Ny kärnkraft är inte lösningen

S-MP-regeringen har idag slutit en energiöverenskommelse med M, C och KD. Vi i Vänsterpartiet valde att inte ställa oss bakom överenskommelsen. Jag instämmer i att det är viktigt med långsiktiga spelregler för energiproduktionen, men det man nu har kommit överens om är helt baserad på den tidigare borgerliga energiöverenskommelsen och öppnar upp för ny kärnkraft.

Mina kommentarer av överenskommelsen:

  • Mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 är bra, även om ett tidigare datum hade varit ännu bättre och fullt realistiskt. Men målet överskuggas helt av det faktum att ny kärnkraft ska få byggas.
  • Enligt överenskommelsen ska tio nya kärnkraftsreaktorer få byggas i Sverige. Det är mycket olyckligt. Varför inte istället en gång för alla sätta stopp för byggnation av nya dyra och farliga reaktorer? Det här skapar också stor osäkerhet inför målet om 100 procent förnybart. Här hör jag redan att det finns olika tolkningar av parterna bakom kompromissen. MP vill tolka det som att kärnkraft är uteslutet år 2040, medan Moderaterna säger att det inte alls är det. Statsminister Stefan Löfven sade idag på Studio ett att det inte gick att utesluta kärnkraft efter 2040.
  • Och om man läser direkt i kompromissen måste man konstatera att det tyvärr är Lövfen och Moderaterna som är närmare sanningen. Där står det nämligen: ”Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut.” (mina understrykningar).Det står alltså direkt i förnybarhetsmålsättningen att kärnkraften inte får stoppas.
  • Det är visserligen korrekt att det i dagsläget inte finns någon som vill bygga ny kärnkraft i Sverige utan subventioner, men med den här överenskommelsen öppnas nya möjligheter. Nu finns en bred politisk överenskommelse för nya reaktorer och de ekonomiska villkoren förbättras med avskaffad effektskatt. Vad händer om några år om elpriserna går upp och bolagen helt plötsligt vill investera i kärnkraft? Då har vi inga som helst möjligheter att stoppa detta. Och vi ser redan nu att det väcks krav på att ny kärnkraft ska byggas.
  • Den s k effektskatten på kärnkraftsel ska avskaffas. Det innebär nästan fem miljarder i förlorade intäkter för staten och ett steg från principen om att kärnkraften ska bära sina egna kostnader. Jag vill understryka att det här är en budgetfråga och det är inget som förankrats med oss i Vänsterpartiet.
  • Apropå skatter ska också vattenkraftens s k fastighetsskatt sänkas kraftigt (fr 2,8 till 0,5 procent). Det innebär en sänkning från dagens ungefär sex miljarder kronor ned till en bit över en miljard. Dessa två skattesänkningar, effektskatten och vattenkraftskatten ska finansieras ”genom en höjning av energiskatten. Elintensiv industri ska undantas”, som det står i överenskommelsen (s 6). Det innebär i klara ordalag att det är hushållen och småföretagen som ska bekosta skattesänkningar på närmare tio miljarder kronor. De stora industrierna däremot går fria. Det är en mycket orättvis politik.
  • Stycket om forskning (s 6) utesluter inte forskning i kärnkraft. Om man nu inte ska subventionera kärnkraft borde man också tydligt ha sagt att forskningsresurserna helt och hållet ska gå till det förnybara.
  • Det är bra att det s k elcertifikatssystemet för förnybar energi ska förlängas och utökas med 18 TWh till 2030. Men ändringarna görs inte förrän fr o m 2020. Innan 2020 ska ”ingen ytterligare ambitionshöjning göras” som det står i överenskommelsen (s 4). Det är mycket olyckligt eftersom förändringar och ambitionshöjningar behövs nu. Och 18TWh ända till 2030 är inte särskilt mycket med tanke på att vår totala energiproduktion ligger på ungefär 140-150 TWh och vindkraften producerar idag 17 TWh. En höjning förstås, men inte vad som krävs om vi ska uppnå 100 procent förnybart till 2040.
  • Det är också glädjande att man är överens om att höja skadeståndsansvaret för kärnkraftsindustrin till drygt 10 miljarder kronor (1200 miljoner euro) i händelse av en kärnkraftsolycka. Men den summan är långt i från vad som kommer att behövas om en reaktor havererar. I Tyskland har man ex vis ett dubbelt så högt belopp som det som nu föreslås, något som S, V, MP lyfte upp i en gemensam reservation då beslutet togs. Så, återigen ser vi att det är S och MP som går med på den borgerliga politiken, inte tvärt om.
  • Det är glädjande att man är överens om energieffektivisering (även om jag saknar konkreta mål) och ett program för detta inom industrin, s k PFE. Det tidigare PFE-programmet avskaffades av den förra borgerliga regeringen, så det är bra att de borgerliga har fått ändra sig på åtminstone den punkten.

Ikväll diskuterar jag detta på Aktuellt i Svt. Titta gärna kl 21.00.

 

Kärnkraften ska avvecklas och bidra med klimatnytta

Jag och Rikard Walenius skriver i ETC om kärnkraft, klimat och ekoeko. Läs där eller nedan.

Kärnkraften ska avvecklas och bidra med klimatnytta
ETC, 2015-12-16
Johan Ehrenberg och Lennart Söder, KTH-professor, frågar i Dagens ETC 9/12 om Vänsterpartiet verkligen vill avveckla kärnkraften. Detta med anledning av vårt ekologisk-ekonomiska omställningsprogram, Eko-Eko. Punktprogrammet antogs av vår partistyrelse i slutet av november och ska slutgiltigt klubbas av vår kongress i vår. Programmet har föregåtts av ett ambitiöst arbete i vår arbetsgrupp Eko-Eko, där syftet har varit att kartlägga alla Sveriges utsläpp och få alla politikområden att verka för att snabbt ställa om Sverige.

Ehrenberg och Söder hänvisar till punkt 71 i programmet där vi skriver att vi vill avveckla kärnkraften men att hänsyn också ska tas till den svenska kärnkraftens möjlighet att bidra till minskade utsläpp från fossila kraftverk på den nordeuropeiska elmarknaden. Så, vårt enkla och raka svar på frågan om kärnkraftsavveckling är: Ja, Vänsterpartiet vill självklart avveckla kärnkraften. Och ja, Sverige ska ha ett 100 procent förnybart energisystem och nollutsläpp senast 2040.

Men för att vara intellektuellt hederliga vill vi i vårt program också förhålla oss till den elproduktion som våra kärnkraftsreaktorer de facto bidrar med idag. Under senare år har Sverige nettoexporterat el i storleksordningen 10–20 tera­wattimmar. Svensk el orsakar i normalfallet mycket små utsläpp jämfört med de länder som tar emot vår el. Mängden utsläpp som kan undvikas i mottagarländerna är inte småpotatis; det handlar ett gott år om uppåt 10 miljoner ton koldioxid. Vi har lite svårt att förstå upprördheten över att Sverige är med och minskar utsläppen rejält i andra länder.
Samtidigt finns förstås inget självändamål i att exportera el. Vi vore helt nöjda med om våra grannländer själva producerade förnybar energi i höjd med sina behov. Men vi behöver inse att vissa länder har en betydligt enklare resa till 100 procent förnybar energi än andra. Det glesa Sverige, med vår redan utbyggda vattenkraft och långa och blåsiga kust, har betydligt bättre förutsättningar än till exempel Danmark, Tyskland eller Polen. Deras utsläpp påverkar oss och hela världen. Det är därför en god idé att hjälpa dessa länder med vår nästan utsläppsfria el.

Om Ehrenberg och Söder menar att nya kärnkraftsreaktorer, som förespråkas av vissa borgerliga partier, står i vägen för det förnybara instämmer vi. Men att den nuvarande kärnkraften, som dessutom kommer att avvecklas successivt, skulle vara det stora hindret för det förnybara tycker vi är krystat. Det största hindret för det förnybara är snarare de låga elpriserna och för få politiska styrmedel. Här kan både Sverige och EU göra mycket, vilket vi tar upp i vårt program.
Vänsterpartiet vill satsa mer än något annat parti på att bygga ut den förnybara energin. Men behovet av utsläppsfri el är enormt, och för att maximera klimatnyttan gäller det att göra saker i rätt ordning. Vi behöver ersätta kvarvarande kol- och fossilgas i våra kraftvärmeverk. Vi behöver elektrifiera i stort sett hela transportsystemet. Vi behöver också hjälpa våra grannländer att reducera utsläppen i sina energisystem. Alla dessa faktorer ska vägas in när vi ställer om till förnybart och successivt avvecklar kärnkraften. Att det i slutändan är vi i Sverige som bestämmer tidpunkt för avvecklingen är självklart. Något annat har vi aldrig påstått.

JENS HOLM, RIKARD WARLENIUS
RIKSDAGSLEDAMOT SAMT MILJÖPOLITISK TALESPERSON FÖR VÄNSTERPARTIET, RESPEKTIVE LEDAMOT AV EKO-EKOARBETSGRUPPEN, VÄNSTERPARTIET

Flip-flop om kärnkraften

Förra veckan frågade jag miljöminister Lena Ek vad hon ansåg om säkerheten på svenska kärnkraftsverk. Detta angående läckta uppgifter från EUs s k stresstester om bristerna på Forsmarks kärnkraftsverk. Lena Ek uttryckte då sitt fulla stöd för säkerheten och de myndigheter i Sverige som har till ansvar att följa detta. Nu har samma minister kallat till krismöte om bristerna i just säkerhet på de svenska kärnkraftsverken. Kallade är Strålsäkerhetsmyndigheten och ägarna Vattenfall och Eon.

Ena veckan säger Lena Ek att allt är så bra så. FLIP

Nästa vecka (alltså denna) anser hon att säkerhetsläget är ”under all kritik” och kallar till krismöte. FLOP.

Flip-flop, flip-flop, flip-flop…

Ja, vad är det som gäller egentligen? Är svenska kärnkraftsverk säkra eller inte? Med anledning detta kräver jag nu en interpellationsdebatt med Lena Ek. Läs gärna nedan eller här: JH Säkerhetsbristerna på svenska kärnkraftverk

Säkerhetsbristerna på svenska kärnkraftsverk
Nyligen bröt sig ett stort antal aktivister in på kärnkraftverken Forsmark och Ringhals. Aktivisterna kunde vara inne på området under en lång tid innan säkerhetsåtgärder vidtogs på kärnkraftsverken. Aktionen blottlägger de stora säkerhetsbrister som finns på svenska kärnkraftsverk. Nu kan vi vara tacksamma att aktionen gjordes av fredliga aktivister och inte av illasinnade terrorister. Miljöminister Lena Ek har nu kallat till sig Strålsäkerhetsmyndigheten och ägarna till kärnkraftsverken för att reda ut säkerhetsproblemen. Det är bra att miljöministern inser bristerna i de svenska kärnkraftsverken.

Under riksdagens frågestund torsdag 4 oktober lät det helt annorlunda. På min konkreta fråga om miljöministern kunde garantera säkerheten i de svenska kärnkraftsverken svarade ministern att de svenska kärnkraftsverken hade fått högsta betyg och att hon hade fullt förtroende för Strålsäkerhetsmyndigheten. Så sent som förra veckan fanns det alltså inga skäl till oro för säkerheten på svenska kärnkraftsverk. Nu har miljöministern kallat till krismöte med anledning av de stora säkerhetsbristerna. Man undrar förstås vad det är som gäller.

Låt mig understryka att Forsmark är ett av de kärnkraftsverk som pekas ut i de s.k. stresstester som genomförts i de 134 europeiska kärnkraftsreaktorerna. EU utpekar Forsmark som en av fyra reaktorer i Europa som inte skulle klara ett elavbrott på en timme innan en härdsmälta skulle starta.

Med anledning av det ovanstående vill jag fråga miljöminister Lena Ek:

  1. Är det ministerns uppfattning att säkerheten är garanterad på de svenska kärnkraftsverken?
  2. Vad avser ministern göra för att öka säkerheten?
  3. Om nya åtgärder kommer att vidtas, hur bedömer ministern kostnaden för skattebetalarna respektive ägarna av kärnkraftsverken?

………………………………………

Jens Holm (V)

Framtiden är skinande ljus

Jag och Jonas Sjöstedt har idag träffat solcellsforskare och vågkraftsentreprenörer i Uppsala. Mycket spännande. Vågkraften – genom bland annat företaget Seabased – tror jag i framtiden har stor potential. Om inte svenska myndigheter, politiker och EU varit så saktfärdiga hade detta varit en teknik som redan nu hade levererat ren el till tusentals hushåll och företag. Nu drar Seabased igång sin projektanläggning utanför Lysekil i slutet av året. Man har stora förhoppningar om att i framtiden exportera en stor del av sina elaggregat och sitt kunnande. Hoppfullt.

I helgen slog Tyskland rekord i solelsproduktion. Under några timmar i fredags och lördags producerade den tyska solelen 22 GW, lika mycket som 20 kärnkraftsverk producerade under samma tid. Det visar på vilken stor potential solelen har. Tyskland är ju världsledande på solelssidan. Idag producerar man fyra procent av sitt elbehov och det är en produktion som växer otroligt snabbt. I Sverige släpar vi tyvärr efter med en produktion på 0,01 procent av vårt elbehov.  I Tyskland skapar solenergin tusentals jobb för ingenjörer, installatörer och småföretag. I Sverige är vi duktiga på forskning om solenergi, men jobben och företagen försvinner lätt till Tyskland och andra länder där det finns bättre förutsättningar. Vi i Sverige har trots allt  ungefär samma solinstrålning som Tyskland. Ändå händer så litet. Det är den politiska viljan som saknas här i Sverige, inte förutsättningarna.

Detta måste ändras. Det behövs långsiktiga spelregler för solenergin: Ett klart mål för hur mycket solel och solvärme som ska produceras de kommande åren, nettodebitering, garantipriser och/eller bidrag för de som vill installera solel och solvärme samt hjälp till att kommersialisera denna nya spännande teknik. Tyvärr gör regeringen inget. Det måste det bli ändring på.

Ser förresten att en grupp forskare med rätta kritiserar Eskil Erlandssons vurm för kalhyggen. Ett mer skonsamt skogsbruk är bättre för klimatet. Instämmer fullt ut och tar med mig dessa värdefulla synpunkter till den interpellationsdebatt jag ska ha med Erlandsson fre 8 juni någon gång efter kl 12.00.

Kan också meddela att jag fick ett smått nedslående svar från Lena Ek idag. Den 17 april lovade hon i vår riksdagsdebatt att de som drabbats av det svensktstödda kraftverksbygget i Rampur, Indien, skulle kompenseras samt att hon skulle kontrollera att det blev så. Nu svarar hon mig att hon inte avser att göra det. Det kallar jag ett svek mot lokalbefolkningen i Rampur.

Osäkra svenska kärnkraftsverk

De s k stresstester som gjorts av svenska kärnkraftsverk visar att de är långt ifrån säkra. Det rapporterar Sveriges Radio idag. Jag vet vad det spontana svaret blir när man lyfter upp även detta exempel på att svenska kärnkraftsverk också kan haverera. Äh, inte här, vi är bäst i världen, svensk kärnkraft kan man lita på… Men vad det inte just det ni sa om den japanska kärnkraften också?

Med anledning av detta omskakande testresultat vill jag veta vilka nya åtgärder som den svenska regeringen kommer att vidta för att skydda oss mot eventuella havererier. Jag vill också veta om energiminister Anna-Karin Hatt (C) är beredd att ompröva regeringens energiöverenskommelse som öppnar för tio nya reaktorer. Läs min interpellation här: Stresstesterna av de svenska kärnkraftverken_IP

Om cirka två veckor blir det debatt i kammaren. Ser fram emot det.

Läser också att Vattenfall nu stämmer tyska staten. Herregud, kan de inte acceptera ett demokratiskt fattat beslut? vad säger Hatt om det? Det får också komma upp i IP-debatten.

Strålsäkerhetsmyndigheten

Stresstesterna av de svenska kärnkraftsverken
Strålsäkerhetsmyndigheten har presenterat de första bedömningarna av de så kallade stresstester som nyligen genomförts i svenska kärnkraftverk. Resultatet är mycket oroväckande.

Myndigheten konstaterar bland annat att beredskapen är otillräcklig för ett scenario där flera reaktorer slås ut samtidigt.

Den svenska kärnkraftsproduktionen dras med stora problem och under hösten har över hälften av reaktorerna stått stilla, bland annat till följd av brister i säkerheten.

Med anledning av detta vill jag fråga energiministern:

1. Vilka åtgärder avser ministern vidta för att rätta till dessa allvarliga säkerhetsbrister i svenska kärnkraftverk?

2. Är ministern beredd att ompröva det beslut som innebär att så många som tio nya reaktorer får byggas i Sverige?

Jens Holm (V)

Heja Tyskland

Tyskland beslutade igårnatt att landets alla kärnkraftsreaktorer ska vara avvecklade till 2022. Det är ett mycket framsynt och modigt beslut. Här i Sverige skulle våra reaktorer egentligen ha varit avvecklade i fjol, i enlighet med folkomröstningsbeslutet. Men där har svenska folket svikits rejält av politikerna. Även i Sverige måste siktet vara en fullständig avveckling av våra reaktorer. Vi har goda förutsättningar för att börja avvecklingen redan nu. Förnybar energi växer i Sverige, men skulle kunna växa ännu snabbare om vi bara hade en regering med lite ambitioner. Energimyndigheten bedömer att Sverige kommer att få ett kraftigt elöverskott redan i år, ett överskott som kommer att växa de följande åren. Varför inte använda detta överskott för att avveckla den osäkra och dyra kärnkraften?

Men när miljöminister Andreas Carlgren intervjuades av Sveriges radio i morse lät han snarare som en köpt politiker från industrin: Han beklagade det tyska beslutet och tyckte att det var fel att fokusera på årtal. Men, om man inte sätter ett årtal för sin ambition så blir det lätt ingenting. Jag undrar om Carlgren tycker att det är samma sak med klimatmålen för 2020? Är det dumt med årtal där också?

Heja Tyskland! Hoppas ert framsynta beslut smittar av sig över hela världen.

Ingen säker förvaring för kärnavfallet

Idag har jag och Kent Persson ett inlägg på Brännpunkt mot kärnkraft och den planerade slutförvaringen av avfallet. Läs det där eller nedan.

SvD 2011-03-16
Ingen säker förvaring för kärnavfallet
Varje år producerar den svenska kärnkraften över 200 ton kärnavfall som är farligt i över 100000 år. När Sverige en gång i tiden beslutade sig för att satsa på att bygga kärnkraft sades det att en förutsättning är att man finner en metod för att förvara det farliga, radioaktiva avfallet. Kärnkraftsindustrin lovade ta fram en sådan metod.

Idag (16/3) lämnar kärnkraftsindustrins bolag för kärnbränslehantering (SKB) en ansökan för slutförvaring av avfallet. Vi anser att fler metoder måste undersökas och fler aktörer ska få större ansvar för framtagande av metoden.

SKB:s metod för slutförvaring innebär att det använda kärnbränslet ska kapslas in i koppar. De täta kopparkapslarna ska placeras i urberget i Forsmark på cirka 500 meters djup, inbäddade i bentonitlera. När deponeringen är klar försluts tunnlar och bergrum. När Strålsäkerhetsmyndigheten bad en av världens främsta korrosionsexperter, Digby Macdonald, titta närmare på förslaget kom han fram till att de kopparkapslar som det svenska kärnavfallet ska förvaras i kan korrodera och därmed brytas ned. Rapporten hävdar att koppar kan korrodera i syrefritt, rent vatten under vissa förhållanden, något som SKB hävdat inte är möjligt.

En annan studie från Kungliga Tekniska Högskolan som kom 2008 menar att koppar kan korrodera i syrgasfritt grundvatten. Studien, som publicerades i en vetenskaplig tidskrift, tydde på allvarliga brister i slutförvarets säkerhet. I värsta fall skulle kapseln kunna kollapsa efter 1 000 år – och det dröjer 100000 år innan strålningen från kärnbränslet blivit ofarlig.

Kärnavfallsrådet, en vetenskaplig kommitté som ska ge råd till regeringen inför beslutet om slutförvaring av kärnavfall, lämnade den 14 februari i år en kritisk rapport till regeringen med budskapet att kopparkapslarna och bentoniten i slutförvaret måste utredas mera. Ett alternativ som Kärnavfallsrådet vill att SKB utreder mera är så kallade djupa borrhål, det vill säga kilometerdjupa borrhål där vattenomsättningen är begränsad och där det skulle ta lång tid för grundvattnet att transportera radioaktiva ämnen till biosfären om ett läckage skulle uppstå.

Ett annat alternativ som bör utredas mera är att minska avfallets mängd genom så kallad separation och transmutation.

Vi hoppas att det går att finna en metod som innebär att kommande generationer inte kommer i kontakt med det livsfarliga kärnavfallet. Men vi tror inte att det räcker att metoden tas fram av kärnkraftsindustrins företrädare. SKB har kritiserats för att ha varit ovillig att undersöka alternativa metoder och ta till sig kritik. Regeringen bör därför ta initiativ för att fler företrädare, inte minst oberoende forskare, ska få en mycket större roll i framtagandet av en metod för slutförvaring.

Det faktum att det fortfarande inte finns någon metod för slutförvaring av kärnavfallet måste innebära att Sverige inte ska satsa på ny kärnkraft. Tyvärr har den borgerliga regeringen beslutat att Sverige ska bygga ny kärnkraft, hela tio nya reaktorer ska få byggas. Det innebär mer kärnavfall och att svenskarna under en lång tid fram över ska få leva med risken att det sker en kärnkraftsolycka även här. Beslutet om ny kärnkraft borde omprövas, inte minst mot bakgrund av kärnkraftsolyckorna i Japan.

Det som just nu händer i Japan är en fruktansvärd tragedi. Samtidigt påminner händelseförloppet oss om att kärnkraften är en farlig energikälla och att det alltid föreligger en risk för en allvarlig olycka. Japan är en av världens främsta kärnkraftsnationer med den allra senaste tekniken och kunskapen. Trots det kunde de inte åtgärda felen i kärnkraftverken som uppstod i samband med jordbävningen. Det som inte kunde eller fick hända har hänt.

Men säkerheten vid de svenska kärnkraftverken är inte heller godtagbar. En övning i februari i år visade att kylningen av Oskarshamns kärnkraftverk kan slås ut vid extrem kyla eller brand, vilket skulle kunna leda till en partiell härdsmälta. Vi måste till varje pris undvika att detta sker vid något av de svenska kärnkraftverken. År 2006 felade två av fyra reservgeneratorer vid ett snabbstopp av reaktor 1 vid kärnkraftverket i Forsmark. Om alla fyra generatorer hade slagits ut skulle temperaturen i reaktorn kunnat höjas till härdsmälta på 90 minuter. Det visar på oacceptabla brister i säkerheten. Vi anser att regeringen måste, på samma sätt som Tysklands regering gjort, beordra omedelbara säkerhetskontroller av alla kärnkraftverk.

Det är dags att inse att den gammalmodiga kärnkraften har passerat bästföredatum. Sverige har utmärkta förutsättningar för att kraftigt bygga ut den förnybara energin, avveckla kärnkraften, och att energieffektivisera. Låt oss göra det.

KENT PERSSON (V)
energipolitisk talesperson

JENS HOLM (V)
klimatpolitisk talesperson

Förbjud uranbrytning

Läs gärna min Jonas Sjöstedts och Kent Perssons debattartikel i gårdagens Norran. Med den borgerliga regeringen vid makten ökar risken för miljöfarlig uranbrytning. Dags att mobilisera. Ett första steg kan vara att se till att så många riksdagsledamöter som möjligt röstar för vår motion om detta. Läs debattartikeln nedan eller hos Norran.

Förbjud uranbrytning
Norran 2010-11-07
De borgerliga partierna har svängt i sin inställning till miljöfarlig uranbrytning. Dagens lagstiftning utgör inte en tillräckligt stark garanti mot uranbrytning i Sverige. Därför vill Vänsterpartiet i en ny riksdagsmotion att uranbrytning förbjuds i lagstiftningen.

Uranbrytning syftar till att ta fram bränsle till kärnkraftverk. Den kräver att man gör mycket stora dagbrott som ger svåra skador i naturen. Verksamheten ger upphov till radioaktivt avfall som pumpas ut i dammar vid gruvan och som förblir radioaktivt under oöverskådlig tid. Radioaktiva föroreningar kan nå vatten och luft med allvarliga hälsorisker som följd.

Det har länge funnits en enighet i svensk politik om att uranbrytning är något som man inte vill ha i Sverige. Men nu har det skett en omsvängning i frågan. Den borgerliga riksdagsmajoriteten har beslutat att öppna upp för byggandet av tio nya kärnkraftreaktorer i Sverige. Dagens kärnkraftverk kan bytas ut mot dubbelt så stora anläggningar som kräver dubbelt så mycket uran. I september 2009 sa statsminister Fredrik Reinfeldt (M) att han inte vill utesluta uranbrytning i Sverige (SR Ekot 28 september 2009). Han tycker att uranbrytning vore en logisk konsekvens av att kärnkraften kommer att behållas längre i Sverige än vad som var planerat från början. Folkpartiets partiledare Jan Björklund sa vid en partiledarutfrågning att han vill se svensk uranbrytning (SVT 29 augusti 2010).

Enligt Svenska Naturskyddsföreningens undersökning om hur partiernas riksdagskandidater ställer sig till ett förbud mot uranbrytning (september 2010) är majoriteten av de borgerliga partierna mot ett uranförbud. Ingen moderat eller folkpartist stödjer ett uranförbud. Endast en tredjedel av centerpartisterna och 13 procent av kristdemokraterna är för ett förbud mot uranbrytning. Bland de rödgröna partierna är en klar majoritet för ett förbud. Vi kommer aldrig att tillåta uranbrytning i Sverige och vi vill avveckla kärnkraften i den takt vi får fram ny förnybar energi och energieffektiviserar.

Den svenska lagstiftningen förbjuder inte uranbrytning i dag. Om en kommun tillstyrker en ansökan om uranbrytning är det upp till regeringen att godkänna den. En kommun med borgerlig majoritet kan mycket väl tänkas tillstyrka en ansökan om uranbrytning.

Under alliansens tid vid regeringsmakten har antalet tillstånd för uranprospekteringar ökat kraftigt. Det är bara en tidsfråga innan en ansökan om uranbrytning hamnar på regeringens bord. Ifall Sverige börjar bryta uran kan vi tvingas leverera uran till Europas gemensamma bränsleförsörjningsbyrå.

Vi vill förhindra uranbrytning i Sverige och föreslår i en ny riksdagsmotion att uranbrytning förbjuds i lagstiftningen. För att stärka det lokala inflytandet föreslår vi också att det införs ett kommunalt veto mot uranprospektering. Vi uppmanar alla miljöengagerade riksdagspolitiker att rösta för motionen så att vi slipper miljöfarlig uranbrytning i vårt land.

Kent Persson (V)

riksdagsledamot och energipolitisk talesperson

Jens Holm (V)

riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson

Jonas Sjöstedt (V)

riksdagsledamot i EU-nämnden, trafikutskottet och utrikesutskottet

Uranbrytning?

Man trodde aldrig man skulle riktigt hamna här, men nu verkar det alltmer ett faktum. Kanske får vi uranbrytning i framtiden i Sverige. Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund har ju tidigare sagt sig vara positiva till det. När jag pressande Andreas Carlgren på frågan i P1-debatten för några veckor sedan sa han att han inte ville ha uranbrytning i Sverige. Men vi vet att det Carlgren tycker inte är mer värt än det papper det är skrivet på. Minns hans motstånd mot Förbifart Stockholm, nu vill han ha den. Minns hans motstånd mot kärnkraft, nu öppnar han för tio nya reaktorer.

Nu berättar Naturskyddsföreningen att hela tvåtredjedelar av Centerns riksdagskandidater är motståndare till ett förbud mot uranbrytning (AB, E24). Om inte ens Centern vill ha ett renodlat förbud, vem inom de borgerliga kommer då att driva det?

Uranbrytning är något av det miljöfarligaste man kan tänka sig. En röst på Vänsterpartiet är en garant för att det inte byggs nya kärnkraftverk, utan tvärt om att de avvecklas. Då behöver ingen uran brytas. Självklart ska vi också ha ett förbud mot uranbrytning.

I Naturskyddsföreningens undersökning ville hela 100 procent av Vs och MPs kandidater ha ett förbud. Såklart!

Straffskatten på tåget

Debatterade miljö och klimat idag på P1 med de andra partierna. Hoppas att lyssnarna iallafall blev lite klokare på det. Kändes som att våra meningsmotståndare hade som främsta strategi att prata så mycket som möjligt när de fick ordet. När de inte hade ordet så avbröt de hela tiden. Debattnivån blev därefter.

Det som iallafall för mig stod helt klart efter debatten var:

* Moderaterna och Folkpartiet välkomnar uranbrytning i Sverige. Miljöminister Andreas Carlgren sa att han inte ville ha uranbrytning. Låter det förtroendeingivande? I hur många andra miljöfrågor har Centern inte redan lovat en sak och sedan gått med på något helt annat.

* Borgarna vill inte låta transportindustrin betala för sina utsläpp genom en kilometerskatt på långtradartrafik, men däremot vill man straffa tåget med fördubblade banavgifter till 2013. Detta riskerar att att göra gods- och persontransporter på räls mycket dyrare i framtiden. Varför straffa det miljövänliga tåget, men gynna lastbilarna? Carlgren sa att jag hade ”fel” om banavgifterna, men moderaternas Sofia Arkelsten tillstod att höjningarna behövdes till infrastrukturinvesteringar. Dessutom är de höjda banavgifterna inskrivna i både de borgerligas budget och i deras ”Nationell plan för infrastrukturinvesteringar 2010-2021”.

* Regeringen vill inte ha någon skatt på konstgödsel, trots att en sådan leder till minskade kväve- och fosforutsläpp. Vi rödgröna är ense om en sådan skatt.

* De borgerliga tycker att Naturskyddsföreningens granskning av oss partier (där regeringen sågades) är ”partisk”. Jag tycker den ger en klar bild av regeringens politik.

* Att vi rödgröna gör den största satsningen någonsin på kollektivtrafiken, att vi inte köper billiga utsläppskrediter, avvecklar kärnkraften i takt med att vi bygger ut förnybar energi. Och mycket annat.

Och mycket annat förstås. Lyssna gärna på debatten och döm själv!

Läs gärna mer om Vänsterpartiets förslag om gratis kollektivtrafik för studenter (AB och många andra medier).