av.

Rädda Ore skogsrike

Sveaskog vill avverka ett stort område med mycket skyddsvärd skog, Ore skogsrike, utanför Rättvik, Dalarna. Sveaskog äger vi tillsammans. Regeringen har därför alla möjligheter att styra bolaget så att de tar större miljöhänsyn. Tänker regeringen göra det? Se min interpellation nedan eller här. Debatt planerad till ti 27/2 med näringsminister Mikael Damberg. Miljörörelsen har en bra debattartikel idag på samma tema, Stoppa avverkningen av Ore skogsrike.

Avverkningshot i skogar med höga naturvärden
Interpellation 2017/18:363 av Jens Holm (V) till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Det har genom åren kommit ett antal rapporter om brister i Sveaskogs naturvårdsarbete. Vi i Vänsterpartiet är fullt medvetna om att Sveaskog inte är det enda skogsbolaget som brister i detta avseende, och att det även finns fall där Sveaskog har genomfört naturvårdsåtgärder som bör framhållas. Men Sveaskog är ett statligt skogsbolag som ägs av oss alla, vilket enligt Vänsterpartiets uppfattning bör innebära att höga krav bör ställas på att ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn inte ställs åt sidan för att bolaget ska ge ekonomisk avkastning till staten. Samtidigt är det ställt utom allt tvivel att statliga Sveaskog avverkar skyddsvärda skogar, trots regeringens uttalade ambition att skyddsvärda skogar ska bevaras och inte avverkas. Att säkerställa att statens eget bolag inte avverkar skyddsvärda skogar, och därmed ställer ekologisk hållbarhet och miljöhänsyn åt sidan, måste rimligen vara utgångspunkten för varje regering som värnar om ett ekologiskt och långsiktigt hållbart skogsbruk.

Det finns ett flertal exempel på att Sveaskogs naturvårdsarbete tydligt brister i både transparens och hänsyn. Naturskyddsföreningen har vid ett flertal tillfällen lyft behovet av att de naturvärdesinventeringar som bolaget gör inför avverkningsplaner blir offentliga för allmänheten. I dag kan bolaget förändra klassificeringen av ett skogsområde som frivilligt skyddas till att bli en skog för produktion utan att det kommer till allmänhetens kännedom. Inte heller kommer själva grunderna för denna omklassificering allmänheten tillkänna. När Sveaskog vägrar redovisa sina inventeringsresultat framstår det som att bolaget har något att dölja, i synnerhet när det kommer till skogar där ideell naturvård har kunnat påvisa mycket höga naturvärden. Att tillgängliggöra Sveaskogs inventeringar för allmänheten skulle dock kunna stärka bolagets trovärdighet i naturvårdsarbetet.

Genom åren har Sveaskog även genomfört ett flertal slutavverkningar i skogar som varit dokumenterat skyddsvärda. För tillfället finns ett akut hot mot de skyddsvärda skogarna vid Norra Brännvinsberget och Södra Ormtjärn i Ore skogsrike i Rättviks kommun. Sedan mitten av december finns både miljöorganisationer och ideella naturvårdare från Dalarna på plats i området för att bevaka utvecklingen och framföra krav på att skogarna skyddas från avverkning. År 2016 avverkade Sveaskog ett av områdena på Brännvinsberget trots att bolaget informerats om de höga naturvärden som fanns där. I det avverkade området hade Naturskyddsföreningen dokumenterat mer än 160 fynd av 40 olika signalarter, varav 26 stycken rödlistade.

Jag är starkt oroad över de många signaler jag får runt om i landet om att Sveaskog avverkar dokumenterat skyddsvärda skogar med livsmiljöer för en mängd hotade och rödlistade arter. Det får mig att undra om Sveaskogs avkastningskrav är så högt satta att bolaget bedömer att de måste avverka skyddsvärd skog för att nå sina ekonomiska mål.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

1. Avser ministern att vidta några åtgärder för att, via ägardirektiven, förändra styrningen av Sveaskog så att bolaget ges utrymme att öka sitt naturvårdsarbete och därmed sluta avverka livsmiljöer för hotade arter?

2. Avser ministern att vidta några åtgärder för att bolagets transparens, och därmed trovärdighet gentemot allmänheten, i naturvårdsarbetet ska kunna öka?

3. Tänker ministern vidta några åtgärder med anledning av nuvarande hot mot de skyddsvärda skogar i Ore skogsrike som förvaltas av Sveaskog?

Gå till botten med Bolidens giftdumpning

Jag och Eva Zetterberg (V), tidigare ambassadör i Chile och tidigare vice talman i svenska riksdagen kräver att Boliden ska gå till botten med sin giftdumpning i Chile samt att svenska regeringen ska skärpa reglerna kring dumpning av miljöfarligt avfall. Läs vårt inlägg i Norrländska socialdemokraten eller nedan.

Gå till botten med Bolidens giftdumpning
NSD 2018-02-01
Om några veckor väntas domen om det svenska gruvbolaget Bolidens dumpning av miljöfarligt avfall till Chile komma. 800 invånare i staden Arica i norra Chile har stämt Boliden inför Skellefteå tingsrätt för de allvarliga hälsoskador de drabbats av sedan Boliden 1984 via ett chilenskt företag dumpat 21 000 ton giftigt avfall i staden.

Avfallet innehöll bland annat en stor mängd arsenik och bly. Rättegången har förberetts i fyra år och skadorna är gediget dokumenterade – cancerfall, hudförändringar, infertilitet, skadade foster. 1984 fanns ingen lagstiftning som uttryckligen förbjöd sådan export. Det chilenska bolaget Promel skulle utvinna metaller och täcka avfallet. Men inget gjordes, några år senare byggdes bostäder i närheten och det chilenska bolaget gick i konkurs.

Deponeringen skedde under diktatorn Pinochets tid då ingen hänsyn togs till fattiga invånares hälsa eller krav ställdes på företagen. När demokratin återställdes i Chile 1990 hade regeringen fullt upp med att återupprätta respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska regler. Frågan om stöd och hjälp till Aricaborna kom redan år 2000 när Aricas borgmästare besökte Sverige. I bland annat brev till utrikesminister Anna Lind, Boliden och Sida undersöktes möjligheterna att gå in med stöd. Trots uppenbara behov och kompetens för både miljösanering och hälsoundersökningar saknades vilja från Boliden att agera.

Filmen Blybarnen visades i svensk TV 2009. Där intervjuas Bolidens dåvarande miljöchef Rolf Svedberg som tillstyrkt affären och förklarar gråtande att beslutet var fatalt. Efter visning i chilensk TV blev reaktionerna starka och chilenska parlamentariker kontaktade svenska ambassaden, men varken Boliden eller svenska regeringen vidtog någon åtgärd.

Bolidens agerande gentemot Aricaborna och Chile är upprörande och vi förväntar oss att Skellefteå tingsrätt äntligen ska se till att Boliden får betala skadestånd till de drabbade. Det än mer allvarliga är att detta inte utgör ett enstaka misstag som skedde för mer än trettio år sedan.

På senare år har ett flertal liknande fall kommit till allmänhetens kännedom. Företaget Holy House Shipping har skrotat flera fartyg vid den indiska kusten. Sedan 2011 har tolv europeiska fartyg skrotats där för att undgå att följa EU:s hårdare regler om skrotning. I stället drabbas indierna av allvarlig miljöförstöring. Ett annat svenskt företag, Swerec, uppges ha dumpat plastavfall i Lettland.

Bolidens och andra svenska företags oansvariga agerande förstör för andra seriösa svenska företag och solkar Sveriges internationella anseende i miljö- och klimatfrågor. Det måste vara ett slut på det nu. Boliden måste ta sitt ansvar och stödja de personer som drabbats av de gifter företaget har dumpat.

Vi behöver också en hårdare lagstiftning mot dumpning av miljöfarligt avfall. Vi välkomnar den riksdagsmotion ett antal företrädare från Miljöpartiet lade för ett par år sedan med krav på att regeringen skulle verka för ett globalt regelverk med skadeståndsansvar även för gamla miljöförsyndelser.

Nu styr MP landet. Vad har vice statsminister Isabella Lövin och MP gjort?

Eva Zetterberg, riksdagsledamot 1991-2002 (V) ambassadör i Chile 2009-2014
Jens Holm riksdagsledamot (V)

 

Sanktionsavgift vid kemikaliebrott

Det kan inte vara rimligt att nästan alla, ofta mycket välgrundade, anmälningar om misstänkta miljöbrott på kemikalieområdet läggs ned. Ett sätt att komma till rätta med detta är möjligheten att myndigheter kan få rätten att införa sanktionsavgifter mot de företag och andra som bryter mot gällande regler. Det föreslogs av Kemikalieinspektionen för drygt två år sedan, och sedan också av en statlig utredning.

Så, regeringen vad väntar ni på? Svar kommer att ges i debatten som blir mellan mig och miljöminister Karolina Skog den 16/1-18. Läs min interpellation nedan eller på interpellationslänken.

Sanktionsavgift vid kemikaliebrott
Interpellation 2017/18:246
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Enligt en rapport från Kemikalieinspektionen från i år leder de flesta av Kemikalieinspektionens åtalsanmälningar om misstänkta miljöbrott inte till någon påföljd för företagen.

Mellan åren 2012 och 2016 har Kemikalieinspektionen anmält 664 misstänkta miljöbrott till åklagare. Av den nya rapporten över tillsynen framgår att nästan 500 av dessa åtalsanmälningar är färdigbehandlade av Åklagarmyndigheten. Av dessa ärenden har 87 procent lagts ned medan 13 procent har lett till böter för företagen.

Kemikalieinspektionens åtalsanmälningar gäller brister som upptäckts vid myndighetens tillsyn av företag som tillverkar, importerar och säljer kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor. Den största andelen anmälningar handlar enligt Kemikalieinspektionen om varor som innehåller kemiska ämnen som är förbjudna enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach. Det kan till exempel handla om smycken som innehåller bly eller kadmium, eller leksaker som innehåller vissa förbjudna ftalater.

Kemikalieinspektionen föreslog redan år 2015 i en skrivelse till Miljö- och energidepartementet att en del av de lagöverträdelser som myndigheten i dag anmäler till åklagare i stället ska leda till miljösanktionsavgifter. Myndigheten menar att med införande av miljösanktionsavgifter skulle lagöverträdelser innebära tydliga sanktioner för företag som sålt varor som innehåller förbjudna ämnen, vilket sannolikt skulle leda till att fler lever upp till kemikalielagstiftningen. Regeringen gav år 2016 Miljötillsynsutredningen i uppdrag att undersöka möjligheterna till en sanktionsväxling på kemikalieområdet. Utredningen bedömde att en sanktionsväxling skulle leda till ett effektivare system.

Vänsterpartiet anser att det är mycket oroande att de lagöverträdelser som sker inom kemikalieområdet inte leder till någon påföljd för företagen. Vår uppfattning är att miljösanktionsavgifter snarast bör införas inom kemikalieområdet för en del av de lagöverträdelser som i dag anmäls till åklagare. Detta skulle stärka våra möjligheter att förhindra att förbjudna ämnen sprids till människor och till vår miljö.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

1) Avser ministern att ta initiativ för att införa miljösanktionsavgifter inom kemikalieområdet?

2) Avser ministern att vidta andra åtgärder för att genom nationell lagstiftning minska användningen av farliga kemiska ämnen?

Försvaret måste ta ansvar för miljön

Orimligt att försvarsmakten är undantaget när det ska göras s k miljöbedömningar inför planering av framtida samhällsprojekt. Krav på miljöbedömningar är reglerat i Miljöbalken och syftar till att alla miljöaspekter ska integreras i planarbetet. Detta för att främja en hållbar utveckling. Självklart borde försvaret också åläggas det uppdraget, anser vi i vår senaste motion. Vi vill också att allmänheten ska kunna involveras på ett mer aktivt sätt när samhällsplaneringar görs och när det ska tas fram miljöbedömningar.

Läs vår motion till regeringens proposition om miljöbedömningar: miljöbedömningar_motion_V2017-06-20