Igår presenterade EU-kommissionen, sent omsider, förslag om vilka kriterier som ska gälla för reglering och förbud av hormonstörande ämnen, t ex Bisfenol A. Men tyvärr räcker inte förslaget på långa vägar. Det kommer att bli svårt och tidsödande att kunna få bort hormonstörare med dessa kriterier. Risken blir, som svenska KemI skriver ”att det finns risk för att begränsningar kan komma att införas först när skador på hälsa och miljö redan uppstått.”
Bevisbördan måste ligga på industrin, de som sätter ut dessa ämnen på marknaden, inte på de som vill få bort desamma. Regeringen måste driva på för förändring. Vad tänker miljöminister Karolina Skog göra? Se min skriftliga fråga nedan.
Skriftlig fråga: EU-kommissionens förslag om hormonstörande ämnen
Den 15 juni kom efter en lång fördröjning äntligen EU-kommissionens förslag till kriterier om hormonstörande ämnen. Det är bra att EU-kommissionen i sitt förslag utgår från Världshälsoorganisationens definition av hormonstörande ämnen. Men tyvärr väljer man att inte göra det fullt ut och förslaget är utformat så att bevisbördan faller tungt på den som vill förbjuda eller begränsa ett skadligt ämne.
Hormonstörande ämnen som Bisfenol A kan ha koppling till diabetes typ 2, skador på hjärnans utveckling samt orsaka cancer. Små barn är extra känsliga för dessa ämnen. Nordiska Rådet konstaterar att hormonstörande ämnen kostar EU-länderna minst 4,5 miljarder kronor per år i sjukvårdskostnader och förlorad arbetsförmåga. Därför är det viktigt att farliga ämnen skyndsamt regleras eller helt tas bort från marknaden. EU-kommissionens förslag måste därför ändras så att detta underlättas.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga miljöministern:
Vad avser ministern göra för att skärpa EU-kommissionens förslag till kriterier för hormonstörande ämnen?
Jens Holm (V)