Kontroll av elbilar

Ser fram emot svaret på den här frågan, som borde komma inom en vecka. Läs frågan här eller nedan.

Kontroll av elbilar
2020-09-04 Skriftlig fråga 2019/20:2120 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Försäljningen av elbilar och laddhybrider ökar kraftigt i Sverige, vilket är glädjande. Dessvärre har kontrollbesiktningen inte följt med i utvecklingen. I dagsläget görs ingen specifik kontroll av elbilarnas elsystem vid besiktningen. Områden där kontroll borde göras kan vara batteri, kablar i driftssystemet, laddkontakt och laddkabel.

Norge, som har kommit längre än Sverige med laddbara fordon, uppdaterade 2015 sitt regelverk för besiktning av elbilar och laddhybrider.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ för att uppdatera besiktningsregelverket så att kontroll av laddbara fordon görs i enlighet med vad som har beskrivits?

Järnvägens överlevnad och konkurrenskraft

Borde inte regeringen prioritera annat än utrullningen av ett dyrt och riskabelt signalsystem i järnvägen? Läs min fråga till inframinister Tomas Eneroth (S) här eller nedan.

Järnvägens överlevnad och konkurrenskraft
Skriftlig fråga 2019/20:1972, 2020-08-18
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Regeringen har som målsättning att Sverige ska bli ett av de första välfärdsländerna som är fossilfria. Utsläppen från inrikes transporter ska dessutom minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Det finns en bred enighet om att framtidens transportsystem har ett behov av en väl fungerande och effektiv järnvägstrafik för både person- och godstransporter.

Riksdagen tillskjuter också mer pengar till underhåll av och investeringar i järnvägar i enlighet med gällande infrastrukturplan. Väl fungerande infrastruktur är viktigt och centralt, men utan trafik kan värdet av den ifrågasättas. Det behövs åtgärder för att stärka trafiken och möjliggöra mer gods- och fler personresor på järnväg.

Införandet av ERTMS-systemet innebär att för alla järnvägsfordon måste det till höga kostnader byggas in ny utrustning eller uppgraderas existerande utrustning.

Riksrevisionen granskade i sin rapport RiR 2018:21 effektiviteten i införandet av ERTMS i Sverige. Riksrevisionen visade exempelvis att den kapacitetsutredning och samhällsekonomiska bedömning som Trafikverket genomförde 2013, som visade på förbättrad kapacitet till ett värde av 17,3 miljarder kronor jämfört med att behålla det existerande systemet ATC, fyra år senare förbytts i en bedömning att skillnaden i kapacitet mellan de två systemen är försumbar. Därmed återstod endast 3,9 miljarder kronor på pluskontot.

Trafikverket har uppdragit åt konsultbolaget Ramboll att utreda tillkommande kostnader. I en rapport som presenterades den 30 juni 2020 har Ramboll pekat på ytterligare samhällsekonomiska kostnader på nivån 10–15 miljarder kronor för kostnadsposter som tidigare inte prissatts, såsom trafikpåverkan under införandet och teknikuppdateringar. Införandet innebär således numera en minuskalkyl på samhällsnivå och ohållbara påtvingade kostnader på ca 7 miljarder kronor för en redan trängd tågbransch, inte minst godstrafiken på järnväg.

Rapporten från Ramboll pekar också på att det finns ytterligare risker som ännu inte har värderats över huvud taget. Det gäller bland annat kostnaden för att säkra upp ERTMS-systemet för cybersäkerhet och det negativa värdet av potentiella kapacitetsminskningar som kommer med det nya systemet

Oberoende av Trafikverkets och Rambolls bedömningar har SL i juni 2020 beslutat att pausa sin investering i ERTMS-ombordsystem med hänsyn framförallt till de skenande kostnaderna för tågoperatören och ytterst för pendlarna.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta åtgärder, med anledning av Trafikverkets egna underlag i form av rapporter från Ramboll, för att säkerställa överlevnaden och konkurrenskraften för Sveriges tågoperatörer och järnvägens totala funktion på kort, medellång och lång sikt?

När får vi besked om alla miljöbränslen?

Det är upprörande att EU – av marknadsfundamentalistiska skäl – lägger sig i hur vi vill främja miljövänliga drivmedel. Gott att Sverige äntligen fått igenom en förlängning av skattebefrielsen på biogas. Men hur blir det med skattenedsättningen av etanol och biodiesel? Se min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson (S) här eller nedan.

Skattebefrielse för miljöbränslen
I somras fick Sverige besked från EU-kommissionen om att skattebefrielsen för biogas kommer att förlängas med 10 år. Det var ett mycket positivt besked. Biogasen spelar en viktig roll för att minska utsläppen från transportsektorn. Men Sverige har även ansökt om undantag från EU:s statsstödsregler gällande etanol (E85) och biodiesel (HVO). Där har Sverige, märkligt nog, ännu inte fått något svar. Den skattebefrielsen löper ut vid årsskiftet om EU inte beslutar om förlängning. Dessutom finns stor risk för att skatteundantaget endast förlängs med ett år, något som inte är tillräckligt för att skapa långsiktiga förutsättningar för hållbara drivmedel.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad gör ministern för att Sverige så snart som möjligt ska få ett positivt besked om skattebefrielsen för etanol och biodiesel samt att vi ska få besked för längre än endast ytterligare ett års undantag?

………………………………………

Jens Holm (V)

Körkort för vattenskoter

Flera allvarliga tillbud med vattenskotrar den senaste veckan, och så här kommer det fortsätta hela sommaren. Inte alls OK. Helst skulle jag vilja förbjuda farkosterna, men det förhindrar EU oss (vi försökte i tidernas begynnelse). Då måste de åtminstone regleras hårdare. Krav på förarbevis vore ett första rimligt steg. Därför är det ett stort underbetyg åt regeringen att de ännu inte lagt fram krav på körkort för vattenskotrar trots att riksdagen krävt detta samt att regeringen har ett eget förslagett eget förslag.

Läs min fråga nedan eller här till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Jag har tagit upp frågan många gånger tidigare bland annat i en debatt här.

Körkort för vattenskoter
Skriftlig fråga 2019/20:1664, 2020-06-24
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
De senaste dagarna har flera allvarliga olyckor inträffat med vattenskotrar. Den 21 juni skadades två personer allvarligt i Stockholm vid en krock med ett träd vid Karlbergskanalen. Ytterligare olyckor med vattenskotrar skedde även vid sjön Runn i Falun, i Östhammar och i Karlstad. Dessa tillbud är dessvärre inte några enskilda händelser, utan varje år inträffar ett stort antal allvarliga olyckor orsakade av vattenskotrar och andra snabba vattenfarkoster. Vattenskotrar, med en motorkapacitet som en medelstor bil, kan framföras på mycket grunda vatten och utgör därmed ofta ett hot mot människor som simmar och badar. Även djurlivet störs av vattenskotrar.

Det införda kravet på en åldersgräns från 15 år är ett litet välkommet första steg för att få en bättre ordning. Men en sådan lågt satt åldersgräns är helt och hållet otillräcklig. För att få en bättre ordning och en större säkerhet på sjön borde krav på förarbevis, det vill säga körkort, för vattenskoter och andra snabbgående vattenfarkoster införas. Förarbevis för vattenskotrar har utretts och föreslagits ett flertal gånger både av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), riksdagen och faktiskt av regeringen själv i departementspromemorian N2014/3447/TE.

För mig är det outgrundligt varför regeringen inte har agerat hårdare mot vattenskotrarna. Att införa det förarbevis som utredare och en riksdagsmajoritet så länge har väntat på vore en viktig åtgärd för en bättre ordning. Jag lyfte denna fråga den 5 juni 2019 med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Jag fick då svaret att ministern avser följa frågan nära och överväga ytterligare regleringar inom området.

Nu har det gått ett år och problemet med vattenskotrar har inte minskat.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ till att förarbevis för vattenskoter införs?

Varför planerar Trafikverket för Östlig förbindelse?

Trots att motorvägen Östlig förbindelse utanför Stockholm inte finns med i den nationella infrastrukturplanen (2018-2029) planerar ändå Trafikverket för projektet. Jag lyfter frågan med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Läs min fråga nedan eller här.

Östlig förbindelse
Skriftlig fråga 2019/20:1603 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Trots att motorvägsprojektet Östlig förbindelse i Stockholm inte finns med i den nationella infrastrukturplanen planerar Trafikverket för bygget. Myndigheten har genom en riksintressespecificering reserverat stora områden i Stockholm där byggnation inte får ske. Det handlar om delar av Norra Djurgårdsstaden, Loudden, Sickla och Hammarby Sjöstad. Trafikverkets agerande äventyrar Stockholms stadsplaner på nya bostäder och arbetsplatser. Så mycket som drygt 4 000 nya bostäder och 6 000 arbetsplatser hotas. Ledningen för Stockholms stad är mycket oroade och vill att infrastrukturministern ska agera.

Av klimatskäl borde inte fler motorvägar byggas i Stockholmsregionen. Dessutom tar nya vägar plats från andra viktiga projekt, något som ovanstående exempel tydligt illustrerar. När mark reserveras för ett projekt som inte ens finns i den nationella infrastrukturplaneringen uppkommer det frågor om vad som ska väga tyngst: planerna på nya bostäder, jobb och klimathänsyn eller en motorväg som inte ens finns i den statliga planeringen.

Trafikverket hänvisar till att Östlig förbindelse är ett så kallat riksintresse, men bygget ingår inte i den nationella infrastrukturplanen. Utpekandet av Östlig förbindelse krockar med andra viktiga målsättningar, som bostäder och arbetsplatser samt ett annat riksintresse: nationalstadsparken. Att muta in stora delar av östra Stockholm förefaller då orimligt.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta åtgärder för att Trafikverkets riksintressespecificering inte ska äventyra Stockholms stadsplaner för bostäder och jobb samt för att nationalstadsparken ska värnas?

Luftfartsverket och Sveriges flygtrafikledning

Inte rimligt att personalen på Luftfartsverket inte omfattas av korttidspermitteringen och att inget annat stöd heller utgår. Ser fram emot ett positivt svar på denna fråga som du kan läsa nedan eller här.

Luftfartsverket och Sveriges flygtrafikledning
Skriftlig fråga 2019/20:1249, 2020-04-23
Till Tomas Eneroth av Jens Holm (V)
I och med coronakrisen har nationell och internationell flygtrafik i det närmaste avstannat helt. Luftfartsverket utgör en central del av svensk infrastruktur med ansvaret för en väl fungerande civil och militär flygtrafiktjänst i svenskt luftrum. Luftfartsverket ska även genomföra ett antal regeringsuppdrag, i huvudsak riktade till Försvarsmaktens behov. Flygtrafiktjänsten är och måste hanteras som en del av hela flygkedjan och måste fungera för att det ska gå att flyga civilt och militärt, nationellt såväl som internationellt. Luftfartsverket, vars finansiering till ca 3/4 består av avgifter från de civila flygande kunderna, har nu på kort tid tappat största delen av sina intäkter – men alla kostnader finns kvar.

Den rådande situationen sätter ljuset på att denna finansieringsmodell är undermålig. Det behövs på längre sikt ett mer robust ramverk som kan garantera leverans av flygtrafikledning även i kristider.

Luftfartsverket omfattas inte av den lagstiftning som möjliggör s.k. korttidsarbete och har heller inte beviljats ekonomiskt stöd av uppdragsgivaren och ägaren; staten.
Luftfartsverket har, av ekonomiska skäl, i dagarna varslat 500 medarbetare om uppsägning. Det är uppenbart att en stor del av svensk flygtrafikledning nu är hotad, något som fackförbundet ST har påpekat för regeringen och trafikutskottets och försvarsutskottets ledamöter. De vädjar om ett skyndsamt agerande för att värna flygtrafikledningen i Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern verka för att ekonomiska medel tillförs Luftfartsverket för att de ska kunna fullfölja sitt arbete alternativt att de anställda på Luftfartsverket ska kunna omfattas av regleringen kring korttidspermitteringar?

Jens Holm (V)

Bonus–malus och klimatnyttan

Varför har regeringen höjt utsläppsgränsen i klimatbonussystemet, Bonus Malus? Nu får bilarna släppa ut mer än tidigare. Möjligtvis bra för Volvos SUVar, men sämre för klimatet. Se min skriftliga fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) här eller nedan.

Bonus–malus och klimatnyttan
Skriftlig fråga 2019/20:1084, 2020-03-11
Av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Regeringen har nyligen försämrat definitionen av klimatbonusbilar. För att kunna få regeringens bonus för en klimatbil krävdes tidigare max 60 grams utsläpp per kilometer. Med statsbudgeten för 2020 gäller från och med i år 70 gram. Som av en händelse ligger flera av Volvos stora och tunga bilmodeller precis under 70 gram, och med regeringens nya förslag kan modellerna numera klassas som klimatbonusbilar och uppbära bonus på 60 000 kronor.

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser var 51,8 miljoner ton 2018, vilket motsvarar en minskning om 1,8 procent jämfört med 2017. Naturvårdsverket konstaterade 2019 att resultatet för scenarier med beslutade styrmedel pekar mot att de totala utsläppen av växthusgaser kommer att fortsätta minska men inte i den utsträckning som behövs för att nå målet om nettonollutsläpp 2045. I myndighetens rapport Fördjupad analys av den svenska klimatstatistiken från december 2019 konstateras att för att målet till 2045 ska nås behöver minskningstakten mellan 2015 och 2045 nå ett genomsnitt om ca 5–8 procent per år över tid. Vi måste med andra ord väsentligt höja tempot i klimatarbetet.

Bonus–malus är ett viktigt styrmedel för att minska utsläppen från nya personbilar. Bilar med låga utsläpp uppbär en bonus som finansieras av att personbilar med högre utsläpp får en höjd fordonsskatt. Vänsterpartiet stod bakom införandet av bonus–malus som ett sätt att få en starkare styrning mot minskade utsläpp. Men med regeringens och samarbetspartiernas ändringar av utsläppsnivån för klimatbonusbilar förfelas den goda klimatambitionen. Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna låter uppenbarligen kortsiktiga näringsintressen övertrumfa klimathänsynen. Det är mycket oroväckande och enligt min uppfattning inte i linje med vår nya klimatlag och vårt nya ramverk. Regeringen säger att det nya bonussystemet ska utvärderas. Jag förutsätter att regeringen snarast återkommer med ett förslag som sätter klimathänsynen först och sänker nivån för klimatbonus. Försämrade klimatåtgärder kan inte vara ett alternativ 2020.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att verka för att det ska göras en översyn av bonus–malus-systemet i syfte att stärka klimatnyttan och sänka utsläppsnivån för klimatbonusbilar?

Rädda nattågen

Det är helt oacceptabelt att nattågstrafiken till Jämtland och övre Norrland nu splittras upp och riskerar att försämras. Regeringen måste ingripa och säkerställa att vi fortsätter att har dagliga nattåg från Göteborg hela vägen norrut. Läs min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Minskad nattågstrafik
2020-02-13, Skriftlig fråga till Tomas Eneroth (S) av Jens Holm
Persontrafiken med tåg har ökat kraftigt. De senaste åren har intresset för ett mer hållbart resande i förhållande till bil och flyg ytterligare stärkt efterfrågan på en fungerande och tillgänglig tågtrafik som även inkluderar nattågstrafik.

Förutsättningarna borde därmed vara goda för att i ökad utsträckning ge människor tillgång till klimatsmart resande med tåg istället för bil och flyg. Det förutsätter dock enligt Vänsterpartiets uppfattning att regeringen, förutom att kraftigt öka investeringar i nya spår och ge SJ ett tydligt uppdrag att fokusera på samhällsnyttan, snarast bör vidta åtgärder för att bryta marknadsexperimentet på järnvägsspåren för att få ett sammanhållet järnvägssystem som sätter resenären i centrum.

De senaste dagarna kan vi tydligt se exempel på effekterna av vårt uppsplittrade och upphandlade järnvägssystem. SJ införde sedan drygt ett år tillbaka daglig nattågstrafik från Göteborg till Jämtland och övre Norrland som framgångsrikt skapade nya resandeflöden. Men då Trafikverket sedan valt att upphandla nattågstrafiken till Jämtland och övre Norrland var för sig och enbart till och från Stockholm är möjligheterna förändrade. Detta då SJ genom upphandlingen fått nattågstrafiken Stockholm–Jämtland och Vy (norskt statligt bolag) nattågstrafiken Stockholm–övre Norrland. Därmed råder för närvarande stor osäkerhet för nattågstrafiken från Göteborg till Jämtland och övre Norrland efter mitten av december i år. Detta är enligt vår uppfattning en ohållbar situation som tyvärr tydligt belyser ryckigheten i vårt splittrade järnvägssystem.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern vidta åtgärder för att säkerställa fortsatt daglig nattågstrafik till och från Göteborg och Jämtland/övre Norrland med samma operatör?

Jens Holm (V)

Värna tvärspåret Arvidsjaur-Jörn

Jag har idag skickat in den skriftliga frågan nedan till inframinister Tomas Eneroth (S). Vi borde vårda Inlandsbanan bättre, tvärspår som Arvidsjaur – Jörn är en mycket viktig del.

Till infrastrukturminister Tomas Eneroth, 2020-0131
Tvärspåret Arvidsjaur – Jörn
Inlandsbanan – järnvägen från Kristinehamn till Gällivare – kan spela en helt unik roll i Sverige både för turism och ökade godstransporter. Inlandsbanan borde rustas upp så att den fullt ut kan fylla den viktiga funktionen som ett stråk i norr för gods och persontrafik. Dessutom finns ett ökat intresse från Norge att transportera mer gods genom Sverige på ett hållbart sätt. En upprustad Inlandsbana skulle här kunna spela en mycket viktig roll. Ska detta fungera behövs tvärbanor till och från Inlandsbanan, exempelvis tvärbanan mellan Arvidsjaur–Jörn.

Enligt uppgift vill Trafikverket stänga tvärbanan helt för trafik och omvandla tvärbanan Arvidsjaur–Jörn till en sluten testbana. Uppgifter gör också gällande att ett byggbolag ensamt skulle få ta över användningen av banan. Det skulle i så fall omöjliggöra viktig framtida trafik fram till Inlandsbanan. Detta torde gå helt stick i stäv med intentionerna i vår Nationella plan för transportinfrastrukturen där Inlandsbanan är föremål för en funktionsutredning, vilket innebär att Trafikverket ska utreda hur Inlandsbanan ska kunna ingå i nästa planeringsomgång och planrevidering.

Om Trafikverket på allvar bestämmer att sträckan Arvidsjaur–Jörn ska stängas vore det ett mycket allvarligt slag mot möjligheterna att utveckla Inlandsbanan. Kan detta verkligen vara förenligt med regeringens ambitioner om att öka transporterna på järnväg både för gods och personer?

Vi behöver transportera mer på järnväg. I norr kan Inlandsbanan spela en viktig roll att avlasta norra stambanan. Men att stänga av ett framtida viktigt tvärspår till förmån för ett enskilt bolags intressen kan knappast vara rätt väg att gå.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern vidta åtgärder för att tvärbanan Arvidsjaur–Jörn fortsätter att vara ett öppet tvärspår till Inlandsbanan?

………………………………………

Jens Holm (V)

Bilindustrin och utsläppskraven

Oacceptabelt att bilindustrin lurar kunder som vill göra en insats för miljön. Dagens Nyheter (här och här) har granskat hur bilbranschen medvetet inte levererar laddbara bilar i år. Detta för att kunna visa bättre utsläppssiffror för nästa år då EU kommer stämma av biltillverkarnas utsläppssiffror.  Detta är ett medvetet lura kunderna och att sabotera andemeningen med vår klimatlagstiftning.

Regeringen kan inte stillatigande acceptera detta utsläppsfiffel. Nedan eller här min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (som enligt uppgift just lämnat över frågan till klimatminister Isabella Lövin):

Bilindustrin och utsläppskraven
Skriftlig fråga 2019/20:250, 2019-10-23
av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Enligt EU:s förordning i fråga om nya personbilar och lätta nyttofordon (EG) nr 715/2007 får utsläppen från nya personbilar högst vara 95 gram koldioxid per kilometer efter 2020. Det här är ett viktigt styrmedel för att minska fordonsflottans utsläpp av växthusgaser. Men enligt Dagens Nyheter fördröjer biltillverkare medvetet leverans av elbilar under 2019 till 2020, detta trots att bilarna finns i lager och konsumenten i många fall blivit lovad leverans i år. Genom att släppa elbilen först nästa år kan biltillverkaren tillgodoräkna sig bilens låga utsläpp för det året, då utsläppskraven är högre.

Förutom att det är att lura konsumenten är det i strid med andemeningen i den lagstiftning som finns i EU och som vi i Sverige står bakom. Regeringen kan inte stillatigande se på medan konsumenter blir lurade och biltillverkarna kringgår andemeningen i vår klimatlagstiftning.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att biltillverkarnas fiffel med våra utsläppskrav omedelbart ska upphöra?