Läs gärna mitt inlägg i Sydsvenska dagbladet idag nedan eller där.
Alla kan välja att avstå från julskinkan
Sydsvenska dagbladet, 2013-12-19
Julen ska vara kärlekens och omtankens högtid, en tid för reflektion. Själv tänker jag på hur en del av grisarna på svenska grisfabriker har det. För några veckor sedan visade TV på bästa sändningstid bilder där Djurrättsalliansen dokumenterat förhållandena hos ett stort antal uppfödare. Resultatet var vad man kan förvänta sig hos en hårt pressad industri: grisar med sår och skador, döda grisar och en smutsig och torftig miljö. Det är bland andra dessa grisar som blir julskinka.
Alla kan välja att avstå från julskinkan eller välja en julskinka från en uppfödare som behandlar djuren anständigt. Det är ett sätt att markera att man inte vill medverka till den brutala hantering av djuren som pågår. Men det finns också ett politiskt ansvar att utkräva. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med 40 procent sedan 1990. Det har lett till en alltmer intensiv djuruppfödning och en kraftigt ökad import. De stora förlorarna på detta är djuren. I Sverige slaktas varje år 2,6 miljoner grisar, en halv miljon nötkreatur, 250 000 får och lamm, sex miljoner hönor, 1,5 miljoner kalkoner och 78 miljoner kycklingar.
Den ökande köttkonsumtionen har ökat utsläppen nästan lika mycket som från Sveriges 4,3 miljoner personbilar. Även om mer borde göras, görs det en hel del för att minska utsläppen från bilarna. När det gäller det vi äter finns inga styrmedel eller politiska målsättningar. Landets expertmyndigheter, både Naturvårdsverket och Jordbruksverket, har lagt fram flera rapporter och konkreta förslag på hur utsläppen från animaliesektorn ska kunna minska.
I januari i år publicerade Jordbruksverket rapporten Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit?. Den föreslår en rad åtgärder för minskad köttkonsumtion både av klimatskäl och för att med en minskad köttkonsumtion följer bättre möjligheter att förse hela jordens befolkning med föda. Rapporten presenterar förslag på åtgärder och styrmedel som skulle kunna bidra till en minskad köttkonsumtion. I sammanfattningen står det: ”Vi i västvärlden behöver äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. I synnerhet nötkött bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till att producera mat åt alla. Det gäller alla köttslag.”
Regeringen har bemött Jordbruksverkets rapport och andra på samma tema med en tystnad som gränsar till förnekelse. När jag frågade landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) i riksdagen den 5 december om han var beredd att vidta åtgärder för att minska köttkonsumtionen var svaret ett blankt ”nej”. Varför? Det finns mängder med politiska beslut och åtgärder kring annat som antas röra människors privatliv, till exempel elektricitet och bilar, men när det gäller det vi äter är det knäpptyst. Jag tror, tvärt emot Eskil Erlandsson, att mycket kan göras för att minska utsläppen inom animaliesektorn och för att djuren får det bättre.
Först och främst behövs en målsättning för minskad köttkonsumtion och mer vegetarisk mat. Jordbruksverkets förslag skulle kunna inkorporeras i en bredare handlingsplan. Det borde finnas stöd till klimatvänliga livsmedel, som de vegetariska. Alla subventioner till animalieindustrin borde slopas. Skolor och andra offentliga inrättningar som satsar på vegetariska dagar borde stödjas. Det borde finnas riktade stöd till alla skolor som vill skicka bespisningspersonalen på utbildning i vegetarisk och klimatsmart matlagning, mer vegetariskt i den offentliga upphandlingen och forskningsstöd till klimatsmarta vegetariska livsmedel.
Med rätt metoder finns det goda möjligheter att minska animaliekonsumtionen. Det visar de framgångsrika åtgärder som vidtagits för att reducera konsumtionen av alkohol och tobak. Vem hade för tio år sedan kunnat tro att man skulle kunna gå på krogen utan att känna sig helt inpyrd av rök? Rökfrihet på krogen har blivit en folkhälsopolitisk succé. Det går att förändra människors beteende och det kan gå förhållandevis snabbt. Men det behövs både politiska beslut och ett brett samförstånd. Det torde finnas få andra beslut som kan få så många positiva konsekvenser såväl för den enskilde som för samhället som att minska köttkonsumtionen.
Låt oss ta julen till att fundera kring mat och politik. Låt oss använda julen till att äta mer vegetariskt. Denna uppmaning går särskilt till vår landsbygdsminister Eskil Erlandsson som jag upplever som en människa som, i vanliga fall, är beredd att tänka nytt och stort. Men i just den här frågan står han och stampar. Eskil, låt oss hjälpa svenska folket att äta mer vegetariskt. För folkhälsan, miljön och inte minst för djurens skull.
Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson