Jag har ett inlägg om solenergi i Ny Teknik. Läs det nedan eller hos Ny Teknik. Jag hade förresten idag en kortare debatt med energiminister Anna-Karin Hatt om varför regeringen inte gör mer för solenergin. Se detta här (jag kommer in vid 23,22 min).
Egen el ska gynnas inte motarbetas
Ny Teknik, 2012-11-20
Det är minst sagt stimulerande att ta del av det stora engagemang som finns för egenproducerad el. Hundratals läsare av denna tidning rapporterar att man producerar egen el, främst från solceller. Detta gör man trots att de politiska förutsättningarna för egenproducerad el tyvärr är mycket sämre i Sverige än många andra länder.
Det är glädjande att energiminister Anna-Karin Hatt tydligt slår fast att egen el är viktigt och att mikroproducenterna i framtiden ska kunna kvitta det de tankar ut på nätet mot sin elräkning. Solenergins potential tycks också ha övertygat energiministern. Det är bra.
Men samtidigt känns engagemanget halvhjärtat. När andra jämförbara länder redan har fungerande system för nettodebitering håller regeringen nu på att utreda frågan för tredje (!) gången. När det nu finns ett verkligt läge för storskalig utbyggnad av solenergin har regeringen avskaffat stödet till solvärme och man – tvärt emot vad Hatt brukar säga – minskar stödet till solcellerna. Vad gäller det senare kommer solcellspengarna ligga kvar på 60 miljoner för nästa år, men minskas sedan för de kommande åren. Detta i ett läge när en bra bit över 1000 personer redan nu står på väntelista hos våra myndigheter för att få hjälp med att installera solceller.
Precis som Ny Teknik har rapporterat ser läget för egen el, solenergi i synnerhet, annorlunda ut i andra länder. I fjol var solceller det energislag som växte snabbast i Europa. Tyskland är det land som installerat mest solel i världen. Där motsvarar den producerade elen från solcellsanläggningar ungefär lika mycket som från fyra kärnkraftsreaktorer. Solenergi är en del av den tyska basindustrin sysselsätter 128 000 personer. När jag besökte Tyskland för några veckor sedan berättade man att det numera är närmare 1,5 miljoner hushåll, lantbrukare och småföretag som producerar el från solen. Mikroproducenterna i Berlin tankar ut elen på nätet och får bra betalt av svenska Vattenfall. I Tyskland fungerar det. Klart det skulle gå även i Sverige.
Även i Danmark växer solenergin kraftigt. Mellan 2006 och andra kvartalet 2012 tiofaldigades installationerna av solel i Danmark; från 2,9 till 29 MW. Sverige har i dagsläget endast hälften av Danmarks installerade solelskapacitet. Behöver jag nämna att Danmark redan har ett fungerande system med nettodebitering.
Det är synd att Josef Fransson (SD) (Ny Teknik nr 46) totalt blundar för både vad som händer i omvärlden och det stora engagemang som finns för egen el i Sverige. Egentligen är hans enda argument mot solenergin att den kostar för mycket. Men vilken energi kostar inte mer i sin linda? Har det ingen betydelse att priset att installera solceller har rasat, och fortsätter att sjunka?
I grunden tror jag att det handlar om hur vi ser på teknik. I Sverige har tanken om teknikneutralitet framförts som ett mantra. Politiker ska bara ge förutsättningar, inte bestämma framtidens teknik, brukar det heta. Men baksidan med detta är att vi sällan får den nya teknik, som initialt är dyrare, men som i framtiden kan lösa en stor del av dagens problem.
När vi ser att det nu finns tekniker som kan producera en betydande del av vår energi på ett så gott som helt och hållet rent sätt borde vi förstås gynna dessa. Detta gäller inte minst solenergin. Det är därför som vi i Vänsterpartiet i år har lagt en separat motion om solenergi med förslag på nettodebitering och investeringsstöd för solceller som är nästan fyra gånger så stort som regeringens.
Vi tror nämligen på tekniken. Och vi tror på svenskarnas kapacitet att producera en stor del av sin egen el. Detta ska gynnas, inte motarbetas.
Jens Holm (V), riksdagsledamot