Fossilgasen och regeringens ansvar

Eftersom debatten om min interpellation med Anders Ygeman om fossilgasterminalen nu inte äger rum förrän den 29/8 har jag ställt denna fråga.

Fossilgasterminalen i Göteborg
Skriftlig fråga 2018/19:724, 2019-06-05
Av Jens Holm (V) till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Det råder ett akut läge för klimatet. Även de svenska utsläppen ökade förra året. Enligt vår nya klimatlag och vårt klimatpolitiska ramverk måste alla politikområden verka för att klimatmålen ska uppnås. Fortsatta satsningar på fossil energi torde därför vara uteslutna. I ljuset av detta väcker bolaget Swedegas planer för hamnterminaler för import av flytande naturgas (LNG) på ett antal platser i Sverige ett antal frågor, i synnerhet den planerade LNG-terminalen i Göteborg.

Terminalen LNG Göteborg är redan delvis byggd för att kunna tanka fartyg med LNG som bränsle – men den är även tänkt att kopplas till det befintliga svenska gasnätet. En begränsad användning av LNG kan vara en tillfällig övergångslösning när sjöfarten ska gå över till hållbara drivmedel. Men skulle terminalen kopplas på det fasta gasnätet finns en uppenbar risk att fossil naturgas importeras och sprids i Sverige i stor skala. Detta torde vara helt i strid med våra klimatambitioner och visionen om att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det skulle också försvåra främjandet av biogas.

För att kunna använda denna infrastruktur för en ökad svensk försörjning av fossilgas krävs regeringens godkännande. Såvitt jag förstår ligger en koncessionsansökan på regeringens bord för beslut om tillstånd för LNG-terminalen i Göteborg och för påkoppling på det svenska gasnätet. Detta skulle enligt Energimarknadsinspektionens yttrande möjliggöra en ökad import av fossil naturgas i 40 år.

Snarare än att skjuta ifrån sig makten i denna fråga har regeringen nu chans att ta ansvar för klimatet. Det är fullt möjligt att neka ett koncessionstillstånd av klimatskäl. Enligt Maria Pettersson, professor i rättsvetenskap, och Joakim Nergelius, professor i konstitutionell rätt, är det regeringens uppdrag att göra en självständig bedömning av sådana här tillståndsansökningar, och då finns det utrymme för klimathänsyn (Dagens ETC den 23 augusti 2018). Förutom svaret på denna skriftliga fråga ser jag fram emot att debattera frågan med statsrådet Anders Ygeman (S) när min interpellation besvaras i augusti.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

När kommer regeringen att hantera koncessionsansökan för att koppla på LNG-terminalen i Göteborg på det fasta gasnätet, och hur kommer statsrådet då att agera?

När körkort för vattenskoter?

Det är bra med den införda åldersgränsen för vattenskotrar, men varför passade regeringen inte på att också införa någon form av krav på körkort för vattenskotrar? Det är något vi krävt i riksdagen upprepade tillfällen och också något regeringen själv har ett förslag om. Läs min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

Körkort för vattenskotrar
Skriftlig fråga 2018/19:725, 2019-06-05
Av Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Varje år inträffar ett stort antal allvarliga olyckor orsakade av vattenskotrar och andra snabba vattenfarkoster. Vattenskotrar, med en motorkapacitet som en medelstor bil, kan framföras på mycket grunda vatten och utgör därmed ofta ett hot mot människor som simmar och badar. Även djurlivet störs av vattenskotrar. Därför är det välkommet med regeringens krav på en åldersgräns från 15 år, även om åldern är för lågt satt. Men regeringens åldersgräns är en missad möjlighet att verkligen få bättre ordning och säkerhet på sjön, nämligen krav på förarbevis för vattenskoter och andra snabbgående vattenfarkoster. Förarbevis för vattenskotrar har utretts och föreslagits ett flertal gånger. både av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), riksdagen och faktiskt av regeringen själv i departementspromemorian N2014/3447/TE.

Att regeringen inte har lagt fram förslag om förarbevis för vattenskoter är därmed obegripligt och i strid med fattade politiska beslut.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att ta initiativ till att förarbevis för vattenskoter införs?

Varför kostar det mer att besiktiga biogasbilen?

Det ska vara lätt att göra rätt. De nya påbuden mot biogasbilar gör det krångligt och dyrt. Tänker ministern agera?  Läs min skriftliga fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) här eller nedan. Svar inom en vecka.

Kostnad för besiktning av biogasbilar
Skriftlig fråga 2018/19:670 av Jens Holm (V)
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Sedan den 20 maj 2018 gäller nytt besiktningssystem för fordon som har bränslesystem för gas. För en ägare till en biogasbil innebär det att hen inför besiktning antingen själv ser till att gastanken och det övriga bränslesystemet synliggörs inför besiktningen, vilket inte är enkelt för en lekman, eller så får ägaren vända sig till en auktoriserad verkstad, som utför en kontroll. Kollen kostar runt 1 500 kronor och ger ett intyg som gäller i 15 månader. Detta är en betydande extra kostnad för dem som valt en bil med liten klimatpåverkan.

Regeringen har som målsättning att Sverige ska bli ett av de första välfärdsländerna som är fossilfria. Utsläppen från inrikes transporter ska dessutom minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010. För att dessa målsättningar ska uppnås är det Vänsterpartiets uppfattning att det för individen ska vara lätt och lönsamt att välja de klimat- och miljömässigt hållbara alternativen. Vi behöver därför stärka möjligheterna för fler människor att göra dessa val. Att i detta fall öka utgifterna för dem som köper biogasbil motverkar en sådan inriktning och försvårar våra möjligheter till en nödvändig snabb klimatomställning.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att vidta några åtgärder för att förhindra eller mildra de extrakostnader som ägare av biogasbilar drabbas av genom det nya besiktningssystemet?

 

Ställ klimatvillkor på USA

Tänker regeringen se till att EU ställer klimatkrav på Donald Trump och USA när nya handelsvillkor ska förhandlas fram? Ser fram emot svaret på min skriftliga fråga. Läs mer här eller nedan.

Parisavtalet och handel med USA
Skriftlig fråga 2018/19:599 av Jens Holm (V) till Statsrådet Ann Linde (S)
EU har aviserat att nya handelspolitiska förhandlingar ska inledas med USA. Förhandlingarna kommer inte att avse ett nytt heltäckande handels- och investeringsavtal som tidigare TTIP, som glädjande nog har stoppats, men de nya förhandlingarna kommer ändå att omfatta många viktiga aspekter av handeln mellan Europa och USA. USA:s president Donald Trump har meddelat att han vill att USA ska lämna Parisavtalet. Vid sidan av att detta skulle vara ödesdigert för klimatet skulle ett utdragande från Parisavtalet också innebära en indirekt subventionering av fossil industri i USA, något som skulle kunna drabba svenskt och europeiskt näringsliv hårt. Om Trump verkligen lämnar Parisavtalet är det inte rimligt att USA belönas med förmånliga handelsvillkor med EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Ann Linde:

Kommer statsrådet att inom ramen för de nya handelspolitiska förhandlingarna mellan EU och USA kräva att USA ska vara kvar i Parisavtalet?

Statliga bolag ska verka för att klimatmålen nås – inte motarbeta dem

Motarbetar våra statliga bolag en ambitiösare klimatpolitik? Jo, så illa är det. LKAB, SJ, Vattenfall, Systembolaget m fl är inte bara betalande medlemmar i lobbyorganet Svenskt Näringsliv, de sitter också i styrelsen för samma organisation. Svenskt Näringsliv lobbar aktivt mot att EU ska skärpa sina klimatmål. Vad anser regeringen om detta? Det frågade jag redan i höstas, men fick då inte svar med hänvisning till att vi hade en övergångsregering. Nu ställer jag därför frågan igen. Läs den nedan eller här.

Statliga bolag och klimatmål
Skriftlig fråga 2018/19:305, 2019-02-25
av Jens Holm (V) till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Alla länder måste agera för att uppnå klimatmålen från klimattoppmötet i Paris 2015. Till 2030 måste världens utsläpp halveras. Med dagens ambitionsnivå kommer vi tyvärr inte att göra det.

I höstas avslöjade Dagens industri att den tyngsta svenska näringslivsorganisationen, Svenskt Näringsliv, aktivt motarbetar höjda klimatmål på EU-nivå. I Svenskt Näringslivs styrelse finns flera statliga bolag representerade, exempelvis Vattenfall, LKAB, SJ, Systembolaget och Apoteket AB. Med andra ord har vi en situation där den svenska regeringen vill ha höjda klimatmål men där några av våra största statliga bolag motarbetar detta. Enligt vår nya klimatlag och vårt klimatpolitiska ramverk ska alla sektorer verka för att våra klimatmål nås. Våra statliga bolag är inte undantagna detta.

Med anledning av detta vill jag fråga näringsminister Ibrahim Baylan:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra statliga bolag inom ramen för medlemskapet i Svenskt Näringsliv ska sluta motarbeta höjda klimatambitioner?

Agerar Sverige i EU för minskade flygutsläpp?

Nederländerna har lagt fram ett intressant förslag om att minska flygbranschens snabbt växande utsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna kommer också att arrangera en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska.

Vi hade nyligen det nederländska förslaget på EU-nämnden och än så länge är det oklart om regeringen backar upp förslaget. Här måste den svenska linjen vara glasklar. Därav min skriftliga fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Se nedan eller här. Se också det nederländska förslaget här: dp 9 AOB – not från Nederländerna

2019-02-15, Fråga 2018/19:233 Flygets utsläpp av växthusgaser
av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
På det senaste sammanträdet med riksdagens EU-nämnd delgav finansministern en skrivelse från den nederländska regeringen. Nederländerna lyfte de snabbt växande utsläppen från flygsektorn och att denna utsläppsökning inte är i linje med Parisavtalets åtaganden om minskade växthusgasutsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna ville ha en diskussion om flygets utsläpp på kommande Ekofinmöte den 12 februari. Nederländerna arrangerar också en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska. Jag välkomnar det nederländska initiativet och hoppas att den svenska regeringen också gör det, till exempel på Ekofinsammanträdet, på kommande ministerråd och genom att aktivt delta på Nederländernas flyg- och klimatkonferens i juni. Det är viktigt att progressiva klimatröster backas upp när de hörs inom EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att agera för att stödja det nederländska förslaget om att minska flygets utsläpp av växthusgaser, och i så fall på vilket sätt?

Stoppa mätarfusket i bilar

Tusentals mätarställningar manipuleras i bilar varje år i Sverige. Enligt en granskning som TV4 gjort kan det handla om så många som 114 000 bilar och 25 000 lastbilar. Genom att backa kilometermätaren kan bilen rendera ett mycket högre andrahandsvärde vid försäljning. Detta är ett oskick som måste stoppas. Att sälja en bil med felaktiga mätaruppgifter är straffbart, men att manipulera kilometermätaren i sig är faktiskt inte olagligt. Nu kräver jag och flera andra riksdagsledamöter att regeringen agerar mot mätarfusket.

Läs min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) nedan. Se gärna inslaget i TV4 från igår, där jag medverkade.

Fusk med mätarställningen i bilar
2019-01-30, Skriftlig fråga till Tomas Eneroth (S) av Jens Holm (V)
TV4 har nyligen avslöjat att mätarställningen i tusentals bilar i Sverige har manipulerats. Genom att backa tillbaka kilometermätaren i fordonet kan bilen framstå som att ha kört färre mil och rendera ett högre andrahandsvärde vid försäljning. Köparen av en bil med manipulerad kilometermätare blir lurad, med det är vid sidan av en konsumentfråga också en miljö- och säkerhetsfråga om vi har tusentals bilar som gått många fler mil än vad som officiellt uppges. I dagsläget är det inte olagligt att ändra mätarställningen i en bil i Sverige. I flera andra länder är det olagligt. Diskussioner har förts inom EU att göra det olagligt att manipulera kilometermätare i fordon, men än så länge har inget hänt på området.

Statliga Bilprovningen har nyligen aviserat att de ska kontrollera kilometerställningen noggrannare vid kontrollbesiktningar för att stävja fusk med mätarna. Det är bra, men löser inte hela problemet.

Jag vill därför fråga statsrådet:
Avser statsrådet att vidta åtgärder för att stoppa manipulerade kilometermätare i fordon?

………………………………………

Jens Holm (V)

En konsekvens av övergångsregeringen

För en tid sedan frågade jag näringslivsminister Mikael Damberg (S) vad han ämnade göra åt det faktum att en mängd statliga bolag, Vattenfall, SJ, Apoteket, Systembolaget m fl, ingår i organet Svenskt Näringslivs ledning och därmed understödjer deras lobbykampanj för sänkta klimatambitioner.

Nu har jag fått svaret, eller rättare sagt icke-svaret. Damberg gör nämligen bedömningen att han inte kan svara när regeringen numera endast är en övergångsregeringen. Samma sak gäller interpellationsdebatter, frågestund i riksdagen, nya propositioner etc. Inget händer. Därför behöver vi snabbt en ny progressiv regering på plats. Klimatet kan inte vänta!

Läs svaret här: Meddelande Svar på fråga 1644 MD övergångsregering

Läs min skriftliga fråga nedan eller här.

Statliga bolag och motarbetande av klimatmål
Skriftlig fråga 2017/18:1644 av
Jens Holm (V) till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
Alla länder måste agera för att uppnå klimatmålen från klimattoppmötet i Paris 2015. Med dagens ambitionsnivå kommer vi tyvärr inte att göra det. Därför är det mycket positivt att EU:s klimatkommissionär driver på för ambitiösare klimatmål på EU-nivå, en ambition som den svenska regeringen glädjande nog delar. Höjda klimatmål är särskilt angeläget nu inför FN:s klimattoppmöte som inleds i början av december i Katowice, Polen.

Nyligen avslöjade Dagens industri att den tyngsta svenska näringslivsorganisationen, Svenskt Näringsliv, aktivt motarbetar höjda klimatmål på EU-nivå. I Svenskt Näringslivs styrelse finns flera statliga bolag representerade, exempelvis Vattenfall, LKAB, SJ, Systembolaget och Apoteket AB. Med andra ord har vi en situation där den svenska regeringen vill ha höjda klimatmål men där några av våra största statliga bolag motarbetar detta. Enligt vår nya klimatlag och klimatpolitiska ramverk ska alla sektorer verka för att våra klimatmål nås. Våra statliga bolag är inte undantagna detta.

Med anledning av detta vill jag fråga närings- och innovationsminister Mikael Damberg:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att våra statliga bolag inom ramen för medlemskapet i Svenskt Näringsliv ska sluta motarbeta höjda klimatambitioner?

Myndigheter i takt med klimatpolitiken?

Nedan en fråga som jag mycket ser fram emot att få ett svar på. Vi har ju nu en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Dessvärre verkar inte alla myndigheter ha förstått det. Om S/MP-regeringen vill göra en bra sak innan valet – de styr ju faktiskt fortfarande landet – så vore det att ge nya instruktioner och ägardirektiv till våra myndigheter och statliga bolag. Se min fråga nedan eller här till vice-statsminister och klimatminister Isabella Lövin.

Nya myndighetsinstruktioner som en följd av klimatlagen
Skriftlig fråga 2017/18:1618 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Klimatförändringarna sker snabbt och såväl forskning som de senaste årens politiska initiativ har samma inriktning: utsläppen måste minska kraftigt.

Sveriges klimatlag trädde i kraft den 1 januari 2018. Ett av syftena med lagen är att alla politikområden ska dra åt samma håll för att uppnå vårt klimatmål om nettonollutsläpp till senast år 2045. Omställningen har påbörjats, men för att nå målet måste utvecklingen skyndas på och fler måste medverka, inte minst våra myndigheter. I Sverige har vi ungefär 220 myndigheter. Några av dessa är Trafikverket, Försvarsmakten, AP-fonderna, Vattenfall, Upphandlingsmyndigheten, Skatteverket och Skogsstyrelsen. Ibland har myndigheterna agerat på ett sätt som motverkar de långsiktiga klimatmålen. Med klimatlagen borde detta inte längre vara möjligt. Det är regeringen som ansvarar för att myndigheterna bedriver sin verksamhet på ett sådant sätt att de mål som regering och riksdag har ställt upp kan uppnås. Därför beslutar regeringen varje år hur myndigheterna ska arbeta genom att utfärda s.k. regleringsbrev. I regleringsbrevet står det hur myndigheten ska arbeta och hur mycket pengar den kan använda. Därför är utfärdandet av regleringsbreven helt avgörande för att myndigheterna ska kunna uppfylla de mål som riksdag och regering har ställt upp.

Regeringen har således det avgörande ansvaret för att se till att de politiska målsättningarna får snabbt genomslag i verkligheten, på alla områden. En viktig åtgärd är att ändra myndigheternas instruktioner i syfte att eliminera målkonflikter, underlätta avvägningar samt styra besluten mot att undanröja hinder och skapa förutsättningar för att nå klimatlagens mål.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin följande:

Kommer statens alla myndigheter innan slutet av år 2018 att ha fått nya instruktioner så att klimatlagen och andra miljörelaterade mål ska kunna uppnås?

Globalt förbud mot djurtester för kosmetika

I Sverige har det länge varit förbjudet att göra djurförsök för kosmetikatillverkning och sedan ett antal år finns också ett EU-förbud. Men fortfarande lider hundratusentals djur varje år av plågsamma djurförsök inom kosmetikaindustrin. Skulle Sverige kunna verka för att frågan lyfts på FN-nivå så att vi får ett globalt förbud mot att göra djurtester inom kosmetikaindustrin? Jag hoppas det. Se min fråga till ansvarig minister, Annika Strandhäll, nedan eller här.

Ett globalt förbud mot djurtester för kosmetika
Skriftlig fråga 2017/18:1441 av Jens Holm (V) till Socialminister Annika Strandhäll (S)

För fem år sedan trädde EU:s förbud mot djurtester för kosmetika i kraft. Förra månaden röstade EU-parlamentet med bred majoritet igenom en resolution där man kräver att EU ska driva ett globalt förbud mot djurtester för kosmetika. Vi i Sverige har sedan tidigare ett sådant förbud.

EU-förbudet mot djurtester för kosmetika har inspirerat flera andra länder i världen. Indien, Guatemala och Nya Zeeland har infört restriktioner mot djurtester för kosmetika, men i 80 procent av världens länder är det fortfarande både tillåtet att utföra kosmetikatester på djur och sälja produkter som har testats på djur. Över en halv miljon djur utsätts för lidande i tester för kosmetika och hygienprodukter, till exempel tvålar och tandkräm, varje år.

Sveriges riksdag har en lång historia av att engagera sig mot djurtester för kosmetika. Den första riksdagsmotionen lades redan 1980, efter att Sveriges Radio avslöjat att det genomfördes djurtester för kosmetika på Karolinska institutet. Den svenska regeringen har varit aktiv i att stötta att EU-förbudet skulle träda i kraft för fem år sedan. Nu kan vi ta nästa steg och verka för ett globalt förbud. Det är det enda sättet att säkerställa att inget djur någonsin igen behöver lida och dö för schampo eller läppstift.

Nu har Sverige som medlemsland i FN möjligheten att kliva fram för att bygga en stark koalition och inom FN verka för att en internationell konvention mot kosmetikatester på djur blir verklighet. Målet är att en sådan resolution ska kunna finnas på plats till 2023. Sverige har med sin långa tradition som forskningsnation och förespråkare för djurs intressen en självklar roll att spela. Ministern har tidigare uttalat att hon följer frågan om globalt förbud mot djurtester i kosmetika med stort intresse (svar den 18 oktober 2017 på skriftlig fråga). Vi är många som hoppas att det intresset kan omsättas i handling.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

Avser Sverige att inom FN verka för ett globalt förbud mot djurtestad kosmetika?