Idag talade EUs handelskommissionär Cecilia Malmström i riksdagens förstakammarsal. Det blev mycket tal om EUs framtid, men också om EUs handelspolitik. Jag kritiserade att EU kräver att det ska finnas ett s k investeringsskydd, ISDS, i de handelsavtal som EU sluter med andra länder. Med investeringsskyddet kan bolag stämma stater i tribunaler utanför det ordinarie rättsväsendet, men stater kan inte – omvänt stämma bolagen. Intressant är dock att det handelsavtal som EU nu ska sluta med Mercosurländerna i Sydamerika inte innehåller något investeringsskydd. Flera av länderna, bl a Brasilien, har motsatt sig detta. Ändå väljer EU att sluta avtalet. Även de avtal som EU nu förhandlar med Australien och Nya Zeeland är befriade från ISDS. Det går alltså att ha handelsavtal utan gräddfiler för storbolagen, vilket skulle kunna vara stilbildande för kommande handelsavtal.
Cecilia Malmström var stolt över att det finns en referens till Parisavtalet i EUs handelsavtal med Japan. Det visar att EU numera tar klimatet på allvar, även i handelspolitiken, menade Malmström.
”Japanavtalet är det första avtalet med referens till Parisavtalet. Handelsavtalen är ett av flera verktyg för att uppnå EUs utrikespolitiska mål”, sa Malmström
På min direkta fråga om vilken juridisk status referensen till Parisavtalet kommer att ha och kommer formuleringen kunna användas rättsligt så att man kan stämma ett land som inte följer Parisavtalet svarade Cecilia Malmström:
”Nej, referensen till Parisavtalet är inte juridiskt bindande i så måtto att vi kan stämma Japan om de inte följer den.
Är inte detta rätt beskrivande för EU? När det gäller bolagens ”rättigheter” till investeringar är reglerna bindande på alla tänkbara sätt, men skydd för miljön är blott fina formuleringar. Som Naomi Klein sa vid alternativtoppmötet i Paris 2015: ”Handeln övertrumfar miljön.”
Men detta kan lätt ändras genom att ta bort EUs investeringsklausuler i avtal samt se till att skydd för miljö, folkhälsa, djurskydd och arbetsrätt blir rättsligt bindande. Hög tid för en rättvis handelspolitik.