Varför förbättrar inte regeringen för djuren?

Nu är jag less på att vänta. För nästan ett år sedan kom förslaget till ny djurskyddslag. Det ordinarie förfarandet är att regeringen lägger fram en proposition/lagförslag baserat på utredningen. Alltså en ny djurskyddslag. När jag tittar på regeringens lista över kommande propositioner finns inget om ny djurskyddslag med. nej, inget alls som avser göra det bättre för djuren, faktiskt.

Det är inte OK. Denna saktfärdighet är ett svek mot djuren.

Dessutom har regeringen redan svikit djuren flera gånger; man har lagt ned djurskyddsmyndigheten, skurit ned på djurskyddskontrollerna, man förbjöd aldrig pälsindustrin, bara för att nämna några exempel. Samtidigt vet vi att behoven är större än någonsin: Djur far illa på slakterier, transporter, i djurförsök, uppfödning och nu senast har det avslöjats hur illa det är ställt på svenska djurparker.

Inte OK!

Det behövs en ny och bättre djurskyddslag. Det behövs en separat myndighet för djuren. Det behövs mer resurser till kontroller. Det behövs en minskad köttkonsumtion. Det behövs regerlrätta förbud mot vissa former av djurhållning.

Vi i Vänsterpartiet har lämnat in en separat motion, Respekt för djuren, där vi tar upp några av dessa aspekter.

Nu vill jag också ha besked från landsbygsminister Eskil Erlandsson, när kommer den nya djurskyddslagen. Se min fråga här: Ny djurskyddslag

Vettlöst om vargar

Miljöminister Lena Ek går idag ut och föreslår en massjakt på vargar. Man tar sig för pannan över detta extremt oseriösa och destruktiva förslag. Läs gärna mitt pressmeddelande nedan.

Miljöminister Lena Ek säger att hon vill minimera den svenska vargstammen till 180 vargar. Vänsterpartiets riksdagsledamot Jens Holm kommenterar förslaget:

- Fullkomligt vettlöst. Det är helt i strid med all expertis på området, säger Jens Holm (V), riksdagsledamot.

För drygt ett år sedan föreslog regeringens utredare Lars-Erik Liljelund att den svenska vargstammen behövde bestå av ungefär 450 individer för att kunna uppnå en gynnsam bevarandestatus. Naturvårdsverket har i sin bedömning landat på 380 stycken.

- Lena Ek går ett fåtal mycket högljudda personer till mötes. Det här går helt stick i stäv med vad hennes egen utredning och ansvarig myndighet rekommenderar. Det är oseriöst. Regeringens politik för biologisk mångfald har havererat, säger Jens Holm.

DN, SR, AB

Frågor inför EU-toppmötet

Idag är det EU-nämnd med statsminister Fredrik Reinfeldt. Detta med anledning av EU-toppmötet som startar imorgon. Huvudpunkten på toppmötet är hur den ekonomiska krisen ska lösas. En s k tillväxtpakt och bankunion är föreslagen. Det finns en hel del som jag vill ta upp med Reinfeldt. Här kommer några saker:

* I förslaget till slutsatser gör man en stor sak av den s k tillväxtpakten. 120 miljarder Euro ska ha reserverats för jobbskapande åtgärder. Men när man tittar noggrannare på själva finansieringen för detta ser man att dessa pengar finns inte. Och vad är det för jobb som isf ska skapas? Ska det byggas nya motorvägar och kolkraftverk eller handlar det om jobb inom förnybar energi, forskning och hållbara transporter? Det sägs det inget om. Vad tycker Reinfeldt? Reinfeldt, finns pengarna över huvudtaget.

* Reinfeldt har med all rätt uttryckt sig avvaktande inför en bankunion. Men han går inte emot själva idén i sig, han säger bara att inte inte är aktuellt för Sverige just nu. Det kan behövas mer internationellt samarbete kring bankerna, men förslaget som finns är alldels för långtgående och orealistiskt. Mer om detta nedan.

* Det som borde vara högst på dagordningen är att få en bankdelningslag till stånd. Detta att skilja bankernas spekulativa verksamhet från traditionell kundorienterad verksamhet (sparbankskonceptet) har vi föreslagit länge. Nu har vi fått tungt understöd i och med den s k Liikanenrapporten som lägger fram förslag i just den riktningen (rapporten här som pdf). Liknande förslag kommer nu också från Labour i Storbritannien. Varför säger Reinfeldt inget om bankdelningslag?

* I förslaget till slutsatser förlitar man sig mycket på det som ska bli en helt ny EU-bankkontrollmyndighet, SSM Single Supervisory Mechanism. Den ska börja verka från och med 1 januari nästa år. Och kontrollera EUs 6000 banker. Vem tror att det kommer att fungera? Upplägget är oklart. Ska detta ersätta medlemsländernas nationella kontrollsystem? Hur ska SSM relatera till europeiska bankmyndigheten EBA? Nej, SSM känns osäkert och kommer inte att fungera. Bättre att arbeta genom det som redan finns.

* Hela förslaget på bankunion fortsätter utifrån tanken att vi skattebetalare ska backa upp bankerna när de hamnar i ekonomiskt trångmål. De spekulerar och vi finansierar. Oacceptabelt. Detta borde Fredrik Reinfeldt tydligare vända sig emot. En bankdelningslag enligt ovan är en bättre lösning.

*Anders Borg har nyligen talat om att Grekland kan behöva lämna Euron. Han menar också att det kan vara bra för Greklands kionkurrenskraft och en väg ut ur krisen. Det sade vi för över ett halvår sedan. Då kritiserade Borg oss. Nu säger han samma sak. Kommer Reinfeldt nu föreslå att det tas fram en plan för hur Grekland ska kunna göra detta på ett städat och organiserat sätt?

Sverige kan bättre

Har nu gått igenom Naturvårdsverkets statistik över de svenska utsläppen av växthusgaser för 2011. Utsläppen minskade med 6 procent jämfört med året innan. Bra kan man tycka, men då ska man komma ihåg att utsläppen för 2010 i sig var en ökning med 11 procent jämfört med året innan. Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och att våra utsläpp då inte går ned mer än 6 procent är inte tillfredsställande. Jonas Sjöstedt har helt rätt, Sverige kan bättre!

Utsläppen 2009 var 59,4 mton
2010: 66,2 mton
2011: 61,5 mton.

Jämfört med 1990, då utsläppen låg på 72,7 mton, är 2011-års siffror förstås en bra sänkning, med 16 procent. Och mycket bra har gjorts för klimatet i Sverige under 1990-talet (klimatinvesteringsprogram, energieffektivisering m m), men statistiken för 2000-talet är inte lika övertygande. Utsläppen har gått lite upp och ned, beroende på ekonomin och vädret. Det är inte hållbart. Vi måste ha en klimatpolitik som har siktet på att hela tiden bringa ned utsläppen, oavsett vad som händer. Vänsterpartiet har ex vis föreslagit en separat kolbudget som ska ta ett helhetsgrepp om utsläppen.

Det som också är mycket oroväckande med Naturvårdsverkets statistik är att utsläppen från de tunga transporterna fortsätter att ligga på en extremt hög nivå. Sedan 1990 har utsläppen från främst långtradare ökat med 44 procent. Detta skulle jag säga är ett direkt resultat av regeringens slapphänta politik på området: Man vidtar inga åtgärder mot långtradartransporterna (ingen kilomterskatt), bygger motorvägar och gör tågtransporterna dyrare (höjda banavgifter, höga avkastningskrav på SJ) och sämre (avregleringar istället för långsiktig och ansvarsfull planering).

Det är också mycket problematiskt att utsläppen från vår konsumtion inte bokförs i den officiella svenska statistiken. Hade dessa utsläpp räknats in hade de svenska utsläppen varit ungefär 50 procent högre än de redovisade. Se t ex Naturvårdsverkets rapport Konsumtionsbaserade miljöindikationer (pdf) (rapport 6483, mars 2012) som konstaterar att utsläppen från den svenska konsumtionen har ökat med nio procent sedan 2000 (se diagram 2 i rapporten ovan).

Utsläppen från ”Utrikes transporter” – från utrikesflyget och sjöfarten bokförs inte i den officiella statistiken. Men Naturvårdsverket gör ändå beräkningar på detta. 1990 låg dessa utsläpp på 3,6 miljoner ton, 2011 hade de växt till hela 8,3 miljoner ton. En ökning med 129 procent, alltså. Dessa växande utsläpp måste vi också komma åt. De är inte hållbart att vi bygger in en livsstil som är så beroende av långa transporter.

Styr upp handelssystemet

Martin Ådahl och Daniel Engström Stenson från tankesmedjan Fores skriver idag på DN-debatt bra om EUs utsläppshandelssystem, EU ETS. Systemet ska omfatta 40 procent av alla EUs utsläppsminskningar. Men idag håller det på att kollapsa. Priset på en utsläppsrätt är idag på rekordlåg nivå, cirka 50 kronor. Priset borde vara det fyrdubbla för att systemet överhuvudtaget ska fungera och högre än så för att det ska leverera optimalt.

Skälet till detta är en övertilldelning av utsläppsrätter samt att den största delen har delats ut gratis. Den ekonomiska krisen gör också att företagens produktion går ned, därmed minskar utsläppen samt behovet av att använda utsläppsrätterna ->det finns helt enkelt för mycket utsläppsrätter.

När jag satt i EU-parlamentet och förhandlade om EU ETS varnade vi för just detta. Vi krävde en 100 procentig aktionering av alla utsläppsrätter samt att den totala mängden utsläppsrätter successivt skulle minska (det ska ske nu, men alldeles för sakta).

Krisen inom EU ETS visar också på det vanskliga med ett marknadssystem. Ibland kan en marknad fungera, ibland inte. När den inte fungerar måste vi politiker in där och rätta till den. Vips!, så blir det politisk styrning trots allt.

Där är vi idag. Ska handelssystemet leverera måste den totala mängden utsläppsrätter minska. Storbritannien har föreslagit att en viss mängd av utsläppsrätterna bruk, en s k set aside. Ett bra förslag. En annan idé hade kunnat varit ett minsta acceptabla pris för att handla med utsläppsrätter, ett s k golvpris.

Dessa förslag har jag drivit gentemot den svenska regeringen. Enligt debattartikeln är det moderaterna som motarbetar det brittiska förslaget. Men tragiskt nog driver inte heller miljöminister Lena Ek på för en reform av systemet. När jag debatterade detta i april i år i riksdagen har hon bara svarat mig att hon inte vill föreslå några ändringar av EU ETS. ETS är ju ett handelssystem, då ska det klara sig själv, tycks hon resonera. Rätt allvarligt för att komma från en miljöminister som bör förstå handelssystemet ganska väl. Jag och Lena Ek förhandlade ju som EU-parlamentariker tillsammans under om själva handelssystemet.

Är det verkligen så att en fri marknad är ett viktigare ändamål än att rädda klimatet? Så kan det väl inte vara. En uppstramning av EUs handelssystem för utsläppsrätter krävs för att rädda klimatet. Det brittiska förslaget borde därför bejakas, inte motarbetas.

Checklista för lokalt klimatarbete

Har varit i Linköping och talat om hur vi ställer om Linköping till en hållbar stad. Igår var jag i Örebro och talade på ett liknande tema. När de globala klimatförhandlingarna har gått i stå är det iallafall en liten tröst att det gör att göra en hel del nytta lokalt. Därför, nedan mina elva förslag för hur vi ställer om lokalt.

Jo, jag vet, det skulle kunna vara elva förslag till. Och elva till… Vad har jag glömt? Lägg gärna till det som saknas.

1. Klimatmål?
Med hur mycket ivll kommunen minska sina utsläpp? Är det ett mätbart/konkret mål? Görs allt på ”hemmaplan” (inga utsläppskrediter/CDM)? Kan ni vässa målet? Hur står ni i jämförelse med andra kommuner? Svenska staten är lätt att slå: Minskning med 40 procent till 2020, MEN där drygt 30 procent görs genom uppköp av billiga utsläppskrediter. Trixa inte med siffrorna..

2.Klimatprogrammet (tidigare Klimp, Lip)
Det är omöjligt att komma förbi frågan om finansiering till klimatarbetet. Vänsterpartiet föreslår en miljard kronor årligen till ”Klimatprogrammet” en fortsättning på de tidigare Lokala investeringsprogrammen och Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp). Klimp på sin tid var kanske det mest effektiva sättet att få ned utsläppen, minskade utsläpp med drygt 1 miljon ton årligen. Med Klimatprogrammet kommer kommuner, landsting och företag kunna söka pengar för lokalt klimatarbete. Biogas, energieffektivisering, hållbara transporter, klimatinformation eller att skicka bespisningspersonalen på utbildning i vegetarisk matlagning är några exempel på verksamheter som borde kunna få stöd genom ett framtida klimatprogram.

3.Hur produceras elen, värmen? Takytor för solel. Vindel? Biogas?
Finns det ett mål för förnybar energi? Vill ni ha 100 procent? När? Kolla upp hur kommunens el och värme produceras. Förmodligen med förnybar energi och med en stor del fjärrvärme (på värmesidan). Gott så, men bra kan bli bättre. Hur stora ytor tak finns i söderläge? Dags att lägga på solceller. Investera i vindkraftverk. Bygga ut biogasen. Minskningspotentialen är stor. Dessutom ska vara större kommun med lite självaktning kunna förse sina medborgare med ren el och värme.

4.Mat; eko, veggo, närproducerat, matsvinn, krav vid off upphandling
Maten står för en stor del av våra utsläpp. Köttkonsumtionen står för de största utsläppen inom livsmedelssektorn, dessutom utsläpp som växer kraftigt. Köttkonsumtionen i Sverige har ökat med 50 procent sedan 1990. Utsläppen från animaliekonsumtionen ligger på 10 miljoner ton årligen, nästan lika mycket som från våra personbilar. Kan ni införa vegetariska måndagar på skolor och annan offentlig verksamhet? Hur används den offentliga upphandlingen för att stimulera ekologisk och kanske också närproducerad mat. Finns det handlingsplan för att minimera matsvinnet?

5.Kollektivtrafik: bygg ut, sänk taxor, bekvämt och enkelt, förnybart
Går det att bygga ut kollektivtrafiken? Är det lätt, billigt och bekvämt att resa kollektivt? Går bussarna på biogas eller annat förnybart? Har ni frågat vanebilisterna vad som skulle få dem att resa mer kollektivt?

6.Bilar: miljöbilar, bilpooler, samåkning, parkeringsnormer, (motor)vägsprojekt – säg nej.
I Sverige finns 4,4 miljoner bilar. Det är ett faktum att folk kommer fortsätta att köra bil. Men det går att minska resandet och att se till att de resor som görs släpper ut så lite som möjligt. Finns en defintion av miljöbilar (den regeringen har föreslagit gynnar stora och tunga bilar, inte bra). Finns förnybart bränsle? Kräv miljöbilar från skolskjuts och färdtjänst. Finns det bra infartsparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken? Hur gynnas miljöbilar? Premieras bilpooler på något vis? Går det att hjälpa människor att samåka? Finns det appar/hemsidor lokalt för detta? Fungerar dessa, eller kan man avsätta några timmars arbete/veckan på det? Finns en parkeringsnorm? Går det att sänka denna? Inte rimligt att parkerade bilar ska uppta viktig markyta i centrala stan. Finns det stora motorvägsprojekt i pipeline? Avstå! Pengarna behövs till annat. Nya vägar -> ökade utsläpp.

7. Cykelstaden
De flesta bilresorna är under milen. Många går därför att ersätta med cykelresor. Hur många cykelpendlar i kommunen? Riktiga cykelbanor, bra skyltat, upplyst, cykelpumpar, lånecyklar, underhåll (särskilt vintertid), cykelparkeringar m m är sådant som kraftigt kan öka cyklandet. Finns det förresten en särskild cykelbudgetpost i kommunbudgeten? Har kommunen en cykelsamordnare?

8.Bostäder: Energikrav på byggnader, energieffektivisera
Finns lokala byggnormer för energikonsumtion (t ex 45-55 KWh/kvm, om ni är ambitiösa)? Hur gynnar ni passiv-/ lågenergihus? Hur kan ni enregisanera befintliga bostäder och allmänna lokaler? Vänsterpartiet avsätter i runda slängar 30 miljarder kronor utöver regeringen för nybyggnation samt för upprustning utifrån miljö- och energiprestanda de kommande tre åren.

9.Avfall: minska totala mängden avfall, öka insamlingen, ÅVC
Mängden avfall växer år för år. Inte hållbart. Kan ni minska den totala användningen av prylar och annat? Går det att gynna återbruk/återanvändning? Hjälp de som vill ha bytesdagar och loppis. Sätt målsättningar för hur mycket avfall som ska samlas in. Gör det främst i anslutning till bostäder. Finns fastighetsnära källsortering? Finns avfallsseparering? Görs organiskt avfall om bill biogas? Hur ökar ni matavfallsinsamlingen från restauranger/verksamheter? Finns insamlingsbehållare vid alla Återvinningscentraler (ÅVC) så att folk inte ska behöva slänga fullt fungerande prylar.

10. Övrig samhällsplanering: Nej till externa köpcentra
Planera samhället så att människor inte blir bilberoende. Motarbeta ex vis stora köplador utanför tätorterna. De leder bara till ökad konsumtion, mer bilism och utdöende stadskärnor. Lär av Danmark som har strikt lagstiftning mot externa köpcentra.

11. Bra friluftskommun
En kommun som också satsar på friluftslivet kommer att få friskare befolkning och ett större engagemang för miljöfrågor. Går det att tillgängliggöra skogsområden?

Flip-flop om kärnkraften

Förra veckan frågade jag miljöminister Lena Ek vad hon ansåg om säkerheten på svenska kärnkraftsverk. Detta angående läckta uppgifter från EUs s k stresstester om bristerna på Forsmarks kärnkraftsverk. Lena Ek uttryckte då sitt fulla stöd för säkerheten och de myndigheter i Sverige som har till ansvar att följa detta. Nu har samma minister kallat till krismöte om bristerna i just säkerhet på de svenska kärnkraftsverken. Kallade är Strålsäkerhetsmyndigheten och ägarna Vattenfall och Eon.

Ena veckan säger Lena Ek att allt är så bra så. FLIP

Nästa vecka (alltså denna) anser hon att säkerhetsläget är ”under all kritik” och kallar till krismöte. FLOP.

Flip-flop, flip-flop, flip-flop…

Ja, vad är det som gäller egentligen? Är svenska kärnkraftsverk säkra eller inte? Med anledning detta kräver jag nu en interpellationsdebatt med Lena Ek. Läs gärna nedan eller här: JH Säkerhetsbristerna på svenska kärnkraftverk

Säkerhetsbristerna på svenska kärnkraftsverk
Nyligen bröt sig ett stort antal aktivister in på kärnkraftverken Forsmark och Ringhals. Aktivisterna kunde vara inne på området under en lång tid innan säkerhetsåtgärder vidtogs på kärnkraftsverken. Aktionen blottlägger de stora säkerhetsbrister som finns på svenska kärnkraftsverk. Nu kan vi vara tacksamma att aktionen gjordes av fredliga aktivister och inte av illasinnade terrorister. Miljöminister Lena Ek har nu kallat till sig Strålsäkerhetsmyndigheten och ägarna till kärnkraftsverken för att reda ut säkerhetsproblemen. Det är bra att miljöministern inser bristerna i de svenska kärnkraftsverken.

Under riksdagens frågestund torsdag 4 oktober lät det helt annorlunda. På min konkreta fråga om miljöministern kunde garantera säkerheten i de svenska kärnkraftsverken svarade ministern att de svenska kärnkraftsverken hade fått högsta betyg och att hon hade fullt förtroende för Strålsäkerhetsmyndigheten. Så sent som förra veckan fanns det alltså inga skäl till oro för säkerheten på svenska kärnkraftsverk. Nu har miljöministern kallat till krismöte med anledning av de stora säkerhetsbristerna. Man undrar förstås vad det är som gäller.

Låt mig understryka att Forsmark är ett av de kärnkraftsverk som pekas ut i de s.k. stresstester som genomförts i de 134 europeiska kärnkraftsreaktorerna. EU utpekar Forsmark som en av fyra reaktorer i Europa som inte skulle klara ett elavbrott på en timme innan en härdsmälta skulle starta.

Med anledning av det ovanstående vill jag fråga miljöminister Lena Ek:

  1. Är det ministerns uppfattning att säkerheten är garanterad på de svenska kärnkraftsverken?
  2. Vad avser ministern göra för att öka säkerheten?
  3. Om nya åtgärder kommer att vidtas, hur bedömer ministern kostnaden för skattebetalarna respektive ägarna av kärnkraftsverken?

………………………………………

Jens Holm (V)

Motioner 2012-2013

Allmänna motionstiden avslutades förra veckan. Vänsterpartiet har totalt lagt 131 motioner. Nedan de motioner som jag har varit med och skrivit och de som har en tydlig bäring på miljö, klimat och djur. Nedan finns respektive motion med en riksdagsdirektlänk samt själva motionen i word. Läs den på det sätt som bäst passar dig.

För framtidens jobb: Budgetmotion_201213_fi_250
Vänsterpartiets budgetmotion. Här finns många av våra miljö- och klimatsatsningar.

Klimaträttvisa inför Doha och dess efterföljare: Klimat_v559
Vår stora klimatmotion. Här finns det mesta som vi vill göra på klimatområdet.

100 procent förnybart: 100procent_201213_n_300
Så här får vi 100 procent förnybar energi till 2040 (senast).

Energieffektivisering inom industrin: EnergieffektIndustrin_201213_v_606
Inför ett nytt PFE-program, energikartläggning till små och medelstora företag, fortsatt stöd till de kommunala klimatrådgivarna.

Solenergi: Solenergi_v605
Vi föreslår Sveriges största solenergisatsning. Någonsin.

Minska flygets klimat- och miljöpåverkan: Flyget_201213_sk_212
Det är inte OK att flygets utsläpp ökar. Inför klimatskatt på flyget, lägg ned Bormma flygplats och bygg en ekostad istället.

Biologisk mångfald: Biologiskmångfald_201213_mj_260
Vi vill återinföra stoppregeln i miljöbalken, skatt på handelsgödsel, höja skatten på bekämpningsmedel, reglera fisket i Natura 2000-områden m m.

En långsiktigt hållbar skogspolitik: Skog_201213_v_557
Skydda mer skog, främja alternativa skötselmetoder, gröna jobb i skogen, obligatoriskt samråd vid avverkning, inför naturvårdsavgift m m.

Arktis: Arktis_201213_u_205
Stoppa olje- och gasutvinning i Arktis m m.

Bistånd: Bistånd_201213_u_208
Inför klimatbistånd med nya additionella medel.

Internationell handelspolitik för rättvisa, jämlikhet: Handel_201213_n_206
Vår stora handelsmotion, bl a om hur vi ska ställa krav på EU och WTO för att handelspolitiken ska bli rättvis, jämställd och hållbar.

Sammanhållen järnväg och kollektivtrafik: JärnvägKolltrafik_201213_v_542
Bygg mer järnväg, öka underhållet, alla intäkter från trängselavgifterna till kollektivtrafiken m m.

En social och ekologisk bostadspolitik för alla: Bostäder_201213_c_400
Vår bostadspolitiska motion med många miljö- och klimatmässiga dimensioner.

Hållbar sjöfart: Sjöfart_201213_t_248
Stimulera förnybara drivmedel, mer godstransport på hav och sjö – mindre med lastbil, mer kväverening, rädda Gotlandstrafiken m m.

Cykeltrafik för miljö och hälsa: Cykel_201213_t_249
Öka cykelinvesteringarna, inför mål för mer cykling (minst 20 % av alla resor till 2020), ta med cykeln i kollektivtrafiken, nationell cykelsamordnare, cykelparkeringar vid järnvägsstationer, underlätta arbetspendling med cykel genom förmånlig beskattning.

Fri programvara: Friprogramvara_201213_n_205
Minskade utsläpp och mindre elektronikskrot med fri programvara, kompetenscenter för att öka användningen av fri programvara/öppna standarder.

Landsbygden: Landsbygden_201213_v_252
Bättre samhällsservice och mer småföretag på landsbygden, bredband till hela landet, mer eko-turism m m.

Försvarsmaktövningar i Vättern: Vättern_201213_fö_203
Försvaret vill kraftigt utöka flygåkandet och låtsasbomandet över Vättern. Nej säger vi till det.

Kemikalier i vår omvärld: Kemikalier_201213_mj_207
Stärk Reach, inrätta ett grönt kemikalieinstitut, mer miljötoxikologisk forskning, Sverige ska gå före och förbjuda flera farliga kemikalier ex vis azofärger och Bisfenol A.

Leksakers säkerhet: Leksaker_201213_c_202
Verka i Sverige och i EU för att göra leksakerna säkrare. Förbjud farliga kemikalier, metaller och doftämnen i leksaker.

Respekt för djuren: Djurenrespekt_201213_v_561
Djuretisk ombudsman, rätt till utevistelse, förbättra djurskyddskontrollerna, minska djurtransporterna, minimera djurförsöken, djurpoliser i hela landet m m.

Minkfarmning: Minkfarmning_201213_mj_202
Förbjud pälsdjursuppfödning.

En ansvarsfull rovdjurspolitik: Rovdjur_201213_mj_259
Lev upp till Art- och habitatdirektivet, årliga skjutprov för jägarna, bredda viltvårdsfonden, djurskyddslag även för de vilda djuren, förbjud lodjursfällor permanent m m.

Utgiftsområde 7: Bistånd_201213_u_281
Utgiftsområde 7, bistånd. Här finns vårt klimatbistånd med finansierat med nya additionella medel.

Utgiftsområde 20: Miljö_uo20_v560
Våra satsningar inom utgiftsområde 20, Miljö- och naturvård samt klimat.

Utgiftsområde 21: Energi_uo21_v610
Utgiftsområde 21, energi. Vi satsar på förnybar energi, forskning, energieffektivisering m m.

Utgiftsområde 23: Jordbruk_uo23_v550
Våra satsningar inom utgiftsområde 23, jordbruk m m. Skog, ekolantbruk och Hållbara matlandet – Sverige, är en del av innehållet.