Under coronapandemin har miljontals människor kunnat erfara hur ett liv också kan levas. Plötsligt går luften att andas, fågelkvitter hörs i våra städer, människor slipper slösa bort timmar i ringlande bilköer och bergen kan för första gången på länge skönjas utanför stadsgränsen. Ledarna för många större städer har lovat sina medborgare att återstarten efter corona inte ska bli en återgång till trafikinfernon och luftföroreningar.
I städer som Milano, Rom, London, Paris och Barcelona har miltals med bilväg gjorts om till gång- och cykelvägar. I Paris har nio långa cykelstråk från förorter in till city börjat byggas. Milano är i full färd med att skapa 35 km gång- och cykelväg, kanske det mest omfattande exemplet på konvertering av bilstråk till gång och cykelväg. Bryssel har en stor del av city gjorts om till promenadstråk utan bilar. New York, Seattle och London är exempel på där trottoarer har byggts eller vidgats för att underlätta gående samt minska risken för trängsel och smittspridning. Parkeringsplatser har tagits bort, bland annat Paris har beslutat att ta bort 72 procent av parkeringsytan till förmån för annat. Det här är bara några exempel på de spännande processer som dragits igång i många av världens storstäder.
Återstarten efter pandemin är särskilt viktig i våra städer eftersom 90 procent av världens smittade bor i städer. Det är också i städerna som de största problemen med luftföroreningar och buller finns, problem som lindrats i och med corona. De mest progressiva på området har gått ihop i ett nätverk för en hållbar och rättvis omstart efter corona kallat Global Mayors Covid-19 Recovery Task Force. Syfte: inte en återgång till det gamla med buller och utsläpp. Vision: hållbara städer med ett gott liv för alla. I nätverket är ett drygt 40-tal städer medlemmar, bl a London, Paris, Milano och Barcelona och i Norden Oslo och Köpenhamn, men inte någon svensk stad. Var är Stockholm, Göteborg och Malmö när de hållbara städerna ska byggas efter corona?