Budgetdebatt; kommunikationer

Ikväll har vi debatterar statsbudgeten, utgiftsområde 22 som rör kommunikationer. Läs mitt anförande nedan och titta gärna på hela debatten.

Anförande UO22, Kommunikationer
Jens Holm

Vi debatterar nu utgiftsområde 22, Kommunikationer, i förslaget till statsbudget. Det här är ett viktigt utgiftsområde som med utgifter på närmare 60 miljarder kronor. Det handlar om viktiga satsningar för att kommunikationerna i vårt land ska fungera. Och inte minst handlar det om investeringar i en hållbarare transportsektor som ska göra att vi når våra klimatmål, i synnerhet målet om att minska utsläppen från transportsektorn med minst 70 procent till 2030. I dagsläget ligger vi långt från det målet. Trafikverket bedömer det som att vi behöver minska våra utsläpp med 8 procent årligen för att vi ska nå målet, idag ligger vi på blott 2 procents minskningstakt. Det här är ett viktigt mål eftersom transporterna står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Det är viktigt eftersom världens klimatexperter återigen har konstaterat att det är mycket mycket bråttom om vi ska hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader C. Vi måste minska utsläppen för våra barn och barnbarns skull.

Men det är fullt möjligt att nå våra klimatmål på transportområdet. Inom det här utgiftsområdet handlar det om att göra kollektivtrafiken billigare och bättre. Att flytta över godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Vi behöver också öka persontransporterna på järnvägen. Då behöver vi investera mer i både ny järnväg och underhåll av befintlig. Vi behöver bygga höghastighetsbanor och knyta ihop våra svenska järnvägslinjer med de europeiska. Vi behöver ge SJ nya ägardirektiv där de uppdras köra nattåg ned till kontinenten, ombesörja utlandsbiljetter (som de gjorde förr) och där ett ensidigt vinstfokus ersätts med att köra mer tåg men till rimliga biljettpriser. Marknadsexperimentet i järnvägsunderhållet måste få ett slut. Målet ska vara en järnväg av schweizisk klass avseende punktlighet, service och turtäthet. Det kommer kosta förstås, men det går att finansiera bl a genom en höjd flygskatt och avgift på långa lastbilstransporter.

Vi behöver se cykling som ett transportslag där cykelinfrastruktur byggs ut i sammanhängande nät, fler cykelparkeringar, lånecykelsystem och där cykeln kan tas med i på tåget. Vår personbilsflotta behöver elektrifieras. Därför vill vi i Vänsterpartiet ha ett försäljningsförbud mot nya personbilar som drivs på fossila drivmedel. Överlag måste bilnormen brytas. Vänsterpartiet vill inte bygga nya dyra motorvägar som ökar bilismen och utsläppen. Våra städer måste planeras för gång, cykel och kollektivtrafik, inte utifrån bilens behov. Biobränsle kommer att behövas främst för de tunga transporterna, men även här kommer elektrifiering att vara nödvändig. Mer investeringar behöver göras för att skapa en hållbar sjöfart med hållbarare drivmedel. Sjöfartsverkets funktion som ett affärsverk med ständigt höjda avgifter är inte hållbart och försvårar den nödvändiga omställningen. Sjöfartsverket bör finansieras som andra myndigheter, främst med anslag från statsbudgeten.

Det här är några exempel på frågor som sorterar inom det utgiftsområde vi nu debatterar. Det budgetförslag som lagts fram av övergångsregeringen lever inte fullt ut upp till de reformer som Vänsterpartiet anser vara nödvändiga. Men vi i Vänsterpartiet stod bakom övergångsregeringens budget som det enda rimliga i den nu rådande situationen; med en övergångsregering som styr fram tills dess att en ny regering finns på plats. Men det som nu skett är att Moderaternas och Kristdemokraternas hastigt ihopskissade budgetreservation med stöd av Sverigedemokraterna röstades igenom förra veckan. Det handlar om ett hafsverk på 28 sidor, något som ska jämföras med övergångsregeringens budget på cirka 3800 sidor. På grund av sitt politiska innehåll har Ms, KDs, och SDs budgetreservation med rätta utnämnts till Katastrofbudgeten. M/KD+SD sänker skatter för redan välbärgade med 20 miljarder kronor. Detta ska finansieras med drakoniska nedskärningar på arbetslösa, biologisk mångfald, klimatinvesteringar, solceller, elektriska fordon, indraget stöd för byggnation av klimatsmarta hyresrätter, höjda kostnader för barn som vill gå i Kulturskolan, indragen fri entré på våra muséer och en nedläggning av Jämställdhetsmyndigheten, bara för att ta några exempel. M, KD, SD – varför ska skattesänkningar för de rikaste finansieras med neddragningar på barn, arbetslösa och klimatomställningen?

Mer specifikt på vårt område handlar det om nedskärningar på 489 miljoner kronor. Det handlar neddragningar på kollektivtrafik i landsbygden, försämrat vägunderhåll på Gotland och mindre pengar till Trafikverket och Transportstyrelsen. På vårt utgiftsområde hittar vi också referensen till Ms, KDs och SDs avskaffade flygskatt. M, KD, SD, vilken planet lever ni på? Att avskaffa flygskatten utan andra alternativ mitt under brinnande klimatkris är som att hälla bensin på elden. Varför gör ni så?

Men den kraftigaste försämringen på utgiftsområdet handlar om att M, KD och SD stoppar den uppskattade satsningen på gratis kollektivtrafik för barn och unga under sommarlovet. Jag har själv träffat på mängder med ungdomar som stolt viftat med ett SL-kort (som kollektivtrafikkortet kallas här i Stockholm) för att sedan kliva på pendeltåget till badplatsen med vännerna eller för att ta bussen till fotbollsträningen. Att kunna röra sig fritt med kollektivtrafiken tycker jag ytterst är en demokrati- och rättvisefråga. Plånbokens storlek ska inte avgöra om du ska kunna följa med kompisarna och bada eller åka på träning. Ett ökat kollektivtrafikresande är också en miljöfråga. Ju mer vi vänjer våra barn att resa kollektivt desto mer kommer de göra det i framtiden. Utsläpps sparas också när ungdomarna kan resa själva i kollektivtrafiken istället för att bli skjutsade och hämtade av bilkörande föräldrar.

Jessica Rosencrantz (M), Magnus Jacobsson (KD), Jimmy Ståhl (SD) – varför ska inte alla unga ha samma möjlighet att resa i kollektivtrafiken? Varför försämrar ni för miljön? Varför gör ni sommarbadet till en klassfråga?

Det finns en viktig kommentar till att göra om den budget som nu håller på att röstas igenom. Och det gäller formen för hur M, KD och SD nu agerar. Vi har haft ett val och drygt tre månader senare har vi fortfarande inte en regering. Direkt efter valet röstade de borgerliga partierna bort statsminister Stefan Löfven, utan att själva ha en plan för att ta över. Moderaterna gjorde ett katastrofval och det borgerliga blocket är som bekant mindre än de rödgröna. Stefan Löfven får därför leda landet med en övergångsregering, som i sin tur varit tvungen att ta fram en övergångsbudget. Där har vi sju partier enats om några grundläggande principer. Inga nya satsningar får göras. Inga nya politiska initiativ. När en ny regering är på plats får den lägga sin egen budget och styra landet med den. Det här har aldrig hänt förut, men det här är principerna partierna är överens om. Det hela kan liknas med en fotbollsmatch. Vi har två lag, matchen ska börja klockan tre på eftermiddagen. Plötsligt dyker det andra laget upp en kvart innan, springer ut på planen och sparkar in ett antal mål. Precis så är det med M/KD+SDbudgetreservationen. Vi har vissa spelregler, men så fort de kan väljer M, KD och SD att bryta mot dessa. M och KD har lagt en gemensam budgetreservation full med ny politik, i strid med överenskommelsen. De springer ut på fotbollsplanen en kvart innan och börjar matchen utan motspelare. Det andra laget – den rödgröna majoriteten – får inte ens underkänna fuskspelet. Stefan Löfven och hans regering får inte avgå. M, KD och SD tycker att övergångsregeringen ska administrera deras nedskärningsbudget. Jessica Rosencrantz, Magnus Jacobsson, Jimmy Ståhl – var är fair play i detta?

Jag vänder mig särskilt till dig, Jessica Rosencrantz, Moderaterna. Ni Moderater blev valets stora förlorare. Ni tappade 170 000 röster (-3,5%). Ni är det mindre blocket. Ni är inkapabla till att bilda regering. Ändå vill ni tvinga Stefan Löfven att sänka skatten för de allra rikaste, sparka på sjuka och arbetslösa, avskaffa flygskatten, ta bort gratis kollektivtrafik för unga, halvera klimatsatsningarna och stänga jämställdhetsmyndigheten över en natt. Är det så man är vuxen i rummet? Svara gärna på det.

Det rimliga hade varit att invänta en ny regering, då kan de politiska partierna lägga fram sin ekonomiska politik; antingen som regeringsbildare, som förhandlingspart eller som opposition. Jag beklagar djupt att utskottet nu föreslår att flera viktiga anslag ska minskas i förhållande till övergångsregeringens förslag. Detta innebär en lägre ambition på vårt utgiftsområde och ett försvårande av att nå våra viktiga målsättningar, inte minst möjligheten att nå sektorsmålet om att minska växthusgasutsläppen från transportsektorn med minst 70 procent till 2030.

Jag beklagar att Sverige nu får en budget som är helt och hållet oansvarig både till form och innehåll.

Av det skälet deltar Vänsterpartiet inte i beslutet om det här utgiftsområdet. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Jag yrkar också avslag på den reservation från Centerpartiet som finns i betänkandet.

Debatt om miljö- och klimatbudgeten för 2017

Idag har vi debatterat utgiftsområde 20 i statsbudgeten. Det är i UO20 många av satsningarna på klimat, biologisk mångfald, havspolitik, skydd av värdefull natur etc finns. Med budgeten för 2017 ökar satsningarna på området med över 70 procent jämfört med den borgerliga regeringens budget 2014. De borgerliga partierna + SD vill göra neddragningar i storleksordningen 2-3 miljarder kronor, så vi hade en del att prata om…

Se debatten här.

Budget för 2017 – steg framåt

Regeringen och Vänsterpartiet har nu presenterat förslaget till statsbudget för 2017. På det hela taget är det en budget som tar steg i rätt riktning, men mycket mer skulle behöva göras. De extra tio miljarderna till Sveriges kommuner, mer pengar till skolan och annan välfärdsverksamhet, höjt bostadsbidrag, höjd sjukersättning och många andra bidragshöjningar som går till dem med minst plånbok, vissa skattehöjningar för höginkomsttagare, jämställdhetsmyndighet och överlag bra satsningar på jämställdhetsområdet är exempel på viktiga reformer som Vänsterpartiet varit med och drivit igenom. Rättvisan får också genomslag i budgeten genom ökade transfereringar från rik till fattig samt något höjda skatter för höginkomsttagare. Därmed är den snedvridande effekten av den borgerliga politiken över. Nu ökar inte klyftorna längre mellan rik och fattig och mellan män och kvinnor.

På miljö- och klimatområdet sticker följande satsningar ut som särskilt positiva, flera av dem bär också ett tydligt V-avtryck.

  • Ytterligare 100 miljoner kr till lokala klimatinvesteringar, det s k Klimatklivet. From 2017 totalt 700 milj kr/år.
  • Skydd av värdefull natur och åtgärder för värdefull natur (nationalparker, naturreservat, bättre underhåll av dessa m m). Ligger kvar på de höga nivåer som regeringen+V tidigare höjt dem till; ca 2,3 miljarder kr/år.
  • Investeringar i utbyggd järnväg och järnvägsunderhåll, totalt 8,7 miljarder kr fram till 2020, den absolut största andelen går till järnvägen.
  • Elbusspremie 100 milj kr/år.
  • Kraftig höjning av investeringsbidraget för solceller (ett åttafaldigande enligt Stefan Löfven, se sid 4).
  • Mer pengar till kemikaliearbetet genom ca 260 milj kr/år till Kemikalieinspektionen.
  • Ca 850 milj kr/år till miljösanering (dubbelt så mycket som borgerliga regeringar anslog).
  • Ungefär 1 miljard kr/år till det viktiga havsmiljöarbetet samt Havs- och vattenmyndigheten.
  • Stadsmiljöavtal för hållbarare stadsplanering och utbyggd kollektivtrafik 750-1000 milj kr/år (stegvis ökning).
  • 3R-center för färre djurförsök, 15 milj kr/år.

Det är inte helt lätt att få överblick över en statsbudget. Satsningar över tid blandas friskt med insatser för ett enda år. Ibland talar man om en höjning med si och så mycket, ibland om det totala anslaget. Ibland räknar man helt enkelt fel som när regeringen missade två miljarder i klimatsatsningar nyligen och var tvungna att korrigera detta.

Hur ska man få överblick? Det enklaste tycker jag är att titta på den s k utgiftsutvecklingen som finns i varje utgiftsområde (statsbudgeten har totalt 27 utgiftsområden). De flesta av de satsningar som rör klimat och miljö står att finna i  utgiftsområde 20 i budgeten (3R finns i UO23). På sid 14 i UO20 finns utgiftsutvecklingen för miljö- och klimatområdet (se nedan). Här ser man att de totala utgifterna för 2017 beräknas bli 7,633 miljarder kr. Hur mycket är då detta? Ja det kan jämföras med den borgerliga regeringens budget som år 2013 budgeterade 4,249 miljarder kr för samma område. Alltså, dagens regeringen lägger hela 80 procent mer på miljö- och klimatbudgeten än vad den borgerliga regeringen gjorde. Här om någonstans ser vi en glasklar skillnad mellan höger och vänster i politiken. Med S+MP+V får vi nästan dubbelt så stora miljö- och klimatinvesteringar som med de borgerliga. Det är inte illa!

Anslagen för miljö och klimat, UO20, budget för 2017:

uo20_bp2017

Anslagen för miljö och klimat, UO20, budget för 2013 (borgerligt styre):

uo20_bp2013

 

Ett annat sätt att uttrycka klimatsatsningarna är att tala om anslagen fram till 2020 som då landar på totalt sett 12,9 miljarder kr enligt regeringen när de tillslut har räknat rätt.

Allt det här är bra. Men det behövs mycket mer. Vi behöver stora investeringar i vårt land för att ta oss ur massarbetslösheten, ta hand om alla nyanlända och inte minst ställa om till ett helt och hållet samhälle med ingen eller minimal klimat- och miljöpåverkan.

Gällande just denna budget återstår en sak att kommentera. Jag är förbryllad över att många av de riktigt stora reformerna kommer så sent, många efter 2018? Detta rör inte minst järnvägsinvesteringarna. Efter 2018 har redan valet varit och därför ökar osäkerheten i vad som blir av och inte. Dessutom måste en regering som verkligen tror på sin reformpolitik rulla ut den nu. Det är ingen ide att vänta. Vill man dessutom vinna valet 2018 behövs konkreta förändringar här och nu.

Vi i Vänsterpartiet får helt enkelt fortsätta att driva på för ökad rättvisa och större klimatansvar i regeringens budget. Och att det inte förslår att vänta till 2018, 2019, 2020…