Hög tid för mer aktiva politiska åtgärder för att rädda Östersjön, kanske världens mest förorenade hav. Inget av de nio Östersjöländerna är i fas med överenskommelserna inom samarbetet Helcom, inte heller Sverige. Mycket mer måste alltså göras för att rädda Östersjön.
På fredag 18 maj kommer jag debattera detta med miljöminister Karolina Skog. Läs min interpellation nedan eller här.
Åtgärder för Östersjön
Interpellation 2017/18:496 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Situationen i vårt innanhav Östersjön är akut. Östersjön har världens största områden av döda bottnar, algblomningarna börjar allt tidigare och flera fiskbestånd minskar. Det är några exempel på den akuta situationen. I och med att havet är omringat av land blir påfrestningarna till följd av näringsämnen och föroreningar i Östersjön extra stora.
Världsnaturfonden har i sin Östersjöbarometer granskat hur de nio Östersjöländerna har arbetat mot att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Resultatet är nedslående. Även om Sverige rankas som minst dåligt är det inget av länderna som får godkänt i granskningen, inte heller Sverige. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel, och inget av länderna är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om god ekologisk status för Östersjön senast 2021, som överenskommits inom Östersjöländernas samarbetsorgan Helcom och dess handlingsplan för Östersjön.
Det är inte första gången Sverige och de andra Östersjöländerna får kritik när det gäller uppfyllandet av nationella och internationella miljöåtaganden. Enligt Naturvårdsverket kommer miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 inte att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön (2016) visar att Östersjöländernas åtgärdsarbete släpar efter. År 2016 presenterade Havs- och vattenmyndigheten den mest omfattande genomgången kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet (HaV 2016:12), vilken stärker bilden av att Sverige inte kommer att nå sina åtaganden inom Helcom.
Vänsterpartiet välkomnar de extra satsningar som görs med innevarande statsbudget för att komma till rätta med en del av utmaningarna i Östersjön, till exempel sanering av vrak, minskande av övergödning och miljögifter samt stärkande av skyddet av marina områden. Men mycket mer behöver göras.
Några exempel på vad som skulle kunna göras, och där jag i dagsläget inte ser att regeringen agerar, är att förändra landsbygdsprogrammet så att miljöersättningarna blir mer träffsäkra, att vidta fler åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av näringsämnen, att skydda fler marina områden, att förbjuda bottentrålning i Östersjön och att främja förändrade konsumtionsmönster, till exempel minskad köttkonsumtion, för att minska utsläppen av övergödande ämnen.
Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom?