Regeringen pressas om Förbifart Stockholm

Snart har jag interpellationsdebatt med infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd om intäkterna från trängselavgifterna i Stockholm och motorvägsbygget Förbifart Stockholm.

Enligt ny statistik minskar bilismen i Stockholm för fjärde året i rad. Hela grundtanken med Förbifart Stockholm är ökad bilism. Givet att denna positiva trend fortsätter behövs inte förbifarten. Pengarna borde istället läggas helt och hållet på kollektivtrafiken och för att se till att fler kan cykla och transportera sig till fots. Istället väljer regeringen att bygga Sveriges dyraste motorväg, Förbifart Stockholm, för någonstans mellan 29-60 miljarder kronor. I folkomröstningen om trängselavgifter röstade majoriteten för trängselavgifter i Stockholm samt att intäkterna skulle gå till vägar och kollektivtrafik. Regeringen införde trängselavgifterna, men intäkterna går endast till nya vägar, där Förbifart Stockholm fått mest. Det handlar hitills om intäkter på 1, 987 miljarder kronor, alltså inga småsummor (mer info om detta i det alldeles nya PMet från RUT: trängselintäkter_RUT2013-06-19) Kollektivtrafiken har inte fått ett öre. Oacceptabelt!

Förbifart Stockholm borde inte byggas, alla intäkter borde gå till kollektivtrafiken och insatser för ökad cyklism och fotgängare.

Detta är innebärden i mina två interpellationer. Du hittar dem nedan (den ena är ställd till miljöminister Lena Ek, men regeringen har bestämt att Elmsäter-Svärd ska svara på båda).

För övrigt blir jag upprörd över svaret som jag just fick från justitieminister Beatrice Ask om USAs säkerhetstjänst NSA och deras övervakningar av internettrafiken. Läs det här . Min fråga kan du läsa här.

Interpellation
2012/13:468 Minskat behov av Förbifart Stockholm
av Jens Holm (V)
till miljöminister Lena Ek (C)
Enligt myndigheten Trafikanalys (se pressmeddelande Bilkörningen ökar inte längre, www.trafa.se 27/3-13) har den genomsnittliga körsträckan för de svenska personbilarna minskat. Minskningen för 2012 var 0,7 procent jämfört med föregående år. Det här var fjärde året i rad som antal körda mil med bil minskade. Detta visar på en intressant trend. Från att bilismen har ökat år för år började faktiskt svenska folket att köra bil mindre från och med 2008. Sverige tycks följa en europeisk trend där bilen blir allt mindre viktig för att transportera sig. Enligt Trafikanalys statistik minskade nyregistreringen av bilar under 2012 jämfört med tidigare år i EU, däribland stora länder som Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien. Även i Sverige minskade nyregistreringen av bilar, från 327 000 år 2011 till 301 000 bilar år 2012.

I Stockholmsregionen är trenden av minskat bilresande ännu tydligare. Enligt Stockholms stads Miljöbarometer minskade antalet körda mil ännu mer i Stockholms stad samt Stockholms län än i rikssnittet. I Stockholms stad kördes 597 mil per invånare år 2008. År 2011 hade sträckan gått ned till 535 mil. Motsvarande siffror för riket var 672 mil 2008 respektive 645 mil 2011.

Trenden med färre bilar och kortare körsträckor kan nog delvis förklaras med den ekonomiska nedgången. Men det är också sannolikt att det vi ser är en del av en europeisk trend där man inom, främst, våra storstäder börjar finna andra lösningar än att färdas så mycket som möjligt med den egna bilen. Cyklandet ökar kraftigt över stora delar av Sverige, inte minst i Stockholm. Kollektivtrafiken skulle kunna växa mycket mer om det fanns erforderliga resurser för att bygga ut den. Bilpooler och samåkning är två andra intressanta beteendeförändringar som talar för samma sak. I framtiden kommer vi att färdas mindre med bil, inte mer.

I ljuset av detta är motorvägsbygget Förbifart Stockholm intressant. Motorvägsbygget bygger på ökad bilism. En del av finansieringen handlar också om detta. Förbifart Stockholm innebär också att de, lågt räknat, 40 miljarder kronorna tränger undan viktiga satsningar på kollektivtrafiken. Vi ser till exempel nu att inte ett öre av intäkterna från trängselskatten i Stockholm tillfaller kollektivtrafiken. Regeringen lägger i stället pengarna till att bygga Förbifart Stockholm.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet:
1. Har miljöministern gjort det ställningstagandet att bilismen inte kommer att öka i framtiden?
2. Avser miljöministern att verka för att planeringen av Förbifart Stockholm avbryts?

Interpellation
2012/13:448 Trängselskatt och kollektivtrafik i Stockholm
av Jens Holm (V)
till statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M)
Behovet av stora investeringar i kollektivtrafiken i Stockholmsregionen är mycket stort. De flesta stockholmare kan vittna om den underkapacitet som finns i tunnelbanan, pendeltågen, bussarna och tvärbanan. Det var nästan 20 år sedan tunnelbanan senast byggdes ut, då med sträckan Bagarmossen–Skarpnäck, 1994. Det är glädjande att till och med Moderaterna inser vikten av att bygga ut tunnelbanan i Stockholm. I augusti 2012 deklarerade statsminister Fredrik Reinfeldt att han ville bygga ut tunnelbanan och börja med en ny linje till Nacka (”M vill bygga t-bana till Nacka” Dagens Nyheter, 18/8 -12). Men om dessa satsningar ska komma till stånd behövs betydande finansiering. Precis som statsministern uttrycker borde staten ta sin del av det ansvaret.

En av grundtankarna med trängselskatten i Stockholm, som en majoritet av stockholmarna röstade för 2006, var att intäkterna skulle kunna finansiera utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. På valsedeln stod följande: ”Miljöavgifter/trängselskatt innebär att avgifter tas ut i biltrafiken i syfte att minska köer och förbättra miljön. Intäkterna återförs till Stockholmsregionen för investeringar i kollektivtrafik och vägar.” Men sedan de borgerliga partierna fick regeringsmakten 2006 har inte en krona av intäkterna från trängselskatten gått till kollektivtrafiken.

I ett skriftligt svar till undertecknad den 22 maj (svar på fråga: 2012/13:504) angående när kollektivtrafiken i Stockholm ska få sin beskärda del av intäkterna från trängselskatten svarar ministern att hon har att förhålla sig till ”inte en utan 15 folkomröstningar angående trängselskatten”. Men trängselskatten tas ut helt och hållet inom Stockholm kommuns markområde, där Stockholm har planmonopol över markanvändningen. Beslutet om skatt har fattats i riksdagen, som en direkt konsekvens av det positiva resultatet i folkomröstningen i Stockholms kommun. Andra kommuner kan alltså inte styra över hur Stockholms kommun vill nyttja sitt markområde. Därför förvånar det mig att infrastrukturministern anser att resultatet från folkomröstningar i andra kommuner än Stockholms kommun ska ha relevans för användandet av intäkterna från trängselskatten.

Regeringen planerar för Sveriges dyraste motorvägsprojekt någonsin, Förbifart Stockholm. Den officiella prislappen för motorvägen är ungefär 29 miljarder kronor. Räknar man med räntekostnader och allmänna prisökningar torde slutnotan landa på en bra bit över 40 miljarder. Detta gigantiska vägprojekt riskerar att tränga undan viktiga resurser till kollektivtrafiken, inte minst den nya tunnelbanelinjen som statsministern utlovat. Ett klart exempel på det är hur regeringen nu använder intäkterna från trängselskatten till projektering och byggnad av Förbifart Stockholm. Det är ett svek mot alla stockholmare som röstade för trängselskatten med förhoppningen om en utbyggd kollektivtrafik. Man kan fråga sig när kollektivtrafiken ska få sin beskärda del av intäkterna från trängselskatten.

Jag vill med anledning av vad som anförts ovan fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att regeringen ska lägga fram en trovärdig finansiering för en kraftfull utbyggnad av kollektivtrafiken, inklusive utbyggd tunnelbana, i Stockholms län?
Hur ser tidplanen ut för att få till stånd ovanstående finansiering?
När kommer regeringen att leva upp till folkomröstningens resultat om trängselskatt i Stockholms stad och låta kollektivtrafiken få sin del av intäkterna från trängselskatten?