Skydd av Europas naturskog

Är det inte märkligt att när EU väl uttrycker en önskan om att skydda Europas sista naturskog, ”…protection of remaining primary forests…” (punkt 21 i bifogade slutsatser) höjer Sverige och Lettland rösten mot det.

Slutsatser biologisk mångfald:

Varför? Vill vi skydda ännu mer skog? Säg det isåfall. Läs min skriftliga fråga nedan eller här till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Dessvärre har Lövin just meddelat att hon kommer att dröja ända till 11 november innan jag får ett svar.

Skydd av naturskog
Skriftlig fråga 2020/21:300, 2020-10-27

Av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
Vid miljörådet den 23 oktober i år gjorde den svenska och den lettiska regeringen en röstförklaring mot punkt 21 i slutsatserna. Punkt 21 handlade om att värna den sista naturskogen i Europa. Den svensk-lettiska röstförklaringen invände mot punkten och underströk att de själva vill definiera urskog/naturskog. Så här löd röstförklaringen (endast engelsk version tillgänglig):

Sweden and Latvia support the Council Conclusions on Biodiversity – the need for urgent action. However, Sweden and Latvia reserve their right to define primary forest in accordance with national circumstances until the ongoing participatory processes on definitions to be used in EU is finalized and agreed by MS.

Det är vår förhoppning att regeringen inte ifrågasätter att all urskog (primary forest på engelska) ska skyddas. Jag tolkar regeringens agerande som ett sätt att egentligen söka en definition av begreppet old growth forest där rimligen våra sista resterande oskyddade skyddsvärda naturskogar ingår. Vänsterpartiet anser att det är av största vikt att även dessa skogar skyddas från avverkning om en strategi för biologisk mångfald på allvar ska bli ett redskap för att bevara vår biologiska mångfald. Jag ställer mig dock frågande till regeringens motiv för röstförklaringen och söker därför en tydlig motivering.

Eftersom röstförklaringen sålunda väcker nya frågor vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Är syftet med den svensk-lettiska röstförklaringen att definiera naturskog på ett sätt som gör att avverkningar av den sortens skog upphör och den i stället kan ges ett framtida långsiktigt skydd?

Höjd åldersgräns för vattenskoter

Bra med körkort för vattenskoter, men höj också åldersgränsen till 18 år. En lätt åtgärd för bättre ordning på sjön. Läs min skriftliga fråga till inframinister Tomas Eneroth (S) här eller nedan.

Höjd åldersgräns för vattenskoter
Skriftlig fråga 2020/21:236, 2020-10-16
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

För några veckor sedan presenterade Transportstyrelsen utredningsuppdraget om förarbevis för vattenskoter. Jag välkomnar att infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) vill ha körkortskrav för vattenskoter redan till sommaren 2021, och inte först 2022 som utredningen föreslår. Man kan också fråga sig om en kurs på 1–2 dagar som utredningen föreslår är tillräckligt för att uppfylla kraven på ett förarbevis.

Utredningen lämnar inget konkret förslag avseende höjd åldersgräns för vattenskoter utan anser endast att åldersfrågan bör utredas vidare.

I dag är åldersgränsen 15 år för att framföra vattenskoter. Vattenskotrar är vattnets motorcyklar med topphastigheter på över 100 kilometer i timmen och en motorprestanda på nivå med en mellanstor bil. Det kan inte vara rimligt att barn ska få köra sådana fordon. Åldersgränsen borde höjas till den gräns som gäller för att köra motsvarande fordon på land, det vill säga 18 år.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att, förutom att lägga fram förslag om förarbevis för vattenskoter, även höja åldersgränsen till 18 år?

Skattebefria elbussarna

Elbussar har inga utsläpp lokalt eller av växthusgaser. De är dessutom tysta och lämpar sig väl för kollektivtrafik i våra tätorter. Dessvärre tvingas de betala energiskatt för sin förbrukning medan andra eldrivna kollektivtrafikfordon på räls inte behöver göra det. Låt oss skattebefria elbussarna så att de kan bli ännu fler! Vad tycker finansministern? Läs min skriftliga fråga till Magdalena Andersson (S) nedan.

Skattebefriade elbussar
I dag undantas i Sverige eldrivna kollektivfordon såsom tåg, tunnelbana och spårvagn från energiskatt. Elektrifierade bussar omfattas däremot inte av denna skattebefrielse. Möjligheterna för regeringen att låta elbussar omfattas av samma befrielse från energiskatt som elfordon på räls finns redan i Energiskattedirektivet (2003/96/EG). EU-kommissionen har bekräftat detta och godkänner att medlemsstater inför skattebefrielse för elbussar.

Trots detta har regeringen inte agerat för att skattebefria elbussar utan hävdar att elbussar redan stöds genom den s.k. elbusspremien. Det är en välkommen satsning, men Vänsterpartiet vill påminna om att den dels är tidsbegränsad (till 2023) samt att det är ett stöd endast för inköp av bussar, inte för driften.

På samma sätt som annan eldriven kollektivtrafik på räls är undantagen energibeskattning anser vi att även elbussarna ska vara det.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Avser ministern ta initiativ till att elbussar kan befrias från energiskatt?

Jens Holm (V)

Minska konsumtionens utsläpp

Klimatpåverkan i andra länder som en följd av vår konsumtion av kött, prylar, utrikesresor och annat är dubbelt så stor som våra utsläpp här i Sverige. Ändå så finns det inga mål eller åtgärder för hur vi ska komma tillrätta med konsumtionens miljöpåverkan. Vi har påpekat detta många gånger, men inget händer. Det får vara slut på det nu!

Därför lyfter jag frågan igen. Läs min fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) här eller nedan.

Aktuell hållbarhet skriver om min fråga.

Mål för konsumtionsbaserade utsläpp
Fråga 2020/21:149, 2020-10-02
av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Beräkningar från Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån (SCB) visar att utsläppen som uppstod till följd av svensk konsumtion av varor och tjänster uppgick till 101 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2016, motsvarande ca 10 ton koldioxidekvivalenter per capita och år. Det innebär att de konsumtionsbaserade utsläppen per person är ungefär dubbelt så stora som de territoriella utsläppen. I dagsläget saknas mål och medel för att komma till rätta med de konsumtionsbaserade utsläppen. Det är inte hållbart.

Därför välkomnade Vänsterpartiet att regeringen i den klimatpolitiska handlingsplanen (prop. 2019/20:65) tog initiativ för att Miljömålsberedningen skulle få ta fram mål för de konsumtionsbaserade utsläppen.

Nu har det gått nästan ett år sedan regeringen presenterade den klimatpolitiska handlingsplanen, men inget uppdrag har, såvitt undertecknad är medveten om, getts till Miljömålsberedningen.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

När kommer Miljömålsberedningen att få i uppdrag att ta fram mål för de konsumtionsbaserade utsläppen?

Dubbelspår Gävle-Härnösand

Det är nu det är läge att satsa på järnvägen. Gör det! Se min fråga nedan till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) om Nya Ostkustbanan och deras remissvar. Svar inom en vecka.

Tidigareläggning av Nya Ostkustbanan
Skriftlig fråga till Tomas Eneroth (S), 2020-09-28

I och med coronautbrottet är det betydligt mindre trafik på järnvägen. Ett minskat tågresande är negativt av många skäl, inte minst om det leder till ett ökat bilresande och ökade utsläpp. Men mindre tågtrafik ger en möjlighet till ökat underhållsarbete och utbyggnad av ny järnvägskapacitet.
Ett exempel där tempot skulle kunna höjas är det planerade bygget av dubbelspår mellan Gävle, Sundsvall och Härnösand i form av Nya Ostkustbanan. Dessvärre finns i dag inte tillräcklig finansiering för Nya Ostkustbanan varför det är oklart när vi har ett färdigt dubbelspår längs Norrlandskusten.

I sitt remissvar från 9/9 till Trafikverket kritiserar bolaget Nya Ostkustbanan den innevarande utbyggnadstakten för att vara alldeles för låg för att uppfylla viktiga nationella och regionala målsättningar. Nya Ostkustbanan föreslår i stället ett färdigställande av sträckan Gävle-Härnösand till senast 2030-2035.

Enligt mitt förmenande förefaller det vara en fullt realistisk tidsplan. Det finns inga skäl med att dröja med en sådan här viktig investering. Vinsterna för hela norrlandskustens befolkning liksom godstransportörerna samt för klimatet skulle vara enorma. Men ett tidigare färdigställande av dubbelspåret fordrar en full finansiering av bygget, i dag finns endast finansiering för 20 procent av bygget.

Väl medveten om att ministern är mitt uppe i planering för en ny nationell infrastrukturplan och infrastrukturproposition och att det är svårt att föregå viktiga beslut om enskilda objekt anser jag ändå att det är av högsta vikt att regeringen noggrant analyserar Nya Ostkustbanans remissvar om ett tidigareläggande av utbyggnaden av dubbelspåret Gävle-Härnösand.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Avser ministern att vidta åtgärder för tidigareläggning av dubbelspåret Gävle-Härnösand?

………………………………………

Jens Holm (V)

Kontroll av elbilar

Ser fram emot svaret på den här frågan, som borde komma inom en vecka. Läs frågan här eller nedan.

Kontroll av elbilar
2020-09-04 Skriftlig fråga 2019/20:2120 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Försäljningen av elbilar och laddhybrider ökar kraftigt i Sverige, vilket är glädjande. Dessvärre har kontrollbesiktningen inte följt med i utvecklingen. I dagsläget görs ingen specifik kontroll av elbilarnas elsystem vid besiktningen. Områden där kontroll borde göras kan vara batteri, kablar i driftssystemet, laddkontakt och laddkabel.

Norge, som har kommit längre än Sverige med laddbara fordon, uppdaterade 2015 sitt regelverk för besiktning av elbilar och laddhybrider.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ för att uppdatera besiktningsregelverket så att kontroll av laddbara fordon görs i enlighet med vad som har beskrivits?

Järnvägens överlevnad och konkurrenskraft

Borde inte regeringen prioritera annat än utrullningen av ett dyrt och riskabelt signalsystem i järnvägen? Läs min fråga till inframinister Tomas Eneroth (S) här eller nedan.

Järnvägens överlevnad och konkurrenskraft
Skriftlig fråga 2019/20:1972, 2020-08-18
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Regeringen har som målsättning att Sverige ska bli ett av de första välfärdsländerna som är fossilfria. Utsläppen från inrikes transporter ska dessutom minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. Det finns en bred enighet om att framtidens transportsystem har ett behov av en väl fungerande och effektiv järnvägstrafik för både person- och godstransporter.

Riksdagen tillskjuter också mer pengar till underhåll av och investeringar i järnvägar i enlighet med gällande infrastrukturplan. Väl fungerande infrastruktur är viktigt och centralt, men utan trafik kan värdet av den ifrågasättas. Det behövs åtgärder för att stärka trafiken och möjliggöra mer gods- och fler personresor på järnväg.

Införandet av ERTMS-systemet innebär att för alla järnvägsfordon måste det till höga kostnader byggas in ny utrustning eller uppgraderas existerande utrustning.

Riksrevisionen granskade i sin rapport RiR 2018:21 effektiviteten i införandet av ERTMS i Sverige. Riksrevisionen visade exempelvis att den kapacitetsutredning och samhällsekonomiska bedömning som Trafikverket genomförde 2013, som visade på förbättrad kapacitet till ett värde av 17,3 miljarder kronor jämfört med att behålla det existerande systemet ATC, fyra år senare förbytts i en bedömning att skillnaden i kapacitet mellan de två systemen är försumbar. Därmed återstod endast 3,9 miljarder kronor på pluskontot.

Trafikverket har uppdragit åt konsultbolaget Ramboll att utreda tillkommande kostnader. I en rapport som presenterades den 30 juni 2020 har Ramboll pekat på ytterligare samhällsekonomiska kostnader på nivån 10–15 miljarder kronor för kostnadsposter som tidigare inte prissatts, såsom trafikpåverkan under införandet och teknikuppdateringar. Införandet innebär således numera en minuskalkyl på samhällsnivå och ohållbara påtvingade kostnader på ca 7 miljarder kronor för en redan trängd tågbransch, inte minst godstrafiken på järnväg.

Rapporten från Ramboll pekar också på att det finns ytterligare risker som ännu inte har värderats över huvud taget. Det gäller bland annat kostnaden för att säkra upp ERTMS-systemet för cybersäkerhet och det negativa värdet av potentiella kapacitetsminskningar som kommer med det nya systemet

Oberoende av Trafikverkets och Rambolls bedömningar har SL i juni 2020 beslutat att pausa sin investering i ERTMS-ombordsystem med hänsyn framförallt till de skenande kostnaderna för tågoperatören och ytterst för pendlarna.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta åtgärder, med anledning av Trafikverkets egna underlag i form av rapporter från Ramboll, för att säkerställa överlevnaden och konkurrenskraften för Sveriges tågoperatörer och järnvägens totala funktion på kort, medellång och lång sikt?

När får vi besked om alla miljöbränslen?

Det är upprörande att EU – av marknadsfundamentalistiska skäl – lägger sig i hur vi vill främja miljövänliga drivmedel. Gott att Sverige äntligen fått igenom en förlängning av skattebefrielsen på biogas. Men hur blir det med skattenedsättningen av etanol och biodiesel? Se min skriftliga fråga till finansminister Magdalena Andersson (S) här eller nedan.

Skattebefrielse för miljöbränslen
I somras fick Sverige besked från EU-kommissionen om att skattebefrielsen för biogas kommer att förlängas med 10 år. Det var ett mycket positivt besked. Biogasen spelar en viktig roll för att minska utsläppen från transportsektorn. Men Sverige har även ansökt om undantag från EU:s statsstödsregler gällande etanol (E85) och biodiesel (HVO). Där har Sverige, märkligt nog, ännu inte fått något svar. Den skattebefrielsen löper ut vid årsskiftet om EU inte beslutar om förlängning. Dessutom finns stor risk för att skatteundantaget endast förlängs med ett år, något som inte är tillräckligt för att skapa långsiktiga förutsättningar för hållbara drivmedel.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Vad gör ministern för att Sverige så snart som möjligt ska få ett positivt besked om skattebefrielsen för etanol och biodiesel samt att vi ska få besked för längre än endast ytterligare ett års undantag?

………………………………………

Jens Holm (V)

Körkort för vattenskoter

Flera allvarliga tillbud med vattenskotrar den senaste veckan, och så här kommer det fortsätta hela sommaren. Inte alls OK. Helst skulle jag vilja förbjuda farkosterna, men det förhindrar EU oss (vi försökte i tidernas begynnelse). Då måste de åtminstone regleras hårdare. Krav på förarbevis vore ett första rimligt steg. Därför är det ett stort underbetyg åt regeringen att de ännu inte lagt fram krav på körkort för vattenskotrar trots att riksdagen krävt detta samt att regeringen har ett eget förslagett eget förslag.

Läs min fråga nedan eller här till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Jag har tagit upp frågan många gånger tidigare bland annat i en debatt här.

Körkort för vattenskoter
Skriftlig fråga 2019/20:1664, 2020-06-24
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
De senaste dagarna har flera allvarliga olyckor inträffat med vattenskotrar. Den 21 juni skadades två personer allvarligt i Stockholm vid en krock med ett träd vid Karlbergskanalen. Ytterligare olyckor med vattenskotrar skedde även vid sjön Runn i Falun, i Östhammar och i Karlstad. Dessa tillbud är dessvärre inte några enskilda händelser, utan varje år inträffar ett stort antal allvarliga olyckor orsakade av vattenskotrar och andra snabba vattenfarkoster. Vattenskotrar, med en motorkapacitet som en medelstor bil, kan framföras på mycket grunda vatten och utgör därmed ofta ett hot mot människor som simmar och badar. Även djurlivet störs av vattenskotrar.

Det införda kravet på en åldersgräns från 15 år är ett litet välkommet första steg för att få en bättre ordning. Men en sådan lågt satt åldersgräns är helt och hållet otillräcklig. För att få en bättre ordning och en större säkerhet på sjön borde krav på förarbevis, det vill säga körkort, för vattenskoter och andra snabbgående vattenfarkoster införas. Förarbevis för vattenskotrar har utretts och föreslagits ett flertal gånger både av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), riksdagen och faktiskt av regeringen själv i departementspromemorian N2014/3447/TE.

För mig är det outgrundligt varför regeringen inte har agerat hårdare mot vattenskotrarna. Att införa det förarbevis som utredare och en riksdagsmajoritet så länge har väntat på vore en viktig åtgärd för en bättre ordning. Jag lyfte denna fråga den 5 juni 2019 med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Jag fick då svaret att ministern avser följa frågan nära och överväga ytterligare regleringar inom området.

Nu har det gått ett år och problemet med vattenskotrar har inte minskat.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ till att förarbevis för vattenskoter införs?

Varför planerar Trafikverket för Östlig förbindelse?

Trots att motorvägen Östlig förbindelse utanför Stockholm inte finns med i den nationella infrastrukturplanen (2018-2029) planerar ändå Trafikverket för projektet. Jag lyfter frågan med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Läs min fråga nedan eller här.

Östlig förbindelse
Skriftlig fråga 2019/20:1603 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Trots att motorvägsprojektet Östlig förbindelse i Stockholm inte finns med i den nationella infrastrukturplanen planerar Trafikverket för bygget. Myndigheten har genom en riksintressespecificering reserverat stora områden i Stockholm där byggnation inte får ske. Det handlar om delar av Norra Djurgårdsstaden, Loudden, Sickla och Hammarby Sjöstad. Trafikverkets agerande äventyrar Stockholms stadsplaner på nya bostäder och arbetsplatser. Så mycket som drygt 4 000 nya bostäder och 6 000 arbetsplatser hotas. Ledningen för Stockholms stad är mycket oroade och vill att infrastrukturministern ska agera.

Av klimatskäl borde inte fler motorvägar byggas i Stockholmsregionen. Dessutom tar nya vägar plats från andra viktiga projekt, något som ovanstående exempel tydligt illustrerar. När mark reserveras för ett projekt som inte ens finns i den nationella infrastrukturplaneringen uppkommer det frågor om vad som ska väga tyngst: planerna på nya bostäder, jobb och klimathänsyn eller en motorväg som inte ens finns i den statliga planeringen.

Trafikverket hänvisar till att Östlig förbindelse är ett så kallat riksintresse, men bygget ingår inte i den nationella infrastrukturplanen. Utpekandet av Östlig förbindelse krockar med andra viktiga målsättningar, som bostäder och arbetsplatser samt ett annat riksintresse: nationalstadsparken. Att muta in stora delar av östra Stockholm förefaller då orimligt.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta åtgärder för att Trafikverkets riksintressespecificering inte ska äventyra Stockholms stadsplaner för bostäder och jobb samt för att nationalstadsparken ska värnas?