Agerar Sverige i EU för minskade flygutsläpp?

Nederländerna har lagt fram ett intressant förslag om att minska flygbranschens snabbt växande utsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna kommer också att arrangera en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska.

Vi hade nyligen det nederländska förslaget på EU-nämnden och än så länge är det oklart om regeringen backar upp förslaget. Här måste den svenska linjen vara glasklar. Därav min skriftliga fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Se nedan eller här. Se också det nederländska förslaget här: dp 9 AOB – not från Nederländerna

2019-02-15, Fråga 2018/19:233 Flygets utsläpp av växthusgaser
av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
På det senaste sammanträdet med riksdagens EU-nämnd delgav finansministern en skrivelse från den nederländska regeringen. Nederländerna lyfte de snabbt växande utsläppen från flygsektorn och att denna utsläppsökning inte är i linje med Parisavtalets åtaganden om minskade växthusgasutsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna ville ha en diskussion om flygets utsläpp på kommande Ekofinmöte den 12 februari. Nederländerna arrangerar också en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska. Jag välkomnar det nederländska initiativet och hoppas att den svenska regeringen också gör det, till exempel på Ekofinsammanträdet, på kommande ministerråd och genom att aktivt delta på Nederländernas flyg- och klimatkonferens i juni. Det är viktigt att progressiva klimatröster backas upp när de hörs inom EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att agera för att stödja det nederländska förslaget om att minska flygets utsläpp av växthusgaser, och i så fall på vilket sätt?

Stoppa mätarfusket i bilar

Tusentals mätarställningar manipuleras i bilar varje år i Sverige. Enligt en granskning som TV4 gjort kan det handla om så många som 114 000 bilar och 25 000 lastbilar. Genom att backa kilometermätaren kan bilen rendera ett mycket högre andrahandsvärde vid försäljning. Detta är ett oskick som måste stoppas. Att sälja en bil med felaktiga mätaruppgifter är straffbart, men att manipulera kilometermätaren i sig är faktiskt inte olagligt. Nu kräver jag och flera andra riksdagsledamöter att regeringen agerar mot mätarfusket.

Läs min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) nedan. Se gärna inslaget i TV4 från igår, där jag medverkade.

Fusk med mätarställningen i bilar
2019-01-30, Skriftlig fråga till Tomas Eneroth (S) av Jens Holm (V)
TV4 har nyligen avslöjat att mätarställningen i tusentals bilar i Sverige har manipulerats. Genom att backa tillbaka kilometermätaren i fordonet kan bilen framstå som att ha kört färre mil och rendera ett högre andrahandsvärde vid försäljning. Köparen av en bil med manipulerad kilometermätare blir lurad, med det är vid sidan av en konsumentfråga också en miljö- och säkerhetsfråga om vi har tusentals bilar som gått många fler mil än vad som officiellt uppges. I dagsläget är det inte olagligt att ändra mätarställningen i en bil i Sverige. I flera andra länder är det olagligt. Diskussioner har förts inom EU att göra det olagligt att manipulera kilometermätare i fordon, men än så länge har inget hänt på området.

Statliga Bilprovningen har nyligen aviserat att de ska kontrollera kilometerställningen noggrannare vid kontrollbesiktningar för att stävja fusk med mätarna. Det är bra, men löser inte hela problemet.

Jag vill därför fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att stoppa manipulerade kilometermätare i fordon?

………………………………………

Jens Holm (V)

En konsekvens av övergångsregeringen

För en tid sedan frågade jag näringslivsminister Mikael Damberg (S) vad han ämnade göra åt det faktum att en mängd statliga bolag, Vattenfall, SJ, Apoteket, Systembolaget m fl, ingår i organet Svenskt Näringslivs ledning och därmed understödjer deras lobbykampanj för sänkta klimatambitioner.

Nu har jag fått svaret, eller rättare sagt icke-svaret. Damberg gör nämligen bedömningen att han inte kan svara när regeringen numera endast är en övergångsregeringen. Samma sak gäller interpellationsdebatter, frågestund i riksdagen, nya propositioner etc. Inget händer. Därför behöver vi snabbt en ny progressiv regering på plats. Klimatet kan inte vänta!

Läs svaret här: Meddelande Svar på fråga 1644 MD övergångsregering

Läs min skriftliga fråga nedan eller här.

Statliga bolag och motarbetande av klimatmål
Skriftlig fråga 2017/18:1644 av
Jens Holm (V) till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Alla länder måste agera för att uppnå klimatmålen från klimattoppmötet i Paris 2015. Med dagens ambitionsnivå kommer vi tyvärr inte att göra det. Därför är det mycket positivt att EU:s klimatkommissionär driver på för ambitiösare klimatmål på EU-nivå, en ambition som den svenska regeringen glädjande nog delar. Höjda klimatmål är särskilt angeläget nu inför FN:s klimattoppmöte som inleds i början av december i Katowice, Polen.

Nyligen avslöjade Dagens industri att den tyngsta svenska näringslivsorganisationen, Svenskt Näringsliv, aktivt motarbetar höjda klimatmål på EU-nivå. I Svenskt Näringslivs styrelse finns flera statliga bolag representerade, exempelvis Vattenfall, LKAB, SJ, Systembolaget och Apoteket AB. Med andra ord har vi en situation där den svenska regeringen vill ha höjda klimatmål men där några av våra största statliga bolag motarbetar detta. Enligt vår nya klimatlag och klimatpolitiska ramverk ska alla sektorer verka för att våra klimatmål nås. Våra statliga bolag är inte undantagna detta.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra statliga bolag inom ramen för medlemskapet i Svenskt Näringsliv ska sluta motarbeta höjda klimatambitioner?

Myndigheter i takt med klimatpolitiken?

Nedan en fråga som jag mycket ser fram emot att få ett svar på. Vi har ju nu en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Dessvärre verkar inte alla myndigheter ha förstått det. Om S/MP-regeringen vill göra en bra sak innan valet – de styr ju faktiskt fortfarande landet – så vore det att ge nya instruktioner och ägardirektiv till våra myndigheter och statliga bolag. Se min fråga nedan eller här till vice-statsminister och klimatminister Isabella Lövin.

Nya myndighetsinstruktioner som en följd av klimatlagen
Skriftlig fråga 2017/18:1618 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Klimatförändringarna sker snabbt och såväl forskning som de senaste årens politiska initiativ har samma inriktning: utsläppen måste minska kraftigt.

Sveriges klimatlag trädde i kraft den 1 januari 2018. Ett av syftena med lagen är att alla politikområden ska dra åt samma håll för att uppnå vårt klimatmål om nettonollutsläpp till senast år 2045. Omställningen har påbörjats, men för att nå målet måste utvecklingen skyndas på och fler måste medverka, inte minst våra myndigheter. I Sverige har vi ungefär 220 myndigheter. Några av dessa är Trafikverket, Försvarsmakten, AP-fonderna, Vattenfall, Upphandlingsmyndigheten, Skatteverket och Skogsstyrelsen. Ibland har myndigheterna agerat på ett sätt som motverkar de långsiktiga klimatmålen. Med klimatlagen borde detta inte längre vara möjligt. Det är regeringen som ansvarar för att myndigheterna bedriver sin verksamhet på ett sådant sätt att de mål som regering och riksdag har ställt upp kan uppnås. Därför beslutar regeringen varje år hur myndigheterna ska arbeta genom att utfärda s.k. regleringsbrev. I regleringsbrevet står det hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar den kan använda. Därför är utfärdandet av regleringsbreven helt avgörande för att myndigheterna ska kunna uppfylla de mål som riksdag och regering har ställt upp.

Regeringen har således det avgörande ansvaret för att se till att de politiska målsättningarna får snabbt genomslag i verkligheten, på alla områden. En viktig åtgärd är att ändra myndigheternas instruktioner i syfte att eliminera målkonflikter, underlätta avvägningar samt styra besluten mot att undanröja hinder och skapa förutsättningar för att nå klimatlagens mål.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin följande:

Kommer statens alla myndigheter innan slutet av år 2018 att ha fått nya instruktioner så att klimatlagen och andra miljörelaterade mål ska kunna uppnås?

Globalt förbud mot djurtester för kosmetika

I Sverige har det länge varit förbjudet att göra djurförsök för kosmetikatillverkning och sedan ett antal år finns också ett EU-förbud. Men fortfarande lider hundratusentals djur varje år av plågsamma djurförsök inom kosmetikaindustrin. Skulle Sverige kunna verka för att frågan lyfts på FN-nivå så att vi får ett globalt förbud mot att göra djurtester inom kosmetikaindustrin? Jag hoppas det. Se min fråga till ansvarig minister, Annika Strandhäll, nedan eller här.

Ett globalt förbud mot djurtester för kosmetika
Skriftlig fråga 2017/18:1441 av Jens Holm (V) till Socialminister Annika Strandhäll (S)

För fem år sedan trädde EU:s förbud mot djurtester för kosmetika i kraft. Förra månaden röstade EU-parlamentet med bred majoritet igenom en resolution där man kräver att EU ska driva ett globalt förbud mot djurtester för kosmetika. Vi i Sverige har sedan tidigare ett sådant förbud.

EU-förbudet mot djurtester för kosmetika har inspirerat flera andra länder i världen. Indien, Guatemala och Nya Zeeland har infört restriktioner mot djurtester för kosmetika, men i 80 procent av världens länder är det fortfarande både tillåtet att utföra kosmetikatester på djur och sälja produkter som har testats på djur. Över en halv miljon djur utsätts för lidande i tester för kosmetika och hygienprodukter, till exempel tvålar och tandkräm, varje år.

Sveriges riksdag har en lång historia av att engagera sig mot djurtester för kosmetika. Den första riksdagsmotionen lades redan 1980, efter att Sveriges Radio avslöjat att det genomfördes djurtester för kosmetika på Karolinska institutet. Den svenska regeringen har varit aktiv i att stötta att EU-förbudet skulle träda i kraft för fem år sedan. Nu kan vi ta nästa steg och verka för ett globalt förbud. Det är det enda sättet att säkerställa att inget djur någonsin igen behöver lida och dö för schampo eller läppstift.

Nu har Sverige som medlemsland i FN möjligheten att kliva fram för att bygga en stark koalition och inom FN verka för att en internationell konvention mot kosmetikatester på djur blir verklighet. Målet är att en sådan resolution ska kunna finnas på plats till 2023. Sverige har med sin långa tradition som forskningsnation och förespråkare för djurs intressen en självklar roll att spela. Ministern har tidigare uttalat att hon följer frågan om globalt förbud mot djurtester i kosmetika med stort intresse (svar den 18 oktober 2017 på skriftlig fråga). Vi är många som hoppas att det intresset kan omsättas i handling.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

Avser Sverige att inom FN verka för ett globalt förbud mot djurtestad kosmetika?

Oacceptabelt lidande för grisar

Igår (Aktuellt, ca 20 min) kunde vi se helt oacceptabla bilder av hur grisar plågas vid slakt i Sverige. Jag visste att bedövning med koldioxid inte är särskilt skonsamt, men så här utdraget och plågsamt… det var värre än jag kände till. Med anledning av det kräver jag nu av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht att han ska verka för skonsammare bedövningsmetoder. Läs min fråga nedan eller här: Grisarlidande2017-12-15

Lidande för grisar vid slakt
Skriftlig fråga till Sven-Erik Bucht
Torsdagen 14 december visade SVT bilder från svenska slakterier där grisar bedövas genom att föras ned i ett schakt med koldioxid. Bilderna rimmar illa med den bild som medborgarna har av svenskt djurskydd som bland annat handlar om att djur ska skonas från onödigt obehag och lidande vid slakt. Filmer och foton av grisarna under gasning med koldioxid visar skräckslagna djur som kämpar för att få luft genom att sträcka trynena uppåt och kippa efter andan. Ögonvitorna syns, vilket indikerar rädsla. På bilderna ses grisar som kämpar emot, och de försöker ofta resa sig efter att de fallit omkull. Enligt forskarna som studerat koldioxidbedövning är de beteenden som grisarna visar upp tecken på att grisarnas överlevnadsinstinkt är triggad till max och att de kämpar för sina liv.

Bedövningsmetoden orsakar grisarna upp till en minuts smärta och lidande. Koldioxid gör ont att andas in och ger svåra kvävningskänslor, vilket leder till att grisarna upplever ångest under sina sista minuter i livet. Det råder ingen tvekan om att koldioxidbedövning orsakar stort lidande. EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) rekommenderade redan 2004 att det ta fram alternativ till koldioxidbedövning. Ändå är bedövning med koldioxid den vanliga metoden på de stora slakterierna. Under 2016 slaktades omkring 2,5 miljoner grisar i Sverige. Just koldioxid används för att den är billig och för att det går snabbare att använda gruppbedövning med gas än individuell bedövning med el eller bultpistol. Det är de stora flödena vid de stora slakterierna som lett till att koldioxid används. Det är också en fördel att bedöva grisar i grupp, som vid gasbedövning, eftersom grisarna är flockdjur. Ur ett djurskyddsperspektiv är nackdelarna med just gasen koldioxid både väl kända och mycket allvarliga. Det går att ersätta koldioxidbedövningen med bättre bedövningsmetoder, men det kräver vilja och att frågan prioriteras. En viktig början skulle vara att införa ett slutdatum för när koldioxidbedövningen inte får användas längre.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att sätta ett slutdatum och fasa ut koldioxidbedövning vid slakt av grisar?

………………………………………

Jens Holm (V)

Beskatta flygbränslet

Alltså, svaret jag fått från infrastrukturminister Tomas Eneroth… Det beskriver så tydligt regeringens tafatta inställning i helt avgörande frågor. Just nu pågår Internationella luftfartsorganisationens, ICAOs, årsmöte. Det är här världens regeringar har möjligheten att ändra den helt nattståndna överenskommelsen om att flygbränsle ska vara skattebefriat. Världens länder bestämde det 1944 (genom den s k Chicagokonventionen) förmodligen i all välvilja, men långt innan klimatfrågan hade kommit på dagordningen. Att idag fortsätta att skattesubventionera flygbränsle är ju helt orimligt. Och det tycker Eneroth och regeringen också. Men, man tänker i dagsläget inte göra något åt det eftersom man inte tror att man kan få gehör för det.

Han skriver: ”Regeringen är fullt medveten om de stora svårigheter som föreligger med att få till stånd en ändring av Chicagokonventionen, men kommer att fortsätta stödja en sådan om förhandlingsläget skulle ändra sig på sikt.” Men vi vill ju att regeringen ska vara pådrivande, inte bara vänta-och-se!

Kom igen sossar och miljöpartister. Politik är väl att vilja. Och nog borde länder som vill beskatta flygbränsle kunna få hitta ett sätt att göra det. Som ett första steg.

Läs  svaret från Tomas Eneroth här (lite längre ned hittar du min fråga).

Försämra inte för grisarna

Extremt upprörande att Jordbruksverket föreslår försämringar för Sveriges grisar. Tänker landsbygdsminister acceptera att hans livsmedelsstrategi används som argument för att försämra för djuren? Se min fråga till Bucht nedan (snart på riksdagen.se).

2017-08-21
Försämra inte för grisarna

Skriftlig fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht av Jens Holm (V)
Jordbruksverket ämnar lägga fram ett förslag om försämrade villkor för uppfödning av grisar. I den nya förordningen kommer griskultingar att kunna tas bort från suggan en vecka tidigare än vad som gäller nu. Fler grisar ska också kunna stallas upp på slakterierna, innan slakt. Förslagen har kritiserats hårt från djurskyddsorganisationer och forskare inom djurvälfärd. Att separera griskultingar tidigare än i dag torde ha mycket negativ inverkan på både suggan och kultingarna som har stort behov av närheten till varandra. En tidig avvänjning av kultingarna ökar risken för sämre djurhälsa och därmed ökad antibiotikaanvändning, enligt flera vetenskapliga studier. Tidigare forskning pekar dessutom på att en tidig avvänjning leder till att smågrisarna utvecklar beteendestörningar. Att tränga ihop ännu fler djur inför slakt kommer att öka stressen och risken för skador bland djuren. Det är trångt redan som det är på svenska slakterier, något jag själv har bevittnat. Jordbruksverkets förslag torde alltså gå emot regeringens ambitioner om att djurskyddet inte ska försämras i Sverige.

Jordbruksverket kan inte hänvisa till oberoende forskning som stöd för sina förslag. Jordbruksverket argumenterar för förslaget med att produktionen måste öka. Håkan Henrikson, divisionsdirektör för främjande och förvaltning på Jordbruksverket, säger till SVT 21/8 att förslagen är i linje med regeringens livsmedelsstrategi och att man inte kan invänta det vetenskapliga råd för djurskyddsfrågor som regeringen i våras beslutade skulle tillsättas.

Min fråga till statsrådet Sven-Erik Bucht är:
Är det statsrådets bedömning att förslaget, med bristande vetenskapligt underlag, som försämrar livsvillkoren för grisarna under uppfödning, kan accepteras inom ramen för livsmedelsstrategin och våra nationella ambitioner gällande djurvälfärden?

………………………………………

Jens Holm (V)

Bort med bly från skogen

Betydande mängder bly sprids i våra skogar som en direkt följd av jägarnas blykulor. Tänker miljöministern verka för ett förbud mot bly i jaktammunition? Se min skriftliga fråga. Svar om en vecka.

Fråga 2016/17:1262 Förbud mot bly i ammunition vid jakt
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Nyligen konstaterades i en studie att kungsörnar som äter inälvor som lämnats kvar från jakten blir förgiftade om djuren skjutits med blyhaltig ammunition eller om örnarna äter skadskjutna djur. Splitter från blykulor orsakar förgiftning, vilket försämrar örnarnas flygförmåga. Ett förbud mot blyammunition är troligen det enda sättet att rädda örnarna.

Studien har letts av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med bland annat Naturhistoriska riksmuseet, Umeå universitet, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt örnforskare i USA. Man konstaterar att kungsörnar med högre blyhalter rörde sig mindre och flög lägre än kungsörnar med låga blyhalter. Men analyser indikerar att redan låga blyhalter kan öka dödsrisken hos kungsörn.

Blyproblemet är förmodligen inte bara begränsat till älgjakten utan förekommer vid all jakt då blyammunition används och där även skadskjutna djur utgör giftig föda för kungsörn och andra asätare.

Att bly i jaktammunition är både ett hälso- och ett miljöproblem har redan tidigare konstaterats, och många andra länder har förbud eller delvis förbud mot att använda bly i jaktammunition.

Mot denna bakgrund ställer jag frågan till miljöminister Karolina Skog:

Avser miljöministern att verka för att ett totalförbud införs för bly i jaktammunition?

Övergrepp på MR-försvarare i Colombia

I dessa tider med terrorattentat, krig i Syrien och andra hemskheter är det svårt att se att något positivt händer i världen. Fredsförhandlingarna i Havanna om ett slut på det decennierlånga inbördeskriget i Colombia är dock ett sådant positivt exempel, tycker jag. Idag skulle colombianska regeringen och Farcgerillan ha kommit överens om ett fredsavtal. De gjorde de inte, men de väntas göra det inom kort. Det vore isåfall ett enormt positivt steg framåt och ett slut på det krig som pågått i mer än femtio år.

Här borde Sverige kunna spela en mer aktiv roll. Sverige måste också verka för att människor engagerade i sociala rörelser kan agera fritt utan rädsla för förföljelser. Det är tyvärr inte fallet i dagens Colombia.

Av den anledningen har jag idag skickat följande fråga till utrikesminister Margot Wallström. Se nedan.

Övergrepp på MR-försvarare i Colombia
2016-03-23, skriftlig fråga till Margot Wallström
I dag, den 23 mars 2016, skulle ett fredsavtal ha undertecknats mellan colombianska regeringen och FARC-gerillan. Undertecknandet kommer att ske något senare och förhandlingarna i Havanna, Kuba, fortsätter därför. Jag vill tacka utrikesministern för svar på min tidigare fråga i ärendet (2014/15:93). Sedan dess har fredsförhandlingarna avancerat och det är mycket glädjande att en verklig fredsprocess är inom räckhåll och att det långa inbördeskriget i Colombia äntligen kan få ett slut. Sverige borde i framtiden kunna spela en mer aktiv roll i hur fredsavtalet ska implementeras i Colombia.

Men samtidigt som fredsförhandlingarna i Havanna har gått framåt har dessvärre angreppen på människorättsförsvarare och sociala ledare ökat. Framför allt mot dem som manifesterat sitt stöd för fredsprocessen, krävt återbördande av jord och mot miljöaktivister. I den senaste rapporten från FN:s Högkommissaries kontor för mänskliga rättigheter i Colombia var antalet mord på MR-försvarare under 2015 högre än medelvärdet för de 20 år som kontoret fört denna statistik. Enligt organisationen “Somos Defensores” har, mellan juli 2012 (en månad innan fredssamtalen startade) och december 2015, minst 1 865 angrepp på MR-försvarare registrerats, varav 287 varit mord. Det är mycket oroande att paramilitära grupper fortsätter att hota, förfölja och mörda människor. Det är uppenbart att skyddet av människorättsorganisationernas medlemmar samt sociala ledare i dag är otillräckligt.

Jag förväntar mig att den svenska regeringen trycker på den colombianska regeringen och kräver rättsprocesser mot förövarna av övergreppen, samt ett bättre skydd för Colombias modiga försvarare av de mänskliga rättigheterna. Jag förväntar mig också att utrikesministern, när det är lämpligt, offentligt fördömer det ökande våldet mot Colombias sociala ledare och MR-förkämpar.

Med anledning av att ett fredsavtal är nära förestående och att implementeringen av detta kommer att bli ett omfattande och viktigt arbete i Colombia vill jag fråga utrikesministern följande:

Kommer den svenska regeringen att, inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet med Colombia, konsultera det colombianska civilsamhället för att få veta deras behov och prioriteringar inför fredsavtalets implementering?

Jens Holm (V)