Vi svarar idag Expressens ledare om kollektivtrafiken. Det är klart att priset spelar roll. Läs vårt svar hos Expressen eller nedan.
Replik: Dyrare SL-kort ett slag i ansiktet på låginkomsttagare
Expressen, 2021-01-13
Klimatfrågan går inte att separera från rättvisefrågan. De som tjänar mest belastar också klimatet mest – de kör bil, konsumerar mycket, reser långt på semestern. De med lägre inkomster åker kollektivtrafik, handlar färre och ofta begagnade saker och semestrar i närområdet. Men att tro att de välbeställda ska välja en mer klimatsmart livsstil om det saknas incitament är naivt. Här behövs aktiva politiska beslut. Att satsa gemensamma resurser på att göra kollektivtrafiken så bekväm och tillgänglig som möjligt är det bästa sättet att få fler att skaffa nya vanor. Det finns inget ologiskt i detta – finns det ett tillgängligt och billigt alternativ till att sitta i bilkö på morgonen skulle många förstås välja det.
Men nu har alltså den blågröna majoriteten i region Stockholm höjt biljettpriset ännu en gång. Sedan mandatperiodens början har priset höjts med 90 kronor. Dessvärre följer detta en nationell trend. De senaste tio åren har taxorna i kollektivtrafiken höjts med 30 procent i Sverige. Det är bussen som blivit dyrare, inte bilen, precis som Expressens ledare har rapporterat om. Det här är både kortsiktigt ur klimatsynpunkt och ett slag i ansiktet på de som inte kan välja att jobba hemifrån utan måste använda kollektivtrafiken. De med låga inkomster som sliter för att hålla vårt samhälle på fötter.
För den med hög lön låter det kanske fånigt att bråka om 90 spänn. Det är två koppar kaffe på Stureplan. Men för den med låg inkomst och små marginaler kan 90 kronor vara skillnaden mellan att kunna åka med sjuåringen på simlektion eller att låta bli. Det kan vara den summan som saknas för att ett vårdbiträde ska kunna laga tänderna. Eller det som blir ett hål i budgeten för en student som pusslar med pengarna för att få ihop till hyran.
Förstår man det här är det också lättare att inse att kollektivtrafiken i högre grad ska finansieras gemensamt. Redan idag betalas den till ca 50 procent med skattemedel, och att på sikt införa avgiftsfrihet på tåg och bussar är inte bara en miljömässig nödvändighet och en nyckel till mer rättvisa, det är fullt realistiskt ur ekonomisk synvinkel. Andra städer runt om i världen har infört nolltaxa eller sänkta taxor i kollektivtrafiken med en kombination av parkeringsavgifter och skattehöjning. I Stockholm har vi dessutom trängselavgifter som intäktskälla, och alla möjligheter att styra om pengarna från vägbyggen till kollektivtrafik. På sikt skulle det vara görbart, om viljan, visionerna och modet finns.
Anna Sehlin (V), regionråd i Region Stockholm
Jens Holm (V), riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott
Rikard Warlenius (V), kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad