Hur tänker regeringen använda EUs coronaåterhämtningsstöd? Till nya additionella klimatinvesteringar eller täppa till hål i regeringens budget? Jag ser fram emot den här debatten med klimatminister Per Bolund (MP). Läs min interpellation nedan.
EU:s återhämtningsmedel till nya klimatinsatser
Interpellation av Jens Holm (V) till Per Bolund (MP)
Riksdagen har godkänt de ändrade reglerna för EU:s egna medel från år 2021 och framåt, som EU:s ministerråd har beslutat om. Beslutet reglerar inkomsterna i EU:s budget och finansieringen av EU:s återhämtningsfond för att hantera coronapandemin. Vänsterpartiet ville avslå regeringens proposition, eftersom utformningen av faciliteten för återhämtning och resiliens innebär att EU tar ett stort steg mot en gemensam finanspolitik. Det finns goda möjligheter redan nu att stödja den gröna omställningen efter pandemin, både med EU-medel och nationella anslag. Men nu är beslutet fattat och senast den 30 april ska regeringen lämna sin nationella plan till EU om hur Sverige vill använda sin del av återhämtningsstödet.
I Klimatpolitiska rådets årsrapport från den 25 mars riktas en rekommendation till regeringen: ”Använd återhämtningspolitiken för att förverkliga den klimatpolitiska handlingsplanen och befintliga strategier som konkretiserar vägen mot ”världens första fossilfria välfärdsland”.”
Sverige planeras få mellan 30 och 40 miljarder kronor av EU:s återhämtningsstöd, varav 37 procent på förhand är öronmärkt för klimatåtgärder. Vissa av regeringens ministrar har resonerat kring att använda EU:s återstartspengar till att fylla redan tomma hål i regeringens budget och inte till additionella klimatåtgärder. Glädjande nog avfärdas det av miljö- och klimatministern: ”Det tycker jag var en förhastad slutsats som jag inte är beredd att skriva under på”, sade Per Bolund till Aktuell Hållbarhet den 23 februari 2021. ”Miljö- och klimatbudgeten för 2021 är ju redan fullt ut finansierad. Processen här pågår för fullt, och det är klart först den 30 april när EU ska få vår nationella plan. Min ambition är att vi ska få mer pengar till klimatarbetet, där både tidigare satsningar i den nationella budgeten och nya satsningar med EU-pengar kan bidra.”
Det kan nämnas att Finlands andel av återhämtningsstödet beräknas till 2,1 miljarder euro och av den summan har regeringen beslutat att hälften ska användas till grön omställning, varav 820 miljoner euro för direkta investeringar i klimatsmarta lösningar och teknologi, som sol- och vindkraftsprojekt. Målet för Finlands finansminister är att statens satsningar också ska få privata pengar att strömma till.
Det finns stora möjligheter att koppla ihop återstarten av svensk ekonomi med den gröna omställningen. Några exempel: investera i hållbara rättvisa städer där gång och cykel prioriteras framför massbilism, extra stöd till kollektivtrafiken och järnvägen, stöd till framtagande och kommersialiserande samt upphandling av växtbaserad kost och investeringar i anslutning av havsbaserade vindkraftsparker. Allt detta är exempel på åtgärder som skapar nya jobb och som bidrar med stora utsläppsminskningar.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:
Avser ministern att säkerställa att en mycket stor del av återhämtningsstödet från EU används till nya och additionella klimatåtgärder, som exempelvis hållbara städer, extra stöd till kollektivtrafiken, järnvägen, växtbaserad kost och investeringar till anslutning av havsbaserade vindkraftsparker?
Jens Holm (V)