Satsa på solenergin – på riktigt

Den framtida energin är klar och lysande på himlen – det är solen. Jag skulle önska att den insikten fanns även hos regeringen. Få energislag har blivit så styvmoderligt behandlade av regeringen som just solenergin. Anslagen har höjts och sänkts, man har dragit förslag om nettodebitering i långbänk och efter tre utredningar kommer nu ett förslag som inte ens är nettodebitering och regeringen fortsätter att öppna för ny kärnkraft (som står i vägen för det förnybara).

Idag säger energiminister Anna-Karin Hatt att regeringen ”satsar” 50 miljoner kronor på solceller. En satsning brukar vara något nytt. Men det är inte ens en satsning. Det är en neddragning med tio miljoner kronor. Tidigare låg installationsbidraget för solceller på 60 miljoner kronor/år. Hur kan en neddragning med tio miljoner bli en satsning? Dessutom är 50 miljoner kronor alldeles för lite (tusentals personer står exempelvis i kö hos våra länsstyrelser och de kommer aldrig att få något installationsbidrag). Så vad är det nya med detta mer än att energiministern påstår att det är en satsning?

Vänsterpartiet har avsatt drygt 300 miljoner kronor mer än regeringen för ”ny energiteknik”, en stor del av detta kommer att gå till solceller. Ja, jag kan lova åtminstone dubbelt så mycket mer i installationsbidrag för solceller än regeringen. Vi behöver också en verklig nettodebitering (och inget inget krångligt skatteavdrag, som regeringen föreslagit) och vi vill slå fast att det ska vara 100 procent förnybar energi i framtiden (ingen kärnkraft eller fossilt).

Läs gärna mer i vår renodlade solenergimotion (den enda som lagts i riksdagen, såvitt jag vet) via länken eller nedan.

grossmarkt_3
Här är jag på ett tak vid partihallarna Grossmarkt, Berlin.

bundestag_solceller_tak
Tyska Bundestag har solceller på taket, varför inte på Riksdagen i Stockholm?
Ja, vi ska kort och gott göra som Tyskland; se till att våra hushåll, småföretag, våra allmännyttiga bostäder, kooperativ och alla andra som vill blir producenter av den renaste tänkbara energin; solenergin.

Läs gärna vår motion Solenergi 2012/2013, N387

1 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om planeringsmål för solenergi.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nettodebitering.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av solvärmestöd.
2 En ljusnande framtid – satsa på solenergin
Energi från solen finns i oändliga mängder. Ändå används bara en mikroskopisk del för att producera energi. Även om en stor del av den solenergi som når jorden inte går att ta tillvara finns det ändå en enorm potential att utnyttja solen som kraftkälla mycket effektivare än idag. Många länder har upptäckt detta. I Sverige står solenergin än så länge och stampar, trots stort intresse bland företag, offentlig sektor och privatpersoner. Vänsterpartiet vill kraftigt öka produktionen av ren el från solen. Nedan skriver vi mer om detta.

I takt med fallande priser på solceller har utbyggnaden av solenergianläggningar börjat ta fart i världen. I fjol var solceller det elenergislag som växte snabbast i Europa. I världen installerades 30 gigawatt (GW) förra året, varav den största delen i Europa. Totalt finns 69 GW solel installerat i världen. Det motsvarar en årlig produktion på 85 terrawatttimmar (TWh), eller lika mycket som elbehovet hos 20 miljoner europeiska hushåll.

2.1 Solrevolutionen i Tyskland
Tyskland är i särklass världens största producent av solenergi, med ungefär 36 procent av världsproduktionen. Idag står solelsproduktionen för fyra procent av Tysklands totala elproduktion. Sommartid är produktionen förstås mycket större. I slutet av maj i år levererade de tyska solcellerna 50 procent av landets totala elbehov under en kortare tid (motsvarande produktionen från 20 kärnkraftsreaktorer). Solenergi är en del av den tyska basindustrin, som är stora tillverkare av solceller, moduler, växelriktare och andra komponenter som behövs inom solelsproduktionen. Solcellsproduktionen i Tyskland sysselsätter idag 128 000 personer inom ungefär 10 000 företag. Det finns exempel på att svenska företag och svensk teknik har flyttats till Tyskland, där marknaden finns (exempelvis svenska Solibro som i slutet av 2006 köptes upp av tyska Q-Cells, som i sin tur nyligen har köpts upp av ett kinesiskt bolag). Den snabba tyska utbyggnaden av solenergi är direkt kopplad till politiska beslut. Tysklands stora energiomställning Die Energiewende handlar om att kärnkraften helt och hållet ska vara avvecklad år 2022 och att 80 procent av energiproduktionen ska vara förnybar senast 2050. Det är alltså den förnybara energin som ska växa. Åtta kärnkraftsreaktorer har redan stängts i Tyskland.

Enligt tyska naturvårdsverket har stängningen av kärnkraftsreaktorerna hittills inte lett till några ökade utsläpp av koldioxid. Det är främst solenergi och vindkraft som har byggts ut när reaktorerna har stoppats samt att man satsat kraftigt på energieffektivisering. En annan bärande del i den tyska energiomställningen är lagen om förnybar energi, EEG (Erneuerbare Energien Gesetz), som garanterar producenterna av förnybar energi ett fast pris för den el de producerar och ger den förnybara energin företräde i elnätet framför t.ex. kol och kärnkraft. Med EEG är det lätt för tyska hushåll att ta ett banklån för exempelvis utbyggnad av solceller på taket. Kanske håller det tyska systemet på att rita om de traditionella ägarförhållandena på energimarknaden.

Hushållen har nämligen blivit stora producenter av förnybar energi, i synnerhet solenergi. I dagsläget producerar en miljon tyska hushåll sin egen el med hjälp av solceller. Enligt radioprogrammet Klotet står de tyska hushållen idag för 40 procent av den totala produktionen av förnybar energi i Tyskland. De fyra stora energibolagen – där Vattenfall är ett – står för endast 6,5 procent. Den resterande delen ägs av främst banker och lantbrukare (Sveriges Radio, Klotet den 22 augusti 2012). Hushållen håller på att gå från att vara passiva konsumenter till producenter av ren energi.

2.2 Danmark större än Sverige
Även i Danmark växer solelen fort. Mellan 2006 och andra kvartalet 2012 tiofaldigades installationerna av solel i Danmark, från 2,9 till 29 MW. Trots en mycket större yta har Sverige i dagsläget endast hälften av Danmarks installerade solelskapacitet. Skälet till den snabba danska utbyggnaden är att man 2010 uppgraderade det tidigare systemet med nettodebitering samt allmänt sjunkande priser på solceller. Med det danska systemet – som är inriktat på småskalig produktion av förnybar el – kan producenterna tanka ut sitt överskott på elnätet och kvitta det mot sin elräkning. Danmark har också antagit en energistrategi med målsättningen att senast 2050 vara helt oberoende av fossila energikällor.1

2.3 Sverige
Tyvärr ligger Sverige långt efter Tyskland och Danmark. Under ett par timmar i fjol installerade tyskarna lika mycket solel som Sverige gjorde under hela 2011. Sverige har i dagsläget 15,5 MW solceller installerat, motsvarande endast 0,01 procent av den totala elproduktionen i Sverige. Under 2011 installerades 4,3 MW, vilket var en ökning med 60 procent jämfört med året före.2 I år kommer troligen 6–7 MW att installeras. I relativa termer är detta en intressant och kraftig ökning, men i absoluta tal spelar solelen i dagsläget en i praktiken obetydlig roll för Sveriges totala energimix. Sverige har inte system med nettodebitering. Frågan har utretts flera gånger, men regeringen har inte lagt fram något konkret förslag. Istället har de låtit utreda frågan igen. Det första öronmärkta solcellsstödet infördes 2005 och löpte ut 2008. Nu finns ett öronmärkt solcellsbidrag på 60 miljoner kronor per år. Bidraget finansierar installation och material till 45 procent och kan sökas av både privatpersoner och företag eller offentlig sektor. Solcellsbidraget infördes 2009 och ska löpa i tre år.

Regeringen har genom höstbudgeten beslutat att förlänga detta stöd. Dessvärre blir det totalt sett lägre än dagens nivåer under de fyra år som stödet ska finnas. Solcellsbidraget har hittills varit mycket populärt. Enligt Energimyndigheten är bidraget översökt med ca tre gånger så mycket. Prognosen är att ansökningarna kommer att fortsätta att strömma in (Energimyndigheten muntlig uppgift den 17 september 2012). I dagsläget finns det ungefär 1 200 ansökningar som väntar på besked om solcellsbidrag. Detta skapar stor osäkerhet för alla de 1 200 personer, företag och enheter inom offentlig sektor som inte vet om de kommer att få bidrag eller inte. Osäkerheten blir förstås en hämsko för hela solelsmarknaden. Det kan vara värt att påminna om att de borgerliga partierna lovade utvecklat stöd till solel och solvärme i valrörelsen 2010. I det s.k. Jobbmanifestet skrev man: ”Ytterligare insatser görs för att stimulera utvecklingen av solceller och solvärme.” (Jobbmanifestet, s. 37.)

Solvärmebidraget på 25 miljoner kronor har redan avskaffats. Solcellsbidraget får finnas kvar, men på lägre nivå. Solenergin kan också dra nytta av elcertifikatssystemet. Men eftersom det är billigare att installera el från andra förnybara energikällor blir solenergin förlorare i elcertifikatssystemet. I Sverige finns inte heller något klart planeringsmål för solceller. Om det inte finns något uppsatt mål försvåras ambitionshöjningar. I Sverige finns en handfull tillverkare av solcellsmoduler, dvs. solceller sätts ihop till större enheter (Eco Supplies, Artic Solar, Latitude Solar, Swemodule, Absolicon Solar). Traditionella industriföretag som ABB spelar, och kan i framtiden spela, en ännu viktigare roll som producenter av ledare, växelriktare och andra solcellskomponenter. De företagen är idag hårt pressade av sjunkande marknadspriser och konkurrens från främst Kina. Men utvecklingen är inte oväntad. Produktionspriset för solceller har rasat och i dagsläget finns en överkapacitet i solcellsproduktion. Det är naturligt att vänta sig en konsolidering av marknaden där mindre framgångsrika företag slås ut och där de duktiga finns kvar samt slås ihop med andra företag. Men det finns också en växande marknad för installatörer och serviceföretag för uppsättning av solceller. Några av de svenska företagen är Direct Energy, Glacell, Nordic Solar, Solarit, Solect Power, Gridcon och Egen El. Om solenergimarknaden verkligen tar fart i Sverige väntas dessa och många nya företag växa kraftigt. Installation och service är inte lika konkurrensutsatt verksamhet på den internationella marknaden som klassisk hopsättning av solceller.

Flera energibolag erbjuder idag sina kunder att köpa den el som producerats. Det är bra, men är inget ”riktigt” nettodebiteringssystem eftersom elen köps till ett pris långt under marknadspriset. Stora energibolag som Fortum och Vattenfall erbjuder idag också färdiga paket med solceller som kan sättas upp på fastigheter mot betalning (för detta kan man få bidrag från Energimyndigheten). Vänsterpartiet ser stora möjligheter till en kraftfull utbyggnad av solelen i Sverige. Vi tror att den största potentialen finns i att bygga på redan befintliga byggnader, exempelvis tak till offentliga byggnader, industrilokaler, lager och förstås privatbostäder.

Enligt rapporten Potentialstudie för byggnadsintegrerade solceller i Sverige från Lunds tekniska högskola (Elisabeth Kjellsson, 2000) finns det i Sverige 400 miljoner kvadratmeter byggnadsyta (främst tak i olika konstellationer) som är lämplig (definierat som att de kan ge minst 70 procents avkastning) för att täckas med solpaneler. Om solceller skulle installeras på den ytan skulle det motsvara en årlig produktion på 40 TWh, dvs. ungefär lika mycket som från den svenska kärnkraften. Detta kan låta utopiskt, och vi tror inte heller att solenergin vinner på planer som i praktiken inte går att genomföra. Men det är helt klart att det finns en enorm potential som idag inte utnyttjas. Sverige har samma solinstrålning som Tyskland och Danmark. I de länderna har man kommit mycket längre. I Danmark och Tyskland börjar solelen att spela en reell roll som producent av ren energi för hushåll och industrin. Solenergin skapar jobb och välfärd. Det är inte några klimatologiska orsaker som skapar skillnaden mellan våra länder, utan politiska. Det är dags att ändra på det.

3 Vänsterpartiets förslag
Vänsterpartiet vill avveckla kärnkraften och satsa på 100 procent förnybar energi. Med en politisk målsättning om 100 procent förnybar energi och ett avvecklande av kärnkraften skapas de bästa förutsättningarna för att kraftsamla kring den förnybara energin. Se mer i motion 2012/13:N300 och 2012/13:N294.

Vänsterpartiet vill se en kraftfull utbyggnad av solenergin även i Sverige. Vi vill ha mer ren energi och nya gröna jobb. För detta krävs i det korta perspektivet öronmärkta stöd och på längre sikt långsiktiga förmånliga styrmedel. Vänsterpartiet föreslår därför nationella planeringsmål för både solel och solvärme. Branschorganisationen Svensk solenergi har satt 4 TWh solel och 4 TWh solvärme till 2020 som förslag till planeringsmål. Med tanke på fallande priser på solceller och med Vänsterpartiets kraftiga höjning av solcellsbidraget bedömer vi att 5 TWh solel och 4 TWh solvärme till 2020 är realistiska planeringsmål. Med planeringsmål får branschen och hushållen en tydlig signal om att solenergi är värt att satsa på. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

För att solenergin ska kunna växa kraftigt behövs ett system med nettodebitering och avstämning på elräkningen var sjätte månad. Med nettodebitering ska producenten av förnybar energi kunna tanka ut sitt överskott på elnätet och kvitta det mot sin elräkning. Systemet är tänkt att nå småproducenter varför det behövs en begränsning för hur många KWh som får tankas ut per år. Vi ser framför oss ett liknande system som införts i en mängd länder, t.ex. Danmark. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vi välkomnar att regeringen i höstbudgeten förlänger solcellsbidraget. Men bidraget på 60 miljoner kronor för 2013 och 50 miljoner för de nästföljande åren är alldeles för lågt. Ungefär 1 200 personer, företag och verksamheter inom offentlig sektor står idag på väntelista för att kunna ta del av bidraget. Det behöver alltså höjas. Vi föreslår att bidraget höjs till 250 miljoner kronor. Bidraget ska kunna sökas av privatpersoner, offentlig sektor, företag och organisationer. Bidraget ska täcka ungefär hälften av kostnaden för material samt installation. Detta tas upp i vår motion 2012/13:N386 Utgiftsområde 21.

Vi vill också återinföra det öronmärkta bidraget för solvärme. Det var ett misstag av regeringen att avskaffa detta. Priset på solfångare är ännu inte på nivåer så att den storskaliga utbyggnad som vi vill se ska kunna förverkligas. Bidraget ska kunna sökas av privatpersoner, offentlig sektor, företag och organisationer. Bidraget ska täcka ungefär hälften av kostnaden för material samt installation. Vårt förslag är att ett årligt bidrag på 30 miljoner kronor införs. Vad som ovan anförs om införande av solvärmestöd bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Detta tas upp i vår motion 2012/13:N386 Utgiftsområde 21.

Vi vill också satsa på ökad forskning och utveckling inom energiområdet. Särskilt viktiga är här områden som solenergi, smarta nät och energilagring. Vi avsätter 200 miljoner kronor till detta för 2013 och åren därefter och återkommer till energiforskningen när regeringens proposition kommer.

Detta tas upp i vår motion 2012/13:N386 Utgiftsområde 21.

Stockholm den 1 oktober 2012

Jens Holm (V)

Kent Persson (V)

Torbjörn Björlund (V)

Siv Holma (V)

Hans Linde (V)

[1]

National Survey Report of PV Power Applications in Denmark 2011, June 2012, http://www.iea-pvps.org.
[2]

National survey report of PV power applications in Sweden 2011, IEA PVPS.

Igång igen

Kul att vara tillbaka i politiken igen efter ett långt sommaruppehåll. Jag började jobba igen förra veckan. Igår och i förrgår hade Vänsterpartiets riksdagsgrupp upptaktsträff vid Strömbäcks folkhögskola söder om Umeå. Mycket peppande!

Imorgon är det sammanträde med Näringsutskottet, på tisdag samlas Miljö- och jordbruksutskottet. Annars handlar det mesta av arbetet från och med nu och ungefär en månad framåt om att skriva motioner och vara med och ta fram Vänsterpartiets budgetmotion (ett alternativ till regeringens statsbudget). Och självklart, att fortsätta att utkräva ansvar från regeringen genom debattartiklar, debatter (t ex interpellationsdebatter) och driva frågor i media. På ta om ansvarsutkrävande hoppas jag att miljöminister Lena Ek inom kort svarar på min skriftliga fråga om vad hon kommer göra för luften i Stockholm och andra städer. Avgiftszoner för dubbdäck kanske? 

På tal om miljöministern. Jag skrev ett svar till hennes självförhärligande artikel om regeringens klimatpolitik. I Norrtelje tidning. Läs den där eller nedan.

Sverige satsar för lite på solenergi
Norrtelje tidning, 2013-08-19

Miljöminister Lena Ek hyllar i Norrtelje Tidning 30 juli den borgerliga regeringens klimatpolitik. Men frågan är egentligen vem som kan ta åt sig av äran? Och vad är det egentligen som ska hyllas? Lena Ek gör en stor sak av att den förnybara energin har vuxit relativt fort i Sverige. Det är förstås bra. Men det blir missvisande när hon påstår att det är ett resultat av de borgerliga partiernas energiöverenskommelse för knappt fyra år sedan.

Den relativt snabba tillväxten av förnybar energi är däremot ett direkt resultat av den energiöverenskommelse som Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet gjorde tillsammans 1997. Det var där de stora satsningarna på förnybart lades fram. Inte minst elcertifikatsystemet möjliggjorde de stora satsningarna på det förnybara, som bioenergi och vindkraft.

Men nu räcker inte elcertifikaten till. När vi i Vänsterpartiet har föreslagit utökningar av elcertifikaten och den förnybara energin har Lena Ek och Centern sagt nej. Varför?
Ett annat konkret exempel på att regeringen inte gör tillräckligt är solenergin. I andra länder växer denna rena och enkla energiform så att det knakar. I Tyskland kan omkring två miljoner hushåll och småföretag producera sin egen el från solenergin. Där har man förmånliga stöd och nettodebitering, vilket gör att tyskarna kan tanka ut solelen på nätet och få bra betalt för detta.

Men i Sverige har regeringen avskaffat det renodlade stödet till solvärme och dragit ned på bidragen till solceller. Istället för att införa nettodebitering har man staplat utredning på utredning. Det senaste utredningsförslaget föreslår en form av nettodebitering men på en sådan låg nivå att det tyvärr inte kommer att bli särskilt lönsamt för de svenska hushållen. Vad dumt! I synnerhet nu då solenergin skulle kunna vara en attraktiv energikälla för vanliga hushåll och lantbrukare.

Jag får intrycket att den bild som Lena Ek målar upp av Sverige som klimatpolitisk föregångare mer tillhör historien. Om man tittar i regeringens senaste budget blir man tyvärr inte uppmuntrad. Det blir fortsatta nedskärningar på Lena Eks utgiftsområde, för miljö- och klimat. Det viktiga Klimatinvesteringsprogrammet, med satsningar på minskade utsläpp i våra kommuner och landsting, har regeringen avskaffat. Regeringen anslår inga nya pengar till utvecklingsländerna i form av klimatbistånd. Mångmiljardbelopp plöjs ned i nya dyra motorvägar, medan kollektivtrafiken samt satsningar på gång och cykel inte får tillräckliga resurser. Regeringen fortsätter att minska sina utsläpp genom att lägga ansvaret på andra länder med uppköp av billiga och osäkra utsläppskrediter.

Lena Ek talar om visionen om ett Sverige utan nettoutsläpp 2050. Det är en spännande och utmanande vision. Här har jag en konkret fråga till Lena Ek: Vill regeringen tillgodoräkna sig utsläpp i andra länder i klimatvisionen för 2050? Eller är målsättningen att minska alla våra utsläpp på hemmaplan, utan uppköp av så kallade utsläppskrediter?

Men visioner för vad som ska hända om 40 år i all ära. Men det är regeringens politik här och nu som räknas. Det är därför vi i Vänsterpartiet nu föreslår nya ambitiösa klimatmål och de troligen mest omfattande investeringarna i klimatomställningen av alla partier. Det kommer vi lägga i vår budget nu till hösten. Lena Ek får gärna låta sig inspireras av detta.

Jens Holm, V, klimatpolitisk talesperson

Vad har solenergin gjort för ont?

Läser i Dagens Industri (tyvärr ej länkat) idag att solenergiföretagen NLAB Solar och Chromogenics vår 60 miljoner vardera i lån från energimyndigheten. På så sätt hoppas de kunna kommersialisera sin solteknik och växa som företag. Kul. jag har alltid tyckt att staten kunde vara bättre på att stödja solenergibranschen. Vi ser nu att förutsättningarna blir allt bättre. Vi är bra på innivationer i Sverige, men sämre på att se till att uppfinningarna leder till bärkraftiga företag, nya jobb och minskade utsläpp. Vi får hoppas att detta stöd leder i rätt riktning.

Apropå solenergi skriver jag och Jonas Sjöstedt idag en replik i GP till Moderaterna och Sverigedemokraterna. Synd att dessa båda partier inte vill gynna solenergin. Läs inlägget där eller nedan.

Vad har solenergin gjort för ont?
Göteborgs-Posten, 2012-12-03
Cecilie Tenfjord-Toftby (M) kritiserar vårt inlägg där vi vill se stora satsningar på solenergin. Det är bra att även Moderaterna ser potentialen i solenergin. Men varför föreslår man då inte satsningar på solenergin? I själva verket aviserar regeringen neddragningar i den senaste budgeten. Nästa år lägger regeringen 60 miljoner på stöd till solceller, för de år som kommer därefter drar man ned detta till 50 miljoner kronor per år. Det är lägre än nuvarande stödnivåer. Detta i ett läge då, enligt uppgifter från Energimyndigheten, mer än 1200 personer och företag står på väntelista för att bli beviljade stöd för solceller. Med regeringens låga stöd kommer sannolikt en stor del av dessa ansökare tvingas vänta länge till. Det direkta stödet till solvärmen har regeringen avskaffat. Detta trots regeringspartiernas vallöfte om att öka anslagen till solenergi. Så här skrev regeringspartierna i det s k Jobbmanifestet, 2010: ”Ytterligare insatser görs för att stimulera utvecklingen av solceller och solvärme.” (Jobbmanifestet, s. 37).

Nu blir det inga ”ytterligare insatser”. Tvärt om får vi neddragningar på solenergin. Att inte uppfylla vallöften är att svika väljarna, Cecilie Tenfjord-Toftby.

Cecile Tenfjord-Toftby har också direkt fel när hon säger att Vänsterpartiet vill ha ett garantiprissystem som i Tyskland. I vår motion om 100 procent förnybart och i vår separata solenergimotion föreslår vi inte det, däremot fasta stödnivåer för installation av solceller och solvärme samt nettodebitering. Detta kommer att kosta betydligt mindre än det tyska systemet men sannolikt vara lika effektivt.

Att Josef Fransson och Sverigedemokraterna hyllar en riskabel och kostsam kärnkraft är allmänt känt, men att just solenergin nu har blivit en ny slagpåse för partiet var något nytt. Franssons uträkningar får stå för honom själv. Men vi kan ge honom rätt i att solenergi än så länge är ett energislag som är i sin linda och därmed kostar mer pengar att introducera än exempelvis vind och bioenergi.

Frågan vi måste ställa oss är om vi vill ha nya förnybara energislag och hur vi isåfall kan få dem att växa. Där tycker vi att det tyska exemplet är intressant. Vi hade också kunnat ta Danmark, där solenergin tiofaldigades mellan 2006 och andra kvartalet 2012. Detta i praktiken endast med stöd av ett bra fungerande nettodebiteringssystem. Sverigedemokraterna vill uppenbarligen inte ha det. Istället vill man straffa alla de som producerar sin egen el med att tvinga dem att betala energiskatt. Det är att inte bara vara fientlig mot ett nytt intressant energislag, utan också mot alla de föregångare som vill få kontroll över sin energikonsumtion och bidra med ren el från solen.

Att Sverigedemokraterna motsätter sig det mesta kan vi leva med. Men att Moderaterna hellre fortsätter att göda storbanker och företag med fortsatta sänkta skatter istället för att lägga pengarna på en grön energiomställning som gynnar både småföretagare och enskilda producenter av egen el tycker vi är tråkigt. Energipolitiken mår bäst av breda uppgörelser. Att kraftsatsa kring ny förnybar el borde vi kunna vara överens om.

Jonas Sjöstedt (V), partiledare
Jens Holm (V), miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot

Solenergin kan ge oss en ljusare framtid

Läs gärna mitt och Jonas Sjöstedts inlägg i GP idag. Där eller nedan.

Solenergin kan ge oss en ljusare framtid
Göteborgs-Posten, 2012-11-23

Energi från solen finns i praktiken i oändliga mängder. Med kraftigt sjunkande priser på solceller finns här en enorm potential. Men i Sverige står tyvärr solenergin än så länge och stampar.

Vänsterpartiet var nyligen på studieresa i Tyskland för att studera Die Energiewende, den stora energiomställningen. Om tio år ska all kärnkraft vara avvecklad och redan har åtta av de nitton reaktorerna tagits ur drift. Det är den förnybara energin som ska växa när kärnkraften avvecklas. Hushåll och mikroproducenter har en avgörande roll i denna omställning och mycket handlar om solenergi.

Tyskland producerar i särklass mest solel i världen och är även stora tillverkare av själva solcellerna. Produktionen av solceller där sysselsätter i dag 128 000 personer, att jämföras med de ungefär 500 personer som arbetar i solenergibranschen i Sverige. En viktig del i den tyska energiomställningen är en lag som garanterar producenterna ett fastpris för den förnybara energin. Lagen ger den även företräde i elnätet framför till exempel kol och kärnkraft. Det gör det lätt för tyska hushåll att ta ett banklån till solceller på taket.

Hushållen stora elproducenter
Det tyska systemet ritar om ägarförhållandena på energimarknaden. Hushållen har nämligen blivit stora producenter av förnybar energi, solenergi i synnerhet. I dagsläget producerar 1,5 miljoner hushåll sin egen el med hjälp av solceller. Tyskland är världens fjärde största ekonomi, så vad som sker i Tyskland får förstås stor betydelse för hela världen. Även i Danmark sker stora framsteg. Där har den installerade solelskapaciteten tiofaldigats sedan 2006.

Varför går det i andra länder men inte i Sverige? Tidigare har det förts fram kritik om att solceller är dyrt, men det stämmer inte längre. Installationspriset för solel har halverats bara de senaste fem åren. Och solförhållandena i stora delar av Sverige är lika bra som i Danmark och norra halvan av Tyskland. Skillnaden är förstås politisk. För att introducera nya energislag behövs särskilda stödsystem. Visserligen kan solelen dra nytta av elcertifikatsystemet. Men eftersom det är billigare att installera el från andra förnybara energikällor kommer solenergin i andra hand.

Regeringen gör tvärt om
Det svenska installationsbidraget för solceller är alldeles för litet. De borgerliga partierna lovade ökade satsningar på solenergi inför valet 2010 men de gör tvärt om. Bidraget för solvärme har tagits bort och stödet för solceller minskas för de kommande åren.

I dag väntar över tusen personer och företag på besked om att få installationsbidrag för solceller. Tyvärr kommer de med regeringens politik att få fortsätta vänta. Viktigast av allt är att Sverige behöver införa nettodebitering. Det innebär att den som producerar förnybar el ska kunna tanka ut sitt överskott på nätet och kvitta det från den ordinarie elräkningen. Trots två utredningar har regeringen inte infört nettodebitering. I stället har de valt att tillsätta en tredje utredning.

Största satsningen i svensk historia
Vi föreslår i vår budget den största solenergisatsningen någonsin i svensk historia. Vi satsar fyra gånger så mycket som regeringen på installationsstöd till solceller och solvärme. Vi vill införa nettodebitering och planeringsmål som gör att solenergin i närtid kan ersätta en kärnkraftsreaktor. Vi lägger också extra resurser till solenergiforskning och klimatrådgivare.

Vi väljer detta i stället för att sänka skatten för storföretag och banker. Det är hög tid att solenergin får skapa jobb och minska utsläppen även i Sverige.

Jonas Sjöstedt (V)
partiledare Vänsterpartiet

Jens Holm (V)
klimatpolitisk talesperson Vänsterpartiet

Egen el ska gynnas inte motarbetas

Jag har ett inlägg om solenergi i Ny Teknik. Läs det nedan eller hos Ny Teknik. Jag hade förresten idag en kortare debatt med energiminister Anna-Karin Hatt om varför regeringen inte gör mer för solenergin. Se detta här (jag kommer in vid 23,22 min).

Egen el ska gynnas inte motarbetas
Ny Teknik, 2012-11-20
Det är minst sagt stimulerande att ta del av det stora engagemang som finns för egenproducerad el. Hundratals läsare av denna tidning rapporterar att man producerar egen el, främst från solceller. Detta gör man trots att de politiska förutsättningarna för egenproducerad el tyvärr är mycket sämre i Sverige än många andra länder.

Det är glädjande att energiminister Anna-Karin Hatt tydligt slår fast att egen el är viktigt och att mikroproducenterna i framtiden ska kunna kvitta det de tankar ut på nätet mot sin elräkning. Solenergins potential tycks också ha övertygat energiministern. Det är bra.

Men samtidigt känns engagemanget halvhjärtat. När andra jämförbara länder redan har fungerande system för nettodebitering håller regeringen nu på att utreda frågan för tredje (!) gången. När det nu finns ett verkligt läge för storskalig utbyggnad av solenergin har regeringen avskaffat stödet till solvärme och man – tvärt emot vad Hatt brukar säga – minskar stödet till solcellerna. Vad gäller det senare kommer solcellspengarna ligga kvar på 60 miljoner för nästa år, men minskas sedan för de kommande åren. Detta i ett läge när en bra bit över 1000 personer redan nu står på väntelista hos våra myndigheter för att få hjälp med att installera solceller.

Precis som Ny Teknik har rapporterat ser läget för egen el, solenergi i synnerhet, annorlunda ut i andra länder. I fjol var solceller det energislag som växte snabbast i Europa. Tyskland är det land som installerat mest solel i världen. Där motsvarar den producerade elen från solcellsanläggningar ungefär lika mycket som från fyra kärnkraftsreaktorer. Solenergi är en del av den tyska basindustrin sysselsätter 128 000 personer. När jag besökte Tyskland för några veckor sedan berättade man att det numera är närmare 1,5 miljoner hushåll, lantbrukare och småföretag som producerar el från solen. Mikroproducenterna i Berlin tankar ut elen på nätet och får bra betalt av svenska Vattenfall. I Tyskland fungerar det. Klart det skulle gå även i Sverige.

Även i Danmark växer solenergin kraftigt. Mellan 2006 och andra kvartalet 2012 tiofaldigades installationerna av solel i Danmark; från 2,9 till 29 MW.  Sverige har i dagsläget endast hälften av Danmarks installerade solelskapacitet. Behöver jag nämna att Danmark redan har ett fungerande system med nettodebitering.

Det är synd att Josef Fransson (SD) (Ny Teknik nr 46) totalt blundar för både vad som händer i omvärlden och det stora engagemang som finns för egen el i Sverige. Egentligen är hans enda argument mot solenergin att den kostar för mycket. Men vilken energi kostar inte mer i sin linda? Har det ingen betydelse att priset att installera solceller har rasat, och fortsätter att sjunka?

I grunden tror jag att det handlar om hur vi ser på teknik. I Sverige har tanken om teknikneutralitet framförts som ett mantra. Politiker ska bara ge förutsättningar, inte bestämma framtidens teknik, brukar det heta. Men baksidan med detta är att vi sällan får den nya teknik, som initialt är dyrare, men som i framtiden kan lösa en stor del av dagens problem. 

När vi ser att det nu finns tekniker som kan producera en betydande del av vår energi på ett så gott som helt och hållet rent sätt borde vi förstås gynna dessa. Detta gäller inte minst solenergin. Det är därför som vi i Vänsterpartiet i år har lagt en separat motion om solenergi med förslag på nettodebitering och investeringsstöd för solceller som är nästan fyra gånger så stort som regeringens.

Vi tror nämligen på tekniken. Och vi tror på svenskarnas kapacitet att producera en stor del av sin egen el. Detta ska gynnas, inte motarbetas.

Jens Holm (V), riksdagsledamot

Lysande utsikter med solenergi

Idag har jag och Jonas Sjöstedt presenterat den troligen största satsningen på solenergi i Sverige någonsin. Det finns en enorm potential för att ersätta farlig kärnkraftsel med ren el från solen. Vi föreslår:

* Ett planeringsmål på 9 terrawatttimmar producerad solenergi fram till 2020.
* Installationsstöd på 250 miljoner kronor per år för solceller (ungefär fem gånger mer än vad regeringen förslår).
* Installationsstad på 30 miljoner kronor per år för solvärme.
* Nettodebitering
* Kraftig ökning på forskning om solenergi

Med detta skulle vi få en veritabel solrevolution i Sverige.

Lysande utsikter helt enkelt, om bara viljan finns.

Läs gärna vår förslag här: BakgrundSolElPDF

Tyska solundret

36 procent av världens totala andel solel.
En solenergiindustri som anställer 130 000 pesoner
Kärnkraft som ska avvecklas på tio år.
Detta sker i världens fjärde största ekonomi och sjunde största energiförbrukare: Tyskland.

Nedan bilder från min solenergistudieresa till Tyskland 25-26 september.
Längre ned en text om Tyskland och satsningarna på solelen.

bosch_fasad

 

 

 

 

 

 

Bosch solcellsfabrik i Arnheim. För fem år sedan hade man 500 anställda, idag 2600. Vertikala solpaneler utanför fönstren.

 bosch_trackers2

 

 

 

 

 

 
Solföljare utanför Bosch fabrik.

bosch_tak

 

 

 

 

 

 

 

 

Solceller med ljusinsläpp i taket hos Bosch.

grossmarkt_1

 

 

 

 

 

 

 

 

Solceller på Grossmarkt, Berlin.

grossmarkt_2

 

 

 

 

 

 

Grossmarkt 1,7 MW (!) installerad effekt. Största solcellsinstallationen på tak i Berlin.

 

IMG_3077

 

 

 

 

 

 

Grossmarkt, paneler utan lutning.

 

hautbahnhof_tak

 

 

 

 

 

 

 

 

Solceller med ljusinsläpp i taket på Hauptbahnhof i Berlin.

IMG_3139

 

 

 

 

 

 

Totalt finns ca 5000 kvm solceller installerade på taket till tyska Bundestag. 

  bundestag_solceller_tak2

 

 

 

 

 

 
Bundestag

bundestag_solceller_tak

 

 

 

 

 

 

 

 

Bundestag, solceller i bakgrunden.

IMG_3099

 

 

 

 

 

 

Vattenfall äger elnätet i Berlin. I Berlin kan producenter av förnybar energi lätt tanka ut det på nätet och få bra betalt. I Tyskland gå det, men inte i Sverige (åtminstone inte med en rimlig betalning).

automat_berlin

 

 

 

 

 

 

 

 

Parkeringsautomat, Berlin, som drivs med solceller.

automat2_berlin

 

 

 

 

 

 

 

 

Automat med solceller för lånecyklar, Berlin.

 

Det tyska solundret
Tyskland är det land i världen som har installerat mest solel. I fjol installerade man 7 gigawatt (GW), vilket gör att man idag har totalt 27 GW solel (enligt de senaste siffrorna 30 GW). Detta motsvarar en produktion på ungefär 20 TWh per år, ungefär lika mycket som fyra kärnkraftsreaktorer. Idag står solelsproduktionen för fyra procent av Tysklands totala elproduktion. Sommartid är produktionen förstås mycket större. I slutet av maj i år levererade de tyska solcellerna 50 procent av landets totala elbehov under den tiden (det motsvarande produktionen från 20 kärnkraftsverksreaktorer). Tyskland är i särklass världen största producent av solenergi, med ungefär 36 procent av världsproduktionen. Det är värt att komma ihåg att Tyskland är världens fjärde största ekonomi, näst största exportnation och den sjunde största energiförbrukaren. Så vad som sker i Tyskland får förstås stor betydelse för hela världen.
     Solenergi är en del av den tyska basindustrin, som är stora tillverkare av solceller, moduler, växelriktare och andra komponenter som behöver inom solelsproduktionen. Solcellsproduktionen i Tyskland sysselsätter idag 128 000 personer inom ungefär 10 000 företag. Det finns exempel på att svenska företag och svensk teknik har flyttats till Tyskland, där marknaden finns (exempelvis svenska Solibro som i slutet av 2006  köptes upp av tyska Q-Cells, vilket i sin tur nyligen har köpts upp av ett kinesiskt bolag). 
          Den snabba tyska utbyggnaden av solenergi är direkt kopplad till politiska beslut. Tysklands stora energiomställning Die energiewende handlar om att kärnkraften helt och hållet ska vara avvecklad år 2022 och att 80 procent av energiproduktionen ska vara förnybar senast 2050. Det är alltså den förnybara energin som ska växa. Åtta av totalt 19 kärnkraftsreaktorer har redan stängts i Tyskland. Enligt tyska naturvårdsverket har stängningen av kärnkraftsreaktorerna hittills inte lett till några ökade utsläpp av koldioxid och det är främst sol och vindkraft som har byggts ut när reaktorerna har stoppats samt att man satsat kraftigt på energieffektivisering. Tvärt emot vad exempelvis Sveriges tidigare miljöminister Andreas Carlgren påstått har avvecklingsbeslutet inte lett till en kraftig expansion av fossil energi.
     En annan bärande del i den tyska energiomställningen är lagen om förnybar energi, EEG (Erneuerbare Energien Gesetz), som garanterar producenterna av förnybar energi ett fastpris för den el de producerar och ger den förnybara energin företräde i elnätet framför t ex kol och kärnkraft. Med EEG är det lätt för tyska hushåll att ta ett banklån för exempelvis utbyggnad av solceller på taket. När närvarande får en småskalig solelsproducent 19,50 cent (knappt två kronor) i betalt per kWh solel som tankas ut på nätet. Storskaliga producenter får något lägre betalt. Det tyska fastprissystemet/inmatningstarifferna gäller i 20 års tid. Tarifferna justeras nedåt varje år. Man garanteras samma tariff i 20 år framåt från den dag då elen kopplas ut på nätet. Fastprissystemet för förnybar energi finansieras genom en extra avgift på elräkningen, som alla är med och betalar. Avgiften gör i dagsläget elräkningen 3,5 cent (30 öre dyrare) i Tyskland för hushållen. För ett tyskt standardhushåll kostar avgiften ungefär 1000 kronor/år. I fjol uppgick den totala kostnaden för ersättningen till den förnybara energin till 13 miljarder Euro.
     Från regeringen vill man få ned utgifterna inom EEG. Tarifferna har därför redan justeras nedåt och kommer att sänkas ytterligare från och med nästa år. Men politiken att kraftigt stimulera den förnybara energin ligger fast.
     Kanske kan man säga att det tyska systemet håller på att rita om de traditionella ägarförhållandena på energimarknaden. Hushållen har nämligen blivit stora producenter av förnybar energi, solenergi i synnerhet. I dagsläget producerar en miljon tyska hushåll sin egen el med hjälp av solceller. De tyska hushållen står idag för 40 procent av den totala produktionen av förnybar energi i Tyskland. De fyra stora energibolagen – där Vattenfall är ett – står för endast 6,5 procent (den resterande delen ägs av främst banker och lantbrukare). Hushållen håller på att gå från att vara passiva konsumenter till producenter av ren energi.
    För närvarande är konkurrensen stenhård inom solcells- och modultillverkningen. Innan 2005 hade Kina ingen egen produktion av solceller. Idag dominerar man världsmarknaden. Nyligen köpte man en av Tysklands största solcellstillverkare Q-Cells. EU-kommissionen meddelade för ett par veckor sedan att man överväger att vidta rättsliga åtgärder mot Kina för att de dumpar priset på solceller med statliga subventioner. Det är sannolikt att en stor del av solcells- och modultillverkarna som idag finns i Tyskland kommer att  dra det kortaste strået i konkurrensen mot kineserna. Å andra sidan finns en stor framtide avseende installation och service av solcellsmoduler samt inom forskning och utveckling.

Regeringens solförmörkelse

Igår sker energiminister Anna-Karin Hatt i Expressen att regeringen avser att satsa på solenergin i den budget som kommer att presenteras i övermorgon. Idag finns ett öronmärkt bidrag för solenergi på 60 miljoner kronor per år. Regeringen lägger 210 miljoner kronor på fyra år, troligen 60 miljoner år 2013 och sedan 50 miljoner de nästföljande åren. En neddragning alltså i ett läge då vi behöver satsa på den rena energin från solen.

Men det viktigaste är att vi inte får något besked om nettodebitering, d v s att du som producent ska kunna tanka ut det du producerar på nätet och kunna kvitta det mot elräkningen. Ett sånt inlägg måste bemötas. Därav mitt svar i Expressen idag. Läs det där eller nedan.

Hatts trick är ren solförmörkelse
Expressen 2012-09-18

Energiminister Anna-Karin Hatt skriver att regeringen satsar på solenergin. Men i själva verket är det en neddragning. De 210 miljoner kronor till solelen som regeringen föreslår under en fyraårsperiod är mindre än vad som finns idag i solcellsstöd.

Det är beklagligt när intresset för solceller bland svenska folket är gigantiskt. Hundratals väntar på besked om solcellsbidraget. Med Hatts neddragning kommer de tyvärr att få vänta länge till.

Det behövs nämligen mer pengar så att alla som söker ska kunna få hjälp till att installera solel. Vi behöver också ett nettodebiteringssystem. Den som producerar ett överskott av el ska kunna tanka ut det på nätet och kvitta det från sin elräkning. Regeringen har redan utrett frågan två gånger. Men istället för att införa nettodebitering vill Hatt utreda det igen. Galet!

I fjol var solenergin det energislag som växte fortast i Europa. I Tyskland ersätter man kärnkraften med ren el från sol och vind samt med energieffektivisering. I Danmark tiodubblades solelen mellan 2006 till idag. På ett par timmar i fjol installerade tyskarna lika mycket solel som Sverige under ett helt år. Solen strålar lika mycket över Sverige som Danmark och Tyskland. Det är de politiska förutsättningarna som är helt annorlunda.

Solenergin förtjänar ett bättre öde i Sverige. Om regeringen kan ge storföretagen skattesänkningar på 16 miljarder kronor borde man ha råd att ge mer till solenergin samt införa nettodebitering.

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson

Framtiden är ljus

Nyligen berättade P1s Klotet om Tysklands stora energiomställning: Die Energiewende. Om tio år ska all kärnkraft vara helt avvecklad. Åtta reaktorer har redan stängts och det är den förnybara energin som ska växa. Solenergin är ett av de energislag som växer så att det knakar i Tyskland. Det finns i dagsläget 1 miljon hushåll i Tyskland som har solel installerad och sommartid förser de Tyskland med hela en tredjedel av landets elbehov. I dagsläget har man installerat 27 GW, något som producerar ungefär 20 terrawatttimmar per år.

Dert främsta skälet till detta är att Tyskland har:

1. Nettodebitering. Producerar du egen el kan du tanka ut ditt överskott på nätet och kvitta det från elräkningen.
2. Fastprissystem för solel. Du vet vad du får betalt, och du får bra betalt.
3. Beslut om att avveckla kärnkraften och att det ska satsas på det förnybara.
4. En industri som är på fötterna både vad det gäller att tillverka solcellsmoduler och andra nödvändiga komponenter samt en serviceindustri som snabbt installerar anläggningarna på bostäder och offentliga lokaler.

Hur ser det då ut i Sverige? Tyvärr ligger vi långt efter tyskarna. Under ett par timmar i fjol installerade tyskarna lika mycket solel som Sverige gjorde under hela 2011. Så långt efter ligger vi, tyvärr… Regeringen utreder nu för tredje (!) gången nettodebiteringen. Det direkta solcellsstödet på 60 miljoner kronor räcker inte till. Dessutom ryktas det att regeringen kommer att avskaffa detta, precis som de gjorde med solvärmebidraget. Vi får se den 20 september då höstbudgeten presenteras.

gubbangen_sol

Trots dessa dåliga förutsättningar finns det ett visst intresse för att investera i solel. Idag följde jag med företaget Direct Energy när de satte upp nya solceller på taket till Stockholmshem på Hornsgatan. När de 280 kvadratmetrarna solceller är utlagda på Stockholmshems Vi tak kommer de att producera ungefär 36 000 kilowatttimmar (kWh) per år.

Vi tittade också på den största solelsinstallationen i Stockholm, SLs bussdepå i Gubbängen. I Gubbängen har SL låtit installera solceller som kommer producera drygt 100 000 kWh solel per år. Installationen och solcellsmodulerna har kostat SL ungefär 3 miljoner kronor. Efter solcellsbidrag (som man faktiskt fick) blev priset ungefär hälften. På sju år beräknas man ha betalat av investeringskostnaden för de 640 solcellsmodulerna. Sedan kan man se fram emot att ha gratis el i ungefär ytterligare 20 år (troligen mycket längre).

Solelen kommer inte att fylla vårt hela behov av framtida el. Men solelen kan spela en viktig roll när Sverige, förhoppningsvis, beslutar att på allvar ställa om till 100 procent förnybart och avvecklad kärnkraft. Man har räknat på att om man bara använda 1/6-del av alla hustak i Sverige så skulle vi kunna producera all el som de svenska hushållen behöver. Jag tror att det är just på taken där den största potentialen finns. Taken används oftast inte till något annat (vilket mark gör; jordbruk, rekreation, skog m m). Jag hoppas på en folkrörelse för solel i Sverige likt den tyska (och även den danska som är under uppsegling). Jag hoppas också på att fler offentliga lokaler tar efter Stockholmshem och SL och sätter upp solceller på sina tak. Tänk vilken pedagogisk poäng det skulle vara om vi fick upp solceller på våra svenska skoltak (där det passade)…

Det som behövs för att vi ska få en solrevolution även i Sverige är:
1. Nettodebitering
2. Att solcellsbidraget inte avskaffas (inte förrän nettodebiteringen är på plats).
3. Ett särskilt solelsstöd till offentliga lokaler
4. Ett fastprissystem likt det tyska
5. Konkreta politiska ambitioner; att vi antar ett planeringsmål för solenergi (något sådant mål finns absurt nog idag inte). Skulle vi kunna anta 10 terrawatttimmar som målsättning till 2020? Eller till och med 15? (idag ligger vi på några tiondelar).
6. Att kärnkraften avvecklas. Förstås!

Det här är inte några orimliga förslag eller målsättningar. Tvärt om, solel är numera förhållandevis billigt, pålitligt och klimatvänligt. Vänsterpartiet kommer att lyfta denna fråga nu till hösten under allmänna motionstiden. Framtiden är ljus, om ni frågar oss!