Låt alla kunna röra sig fritt

Läs min senaste krönika i Syre eller nedan.

Låt alla kunna röra sig fritt
Syre, 2022-08-21

I Sverige är vi stolta över att välfärden finansieras gemensamt via skattsedeln. Om det inte hade varit fallet hade ett benbrott på sjukhuset kostat tusentals kronor och barnens utbildning en mindre förmögenhet. Det ska inte vara en klassfråga att få adekvat vård eller en bra utbildning. Gott så.
Men att förflytta sig har däremot blivit en klassfråga. Det har varit mycket väsen kring höjda drivmedelspriser, men faktum är att är det någonstans vi behöver ett veritabelt uppror är det kring kollektivtrafiken. De senaste 20 åren har kostnaden för att resa kollektivt ökad med 127 procent. Det är fyra gånger så mycket som den allmänna prisökningen och långt mycket mer än kostnaden för att resa med egen bil. Faktum är att när jag bad Riksdagens utredningstjänst att jämföra olika kostnadsökningar kunde de inte hitta någon vara eller tjänst vars pris ökat lika mycket som just att resa kollektivt.

Ska du ta tuben från Gamla stan till Medborgarplatsen i Stockholm kostar det nu 39 kronor ett månadskort närmare en tusenlapp. Samtidigt förväntar vi oss att folk reser kollektivt när de ska till arbete eller de flesta fritidssysselsättningarna. Kanske är rätten till utbildning och sjukvård snäppet viktigare än allas rätt till bra kommunikationer, men bara snäppet. Kan du inte ta dig fram är du snart isolerad från samhället. Dessutom är rätten att fritt förflytta sig fastslagen i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Trots detta har politiker i Sverige låtit det bli dyrare och dyrare att ta bussen och tunnelbanan. Så behöver det inte vara. Tidigare i år besökte jag den nordfranska staden Dunkirk. Där är det sedan 2018 helt och hållet avgiftsfritt att resa kollektivt. Det kollektiva resandet har sedan dess mer än fördubblats och en stor del av de nya resenärerna är tidigare bilister. Reformen finansieras bland annat med en något höjd regional bolagsskatt. Idag vallfärdar europeiska politiker till Dunkirk för att inspireras av nolltaxan. Grannkommunen Calais har nu också avgiftsbefriat kollektivtrafiken och i den större närliggande staden Lille förs likande diskussioner. I hela Tyskland är kollektivtrafiken i praktiken avgiftsbefriad nu under sommaren i och med den s k 9-eurosbiljetten.

Men i Sverige är det snarast en principfråga att kollektivtrafiken ska kosta pengar. Och krångligt ska det dessutom vara. I Stockholm har moderater och miljöpartister tillsammans fördyrat och försvårat för alla som vill göra en klimatgärning och ta bussen. Ingen får kliva på där bak och för att komma ned i t-banan måste du först riskera att halshuggen av stenhårda spärrar.

Ja, ända tills i sommar. För sedan skolavslutningen får 170 000 barn och unga i Stockholm resa helt gratis i kollektivtrafiken. Att ta bussen till badstranden är inte längre en klassfråga. Barnen kan stolt visa upp sina gröna SL-kort och sedan resa hur mycket de vill. Succén är uppenbar.

Men frågan är varför det ska vara gratis att resa kollektivt bara ett par veckor innan valet? Och varför bara för barn och unga? Att fritt kunna ta sig till arbete och fritidssysselsättningar kan finansieras solidariskt på samma sätt som skolan och sjukvården. Kollektivtrafiken kan dessutom få en extra peng från trängselskatter, p-avgifter och bränsleskatter.

Så kan vi se till att kollektivtrafiken på allvar lever upp till deklarationen om de mänskliga rättigheterna så att alla fritt kan förflytta sig?

Jens Holm

Tumme upp
Regn på ingång.

Tumme ned
Sommarens tågstrul – går att lösa med bättre planering av järnvägsunderhållet.

Kollektivtrafikens pris ökade mest

Det är mycket som blivit dyrare för vanligt folk, men dyrast har det blivit för den som reser kollektivt. Det orättvisa i det hela är att de som är mest beroende av kollektivtrafiken också oftast är de med liten plånbok. De senaste 20 åren har priset på att resa kollektivt ökat med 127 procent. Den allmänna prisökningen under samma period – 2001-2021 – var 28 procent. Det blev alltså fyra gånger dyrare att resa kollektivt än andra prisökningar. Faktum är att ingen vara eller tjänst har ökat så mycket i pris som kollektivtrafiken. Det framgår av den rapport som jag beställt från Riksdagens utredningstjänst. Och detta stärks av de uppgifter som kollektivtrafikbranschen tidigare rapporterat om.

Utredningstjänsten konstaterar också att drivmedelspriset – det som ofta debatteras i media – också har haft en kraftig prisökning, men som utredningstjänsten konstaterar kompenseras det av att fordonsflottan har effektiviserats så att bilarna drar mindre bränsle. Om hänsyn tas till den effektiviseringen har det i praktiken har det inte blivit någon reell prisökning för privatbilisterna.

Låt oss se till att det blir billigare att resa kollektivt. Det är klart att priset spelar roll och de med tunnast plånbok ska inte drabbas. Vänsterpartiet vill också personer som bor i glesbygd och inte har tillgång till välfungerande kollektivtrafik. Vi vill t ex ge stöd till konvertering av bilar så att de kan köras på förnybara drivmedel, mer pengar till kollektivtrafik i glesbygd och en snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur i hela landet.

Läs gärna Utredningstjänstens rapport Prisökningar för olika varor och tjänster. Det rödmarkerade är mina markeringar.

Rusta upp Stångådalsbanan och Tjustbanan

Vi skriver om att rusta upp de två viktiga regionala banorna, Stångådalsbanan och Tjustbanan. Läs hos Högsby-Nytt eller nedan.

Rusta upp Stångådalsbanan och Tjustbanan nu
Högsby-Nytt, 2022-02-01

Stångådalsbanan och Tjustbanan löper genom ett område med fler än 300 0000 invånare i Östergötland och i Kalmar län. Det här är en bygd som kan rymma många fler. En rustad och modern tågbana för både person- och godstransporter kan lyfta och utveckla hela landsändan. Som ett led i den nödvändiga klimatomställningen behöver tågbanorna bli snabbare, säkrare och klimatsmartare.

Till skillnad från snabbjärnväg behöver de regionala banorna oftast bara småskvättar av pengar för att moderniseras och omgående börja göra skillnad i klimatomställningen. Med enkla medel kan Stångådalsbanan mellan Linköping och Kalmar göras snabbare. Hela resan kan kortas med en tredjedel från 3 till 2 timmar. Turtätheten kan ökas med fler mötesplatser för tågen. Banan blir säkrare med färre obevakade järnvägsövergångar. Koldioxidutsläppen från trafiken minskar med elektrifiering.

Det handlar om några miljarder för att lyfta en hel region och ge liv åt en landsbygd som lever i skuggan av storstadsregionerna kring Linköping/Norrköping och Kalmar i söder. En poäng är att Linköping inte hinner bygga bostäder åt alla som vill arbeta och studera i staden. Med snabbare tågtrafik blir en större del av södra Östergötland tillgänglig för pendling.

Just nu är Trafikverkets förslag till infrastrukturplan 2022-2033 ute på remiss till 28 februari 2022. Förslaget är sorglig läsning. Trots att riksdagens beslut att minska transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030 satsar Trafikverket miljarder som ökar bilåkandet. Vi vet ju att det inte går att bygga bort flaskhalsar i vägtrafiken; bilismen tar den plats den får, nya proppar uppstår och utsläppen ökar.

Samtidigt skjuter Trafikverkets plan nödvändiga järnvägssatsningar på framtiden. Stångådalsbanan och Tjustbanan nämns faktiskt i Trafikverkets infrastrukturplan. Pengar anslås till att byta ut ett föråldrat signalsystem, men för övrigt föreslås fortsatt utredning.

Det duger inte! Det är nu och inte om tio år banorna behöver rustas. Idag är Region Kalmar den främsta förespråkaren för Stångådalsbanan och Tjustbanan. Kalmar Länstrafik har beställt nya moderna tåg för leverans 2025. Tågen drivs med HVO, men har även eldrift och kan köra Kalmar-Stockholm utan byte.

Det är en avsevärd förbättring för folk i den här landsändan. De nya tågen kan användas när banan elektrifierats. Det är inte ens nödvändigt att elektrifiera hela banan eftersom tågen också har batterier. Region Kalmar är så mån om tågbanan att man skjuter till 500 miljoner om Trafikverket står för resterande upprustningskostnad. Här ser vi gärna att även Region Östergötland tänkte längre än till länsgränsen och gjorde motsvarande utfästelse.

Vänstern underkänner Trafikverkets infrastrukturplan och anser att regeringen måste ge Trafikverket tydliga direktiv om klimatsmart kommunikation i landet i stället för ökad biltrafik runt Stockholm. Klimatomställningsarbetet måste vara en vital del i de närmast tio årens planer.

Mer pengar behövs till klimatomställningen. När pandemin var ett faktum visade regeringen att det gick snabbt att få fram pengar till åtgärder. Klimathotet är många gånger allvarligare än pandemin varit och lika akut, så en motsvarande satsning är mer än rimlig.

Jens Holm, V, klimatpolitisk talesperson och ordförande i riksdagens trafikutskott

Linda Fleetwood, V, regionråd i Kalmar län

Roger Nyström, V, Kinda

Lars Johansson, V, Vimmerby

Lennart Beijer, V, Hultsfred

Lena Granath, V, Oskarshamn

Kerstin Sagström, V, Linköping

Satsa på personalen för trygg kollektivtrafik

Satsa på personalen istället för att kicka dem i kollektivtrafiken. Vi skriver i ETC. Läs artikeln där eller nedan.

Satsa på personalen för trygg kollektivtrafik
ETC, 2021-10-22

Vänsterpartiet vill att tågvärdarna på pendeltågen i Stockholm ska vara kvar för tryggheten och säkerheten ombord på tågen. Personalen är grunden för en tillgänglig och välkomnade kollektivtrafik. Det är befängt att ersätta dem med kameror.

I juni beslutade trafiknämnden i region Stockholm att 350 tågvärdar på pendeltågen skulle omplaceras och ersättas med kameror. Ett beslut som fattades av den blågröna majoriteten i Regionen. Förslaget kom fem dagar innan på dagordningen och var inte förankrat med fackförbunden, funktionsrätt eller synskadades förbund. Det saknades en ordentlig konsekvens- och riskanalys. Beslutet innebär att endast föraren kommer vara utbildad i säkerhetsarbete ombord på pendeltågen.

Kaoset i pendeltågstrafiken för två veckor sedan borde vara en varning för ansvariga politiker i Region Stockholm. Inställda, försenade och trasiga tåg. Uppretade resenärer försenade upp till fyra timmar som trängdes på överfyllda tåg. I en situation där ingen information gick att få kunde tågvärdarna hålla upprörda resenärer vid gott mod. Det visade med stor tydlighet det orimliga i att en förare ensam ska ansvara för säkerheten och tryggheten ombord.

Under flera år av borgerligt och nu blågrönt styre i Region Stockholm har utvecklingen varit mindre personal ombord på tågen. Konduktörerna på Tvärbanan försvann, konduktörerna på Nynäspendeln, konduktörerna på en del av Saltsjöbanan. På Saltsjöbanan gjorde man en ändring i trafiksäkerhetsföreskrifterna för att kunna ta bort tågvärdarna. Och nu senast är det tågvärdarna på pendeltågen som ska ersättas av kameror.

Systemet med upphandlingar som genomförs med lägsta priset som huvudmål samt hur avtalen är skrivna uppmuntrar den här typen av nedskärningar. Det talas om teknikutveckling och effektivisering men är en förevändning för att spara pengar. Att ta bort tågvärdarna på pendeltågen ska spara Stockholms lokaltrafik (SL) 100 miljoner kronor årligen. Självklart innebär det här att man tummar på säkerheten.

Kameror kan vara ett komplement men aldrig ersätta en tågvärd. Hot och våld är redan ett problem inom kollektivtrafiken som fack­förbundet Seko har påtalat. Ensamarbete ökar risken för hot och våld. Det är utgör också en risk för trafikanternas trygghet och trafiksäkerhet. Vem ska ge första hjälpen eller hjälpa till att nödutrymma ett tåg mitt ute på linjen? Det kan handla om sekunder om en brand skulle utbryta på ett tåg, då måste det finnas personal ombord.

Den moderatledda majoriteten i regionen pratar ofta om trygghet men det var de som tog fram och fattade beslutet. Det är oansvarigt och ett hån mot den kompetenta personalen. Det rätta vore att riva upp beslutet och behålla tågvärdarna på pendeltåget. Lyssna på dem som arbetar i kollektivtrafiken, funktionsrätt och synskadades riksförbund.

Det är dags att vända den här utvecklingen som tar oss bakåt i tiden när det gäller trafiksäkerheten i spårtrafiken. Vänsterpartiet sa blankt nej till förslaget att ta bort tågvärdarna på pendeltågen. Vi vill att tågvärdarna på Roslagsbanan och delar av Saltsjöbanan ska vara kvar. Vi vill snarare se mer personal i kollektivtrafiken.

Vänsterpartiet i riksdagen driver på för en lagstiftning om bemanningskrav och förbud mot ensam­arbete i spårbunden trafik.

I regionen är vårt långsiktiga mål att driva kollektivtrafiken i offentlig regi med egna anställda men på vägen dit vill vi se skarpare krav och uppföljning i upphandlingar när det gäller arbetsvillkor, arbets­miljö och bemanning. Säkerhet och trygghet måste alltid gå först.

Anna Sehlin (V), ledamot i trafiknämnden, Region Stockholm
Jens Holm (V), ordförande i riksdagens trafikutskott
Jessica Thunander (V), suppleant i riksdagens trafikutskott och med en bakgrund som tågvärd
Lina El Yafi (V), suppleant i trafiknämnden, Region Stockholm, och spårvagnsförare

Behåll tågvärdarna på pendeltågen

Förslaget om att avskaffa tågvärdarna på Stockholms pendeltåg är ännu ett dråpslag mot kollektivtrafiken lanserat av de borgerliga+MP-styret i Stockholmsregionen. Det kommer vi göra allt vi kan för att stoppa. Vi behöver mer personal i kollektivtrafiken, inte mindre. Läs vårt inlägg i Sekotidningen.

Behåll tågvärdarna på pendeltågen
Sekotidningen, 2021-06-15

Idag, tisdag, klubbas beslutet att omplacera Stockholms pendeltågs 400 tågvärdar och ersätta dem med kameror. Det lämnar lokföraren ensam med ansvar för hela tåget och alla dess passagerare.

Det talas om teknik och effektivisering. Personal ska göra annat än att jobba på tågen. Men kameror kan enbart vara ett komplement och kan givetvis inte ersätta tågpersonalen. En kamera kan inte ge service, informera, hjälpa till vid förseningar, ringa polis och ambulans, ge första hjälpen, släcka bränder, lugna ner vid bråk, skydda passagerare, sätta ut kontaktdon, ta hand om förvirrade resenärer och bagage på avvägar, se till att avgångar sker tryggt och säkert och så vidare. En tågvärds uppgifter är många, varierande och framförallt mänskliga.

Tågvärdens arbete är uppenbarligen inte känt för alla men tågvärden finns alltså ombord för att se till att resenärer har det bra och är trygga. Det kan ingen kamera ersätta. De besitter teknisk kunskap om tågen och de har hand om utropen och informationen till resenärerna.

Det måste finnas två personer som arbetar på tågen ifall någon blir sjuk, ifall det uppstår en hotfull situation eller om någon behöver hjälp. Service och trygghet helt enkelt.

Hot och våld är redan ett problem på tågen som fackförbundet Seko har påtalat. Att i detta läge ta bort tågvärdarna som finns för säkerhet och trygghet ombord är oansvarigt. Utöver det innebär förslaget att endast en enda person utbildad i säkerhetsarbete kommer finnas ombord på pendeltågen. Vidare ökar förarnas arbetsbelastning markant när kameror installeras vid fordonens dörrar och de ska ha överblick över skärmar och ansvara för säker av- och påstigning.

Därför är det mycket märkligt att det parti som gärna skriker högt om trygghet står bakom detta beslut. Man kan också undra varför information om ett så uselt förslag kom upp på dagordningen endast fem dagar innan det ska klubbas. Det är nästan så man kan tro att det inte är meningen att det ska hinna en bli en stor opinion emot denna stora försämring.
Borgarna med Moderaterna i spetsen förväntats klubba detta galna förslag i Region Stockholms Trafiknämnd och därmed tvinga pendeltågens lokförare till ensamarbete. I radion har vi kunnat höra Trafiknämndens ordförande Kristoffer Tamsons tala sig varm om att istället sätta upp kameror i pendeltågen, som om teknik kan ersätta mänsklig interaktion.

Vänsterpartiet säger blankt nej till detta. Vi behöver snarare anställa fler tågvärdar än vi har idag, inte ta bort en hel yrkesgrupp och ignorera vad både facket och anställda efterfrågat länge nu. Det har också varit en het fråga på nationell nivå där tågvärdar på SJ vittnat om att de behöver vara fler på tåget för att kunna utföra sitt arbete.

Trygghet skapas genom mer personal, fler tågvärdar, inte färre.

Anna Sehlin, Vänsterpartiet Region Stockholm och ledamot i Trafiknämnden

Jens Holm, Vänsterpartiet och ordförande i riksdagens Trafikutskott

Jessica Thunander, Vänsterpartiet och suppleant i riksdagens Trafikutskott och med en bakgrund som tågvärd

Låt tågen rulla i Mälardalen

Både regeringen och regionerna har ett ansvar för att se till att tågen fortsätter att gå i Mälardalen. Läs vårt inlägg hos Länstidningen eller nedan.

Låt tågen rulla i Mälardalen
Länstidningen Södertälje 2021-03-26

Regionerna i Mälardalen har tillsammans tågbolaget Mälardalstrafik, som upphandlar regionaltågen, i detta fall av SJ. Det är alltså SJ som ser till att tågen rullar. Men nu har biljettintäkterna minskat kraftigt, eftersom folk rest mindre under pandemin, som en direkt följ av regeringens rekommendationer och beslut kring att undvika kollektivtrafiken.

SJ vill därför bryta avtalet med Mälardalstrafik i förtid – från och med september tänker inte SJ köra tåg i Mälardalen. Så från 1 september kan pendlarna inte göra sina resor med tåg, utan måste hitta andra lösningar. Vi är oroliga att detta får stora konsekvenser för Södertälje- och Nykvarnsbornas möjlighet till arbete och studier. Utsläppen riskerar öka när många blir tvungna att resa med egen bil.

Regionerna verkar inte heller vilja gå in och betala för att få behålla sin egen regionaltågtrafik. Region Stockholm skulle definitivt ha råd, för Stockholm har fått allra mest coronapengar från staten, och gör ett överskott på runt sex miljarder kronor. Andra regioner har mindre pengar och pandemin har drabbat många delar av samhället ekonomiskt, men idén att inte betala för sin egen tågtrafik verkar absurd.

Enligt oss i Vänsterpartiet måste tågen rulla. Det är inte bara en fråga om kronor och ören, utan om politiska val och prioriteringar. Särskilt absurt blir allt detta med tanke på att staten betalat 6,5 miljarder till flygbolaget SAS i coronastöd, medan SJ inte fått en krona i riktat coronastöd. Är det framtidens politik? Alla vet, inte bara vi vänsterpartister utan alla vet att all trafik till varje pris måste ställa om från fossila bränslen. Annars är vi riktigt illa ute. Tågtrafiken är framtidens trafik.

Hur lyder då argumenten? Region Stockholm menar att miljardöverskottet måste sparas för framtiden. Vid vilket scenario ska pengarna användas? Vilken bister framtid tänker sig trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) som är värre än en global, dödlig smitta?

Vilka argument har regeringen för att gynna flyget och missgynna tåget, infrastrukturminister Thomas Eneroth (S)?

SJ har gjort 1,8 miljarder i förlust under coronaåret 2020, totalt, inte bara för Mälartrafiken. SAS har fått mångdubbelt mer i stöd än SJ:s hela förlust. Region Stockholm gör mångdubbelt mer i överskott än SJ:s hela förlust. Ändå är det tågen som ska dras in? Det är absurt och fullkomligt snedvridet.

Både regeringen och regionerna har ett ansvar att kompensera SJ för de kraftiga intäktsbortfallen, som är ett resultat av politiska uppmaningar att undvika kollektivtrafiken. Nu måste regionerna och regeringen agera. Inställda tåg och svikna resenärer kan inte vara ett alternativ.

Anna Sehlin (V) oppositionsregionråd, Region Stockholm

Jens Holm (V) klimatpolitisk talesperson och ordförande i riksdagens trafikutskott

Staffan Norberg (V) ledamot i regionfullmäktige och regionstyrelsen

Avgiftsfri kollektivtrafik i Paris

Har fått lite intressanta uppgifter från Riksdagens utredningstjänst (RUT) angående avgiftsfri kollektivtrafik i Paris. Okänt för de flesta, men Paris hade gratis kollektivtrafik vid dagar med hög luftförorening mellan åren 2014-2017. Dagar då luften var extra dålig – ca 20 dagar/år – gjorde man allt för att människor inte skulle resa med bil i Paris och då var möjligheten att resa gratis i kollektivtrafiken en viktig del. Den fria kollektivtrafiken har nu ersatts med en enhetstaxa för dagar med dålig luft på 3,80 euro som innebär fria resor i kollektivtrafiken i hela Parisregionen. Paris har dessutom fortfarande kvar avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ungdomar upp till 18 år.

I Frankrike har för övrigt ett 30-tal städer/kommuner avgiftsfri kollektivtrafik, bl a Dunkirk i norr, Niort i öst och Aubagne i sydöst. Intressanta initiativ om partiella avgiftsbefrielser har tagit eller kommer att tas i städer som Toulouse, Montpellier och Rouen. Annars är landet Luxemburg intressant. Den 1 mars firar man ett år med avgiftsfri kollektivtrafik. Tallinn är ett annat intressant exempel på avgiftsfri kollektivtrafik.

Ni kan läsa mer i rapporterna från RUT:

Exemplet avgiftsfritt i Paris visar att priset spelar roll. Gör vi det billigare eller helt gratis att resa kollektivt kan helt enkelt fler resa. Dessvärre har kostnaden för att resa kollektivt ökat tre gånger mer än annan prisutveckling i Sverige. Avgiftsfri kollektivtrafik är en fantastiskt idé. På samma sätt som att vi behöver ta oss upp och ned genom byggnader med hiss behöver alla komma fram i en stad. Ska verkligen pengar vara ett hinder för vår rörlighet i en stad? Kruxet är förstås att det kostar pengar att finansiera gratis kollektivtrafik. Den tidigare handelsministern Leif Pagrotsky (S) föreslog för ett par år sedan gratis kollektivtrafik i Stockholm, bl a finansierad med en skatt på kommersiella lokaler och en mindre arbetsgivaravgift. Ingen dum idé. En annan idé skulle vara att använda intäkter från trängselskatten. Idag drar trängselskatten i Stockholm in två miljarder kronor, den i Göteborg ungefär hälften. Pengarna är dock intecknade för framtida infrastrukturinvesteringar. Men de investeringarna kan göras med upplåning, då skulle intäkterna kunna användas till att delfinansiera gratis kollektivtrafik.

Utveckla kollektivtrafiken

Naturvårdsverket tog för nästan två år sedan konkreta förslag till hur kollektivtrafiken ska utvecklas. Men vad har regeringen egentligen gjort? Behovet av att utveckla kollektivtrafiken är nu iochmed pandemin större än någonsin. Nu får infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) svara. Läs min fråga här eller nedan.

2021-02-17, Utredning för attraktivare kollektivtrafik
Jens Holm (V) till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

I rapporten Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2019 presenterade våra myndigheter i samverkan en rad förslag för att öka möjligheterna att nå våra miljömål. Man konstaterar bland annat att för att nå målet om att 25 procent av alla persontransporter ska ske med gång, cykel- och kollektivtrafik år 2025 är det av stor betydelse att öka kollektivtrafikens attraktivitet även utanför storstadsområdena, där bilen fortfarande har en dominerande roll. En viktig förklaring till detta är enligt myndigheterna att ”hela resan” fungerar dåligt, med långa väntetider vid byte buss/tåg och tåg/tåg.

Man föreslår därför en utredning av hur kollektivtrafikens attraktivitet kan öka i städer och större samhällen utanför storstadsområden genom att bland annat se över förutsättningarna för att införa takttidtabeller med knutpunktstrafik i större skala, med fokus på den interregionala tågtrafiken. Tydligare tidtabeller och bättre bytesmöjligheter mellan olika tåg och mellan tåg och buss är centralt. Utredningen ska omfatta hela-resan-perspektivet och innehålla en övergripande samhällsekonomisk analys. Naturvårdsverket föreslår att utredningen även ska inbegripa digitaliseringsaspekter och ser ett behov av att komplettera åtgärden med ytterligare styrmedel för att åstadkomma en överflyttning från bil till kollektivtrafik. Förslaget är positivt för miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö och God bebyggd miljö.

Pandemin har minskat kollektivtrafikresandet med 50 procent, och kollektivtrafiken har tappat 7,5 miljarder kronor i intäkter. Vänsterpartiet anser därför att behovet av åtgärder, inklusive kraftigt ökat ekonomiskt stöd för investeringar, för en omstart efter coronapandemin är ännu mer akut för att stärka kollektivtrafikens roll och byggandet av det hållbara samhället.

Med anledning av detta vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:

Avser ministern att verka för att en utredning skyndsamt ska tillsättas för en attraktivare kollektivtrafik enligt myndigheternas förslag i Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering av miljömålen 2019?

Nu räddas 100 000 chaufförer

Vi har idag debatterat förlängning av yrkeskompetensbevis. Se mitt anförande nedan.

2021-01-20

Nu räddas 100 000 chaufförer
Sedan ungefär tio år tillbaka krävs förutom körkort ett en särskild behörighet för att köra person- och godstransporter med buss och lastbil, ett s k yrkeskompetensbevis. Yrkeskompetensbevisen måste förnyas vart femte år i form av en särskild utbildning och prov. Under pandemin har tusentals chaufförer inte kunnat förnya sina bevis och löper risk för att tappa möjligheten att fortsätta att köra yrkesmässigt. Bara under december i fjol löpte 2500 bevis ut och för i år väntas drygt 100 000 yrkeskompetensbevis löpa ut och måste förnyas. Situationen är akut för alla chaufförer, åkerier och utbildningsanordnare.

Vi i Vänsterpartiet välkomnar därför att regeringen nu lagt fram förslag om förlängd giltighetstid för innevarande yrkeskompetensbevis. Det är mycket bra, även om regeringen borde ha agerat mycket tidigare. Det är också bra att regeringen nu underlättar för digitala utbildningar i framtiden. Vi vet ju inte hur länge den här pandemin kommer att hålla i sig.

Men en brist i regeringens förslag är att förlängningen av yrkeskompetensbevisen endast löper till och med den 31 juli. Risken är uppenbar att vi till sommaren fortfarande befinner oss i en pandemi och att vi därmed bara skjutit problemet framför oss med ett halvår. Vi i Vänsterpartiet har därför motionerat om att ge både förare och utbildare mer tid för att komma ikapp med utbildningarna genom att ge regeringen möjlighet att förlänga förarbevisen hela året ut.

Jag välkomnar att flera andra partier är lyfter samma fråga, om vikten av längre respit för kompetensbevisen. Därför är jag och Vänsterpartiet mycket nöjda med att en majoritet i riksdagens trafikutskott nu kräver av regeringen att skyndsamt se till att giltigheten för yrkeskompetensbevisen ska kunna förlängas under hela 2021. Vi är också överens om att regeringen skyndsamt ska hantera ansökningar om att bedriva verksamhet som utbildningssamordnare.

På det här sättet ser vi till att 100 000 yrkeschaufförer inte hamnar på pottkanten och att företag och andra verksamheter kan fortsätta att bedriva sin verksamhet.

Jag yrkar bifall till Trafikutskottets betänkande, TU5.

Jens Holm (V)

Dyrare SL-kort ett slag i ansiktet på låginkomsttagare

Vi svarar idag Expressens ledare om kollektivtrafiken. Det är klart att priset spelar roll. Läs vårt svar hos Expressen eller nedan.

Replik: Dyrare SL-kort ett slag i ansiktet på låginkomsttagare
Expressen, 2021-01-13

Klimatfrågan går inte att separera från rättvisefrågan. De som tjänar mest belastar också klimatet mest – de kör bil, konsumerar mycket, reser långt på semestern. De med lägre inkomster åker kollektivtrafik, handlar färre och ofta begagnade saker och semestrar i närområdet. Men att tro att de välbeställda ska välja en mer klimatsmart livsstil om det saknas incitament är naivt. Här behövs aktiva politiska beslut. Att satsa gemensamma resurser på att göra kollektivtrafiken så bekväm och tillgänglig som möjligt är det bästa sättet att få fler att skaffa nya vanor. Det finns inget ologiskt i detta – finns det ett tillgängligt och billigt alternativ till att sitta i bilkö på morgonen skulle många förstås välja det.

Men nu har alltså den blågröna majoriteten i region Stockholm höjt biljettpriset ännu en gång. Sedan mandatperiodens början har priset höjts med 90 kronor. Dessvärre följer detta en nationell trend. De senaste tio åren har taxorna i kollektivtrafiken höjts med 30 procent i Sverige. Det är bussen som blivit dyrare, inte bilen, precis som Expressens ledare har rapporterat om. Det här är både kortsiktigt ur klimatsynpunkt och ett slag i ansiktet på de som inte kan välja att jobba hemifrån utan måste använda kollektivtrafiken. De med låga inkomster som sliter för att hålla vårt samhälle på fötter.

För den med hög lön låter det kanske fånigt att bråka om 90 spänn. Det är två koppar kaffe på Stureplan. Men för den med låg inkomst och små marginaler kan 90 kronor vara skillnaden mellan att kunna åka med sjuåringen på simlektion eller att låta bli. Det kan vara den summan som saknas för att ett vårdbiträde ska kunna laga tänderna. Eller det som blir ett hål i budgeten för en student som pusslar med pengarna för att få ihop till hyran.

Förstår man det här är det också lättare att inse att kollektivtrafiken i högre grad ska finansieras gemensamt. Redan idag betalas den till ca 50 procent med skattemedel, och att på sikt införa avgiftsfrihet på tåg och bussar är inte bara en miljömässig nödvändighet och en nyckel till mer rättvisa, det är fullt realistiskt ur ekonomisk synvinkel. Andra städer runt om i världen har infört nolltaxa eller sänkta taxor i kollektivtrafiken med en kombination av parkeringsavgifter och skattehöjning. I Stockholm har vi dessutom trängselavgifter som intäktskälla, och alla möjligheter att styra om pengarna från vägbyggen till kollektivtrafik. På sikt skulle det vara görbart, om viljan, visionerna och modet finns.

Anna Sehlin (V), regionråd i Region Stockholm
Jens Holm (V), riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott
Rikard Warlenius (V), kommunfullmäktigeledamot och vice ordförande i trafiknämnden i Stockholms stad