Välfärd och klimat går hem

De Rödgröna är nu uppe på en betryggande ledning mot borgarna. Över 8 procent är försprånget enligt DN idag (AB). Man ska inte göra en alltför stor sak av opinionsundersökningar, men denna tror jag är särskilt intressant. Mätningen har gjorts mellan 12-28 april, en tid då de Rödgröna har presenterat många satsningar.

Utspelen har handlar om välfärd och åtgärder för att rädda klimatet. Det är uppenbart att det är sådan politik som går hem hos svenska folket. Vissa försöker göra en stor sak av att folk inte gillar skattehöjningar. Men jag tror det är överdrivet. Vet man att man får en bättre skola, sjukvård och omsorg samt att vi värnar miljön är svenskarna beredda att betala. De Rödgrönas skattehöjningar slår ju dessutom nästan enbart mot höginkomsttagare, de som vunnit på borgarnas politik (se sid 15, den rikaste fjärdedelen har fått hälften av skattesänkningarna).

Aftonbladet menade häromdagen att det finns ett lågt stöd för höjd CO2-skatt. Dagens mätning ställer det på skam. Dessutom kom Naturvårdsverket fram till, i en mycket mer genomarbetad undersökning, att svenskarna visst är beredda att låta miljösatsningar kosta en del. Hela 63 procent tycker att det är bra att höja skatten på t ex bensin och olja, en kraftig ökning dessutom jämfört med tidigare år.

De Rödgröna borde fortsätta med välfärds- och klimatlinjen. Det är vad framtiden kräver av oss, men det är också vad folket vill ha.

Ge tillbaka våra pengar!

Är det någon som minns bankkrisen? Bankerna tycks inte behöva göra det iallafall. Idag redovisar de svenska storbankerna ”överraskande stora vinster”. Nordea gjorde en vinst på 8,4 miljarder, Handelsbanken 3,8 och SEB 1,1 miljard kronor.

Under finanskrisen anslog Sverige hela 1500 miljarder (!) kronor i stöd till de svenska bankerna. Det är hög tid att kräva pengarna tillbaka.

Erlandsson allt djupare fast i köttklistret

Som bekant röstade den svenska regeringen ja till köttklister tidigare i år. Nu har miljöutskottet i EU-parlamentet antagit en kritisk resolution mot köttklister. Mycket bra! Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) påstår att detta är ”i enlighet med den grundläggande svenska linjen”. Enligt Erlandsson fanns det inga andra möjligheter för Sverige än att rösta ja i februari.

Men det är ju helt fel. Ett land röstade emot köttklistret och ytterligare ett lade ned sin röst. Danmark var ett av dessa kritiska länder. Detta hade förstås inte räckt för att stoppa köttklistret, men hade Erlandsson tidigt aviserat att han gått på den kritiska linjen är det inte omöjligt att fler länder skulle anslutit sig. Det är liksom så man bygger upp en blockerande minoritet.

Istället valde Erlandsson att driva krav på märkning och sedan acceptera att köttslamsor ska kunna limmas ihop så att ingen konsument ändå ska kunna ha en chans att känna till innehållet. Erlandsson borde vara uppriktig och säga som det är: Han och den borgerliga regeringen gjorde bort sig vid omröstningen den 8 februari. Ett stöd till Danmark och en Nej-röst var den enda rimliga hållningen för ett land som påstår sig vara kritiskt till köttklister.

Märk väl att Marit Paulsen (FP) är för köttklistret, liksom Moderaterna. Så gick det med kampen mot matsnusket. Lysande…

Lanestrand.

Ett av mina tidigare inlägg.

Sämsta miljöpolitiken någonsin

Dödsrunorna börjar redan skrivas för den borgerliga regeringen. I senaste Miljöaktuellt (ej på nätet, sid 50) spekuleras det om vem som blir miljöminister efter valet. Sånt ska förstås tas med en rejäl nypa salt (som att oddsen på mig är 7,17. De satte nog kommatecknet ett eller två steg för långt åt vänster…).

I vart fall är domen över miljöminister Andreas Carlgren (C) allt annat än inställsam. Så här skriver Miljöaktuellt:

”Det mumlas i miljörörelsen – var det någon som sade sämsta miljöministern någonsin? – och förtroendet är slut. Lycka till som landshövding, Andreas.”

Följaktligen blir oddsen på Carlgren: 999.

Det är lätt att göra sig lustig över en person. Det är förstås inte Andreas Carlgrens fel att regeringens miljöpolitik är sämre än sämst. Att vara miljöminister i en borgerlig regering är ungefär lika lätt som att vara pacifist och leda Warszawapakten. Det blir vargjakt, Förbifart Stockholm och Köpenhamnsfiasko. Det går inte.

Vem sitter då som miljöminister efter valet? Maria Wetterstrand (MP) är förstås ett hett tips. Men det finns gott om vänsterpartister som skulle göra jobbet minst lika bra. Wiwi-Anne Johansson, nämns med all rätt i artikeln. Jonas Sjöstedt och Jöran Fagerlund borde vara två andra heta namn. Kanske skulle det gå att dela upp ansvaret, så MP får miljö och V ansvar för klimat…

Färdigspekulerat. Först ska vi vinna valet!

Läs de Rödgrönas granskning av den borgerliga miljöpolitiken och här.

Majoritet vill inte ha Förbifart Stockholm

Det har tidigare sagts att det blir svårt att vinna folkomröstningen om Förbifarten. Det finns också undersökningar, även om de kommer från intressen som vill ha motorvägen, som visar att en majoritet i Stockholm vill ha Förbifart Stockholm. Men när stockholmarna får frågan om pengar ska läggas på en ny motorvägg eller kollektivtrafiken vill en majoritet ha kollektivtrafiken. Det visar en undersökning i tidningen City (sid 9) idag.

50 procent vill ha kollektivtrafiken och 48 procent Förbifarten, enligt tidningen. Frågeställningen kollektivtrafik-motorväg är helt avgörande, och borde bli den som ställs i september 2012. Att bara säga ja eller nej till Förbifart Stockholm är ju att mörka i den viktiga frågan om vart resurserna ska gå.

Jag noterar förresten att Moderaterna nu vill ha mer busstrafik på Förbifarten. Det är ett tecken i tiden, de känner vart vindarna blåser. Mot kollektivtrafiken. Detta är något som oroar regeringen.

Det finns alla chanser att vinna valet i höst och sedan den minst lika viktiga folkomröstningen två år senare.

På tal om kollektivtrafik. Med de Rödgröna får vi dubbelt så stora järnvägssatsningar de kommande tio åren. Det är inte illa.

Privatiseringarna – ett fåtals lycka

För ett tag sedan skrev jag om hur vår gemensamma egendom i Stockholm slumpas bort till riskkapitalister och profithungriga privatpersoner. Fyra förskolor i Årsta såldes för 600 000 kronor, snart därefter kunde ägarna casha in miljonvinster.  Och pengarullningen fortsätter.

kulturkrabatenKulturkrabaten – som förskolorna heter i den privata regin – fortsätter att generera profit till den privata ägaren (barnen får betala genom stora barngrupper). Idag berättar DN (tyvärr ej på nätet) om hur ägaren till Kulturkrabaten har använt företagets pengar till att köpa ett privat hus för 2 miljoner kr och hur man har f ö r d u b b l a t styrelsearvodet till 1,7 miljoner kr/år (!). Vinsten blev enligt årsredovisningen 1,6 miljoner kr.

Vad är då detta att uppröras över? Jo, pengarna kommer från oss som bor i Stockholm. Kulturkrabatens verksamhet finansieras med våra skattepengar. Det är riktigt upprörande.

Ordet privatisering kommer från latinets privare, som betyder beröva. Det är privatiseringarna i ett nötskal. Flertalet berövas skolor, vårdcentraler och äldreboenden, ett fåtal kammar hem profiten.

Det måste bli en ändring på detta.

Rosas blogg.

Skillnad V och MP

Jag får då och då frågan om vad det är för skillnad mellan Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Frågan är befogad. Vi har mycket gemensamt. Vi vill båda skärpa Sveriges klimatmål, vi vill inte lämpa över klimatansvaret på utvecklingsländerna (som regeringen vill, och där S inte är tydliga), vi vill höja biståndet, ha en i grunden annorlunda flyktingpolitik och så vidare. I flera rättvisefrågor tycker V och MP ungefär lika. Det är bra, inte minst när det handlar om att dra S åt rätt håll.

Men var står MP egentligen i klassiska höger-vänsterfrågor? Jag brukar själv ställa mig den frågan, och ibland är det det som jag avger som svar: Med MP får man mycket, men man kan inte vara helt säker på att man får den välfärdspolitik som man kanske hade önskat.

Idag har Maria Wetterstrand (MP) positionerat sig rätt långt till höger. Till Göteborgs-Posten säger hon så här:
”Jag företräder inte ett vänsterparti, utan ett grönt parti till höger om S och där ska vi fortsätta att befinna oss”.

Till höger om S… Det var olyckligt. Sverige behöver inte ytterligare ett parti till höger om sossarna. Men nu vet vi iallafall var MP står på höger-vänsterskalan.

Var befinner sig V? Frågar ni mig är svaret: vänster, vänster , vänster.

Vi kan rösta ned Förbifarten

De Rödgröna har idag kommit överens om hur Förbifart Stockholm ska lösas (DN, Svt, SR, AB). Frågan om den två mil långa motorvägen till en kostnad av minst 28 miljarder kronor är kanske den svåraste som en framtida rödgrön regering har att lösa.  Nu har de Rödgröna landat på att frågan ska lösas i en folkomröstning, 2012.

Jag hade önskat att man nått ännu längre, att vi redan här och nu kunde säga till väljarna att det inte blir någon förbifart med en rödgrön regering. Att pengarna ska investeras i kollektivtrafiken istället. Men dagens uppgörelse är trots allt en seger för Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Med två år kvar till en folkomröstning har vi alla möjligheter att mobilisera för ett nej till förbifarten och ett ja för utbyggd kollektivtrafik.

Den pessimistiske säger kanske att det blir omöjligt att vinna en sådan folkomröstning. Är det inte så att en majoritet säger ja till förbifarten? Så kan det vara, men så såg det också länge ut för trängselavgifterna. Men den folkomröstningen vann vi också.

Kunde vi då kan vi självklart nu också. Hur modernt är det att plöja ned 28 miljarder i betong och asfalt? Det ska nog bli ett ja till kollektivtrafiken 2012.

Den rödgröna uppgörelsen.

Hur mycket ska vi flyga?

Medierapporteringen kring vulkanutbrottet på Island har gett oproportionerligt mycket utrymme till flygandet i Europa (SR, SvT, AB). Med all respekt för alla de som är fast på semesterorter, inte kommer iväg på drömresan eller tvingas ta sig hem med buss och tåg genom Europa, men det mesta flyter ju faktiskt på som vanligt.

Varför? Jo, därför att det är en extremt liten minoritet som flyger regelbundet. De flesta flygsträckor i Sverige går dessutom att ersätta med tågresor. Kanske kan något gott komma ur den intensiva fokuseringen på flyget i Europa. Exempelvis en debatt om hur mycket det är rimligt att flyga. Sedan 1990 har flygets utsläpp fördubblats, och det är en av de verksamhet vars utsläpp ökar kraftigast. Prognosen är fortsatta ökningar av utsläppen. Hur rimligt känns det?

Tidigare tillhörde jag minoriteten av vaneflygare. Som EU-parlamentariker flög jag varje vecka: till Bryssel, Strasbourg och runt till många av Europas huvudstäder. Varje år färdades jag drygt 10 000 mil med flyg och orsakade utsläpp motsvarande 12 ton CO2. Jag försökte flera gånger få EU-parlamentet att ha färre möten och/eller möten med videokonferens, men det var som att slå huvudet mot en betongvägg.

Idag har EUs transportministrar haft sitt första möte i form av en videokonferens. Vad jag har förstått gick det alldeles utmärkt. Vem vet, kanske tyckte ministrarna att det kändes rätt OK att slippa en lång och tröttsam resa till Bryssel t/r? Kanske inser de också att de besparar planeten utsläpp och sparar in på dyra biljetter? Vågar man hoppas på att Eyjafjallajökulls utbrott kan vara första steget mot ett nytänkande, där vi flyger mindre och hittar smartare sätt att mötas på?

Sälj inte ut våra bostäder

Idag tog Dagens Nyheter in min insändare mot utförsäljningen. Mitt kvarter Knallen, Hammarby sjöstad är på tur att säljas ut. Jag hoppas att så många som möjligt röstar NEJ nu på torsdag, då frågan ska avgöras bland de boende.

Intressant statistik från Stockholms stad om utförsäljningar. Över 18 000 allmännyttiga lägenheter har sålts ut, till underpris, sedan borgarna kom till makten 2006. Detta, trots finanskrisen: Omvandlingar_sthlm

Nedan artikeln från DN

Sälj inte ut alla våra hyresrätter
DN 2010-04-18

Nu ska kvarteret där jag bor säljas ut. Stockholmshems kvarter Knallen, med 182 hyreslägenheter och 44 lokaler ska förvandlas till bostadsrätter. Det handlar om en av stadens största utförsäljningar. Trots att prislappen blir hela 525 miljoner kronor, är det långt under marknadsvärdet för lägenheterna. Den entusiastiske ombildningskonsulten kommer få 1,1 miljoner kronor om köpet blir av. Om de boende röstar nej får han inte ett öre. Snacka om att ha egenintresset som drivkraft.

Utförsäljningarna går med en hissnande fart. Sedan de borgerliga partierna tog över i Stockholm 2006, har inte mindre än 18 500 allmännyttiga hyreslägenheter förvandlats till bostadsrätter. Lägenheterna säljs till underpris. I en debattartikel i Dagens Nyheter den 30/3 menar konsulten Mikael Flovén att vi stockholmare kan ha förlorat så mycket som 50 miljarder (!) kronor sedan år 2000 på utförsäljningarna av hyreslägenheter.

Vi tycker nog alla illa om segregation. Ju fler hyresrätter som försvinner från innerstan, desto svårare blir det för vanligt folk att bo där. Många har ju inte möjlighet att ta ett banklån. De s k ombildningarna spär alltså på segregeringen. Den 22 april faller domen för Knallen, då köpestämma hålls. Jag hoppas de 182 lägenheterna kan fortsätta att finnas kvar i allmän regi.

Var vi bor ska väl inte bestämmas av om man kan få ett banklån på flera miljoner?

Jens Holm, boende i kvarteret Knallen Hammarby sjöstad