Jag svarar Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin och Gustav Fridolin på DN-debatt om utsläppen från vår konsumtion. Läs där eller nedan.
Något skorrar falskt hos Fridolin och Lövin
DN-debatt 2018-08-20
Isabella Lövin (MP) och Gustav Fridolin (MP) har helt rätt i att vi behöver gå till botten med det ohållbara i vårt konsumtionssamhälle. Men det är något som skorrar falskt i deras debattinlägg. Varje gång varje gång vi i Vänsterpartiet lagt fram skarpa förslag om minskad konsumtion har MP och de andra partierna avfärdat dem, skriver Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot.
I dag lever vi svenskar som om vi hade fyra jordklot. Vi har mål och styrmedel för de utsläpp som sker i Sverige, men den miljöskada vi orsakar andra länder omfattas i dag inte av några bindande politiska målsättningar. Och vi i Sverige orsakar i dag lika stora utsläpp utomlands – ofta i fattiga länder – som en följd av vår konsumtion och utrikesflyg som vi gör här hemma i Sverige: ungefär 50 miljoner ton/år.
Lövins och Fridolins förslag om minskningsmål för de konsumtionsbaserade utsläppen, minskad köttkonsumtion, reglering av handelns matsvinn och hårdare krav på industrin att endast ta fram produkter som kan repareras är därför mycket välkomna.
Under den här mandatperioden är det vi i Vänsterpartiet som just lagt fram skarpa förslag i just den riktningen. Men varje gång vi har gjort det har MP och de andra partierna avfärdat dem.
Så var det när jag debatterade med konsumentminister Per Bolund (MP) (i riksdagen 20/12–16) om att ta fram separata minskningsmål för konsumtionens utsläpp. Bolund sade tydligt nej till konsumtionsbaserade mål och motiverade det med att Miljömålsberedningen inte lagt fram något sådant förslag, trots att samma beredning just konstaterat att det står varje regering fritt att formulera etappmål för konsumtionens utsläpp.
I samma debatt föreslog jag politiska åtgärder för minskad köttkonsumtion, men fick svaret att det skulle lösas genom att konsumenten gjorde ”klimatsmarta val”. Så var det också när vi röstade i riksdagen om Vänsterpartiets förslag om ett minskningsmål för köttkonsumtionen. MP och de andra partierna röstade nej och hoppades i stället på en förment konsumentmakt. När riksdagen i april i fjol behandlade vårt förslag om att komma tillrätta med matsvinnet genom förbud mot att slänga mat inom handeln avfärdades förslaget av den riksdagsmajoritet som MP var en del av.
Varför har S/MP-regeringen varit så tafatta inför frågan om vår ohållbara konsumtion? Jag tror att konsumtionskritik utmanar en grundbult i dagens samhälle, nämligen tanken om ständig expansion pådrivet av en växande privat konsumtion.
Men vårt samhälle kan växa på andra områden i stället. Offentlig konsumtion – satsningar på skolan, vården och äldreomsorgen – belastar miljön mindre än den privata sektorn och skulle må bra av att få växa väsentligt. Högre skatter och avgifter på i synnerhet höginkomsttagares konsumtionsutrymme skulle därför ha en positiv miljöeffekt. Vi skulle få färre stadsjeepar och helgresor till London, men mer pengar över till en bättre skola och sjukvård. En generell arbetstidsförkortning, där vi tar ut produktivitetsökningen i mer fritid i stället för bolagsvinster eller löneökningar skulle likaså ha en dämpande effekt på ohållbar konsumtion.
Att formulera alternativ till dagens ohållbara slit-och-släng-samhälle har varit Vänsterpartiets politik sedan länge. Vi välkomnar om Miljöpartiet nu också vill driva det i praktiken, men det är inte vad vi sett under de gångna fyra åren.
Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot