Ikväll kommer jag debattera med näringsminister Mikael Damberg om handelsavtalet TTIP och hur det kommer att påverka omsorgen om djuren. Med avtalet kommer EU och USA att försöka underlätta för handeln mellan de två ekonomierna. Genom att avskaffa s k handelshinder hoppas man att flödet av varor och tjänster ska öka. Men ibland kan det vara miljölagar, arbetsrätt eller lagar för att skydda djuren som kan uppfattas som handelshinder. Vad ska väga tyngst då? Hur kan vi då vara säkra på att det inte är just djurskyddet som man kommer att tumma på?
Nedan min interpellation (ställd till Sven-Erik Bucht, men det är Damberg som svarar). Debatten blir ikväll nångång och kan följas via www.riksdagen.se
Läs också debattartikeln på samma tema som jag skrev med prof Bo Algers.
Interpellation 2014/15:691 Djurskydd i TTIP
av Jens Holm (V) till Sven-Erik Bucht (S)
EU håller just nu på att förhandla med USA om ett transatlantiskt frihandels- och investeringsavtal kallat TTIP. Detta avtal handlar delvis om att minska tullar, men då de redan är mycket låga mellan EU och USA, under 3 procent, handlar avtalet mer om att ta bort så kallade icke-tariffära handelshinder.
Dessa icke-tariffära handelshinder är regler och lagar, till exempel regler kring att animaliska produkter inte får vara behandlade med vissa kemikalier eller att djurvälfärdsstandarden ska vara på en viss nivå för att produkterna ska få säljas på marknaden. Det finns olika tillvägagångssätt för att åtgärda dessa handelshinder, framför allt ömsesidigt erkännande, eller harmonisering, av de olika parternas lagstiftning.
Djurvälfärdsstandarden i EU är långt från god nog, men den amerikanska standarden är tyvärr ännu sämre. I World Animal Protections index över staters juridiska djurskydd ligger USA konsekvent under både Sverige och EU:s viktigaste ekonomier, Tyskland, Frankrike och Storbritannien, i nästan alla parametrar. På federal nivå har USA bara en lag för skydd av produktionsdjur, Humane Slaughter Act och som namnet antyder berör det bara slakt av djur, och den inkluderar inte fjäderfä. Vissa stater har viss lagstiftning mot djurplågeri men ofta undantas produktionsdjur eller så är implementeringen dålig. EU har också lagstiftning mot köttproduktion med tillväxthormoner och tillväxtfrämjande användning av antibiotika, användning av ractopamin – en gammal astmamedicin förbjuden i 160 länder men tillåten i USA – och tvätt av kycklingkött med hyperklorinerat vatten, också det en vanlig praxis i USA (10 reasons TTIP is bad for good food and farming, IATP, Maj 2014). Detta är några av de restriktioner som nu kan kringgås genom TTIP.
Våra djurskyddskrav kommer att omfatta vår inhemska animalieproduktion men genom TTIP riskerar vi att tvingas acceptera en lägre standard för kött på vår marknad, så länge den är producerad i USA. Det finns då en överhängande risk att svenska och europeiska bönder som följer våra regler inte kommer att kunna konkurrera med den mycket billigare, högintensiva industriproduktionen på andra sidan Atlanten.
Men anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet Sven-Erik Bucht:
Vad avser statsrådet att göra för att se till att svensk djurvälfärd inte kommer att sänka nuvarande nivåer samt att svenska bönder som följer svensk lagstiftning inte utkonkurreras efter TTIP?