Möjligheter med mer vego

Jag har i dagarna fått en intressant rapport från Riksdagens utredningstjänst (Rut). Den går att ladda ned här: Växtbaserat_RUT_1861

Mitt uppdrag till Rut var att titta på vad som skulle hända om vi ersatte betydande mängder av vårt dagliga proteinintag med vegetabilier istället för kött. Hur ser potentialen ut i ökad produktion av växtbaserade livsmedel ut i Sverige? Läs gärna rapporten själv, annars kommer här några nedslag.

• Vi överkonsumerar idag proteiner i Sverige och lite mer än hälften kommer från kött, mejerivaror, ägg och fisk. Vi skulle med andra ord må bra av att helt enkelt dra ned på vår proteinkonsumtion.
• Endast 30 procent av den spannmål som odlas i Sverige idag går till humankonsumtion, den största delen blir alltså djurfoder. Andelen spannmål som går till djurfoder har ständigt ökat.
• Produktionen av svenska baljväxter ökar i Sverige. Det rör särskilt bruna, svarta och vita bönor, kidneybönor, borlottibönor och gråärtor. En stor del av produktionen sker i Kalmartrakten och Öland.
• Konsumtionen av vegetarisk mat i så gott som alla kategorier har ökat kraftigt i Sverige. Och prognosen är att ökningen kommer att hålla i sig. Jag citerar:
  ”Enligt Lantmännen är den vegetariska trenden fortsatt stark och enligt kon-sultfirman Food & Friends undersökning ökade andelen konsumenter som äter vegetariskt minst en gång i veckan från 41 procent 2016 till 44 procent 2017 . Lantmännen hänvisar även till WWF:s ”Klimatbarometer” som visar att 38 procent av de svarande tänkte minska sin köttkonsumtion under 2017 . Lantmännen hänvisar även till Svensk Dagligvaruhandel som konstaterar att det säljs 51 procent mer frysta vegetariska produkter 2016 än 2010. Färska vegetariska alternativ som vegetarisk korv och vegetarisk smörgåsmat har under samma tid ökat med över tvåtusen procent de senaste fem åren. Enligt samma källa har försäljningen av torkade ärtor och bönor i sin tur ökat med 34 procent och de konserverade varianterna med 27 procent. Försäljningen av alternativa mjölkprodukter, som soja, havre- och mandelmjölk har ökat med 59 procent sedan början av 2014.”
• I framtiden bedöms särskilt matlupin, gråärter och åkerböna ha stor potential som svenska baljväxter som kan fungera bra som ersättning till kött.
• Vi exporterar tre gånger mer spannmål än vi importerar och vår export har ökat de senaste åren (det var en nyhet för mig).
• Rapporten tar också avstamp i den intressanta rapporten Future of Nordic Diets (2017) från Nordiska ministerrådet som tittat på möjligheterna att föda den förväntade befolkningen år 2030 i de nordiska länderna med en egen produktion av livsmedel. Hänsyn togs till miljömål och näringsrekommendationer. Rapporten konstaterar att vi har möjlighet att brödföda våra egna befolkningar. I rapporten finns två olika scenarier, båda bygger på en kraftig respektive betydande minskad köttkonsumtion samt i runda slängar fördubblad konsumtion av vegetabilier. Så här skriver Rut: ”Enligt författarna är det alltså fullt möjligt att ställa om jordbruksproduktionen i de nordiska länderna så att Norden åtminstone gemensamt skulle klara FN:s klimatmål.”
• De båda scenarierna ovan medför en klimatpåverkan på 0,7 respektive 0,4 ton CO2ekvivalenter (idag ligger vi på ungefär 2 ton) beroende på hur mycket animalier som konsumeras; ju mindre desto lägre utsläpp. Det visar på vilken stor potential för utsläppsminskningar det finns genom förändrade kostvanor.
• Ovan refererade rapport konstaterar också intressant att hela södra och mellersta Sverige är möjliga områden för odling av baljväxter och s k oljegrödor, däremot inte norra Sverige.
• De ekonomiska konsekvenserna av en dylik omställning, d v s mot betydligt mycket mer vego och inhemskt producerat och mindre kött är svårbedömd. Här fordras fortsatta studier.

Summa summarum; intressant rapport som kan ligga till grund för vår politik kring mindre kött och mer vego.