Debatter om miljömålen och Östersjön

Här kan du se dagens debatter mellan mig och miljöminister Karolina Skog om hur alla miljömål ska kunna nås samt den akuta miljösituationen i Östersjön.

Här ser du debatten om miljömålen.

Här ser du debatten om Östersjön.

Nedan mina interpellationer som låg till grund för debatterna.

Åtgärder för att nå miljömålen
Interpellation 2017/18:490 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Naturvårdsverket presenterade nyligen sin årliga uppföljning av hur arbetet med att nå de 16 miljökvalitetsmålen går i Sverige. Enligt rapporten kommer Sverige endast att nå 2 av de 16 målen, nämligen Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö. Det övergripande så kallade generationsmålet om att inom en generation ha löst de stora miljöproblemen är inte heller inom räckhåll.

Naturvårdsverket konstaterar att mycket mer måste göras för att målen ska nås. Jag instämmer med vår expertmyndighet i miljöfrågor. Viktiga miljömål som Levande skogar, Hav i balans, Ingen övergödning, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och Grundvatten av god kvalitet är långt ifrån att uppnås till 2020.

Om det viktiga målet Begränsad klimatpåverkan skriver Naturvårdsverket: De åtgärder och styrmedel som är på plats i Sverige räcker inte för att nå regeringens etappmål. Därför krävs kraftfullare åtgärder, både på nationell och på global nivå. Detta trots flera viktiga beslut såsom en ny klimatlag, klimatmål, klimatpolitiskt råd och kraftigt ökade anslag till de lokala klimatinvesteringarna.

Naturvårdsverket pekar särskilt ut vår konsumtion och dess klimatpåverkan som ett stort problem där det i dag saknas kraftfulla åtgärder. Rapporten tar också upp att den biologiska mångfalden inte kan ta mer stryk och här har mål som Levande skogar, Rikt odlingslandskap och Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans en helt avgörande betydelse.

Det är positivt att regeringen och Vänsterpartiet kommit överens om kraftigt höjda anslag till klimatarbetet, skydd av mer mark och mer aktiv kemikaliepolitik, för att ta några exempel från statsbudgeten. Men det räcker inte för att alla miljömålen inklusive generationsmålet ska nås. Mer måste göras.

Med anledning av detta vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Delar ministern Naturvårdsverkets bedömning att endast 2 av våra 16 miljömål kommer att nås till 2020?
Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att alla miljömål, inklusive generationsmålet, ska uppnås?

 

Åtgärder för Östersjön
Interpellation 2017/18:496 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Situationen i vårt innanhav Östersjön är akut. Östersjön har världens största områden av döda bottnar, algblomningarna börjar allt tidigare och flera fiskbestånd minskar. Det är några exempel på den akuta situationen. I och med att havet är omringat av land blir påfrestningarna till följd av näringsämnen och föroreningar i Östersjön extra stora.

Världsnaturfonden har i sin Östersjöbarometer granskat hur de nio Östersjöländerna har arbetat mot att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Resultatet är nedslående. Även om Sverige rankas som minst dåligt är det inget av länderna som får godkänt i granskningen, inte heller Sverige. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel, och inget av länderna är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om god ekologisk status för Östersjön senast 2021, som överenskommits inom Östersjöländernas samarbetsorgan Helcom och dess handlingsplan för Östersjön.

Det är inte första gången Sverige och de andra Östersjöländerna får kritik när det gäller uppfyllandet av nationella och internationella miljöåtaganden. Enligt Naturvårdsverket kommer miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 inte att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön (2016) visar att Östersjöländernas åtgärdsarbete släpar efter. År 2016 presenterade Havs- och vattenmyndigheten den mest omfattande genomgången kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet (HaV 2016:12), vilken stärker bilden av att Sverige inte kommer att nå sina åtaganden inom Helcom.

Vänsterpartiet välkomnar de extra satsningar som görs med innevarande statsbudget för att komma till rätta med en del av utmaningarna i Östersjön, till exempel sanering av vrak, minskande av övergödning och miljögifter samt stärkande av skyddet av marina områden. Men mycket mer behöver göras.

Några exempel på vad som skulle kunna göras, och där jag i dagsläget inte ser att regeringen agerar, är att förändra landsbygdsprogrammet så att miljöersättningarna blir mer träffsäkra, att vidta fler åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av näringsämnen, att skydda fler marina områden, att förbjuda bottentrålning i Östersjön och att främja förändrade konsumtionsmönster, till exempel minskad köttkonsumtion, för att minska utsläppen av övergödande ämnen.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom?

 

Rädda Östersjön

Hög tid för mer aktiva politiska åtgärder för att rädda Östersjön, kanske världens mest förorenade hav. Inget av de nio Östersjöländerna är i fas med överenskommelserna inom samarbetet Helcom, inte heller Sverige. Mycket mer måste alltså göras för att rädda Östersjön.

På fredag 18 maj kommer jag debattera detta med miljöminister Karolina Skog. Läs min interpellation nedan eller här.

Åtgärder för Östersjön
Interpellation 2017/18:496 av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Situationen i vårt innanhav Östersjön är akut. Östersjön har världens största områden av döda bottnar, algblomningarna börjar allt tidigare och flera fiskbestånd minskar. Det är några exempel på den akuta situationen. I och med att havet är omringat av land blir påfrestningarna till följd av näringsämnen och föroreningar i Östersjön extra stora.

Världsnaturfonden har i sin Östersjöbarometer granskat hur de nio Östersjöländerna har arbetat mot att uppnå god miljöstatus i Östersjön. Resultatet är nedslående. Även om Sverige rankas som minst dåligt är det inget av länderna som får godkänt i granskningen, inte heller Sverige. Av de viktigaste åtgärderna har länderna endast uppnått en tredjedel, och inget av länderna är i närheten av att genomföra de åtgärder som krävs för att nå målet om god ekologisk status för Östersjön senast 2021, som överenskommits inom Östersjöländernas samarbetsorgan Helcom och dess handlingsplan för Östersjön.

Det är inte första gången Sverige och de andra Östersjöländerna får kritik när det gäller uppfyllandet av nationella och internationella miljöåtaganden. Enligt Naturvårdsverket kommer miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 inte att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön (2016) visar att Östersjöländernas åtgärdsarbete släpar efter. År 2016 presenterade Havs- och vattenmyndigheten den mest omfattande genomgången kring utsläppen av kväve och fosfor i Östersjön och Västerhavet (HaV 2016:12), vilken stärker bilden av att Sverige inte kommer att nå sina åtaganden inom Helcom.

Vänsterpartiet välkomnar de extra satsningar som görs med innevarande statsbudget för att komma till rätta med en del av utmaningarna i Östersjön, till exempel sanering av vrak, minskande av övergödning och miljögifter samt stärkande av skyddet av marina områden. Men mycket mer behöver göras.

Några exempel på vad som skulle kunna göras, och där jag i dagsläget inte ser att regeringen agerar, är att förändra landsbygdsprogrammet så att miljöersättningarna blir mer träffsäkra, att vidta fler åtgärder för att minska jordbrukets utsläpp av näringsämnen, att skydda fler marina områden, att förbjuda bottentrålning i Östersjön och att främja förändrade konsumtionsmönster, till exempel minskad köttkonsumtion, för att minska utsläppen av övergödande ämnen.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Karolina Skog:

Vilka ytterligare åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska nå målet om god ekologisk status i Östersjön till senast 2021 i enlighet med våra åtaganden i Helcom?

 

Värna Östersjön och fisken som lever där

Regeringen har dessvärre gått med på fiskekvoter som innebär att tusentals ton mer torsk kommer att kunna fiskas i Östersjön än vad som först var föreslagit av EU-kommissionen. När vi förhandlade med regeringen förra veckan om detta i EU-nämnden lovade regeringen att man skulle följa EU-kommissionens förslag som skulle innebära näst intill ett totalstopp för torskfisket i den västra delen av Östersjön.

Så blev det inte. Istället gick landsbygdsminister Sven-Erik Bucht med på långt högre kvoter än vad som beslutades i EU-nämnden förra fredagen. Torskbeståndet i Östersjön har näst intill kollapsat, därför behövs mycket lägre kvoter. Annars kanske det inte finns någon fisk kvar överhuvudtaget för kommande år.

Jag anser att regeringen har frångått riksdagens mandat i den här frågan. Därför KU-anmäler jag idag Sven-Erik Bucht. Läs anmälan här eller nedan: 161014-ku-anmalan-sven-erik-bucht-jens-holm

Till konstitutionsutskottet

Begäran om granskning av statsråd Sven- Erik Buchts agerande i samband med EU-nämndens sammanträde 7 oktober 2016
Den 7 oktober höll EU-nämnden sammanträde för att samråda inför möte i rådet (Jordbruk och fiske) 10 oktober om 2017 års fiskekvoter i Östersjön. På sammanträdet föredrogs ärendet och Sveriges position inför rådsmötet av statssekreterare Elisabet Backteman. Där framkom att regeringens position gällande torskkvoterna var att följa EU-kommissionens och Internationella Havsforskningsrådets (ICES) rekommendationer på total tillåten fångstmängd (TAC). Regeringens position innebar därmed kraftiga minskningar av TAC för torskbeståndet med en minskning på -88 % i västra Östersjön och -39 % i östra Östersjön. Mötet ställde sig, med undantag av en avvikande mening från SD, bakom denna redovisade position från regeringen och på direkt fråga från mig framgick att om man var på väg att gå utanför mandatet så behövde regeringen återkomma till nämnden.

På mötet i Luxemburg 10 oktober ställde sig den svenska regeringen efter förhandlingar bakom beslut om kvoter för torskfisket som innebär en minskning med endast -56 % i västra Östersjön och -25 % i östra Östersjön. Att regeringen ställde sig bakom dessa kvoter för torskfisket, som så kraftigt avviker från Sveriges position, kan enligt min bedömning inte kan anses vara inom ramen för den ståndpunkt som regeringen fick stöd för i samrådet på EU-nämnden 7 oktober. Torskbeståndet i Östersjön är på gränsen till en total kollaps. För att värna det långsiktiga beståndet finns ingen annan väg fram än mycket kraftigt reducerade kvoter. För att den svenska regeringen under förhandlingarna skulle ha haft mandat att anta fiskekvoter som i denna omfattning avviker från Sveriges position borde statsrådet kontaktat EU-nämnden under förhandlingarna. Samråden i EU-nämnden är ett mycket viktigt instrument i beredningen av olika EU-ärenden och för den demokratiska förankringen kring Sveriges agerande på EU-nivå. Det är därför av stor betydelse att regeringen vid agerande på EU-nivå följer de ramar till ståndpunkt som beslutats i EU-nämnden.

Med anledning av detta begär jag att konstitutionsutskottet granskar statsråd Sven- Erik Buchts agerande med anledning av samråd på EU-nämndens sammanträde 7 oktober och efterkommande förhandlingar i Luxemburg 10 oktober, för att bedöma dess förenlighet med regeringsformens bestämmelser och övrig tillämpning och praxis.
Stockholm 14 oktober 2016

Jens Holm, Vänsterpartiet

Rädda Östersjön – mer måste göras

Igår debatterade jag med miljöminister Karolina Skog om tillståndet för miljön i Östersjön. Läget är akut. Algblomningen kommer tidigare i år än någonsin och antalet döda bottnar fortsätter att vara stort. Det är hoppfullt att en del åtgärder för att minska övergödningen har gett resultat, men det räcker inte, mer måste göras.

Några av de saker som jag tog upp var; ökade anslag till miljöförbättrande åtgärder, miljöanpassa/förbättra Landsbygdsprogrammet, skatt på handelsgödsel, kom tillrätta med de enskilda avloppen och stöd beteendeförändringar mot en minskad köttkonsumtion. Se hela debatten. Min interpellation kan du läsa här.

Miljötillståndet i Östersjön

Snart är vi där igen med algblomningar som kletar igen stränder och stora havsområden. Östersjön är ett av världens mest förorenade hav och mycket mer måste göras för att vi ska få levande bottnar, fiskbestånd i balans, minskad övergödning – kort och gott ett Östersjön som mår bra. Därför kräver jag åtgärder från regeringen. Se nedan min interpellation till miljöminister Karolina Skog. Debatten blir på ti 28/6 i riksdagens kammare.

Interpellation 2015/16:724 Miljötillståndet i Östersjön
av Jens Holm (V) till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Östersjön är ett mycket hotat hav. I och med att havet är omringat av land och att nio länder samsas om det blir påfrestningen extra stor. Avrinningsområdet är drygt fyra gånger så stort som havet och för med sig näring och föroreningar ut i Östersjön. Detta i kombination med dåligt vattenutbyte, brackvattenhavets speciella egenskaper samt Östersjöns unga geologiska ålder gör situationen exceptionellt besvärlig.

Övergödningen brukar anges som det enskilt största hotet mot Östersjöns överlevnad. Näringsämnen från jordbruk och avlopp övergöder Östersjön, vilket resulterar i att mängden organiskt material ökar. Även trafikens och sjöfartens kväveutsläpp har en stor påverkan på övergödningen. Då överproduktion av organiskt material överstiger den normala konsumtionen räcker inte syret till för att bryta ned det organiska materialet. Resultatet är syrebrist, minskad mängd bottenlevande djur och läckage av fosfor från syrefria sediment. Enligt SMHI har algblomningen i södra Östersjön redan satt igång i år, vilket är den tidigaste starten sedan SMHI började övervaka den, och bottendöden på de stora havsdjupen har ökat kraftigt sedan millennieskiftet, enligt rapport från våra myndigheter. Längs Östersjöns kuster finns positiva tecken på att förbättrad avloppsrening och åtgärder inom jordbruket gett positiva effekter på vattenkvaliteten och att det ger resultat, men ytterligare åtgärder kommer att krävas.

Enligt Naturvårdsverket kommer inte miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Sverige kommer sannolikt inte heller att uppfylla åtagandena inom ramen för Baltic Sea Action Plan eller Helcom och inte heller våra åtaganden inom EU:s havsmiljödirektiv om att Östersjön ska ha god miljöstatus senast 2020. Rapporten Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 från Havs- och vattenmyndigheten (2016:12) stärker den bilden.

Det är akut att rädda Östersjön. Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta för att se till att övergödningen och andra miljöproblem minskar i Östersjön och att våra internationella åtaganden kan uppfyllas?

Minskad köttkonsumtion – en del av livsmedelsstrategin?

För en dryg vecka sedan frågade jag infrastrukturminister (som också har ansvar för regeringens s k marina strategi) Anna Johansson om hon var beredd att verka för minskad köttkonsumtion. Detta med anledning av en rapport från Havsmiljöinstitutet som pekade på hur vår ökande köttkonsumtion förvärrar övergödningen av Östersjön och att åtgärder för en minskning av konsumtionen är brådskande.

I torsdags svarade landsbygdsminister Sven-Erik Bucht mig, och det var ett bättre svar än väntat. Han pekar på att vi idag äter mer kött än vad som är hållbar och att en minskad köttkonsumtion är bra för klimatet (men även mot övergödningen, vill jag lägga till). Han tar upp det självklara att vi som konsumenter kan göra medvetna val, men pekar sedan också på att vi borde styra mer med den offentliga upphandlingen. Avslutningsvis lovar Bucht att frågan om hållbara livsmedel (där minskad köttkonsumtion borde ha en bärande del) kommer vara en del av den framtida livsmedelsstrategin som regeringen ska ta fram.

Så här säger han: ”Det är också viktigt att använda den offentliga upphandlingen för att styra mot hållbara livsmedel. Detta område kommer att vara en del av den livsmedelsstrategi som regeringen just nu arbetar med.”

Vänsterpartiet ingår i referensgruppen för livsmedelsstrategin. Vi kommer att se till att påminna landsbygdsministern om vikten av hållbara livsmedel och minskad köttkonsumtion.