I dessa tider med terrorattentat, krig i Syrien och andra hemskheter är det svårt att se att något positivt händer i världen. Fredsförhandlingarna i Havanna om ett slut på det decennierlånga inbördeskriget i Colombia är dock ett sådant positivt exempel, tycker jag. Idag skulle colombianska regeringen och Farcgerillan ha kommit överens om ett fredsavtal. De gjorde de inte, men de väntas göra det inom kort. Det vore isåfall ett enormt positivt steg framåt och ett slut på det krig som pågått i mer än femtio år.
Här borde Sverige kunna spela en mer aktiv roll. Sverige måste också verka för att människor engagerade i sociala rörelser kan agera fritt utan rädsla för förföljelser. Det är tyvärr inte fallet i dagens Colombia.
Av den anledningen har jag idag skickat följande fråga till utrikesminister Margot Wallström. Se nedan.
Övergrepp på MR-försvarare i Colombia
2016-03-23, skriftlig fråga till Margot Wallström
I dag, den 23 mars 2016, skulle ett fredsavtal ha undertecknats mellan colombianska regeringen och FARC-gerillan. Undertecknandet kommer att ske något senare och förhandlingarna i Havanna, Kuba, fortsätter därför. Jag vill tacka utrikesministern för svar på min tidigare fråga i ärendet (2014/15:93). Sedan dess har fredsförhandlingarna avancerat och det är mycket glädjande att en verklig fredsprocess är inom räckhåll och att det långa inbördeskriget i Colombia äntligen kan få ett slut. Sverige borde i framtiden kunna spela en mer aktiv roll i hur fredsavtalet ska implementeras i Colombia.
Men samtidigt som fredsförhandlingarna i Havanna har gått framåt har dessvärre angreppen på människorättsförsvarare och sociala ledare ökat. Framför allt mot dem som manifesterat sitt stöd för fredsprocessen, krävt återbördande av jord och mot miljöaktivister. I den senaste rapporten från FN:s Högkommissaries kontor för mänskliga rättigheter i Colombia var antalet mord på MR-försvarare under 2015 högre än medelvärdet för de 20 år som kontoret fört denna statistik. Enligt organisationen “Somos Defensores” har, mellan juli 2012 (en månad innan fredssamtalen startade) och december 2015, minst 1 865 angrepp på MR-försvarare registrerats, varav 287 varit mord. Det är mycket oroande att paramilitära grupper fortsätter att hota, förfölja och mörda människor. Det är uppenbart att skyddet av människorättsorganisationernas medlemmar samt sociala ledare i dag är otillräckligt.
Jag förväntar mig att den svenska regeringen trycker på den colombianska regeringen och kräver rättsprocesser mot förövarna av övergreppen, samt ett bättre skydd för Colombias modiga försvarare av de mänskliga rättigheterna. Jag förväntar mig också att utrikesministern, när det är lämpligt, offentligt fördömer det ökande våldet mot Colombias sociala ledare och MR-förkämpar.
Med anledning av att ett fredsavtal är nära förestående och att implementeringen av detta kommer att bli ett omfattande och viktigt arbete i Colombia vill jag fråga utrikesministern följande:
Kommer den svenska regeringen att, inom ramen för det bilaterala utvecklingssamarbetet med Colombia, konsultera det colombianska civilsamhället för att få veta deras behov och prioriteringar inför fredsavtalets implementering?
Jens Holm (V)