Självklart världens första fossilfria välfärdsland, men inte till priset av utarmade skogar. Nu måste regeringen ta ansvar för sitt projekt Fossilfritt Sverige. Läs mitt inlägg i dagens ETC eller nedan.
Offra inte våra skogar för fossilfritt Sverige
ETC, debatt 2020-11-03
Vad ska vår skog räcka till? Papper, byggvaror, ekoturism eller biobränsle? Eller bör fokus vara att värna skogen som fungerande ekosystem, som hem för tusentals olika djur- och växtarter, och platsen där du joggar, plockar svamp eller bara är för dig själv?
Att skogen inte kan räcka till allt blir alltmer uppenbart när man tar del av del av regeringsprogrammet Fossilfritt Sverige och de 21 färdplanerna för fossilfrihet.
Konsultbolaget Sweco har undersökt hur mycket el och biobränsle som skulle behövas för att förverkliga de färdplaner för fossilfrihet som lämnats in till regeringen. Sweco konstaterar att det skulle behövas 86 procent mer bioenergi, 75 TWh, än vad som idag används. Sweco gjorde sin rapport i början av 2019 och då hade nio färdplaner presenterats. Efter det har ytterligare tolv färdplaner inlämnats varpå energibehovet sannolikt har ökat betänkligt.
SLU-forskaren Tomas Lundmark har tagit fasta på Swecorapporten och försökt uppskatta hur stort skogsbehovet skulle bli om färdplanernas önskan om biobränsle skulle verkställas. Hans rapporttitel sammanfattar slutsatsen: ”Skogen räcker inte – hur ska vi prioritera?” (Lundmark, SLU Future Forest, 2020:4)
Färdplanerna för fossilfrihet görs inom ramen för regeringens Fossilfritt Sverige som startades inför Paristoppmötet med det målet att göra Sverige till ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Arbetet leds av en samordnare på uppdrag av miljö- och energidepartementet. I dagsläget har över 450 aktörer ställt sig bakom Fossilfritt Sveriges avsiktsdeklaration. 21 färdplaner för fossilfrihet har hittills lämnats in till regeringen, bland annat från flyget, åkerinäringen, fordonsindustrin och skogsnäringen.
Bioenergi kan produceras på olika sätt. I dagsläget importerar Sverige den största delen av biobränslet. Det är inte hållbart. Det är inte heller hållbart att tro att den importen kan ersättas av biobränsleproduktion med den svenska skogen som källa. Lägg där till den förväntade kraftiga efterfrågeökningen på bio-energi när färdplanerna ska realiseras. Dessutom har riksdagen antagit 16 miljökvalitetsmål, där levande skogar är ett bland flera mål som påverkas av hur vi brukar skogen.
Vi måste helt enkelt prioritera bättre och arealen skyddad skog måste öka och miljöhänsynen förbättras. En utgångspunkt skulle kunna vara att endast restprodukter från skog och jordbruk samt från vårt avfall får användas för att producera biobränsle.
De 21 färdplanerna är spännande och hoppfulla dokument som visar att svenskt näringsliv vill ställa om. Men färdplanerna sammantagna förskräcker. Alla vet att en fördubblad biobränsleförbrukning är en omöjlighet om vi vill ha kvar våra skogar.
Hur säkerställer vi att framtida förnybara bränslen endast kommer från restprodukter? Hur undviker vi att levande skogar förvandlas till plantager? Färdplanerna är inlämnade till regeringen, och det är upp till den att göra en rimlig prioritering. Men från ansvariga ministrar, Isabella Lövin (MP) och Ibrahim Baylan (S) är det knäpptyst.
Världens första fossilfria land – självklart.
Men inte till priset av en utarmad skog
Skogen räcker inte.
Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson