Med ett nytt år kommer förstås nya möjligheter. Trots Trump, Bolsonaro, M/KD/SD-budget hoppas jag att 2019 blir året då klimatfrågan verkligen kommer högst upp på dagordningen. Ute i stugorna märks engagemanget för att ställa om vårt samhälle allt mer. Vem har inte diskuterat flygets utsläpp under jullovet, eller julskinkans klimatpåverkan? Utanför riksdagen har Greta Thunberg och hennes vänner klimatstrejkat varje fredag, och fler dagar därtill. Jag kommer göra allt jag kan för att se till att omställningstempot höjs i Sverige.
Några beslut som har särskilt bäring på klimatet som jag kommer att följa – och påverka – under 2019 är.
Klimatlagen sätts på prov
Den 1 januari 2019 har vi haft klimatlagen på plats i exakt ett år. Under 2019 kommer det klimatpolitiska rådet att komma med granskningar om hur klimatarbetet går i Sverige, först ut nu under våren en granskning om transportsektorn och klimatmålen. Klimatlagen stipulerar också att varje ny regering måste anta en handlingsplan för hur klimatmålen ska nås under mandatperioden. Eftersom vi haft en övergångsregering har vi ännu inte sett någon sådan, men det borde vara en av de mest prioriterade frågorna att ta sig an för en ny regering.
Det gemensamma som blåslampa – inte bromskloss
En ännu mer brådskande uppgift för en ny regering är styret av våra myndigheter och statliga bolag. Så snart regeringen finns på plats förväntas den snart att presentera nya instruktioner till våra 200-talet statliga myndigheter och våra 48 statliga företag. Det här kan vara ett av de absolut kraftfullaste besluten som tas för att ställa om Sverige. Jag ska göra allt jag kan för att den nya regeringen ser till att Vattenfall får 100 procent förnybart som huvuduppdrag, Försvarsmakten slutar att motarbeta vinkraftsparker, att vi får ett SJ som erbjuder bokning av utlandsbiljetter och kör nattåg ned till kontinenten, att Trafikverket slutar bygga dyra motorvägar, Upphandlingsmyndigheten ännu mer proaktivt främjar hållbara upphandlingar, AP-fonder divesterar bort det fossila, att Swedavia slutar tala om att trefaldiga flygandet från Arlanda, Konkurrensverket som slutar att lägga krokben för alla som vill göra något gott och att vi får ett skatteverk främjar egenproducerad el och andra smarta klimatlösningar (t ex inom den s k cirkulära ekonomins hägn). Detta som några exempel på vad vi kan ha våra gemensamt ägda bolag och myndigheter till.
Unik chans att fasa ut de miljöskadliga subventionerna
I Sverige subventioneras miljöskadlig verksamhet med upp till 60 miljarder kronor varje år. De rena klimatskadliga subventionerna uppgår till 30 miljarder kronor, enligt en rapport från Naturskyddsföreningen. Vi i Vänsterpartiet har länge drivit att regeringen måste fasa ut dessa skadliga subventioner. Och kanske blir 2019 året då det börjar hända? I regeringens budget från 2018 fick vi in att ett utfasningsarbete ska påbörjas. Även från borgerligt håll finns ett intresse av att få stopp på de miljöskadliga subventionerna. En ny regering kan se till att det sker.
Ett nytt reseavdrag
Ett mycket konkret sätt att sluta upp att subventionera det som skadar och förstör är att införa ett nytt reseavdrag för arbetsresor. Dagens reseavdrag, som egentligen är ett bidrag, gynnar ensidigt bilresande och belastar statskassan med närmare sex miljarder kronor per år. Senast den 1 juli i år ska regeringens utredningsuppdrag om ett nytt reseavdrag läggas fram. Jag förväntar mig att vi då får ett förslag som främjar hållbara arbetsresor och att det är boende i glesbygd som främst omfattas (inte storstadsbor som idag).
Explosion för tågresor i Europa
Jag tror att 2019 blir året då svenskarna på allvar ser tåget som det självklara färdmedlet för resor ned till kontinenten. Vårt flygande planade glädjande nog ut något under 2018, en logisk konsekvens av att vi vill ta större klimatansvar. Med ett antal relativt enkla politiska beslut kan vi se till att vi snart har ett gemensamt europeiskt tågbokningssystem, synkroniserade tidtabeller, nattåg genom Europa, bättre tågförbindelser mellan Sverige och Norge samt att SJ får ett konkret uppdrag att ombesörja utlandsbokningar av tågbiljetter.
Höghastighetstågen ser ljuset
En av de viktigaste uppgifterna för en ny regering borde vara att väcka liv i samtalen om höghastighetsbanor i Sverige. Under 2019 kommer vi förhoppningsvis överens om detta. Genom en lånefinansierad lösning kan utbyggnaden gå relativt snabbt och kommer inte att konkurrera med andra viktiga investeringar. Det kommer att bli den största samlade järnvägsinvesteringen sedan järnvägens utbyggnad i Sverige för över hundra år sedan.
EU-valet den 26 maj
Det är förstås helt avgörande att vi får ett så progressivt EU-parlament som möjligt. Just nu har den gröna vänstern medvind runt om i Europa, och så även i Sverige. Vill man ha ett parti som verkar för att miljöskadliga subventioner fasas ut, minskad köttkonsumtionen, stopp för fossilsatsningar, europeisk tågtrafik (nattåg, bokningssystem, tidtabeller, priser), 100 procent förnybar energi, att EUs klimatambitioner överlag skärps, aktivt samarbete med Syd i omställningen, stopp för marknadsfundamentalism och verkar för en rättvis handel och mycket mer därtill då ska man rösta på Vänsterpartiet.
Ny fart i de internationella klimatförhandlingarna
Efter klimattoppmötet i Katowice finns en regelbok på plats för hur Parisavtalet ska genomföras. Under 2019 kommer arbetet att tydliggöras och ny energi kommer att injekteras i det internationella klimatsamarbetet. Klimattoppmötet COP25 i Chile blir en av höjdpunkterna.
Detta, ett axplock av klimatfrågor att hålla koll på. Vad har jag glömt?