Ta kontroll över plasten

Plast blir ett allt mer förekommande avfall som sprids i naturen och inte minst i våra hav och vattendrag. Plastproduktion ger också ökade utsläpp av växthusgaser när plasten till absolut största delen görs på fossilt material. Idag finns stora möjligheter att hushålla bättre med plast. Vi måste totalt sett använda mindre plast. Men rätt använt kan plast också göra stor nytta. Plast är ett lätt material, kan förlänga livslängden på livsmedel och återvinns vid relativt låga temperaturer (= låg energiåtgång).

Ibland görs plastanvändningen till en individfråga; du och jag ska försöka minska vår användning i vardagen. Men våra möjligheter att påverka utbudet av plastförpackningar och överlag användning av plast är begränsat.

Därför välkomnar jag den gedigna utredning (SOU 2018:84) om plast som nyligen presenterats, en utredning som efterfrågar tydligare politisk styrning av plastanvändningen. För ett par veckor sedan gav jag Riksdagens utredningstjänst i uppdrag att titta närmare på plastanvändningen i världen och i Sverige i synnerhet. Även om det finns uppskattningsvis 700 olika plastsorter på marknaden är det endast handfull som används i stor utsträckning (60 procent av plastanvändningen i Europa utgörs av sex olika plastslag). Därför borde vi kunna ställa mycket hårdare krav på att all plast som används måste kunna materialåtervinnas (med en del undantag för sjukvård och andra nischbranscher).

Läs gärna min rapport från RUT här: Plastmaterial och plaståtervinning – RUT 2018_1193

Några nedslag:

  • I världen produceras 322 miljoner ton plast per år. Plastproduktionen har ökat exponentiellt sedan efterkrigstiden. Jämfört med i början på 1960-talet produceras nu 20 gånger mer plast än då (från 16 miljoner ton 1964 till 322 år 2015). 84 procent av dessa är s k termoplaster där de flesta är lätta att återvinna.
  • Varje år hamnar 8 miljoner ton plast i våra hav. I dagsläget finns 150 miljoner ton plast i havet. Plastavfallet i vår natur ökar exponentiellt i takt med ökande användning och undermålig insamling och återvinning.
  • Plastproduktionen i EU ligger på 58 miljoner ton, där 40 procent går till förpackningar (varav de flesta är engångsförpackningar), 20 procent byggnadsmaterial och 10 procent till fordonsindustrin. Där har vi de största användningsområdena.
  • Sverige exporterar betydande mängder plast som vi själva skulle kunna materialåtervinna. Vi exporterar – i storleksordning – till Tyskland, Kina, Polen, Nederländerna, Litauen och Malaysia.
  • Kina införde nyligen förbud mot avfallsimport, något som glädjande nog har minskat exporten kraftigt dit. Avfallshanteringen i Kina finns goda skäl att ifrågasätta från ett miljöperspektiv. Det finns en stor risk att Malaysia istället seglar upp som en stor avfalls-/plastmottagare med tveksam miljönytta.
  • Plastexport är inte anmälningspliktigt, vilket gör att plastexporten/dumpningen är svår att kontrollera.
  • Det är glädjande att Platskretsen nu bygger en ny sorteringsanläggning i Motala, något som borde leda till att vi kan ta hand om vårt eget plastavfall bättre. Men för att det ska göras optimalt krävs mer politiska beslut avseende utsättning av plats på marknaden, insamling av plast och återvinning. Den ovan nämnda plastutredningen borde kunna vara ett steg på vägen, men vi behöver en regering som omsätter förslagen i praktiken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s