Läs gärna mitt och Jonas Sjöstedts inlägg i GP idag. Där eller nedan.
Solenergin kan ge oss en ljusare framtid
Göteborgs-Posten, 2012-11-23
Energi från solen finns i praktiken i oändliga mängder. Med kraftigt sjunkande priser på solceller finns här en enorm potential. Men i Sverige står tyvärr solenergin än så länge och stampar.
Vänsterpartiet var nyligen på studieresa i Tyskland för att studera Die Energiewende, den stora energiomställningen. Om tio år ska all kärnkraft vara avvecklad och redan har åtta av de nitton reaktorerna tagits ur drift. Det är den förnybara energin som ska växa när kärnkraften avvecklas. Hushåll och mikroproducenter har en avgörande roll i denna omställning och mycket handlar om solenergi.
Tyskland producerar i särklass mest solel i världen och är även stora tillverkare av själva solcellerna. Produktionen av solceller där sysselsätter i dag 128 000 personer, att jämföras med de ungefär 500 personer som arbetar i solenergibranschen i Sverige. En viktig del i den tyska energiomställningen är en lag som garanterar producenterna ett fastpris för den förnybara energin. Lagen ger den även företräde i elnätet framför till exempel kol och kärnkraft. Det gör det lätt för tyska hushåll att ta ett banklån till solceller på taket.
Hushållen stora elproducenter
Det tyska systemet ritar om ägarförhållandena på energimarknaden. Hushållen har nämligen blivit stora producenter av förnybar energi, solenergi i synnerhet. I dagsläget producerar 1,5 miljoner hushåll sin egen el med hjälp av solceller. Tyskland är världens fjärde största ekonomi, så vad som sker i Tyskland får förstås stor betydelse för hela världen. Även i Danmark sker stora framsteg. Där har den installerade solelskapaciteten tiofaldigats sedan 2006.
Varför går det i andra länder men inte i Sverige? Tidigare har det förts fram kritik om att solceller är dyrt, men det stämmer inte längre. Installationspriset för solel har halverats bara de senaste fem åren. Och solförhållandena i stora delar av Sverige är lika bra som i Danmark och norra halvan av Tyskland. Skillnaden är förstås politisk. För att introducera nya energislag behövs särskilda stödsystem. Visserligen kan solelen dra nytta av elcertifikatsystemet. Men eftersom det är billigare att installera el från andra förnybara energikällor kommer solenergin i andra hand.
Regeringen gör tvärt om
Det svenska installationsbidraget för solceller är alldeles för litet. De borgerliga partierna lovade ökade satsningar på solenergi inför valet 2010 men de gör tvärt om. Bidraget för solvärme har tagits bort och stödet för solceller minskas för de kommande åren.
I dag väntar över tusen personer och företag på besked om att få installationsbidrag för solceller. Tyvärr kommer de med regeringens politik att få fortsätta vänta. Viktigast av allt är att Sverige behöver införa nettodebitering. Det innebär att den som producerar förnybar el ska kunna tanka ut sitt överskott på nätet och kvitta det från den ordinarie elräkningen. Trots två utredningar har regeringen inte infört nettodebitering. I stället har de valt att tillsätta en tredje utredning.
Största satsningen i svensk historia
Vi föreslår i vår budget den största solenergisatsningen någonsin i svensk historia. Vi satsar fyra gånger så mycket som regeringen på installationsstöd till solceller och solvärme. Vi vill införa nettodebitering och planeringsmål som gör att solenergin i närtid kan ersätta en kärnkraftsreaktor. Vi lägger också extra resurser till solenergiforskning och klimatrådgivare.
Vi väljer detta i stället för att sänka skatten för storföretag och banker. Det är hög tid att solenergin får skapa jobb och minska utsläppen även i Sverige.
Jonas Sjöstedt (V)
partiledare Vänsterpartiet
Jens Holm (V)
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet
Kommentarer
10 svar till ”Solenergin kan ge oss en ljusare framtid”
Tysklands solenergi går med förlust.
Sverige har mindre sol än Tyskland.
Solenergi producerar mest el när vi behöver den som minst (eftersom solen ändå värmer upp våra hus via utetemperauren). Detta leder till att vi ändå måste ha kompletterande energislag på vintern.
Det spelar ingen roll hur mycket el man kan producera vid ett specifikt tillfälle om inte förbrukningen är lika stor, det går nämligen inte spara el på något kostnadseffektivt sätt.
Tjeckien tvingas bryta stomnätet mot Tyskland när Vindkraften producerar som mest, för deras elnät klarar inte av att ta emot den stora strömmen.
Hur många fler argument behövs mot solceller i Sverige?
Vill man ta vara på solenergin så bör det dock ske småskaligt, exempelvis genom att värma upp bergvärmehål, eller genom att värma upp gipsbatterier. Jordvärme är ett annat bra exempel på tillvaratagen solenergi. Även uppvärmning av tilluften till huset via solpaneler på taket är en bra idé (detta hjälper dock inte på vintern). Dessa lösningar kräver dock inga subventioner, de är lönsamma redan idag….
[…] jag rekommendera Erik Bergs utmärkta artikel i GP om byggemenskaper och även Jonas Sjöstedts och Jens Holms lika utmärkta artikel i GP om solceller. Rate this:Dela med digFacebookGoogle […]
Om nu andra förnybara energislag är billigare, som du säger, varför bygga sol-el? Vad är poängen?
Att ersätta en enda stor reaktor med vindkraft ger en merkostnad (läs: svensk välståndsförlust) på cirka 4-6 mdr/år. Att göra det med solceller kostar *ytterligare* cirka 10 mdr/år. Lågt räknat.
Även om man är paniskt rädd för kärnkraft finns det ingen rimlig anledning att ge sig in på samma ekonomiska vansinne som Tyskland. De kunde ersatt all sin kolkraft med kärnkraft om de lagt samma pengar på det som de lagt på ynka 3% elproduktion från solceller.
Varför vill vi ersätta en kärnkraftsreaktor ”i närtid” när vi fortfarande kör kolkraft? Det verkar helt orimligt. Hur går det ihop med våra klimatmål?
De två inläggen ovan är konfrontativt formulerade, men de tar upp relevanta invändningar som jag aldrig hittar några svar på från oss.
[…] mot en mörk framtid, Badlands hyena, Jonas Sjöstedt – Ta vara på solenergin, Jens Holm – Solenergin kan ge oss en ljusare framtid, Jöran Fagerlund, Dela det här:DelaTwitterSkriv utStumbleUponGillaGillaBe the first to like this. […]
Inläggen ovan är konfrontative då Jens aldrig svarar på relevanta frågor, jag misstänker att karln inte kan räkna eller är ideologiskt låst (läs: köpt av solcellsindustrin, för att använda en gammal klysha).
Solceller har ett kol-fot-avtryck på motsvarande 60-120 gCO2/KWh, vindkraft 10-15 gCO2/kWh, bioenergi motsvarar kolkraften (jag är inte ”byxad” att göra avräkning för återväxt men är skeptisk till att det är ett nollsummespel), kärnkraft (Svensk) 3-10 gCO2/kWh. [Diverse LCA:er, Vattenfall, Osram, Vesta]
Varför skall man med dessa siffror satsa på sol-el ur ett miljöperspektiv? Eller annat förnyelsebart, solceller är en faktor 5-10 gånger så dyr som vindkraften och vindkraft som är en faktor 5-6 gånger så dyr som kärnkraft? Samhällsekonomiskt låter det ju rätt korkat…
Subventioner måste ju betalas på något sätt, till skillnad mot vad Jens tror så måste ju pengarna komma någonstans ifrån!?
Det korta svaret till er som värnar om ekonomin (bra, det ska man göra!) är att det alltid kostar mer pengar att introducera en ny teknik. Inget märkligt med det. Jag tycker det är synd att ni är så teknikfientliga. Solenergin har verkligen framtiden för sig. Sedan är jag också osäker på hur stor del solenergi vi ska ha i Sverige. Men för småskaligt bruk kan den spela en mycket viktig roll, som i Tyskland och alltmera också Danmark. Vi föreslår 9 Twh solenergi till 2020.
Micke, vi klarar av att både avveckla kärnkraften och den kol som fortfarande finns.
@Jens: Dina 9 TWh solcells-el kostar ungefär 200 mdr att installera. 9 TWh vindkraft kostar cirka 40 mdr att installera.
Vilka områden ska undandras dessa 160 mdr i merkostnader fram till år 2020 som du föreslår? Vård-skola-omsorg? Pensioner? Barnbidrag?
Jens, det kan finnas ett antal skäl till att vilja ha mer solkraft i Sverige, vare sig det är ekonomiska skäl, småskaligt oberoende, eller ”teknikfientlighet” (du använder ordet gentemot andra men då får erkänna att det kan lika gärna användas mot dig själv vad det gäller kärnkraft).
Men då du så ofta talar dig varm för solel och samtidigt vill vara en förkämpe i klimatfrågan så är det märkligt att du inte drar slutsatser av det. Solceller kanske kan utvecklas till miljövänligare produktion än idag, men varför ignorerar du att i dagsläget innebär varje installerad solcellspanel en flerdubbling av koldioxidutsläppen per avgiven kWh? Jag har aldrig sett dig använda ordet livscykelanalys, vare sig i Riksdagen, i debattartiklar eller på din blogg.
Är begreppet ”livscykelanalys” obekant för dig, eller varför undviker du konsekvent detta när du sjunger solelens lov? Att drömma om framtida potential är en sak, men i dagsläget går det inte ihop med ditt klimatengagemang. En förklaring vore på sin plats.
Jens,
har du läst en LCA för solceller någon gång, på egen hand, utan att någon ur solcellsindustrin hjälper dig med de långa orden och (de svåra) mattetalen?
Teknikfientlighet är en sak, men när miljönyttan av en teknik lyser med sin frånvaro, bör den inte förkastas eller skickas tillbaka för ytterligare vidareutveckling?
Jag hävdar ju att jag värnar om miljön när jag anser att solceller inte är en mogen teknik för Svenska förhållanden att använda. Eller kommer man till en annan slutsats om man är Vänsterpartist?