Bilindustrin och utsläppskraven

Oacceptabelt att bilindustrin lurar kunder som vill göra en insats för miljön. Dagens Nyheter (här och här) har granskat hur bilbranschen medvetet inte levererar laddbara bilar i år. Detta för att kunna visa bättre utsläppssiffror för nästa år då EU kommer stämma av biltillverkarnas utsläppssiffror.  Detta är ett medvetet lura kunderna och att sabotera andemeningen med vår klimatlagstiftning.

Regeringen kan inte stillatigande acceptera detta utsläppsfiffel. Nedan eller här min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (som enligt uppgift just lämnat över frågan till klimatminister Isabella Lövin):

Bilindustrin och utsläppskraven
Skriftlig fråga 2019/20:250, 2019-10-23
av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Enligt EU:s förordning i fråga om nya personbilar och lätta nyttofordon (EG) nr 715/2007 får utsläppen från nya personbilar högst vara 95 gram koldioxid per kilometer efter 2020. Det här är ett viktigt styrmedel för att minska fordonsflottans utsläpp av växthusgaser. Men enligt Dagens Nyheter fördröjer biltillverkare medvetet leverans av elbilar under 2019 till 2020, detta trots att bilarna finns i lager och konsumenten i många fall blivit lovad leverans i år. Genom att släppa elbilen först nästa år kan biltillverkaren tillgodoräkna sig bilens låga utsläpp för det året, då utsläppskraven är högre.

Förutom att det är att lura konsumenten är det i strid med andemeningen i den lagstiftning som finns i EU och som vi i Sverige står bakom. Regeringen kan inte stillatigande se på medan konsumenter blir lurade och biltillverkarna kringgår andemeningen i vår klimatlagstiftning.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern och regeringen att vidta åtgärder för att biltillverkarnas fiffel med våra utsläppskrav omedelbart ska upphöra?

Regeringen kan göra mer för vego

Jag har tidigare skrivit om den helt orimliga köttkampanjen Gilla gris. Eftersom detta är en kampanj med syfte att öka fläskköttskonsumtionen med offentliga medel ville jag veta vad regeringen anser om den och om de kommer att försöka stoppa den. Det kan väl inte vara så att regeringen backar upp en reklamkampanj för ÖKAD köttkonsumtion finansierad med VÅRA skattepengar?

Nu har jag fått svar från landsbygdsminister Jennie Nilsson (S). Hon säger sig vara förhindrad att stoppa reklamkampanjen.

I det korta perspektivet har hon rätt, men nog kan – och borde – regeringen verka för att denna form av destruktiva köttsubventioner tas bort helt och hållet från EUs budget? Och nog skulle hon redan här och nu kunna anslå pengar för att främja växtbaserad kost? Kost som är så mycket bättre för klimatet, folkhälsan och förstås också djuren. Det är hög tid att regeringen skaffar sig en politik för minskad köttkonsumtion. Vi i Vänsterpartiet kommer fortsätta att driva det.

Läs min fråga och svaret från Nilsson här.

Red upp i elskoterkaset

Nu har det åttonde elskoterbolaget etablerat sig i Stockholm, amerikanska Bird. Som jag konstaterat tidigare kan elsparkcyklar, rätt använda, vara en tillgång. De kan underlätta korta transporter och om de ersätter bilen bidra till minskade utsläpp. Men ska det bli så krävs det att de ingår i någon form av urbant transportsystem. Det är idag inte fallet i våra städer, i synnerhet inte här i Stockholm där jag vistas mest.

Att andra människor idag begränsas i sin framkomlighet och den otroligt kraftiga ökningen i skador kopplade till elskotrarna är helt oacceptabelt. Jag förvånas också över att dessa kommersiella bolag, ofta uppbackade av internationella riskkapitalister, får etablera sig precis som de vill, utan krav på tillstånd från våra lokala makthavare.

Nu är det dags att skapa ordning och reda i det elskoterkaos som idag råder. Jag har därför lyft frågan till regeringen. Här min skriftliga fråga och nedan eller här min interpellation till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S). Det är ännu inte klart när debatten om min IP blir.

Dagens Industri skriver om min interpellation. Här finns mitt inlägg i Dagens Nyheter.

Ordning och reda kring elskotrar
Interpellation 2018/19:307 av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Användandet av elskotrar/elsparkcyklar sprider sig lavinartat i Sverige och internationellt. Många upplever elskotern som ett smidigt färdmedel för att ta sig fram mellan relativt korta punkter i en stad. Företag uppbackade av riskkapital erbjuder korttidshyrning av elskotern. Bara i Stockholm har på kort tid en handfull olika elskoteraktörer etablerat sig med syfte att tjäna pengar på uthyrning av skotrarna.

Men elsparkcyklarna skapar inte bara frihet för användarna; de begränsar framkomligheten för många andra, inte minst funktionshindrade. Trots en frivillig avsiktsförklaring med Stockholms stad fortsätter kvarlämnade elskotrar att upplevas som ett stort framkomlighetsproblem i Stockholm. Felaktigt använda kan skotrarna också utgöra en stor trafikfara både för användarna och för andra. Enligt S:t Görans akutmottagning i Stockholm får man in minst ett fall om dagen med allvarliga skador orsakade av elsparkcyklar. Tidigare i år skördade de hyrbara elskotrarna sitt första dödsoffer då en person förolyckades i Helsingborg.

Det är uppenbart att lagstiftare, lokalpolitiker och myndigheter inte har hunnit följa med i den snabba utveckling som elsparkcyklarna är ett uttryck för. I praktiken råder i dag kaos kring både användning och uppställande av elskotrarna i många av våra städer, inte minst vår huvudstad. Även insamling av överblivna sparkcyklar lämnar mycket övrigt att önska avseende arbetsvillkor för dem inom den så kallade gigekonomin som samlar in cyklar till minimal betalning. Ett konkret exempel på hur samhället inte har följt med i utvecklingen är att elsparkcyklar i dag klassas som cyklar i lag och förordning. Det gör att det inte finns någon åldersgräns för användandet, ej heller krav på hjälm (för dem över 15 år) samt att elsparkcyklarna får framföras på samma sätt som vanliga cyklar, bland annat på gångvägar så länge gångfart tillämpas.

Vi kan inte stillatigande se på när allt fler skadas och människor begränsas i stadsmiljön av kommersiella företags drift att tjäna pengar på elskotrar. Många aktörer förväntar sig att samhället styr upp rådande oordning. Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter borde kunna användas för att redan här och nu reglera verksamheten. Sannolikt skulle en klassning av elskotrarna i en egen fordonskategori underlätta kontrollen av verksamheten. Som konstateras i rapporten Eldrivna enpersonsfordon (2018), beställd av Trafikverket, skulle en egen klassificering underlätta kontrollen av fordonen och bidra till större säkerhet och överlag större möjligheter till en bättre ordning i våra städer.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att skyndsamt ta initiativ till att elskotrar ska få en egen klassificering i lag och förordning?
Vilka övriga initiativ avser ministern att ta för att olyckor ska undvikas och framkomligheten för alla ska garanteras i våra städer?

 

Elscootrar och ordningslagen

Dagens kaos med elscootrar håller inte. Kan Ordningslagen användas för att skapa en bättre ordning? Läs min skriftliga fråga till inframinister Tomas Eneroth (S).

Elscootrar och ordningslagen
Skriftlig fråga till Tomas Eneroth, 2019-08-26
Användandet av elscootrar/elsparkcyklar sprider sig lavinartat i Sverige och internationellt. Många upplever elscootern som ett smidigt färdmedel för att ta sig fram mellan relativt korta punkter i en stad. Företag uppbackade av riskkapital erbjuder korttidshyrning av elscootern. Bara i Stockholm har på kort tid en handfull olika elscooteraktörer etablerat sig med syfte att tjäna pengar på uthyrning av scootrarna.

Men elsparkcyklarna skapar inte bara frihet för användarna, de begränsar framkomligheten för många andra, inte minst funktionshindrade. Många aktörer förväntar sig att samhället styr upp rådande oordning. Ordningslagen och lokala ordningsföreskrifter torde vara lämpliga verktyg för att redan här och nu reglera verksamheten, å andra sidan är det inget som används aktivt med syfte att reglera elscootrarna.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Anser ministern att ordningslagen är ett tillräckligt verktyg för våra kommuner att utfärda lokala ordningsföreskrifter för hyrbara elscootrar eller kan förändringar av lagen vara nödvändiga?

Jens Holm (V)

Öka framkomligheten för cyklister

På vissa gator kan det vara en god idé att låta cyklister cykla på enkelriktad väg. På så sätt blir det lättare att ta sig fram med cykel, och är det bra skyltat är det inga problem med säkerheten. Så fungerar det numera på flera platser i landet, bl a i Stockholm. Men på grund av trångsynt agerande från länsstyrelsen i Stockholm riskeras nu denna framkomlighetsreform. Regeringen måste agera. Läs min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) nedan el via länken.

Lagstiftning för cykling mot enkelriktat
Skriftlig fråga 2018/19:795, 2019-06-18
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Framkomligheten i täta städer är en utmaning, och långa restider gör det svårare för vardagspusslet att gå ihop. Regeringen har en ambition om att cyklingen ska öka, och det är bra. Cykeln är ett framtidsfordon som kan lösa många utmaningar – inte bara kopplat till framkomlighet i städer utan också till minskade utsläpp och bättre folkhälsa i hela landet. Det som saknas, förutom att regeringens mål om ökad cykling behöver bli tidssatt och kvantifierat, är att regeringen avsätter tillräckligt med resurser och tar fram lagstiftning som gör att det blir lätt för resenären att välja rätt. Det ska vara snabbt, smidigt och enkelt att resa aktivt och hållbart i jämförelse med att resa med utrymmeskrävande bilar.

Vi som cyklar dagligen vet att så sällan är fallet; cykelinfrastrukturen är ofta otrygg och tar tidsödande omvägar. Den reform Stockholms stad har tagit fram har dock varit mycket uppskattad. Under den förra mandatperioden inleddes ett arbete med att skylta om enkelriktade gator till dubbelriktade för cykling. Flera hundra kvarter har skyltats om, och stadens trafikkontor har sett att det ökat framkomligheten utan att orsaka olyckor. Stockholms stad använder nu den skyltning som är vanlig i Europa: skylt C1 med tilläggstavla gäller ej cykel. Skyltningen finns också i kommuner såsom Tranås, Nybro och Marstrand, och flera kommuner i Svenska Cykelstäder är intresserade av att införa konceptet men väntar på att det ska införas i svensk lagstiftning. Länsstyrelsen i Stockholm anser dock att skyltningen inte är laglig, och det kan leda till kostsam omskyltning till ett sämre alternativ som riskerar att öka otryggheten i trafiken och förhindra att det införs i fler kommuner.

Det är uppenbart att lagstiftningen behöver moderniseras för att ökade cykelambitioner ska uppnås. Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ till att modernisera trafiklagstiftningen för att möjliggöra införande av cykling mot enkelriktat där det är lämpligt?

Fossilgasen och regeringens ansvar

Eftersom debatten om min interpellation med Anders Ygeman om fossilgasterminalen nu inte äger rum förrän den 29/8 har jag ställt denna fråga.

Fossilgasterminalen i Göteborg
Skriftlig fråga 2018/19:724, 2019-06-05
Av Jens Holm (V) till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det råder ett akut läge för klimatet. Även de svenska utsläppen ökade förra året. Enligt vår nya klimatlag och vårt klimatpolitiska ramverk måste alla politikområden verka för att klimatmålen ska uppnås. Fortsatta satsningar på fossil energi torde därför vara uteslutna. I ljuset av detta väcker bolaget Swedegas planer för hamnterminaler för import av flytande naturgas (LNG) på ett antal platser i Sverige ett antal frågor, i synnerhet den planerade LNG-terminalen i Göteborg.

Terminalen LNG Göteborg är redan delvis byggd för att kunna tanka fartyg med LNG som bränsle – men den är även tänkt att kopplas till det befintliga svenska gasnätet. En begränsad användning av LNG kan vara en tillfällig övergångslösning när sjöfarten ska gå över till hållbara drivmedel. Men skulle terminalen kopplas på det fasta gasnätet finns en uppenbar risk att fossil naturgas importeras och sprids i Sverige i stor skala. Detta torde vara helt i strid med våra klimatambitioner och visionen om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det skulle också försvåra främjandet av biogas.

För att kunna använda denna infrastruktur för en ökad svensk försörjning av fossilgas krävs regeringens godkännande. Såvitt jag förstår ligger en koncessionsansökan på regeringens bord för beslut om tillstånd för LNG-terminalen i Göteborg och för påkoppling på det svenska gasnätet. Detta skulle enligt Energimarknadsinspektionens yttrande möjliggöra en ökad import av fossil naturgas i 40 år.

Snarare än att skjuta ifrån sig makten i denna fråga har regeringen nu chans att ta ansvar för klimatet. Det är fullt möjligt att neka ett koncessionstillstånd av klimatskäl. Enligt Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap, och Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt, är det regeringens uppdrag att göra en självständig bedömning av sådana här tillståndsansökningar, och då finns det utrymme för klimathänsyn (Dagens ETC den 23 augusti 2018). Förutom svaret på denna skriftliga fråga ser jag fram emot att debattera frågan med statsrådet Anders Ygeman (S) när min interpellation besvaras i augusti.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

När kommer regeringen att hantera koncessionsansökan för att koppla på LNG-terminalen i Göteborg på det fasta gasnätet, och hur kommer statsrådet då att agera?

När körkort för vattenskoter?

Det är bra med den införda åldersgränsen för vattenskotrar, men varför passade regeringen inte på att också införa någon form av krav på körkort för vattenskotrar? Det är något vi krävt i riksdagen upprepade tillfällen och också något regeringen själv har ett förslag om. Läs min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Se mina tidigare inlägg om vattenskotrar.

Körkort för vattenskotrar
Skriftlig fråga 2018/19:725, 2019-06-05
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Varje år inträffar ett stort antal allvarliga olyckor orsakade av vattenskotrar och andra snabba vattenfarkoster. Vattenskotrar, med en motorkapacitet som en medelstor bil, kan framföras på mycket grunda vatten och utgör därmed ofta ett hot mot människor som simmar och badar. Även djurlivet störs av vattenskotrar. Därför är det välkommet med regeringens krav på en åldersgräns från 15 år, även om åldern är för lågt satt. Men regeringens åldersgräns är en missad möjlighet att verkligen få bättre ordning och säkerhet på sjön, nämligen krav på förarbevis för vattenskoter och andra snabbgående vattenfarkoster. Förarbevis för vattenskotrar har utretts och föreslagits ett flertal gånger. både av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), riksdagen och faktiskt av regeringen själv i departementspromemorian N2014/3447/TE.

Att regeringen inte har lagt fram förslag om förarbevis för vattenskoter är därmed obegripligt och i strid med fattade politiska beslut.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ till att förarbevis för vattenskoter införs?

Varför kostar det mer att besiktiga biogasbilen?

Det ska vara lätt att göra rätt. De nya påbuden mot biogasbilar gör det krångligt och dyrt. Tänker ministern agera?  Läs min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) här eller nedan. Svar inom en vecka.

Kostnad för besiktning av biogasbilar
Skriftlig fråga 2018/19:670 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sedan den 20 maj 2018 gäller nytt besiktningssystem för fordon som har bränslesystem för gas. För en ägare till en biogasbil innebär det att hen inför besiktning antingen själv ser till att gastanken och det övriga bränslesystemet synliggörs inför besiktningen, vilket inte är enkelt för en lekman, eller så får ägaren vända sig till en auktoriserad verkstad, som utför en kontroll. Kollen kostar runt 1 500 kronor och ger ett intyg som gäller i 15 månader. Detta är en betydande extra kostnad för dem som valt en bil med liten klimatpåverkan.

Regeringen har som målsättning att Sverige ska bli ett av de första välfärdsländerna som är fossilfria. Utsläppen från inrikes transporter ska dessutom minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. För att dessa målsättningar ska uppnås är det Vänsterpartiets uppfattning att det för individen ska vara lätt och lönsamt att välja de klimat- och miljömässigt hållbara alternativen. Vi behöver därför stärka möjligheterna för fler människor att göra dessa val. Att i detta fall öka utgifterna för dem som köper biogasbil motverkar en sådan inriktning och försvårar våra möjligheter till en nödvändig snabb klimatomställning.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att förhindra eller mildra de extrakostnader som ägare av biogasbilar drabbas av genom det nya besiktningssystemet?

 

Ställ klimatvillkor på USA

Tänker regeringen se till att EU ställer klimatkrav på Donald Trump och USA när nya handelsvillkor ska förhandlas fram? Ser fram emot svaret på min skriftliga fråga. Läs mer här eller nedan.

Parisavtalet och handel med USA
Skriftlig fråga 2018/19:599 av Jens Holm (V) till Statsrådet Ann Linde (S)
EU har aviserat att nya handelspolitiska förhandlingar ska inledas med USA. Förhandlingarna kommer inte att avse ett nytt heltäckande handels- och investeringsavtal som tidigare TTIP, som glädjande nog har stoppats, men de nya förhandlingarna kommer ändå att omfatta många viktiga aspekter av handeln mellan Europa och USA. USA:s president Donald Trump har meddelat att han vill att USA ska lämna Parisavtalet. Vid sidan av att detta skulle vara ödesdigert för klimatet skulle ett utdragande från Parisavtalet också innebära en indirekt subventionering av fossil industri i USA, något som skulle kunna drabba svenskt och europeiskt näringsliv hårt. Om Trump verkligen lämnar Parisavtalet är det inte rimligt att USA belönas med förmånliga handelsvillkor med EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Ann Linde:

Kommer statsrådet att inom ramen för de nya handelspolitiska förhandlingarna mellan EU och USA kräva att USA ska vara kvar i Parisavtalet?

Statliga bolag ska verka för att klimatmålen nås – inte motarbeta dem

Motarbetar våra statliga bolag en ambitiösare klimatpolitik? Jo, så illa är det. LKAB, SJ, Vattenfall, Systembolaget m fl är inte bara betalande medlemmar i lobbyorganet Svenskt Näringsliv, de sitter också i styrelsen för samma organisation. Svenskt Näringsliv lobbar aktivt mot att EU ska skärpa sina klimatmål. Vad anser regeringen om detta? Det frågade jag redan i höstas, men fick då inte svar med hänvisning till att vi hade en övergångsregering. Nu ställer jag därför frågan igen. Läs den nedan eller här.

Statliga bolag och klimatmål
Skriftlig fråga 2018/19:305, 2019-02-25
av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Alla länder måste agera för att uppnå klimatmålen från klimattoppmötet i Paris 2015. Till 2030 måste världens utsläpp halveras. Med dagens ambitionsnivå kommer vi tyvärr inte att göra det.

I höstas avslöjade Dagens industri att den tyngsta svenska näringslivsorganisationen, Svenskt Näringsliv, aktivt motarbetar höjda klimatmål på EU-nivå. I Svenskt Näringslivs styrelse finns flera statliga bolag representerade, exempelvis Vattenfall, LKAB, SJ, Systembolaget och Apoteket AB. Med andra ord har vi en situation där den svenska regeringen vill ha höjda klimatmål men där några av våra största statliga bolag motarbetar detta. Enligt vår nya klimatlag och vårt klimatpolitiska ramverk ska alla sektorer verka för att våra klimatmål nås. Våra statliga bolag är inte undantagna detta.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra statliga bolag inom ramen för medlemskapet i Svenskt Näringsliv ska sluta motarbeta höjda klimatambitioner?