36 procent av världens totala andel solel.
En solenergiindustri som anställer 130 000 pesoner
Kärnkraft som ska avvecklas på tio år.
Detta sker i världens fjärde största ekonomi och sjunde största energiförbrukare: Tyskland.
Nedan bilder från min solenergistudieresa till Tyskland 25-26 september.
Längre ned en text om Tyskland och satsningarna på solelen.
Bosch solcellsfabrik i Arnheim. För fem år sedan hade man 500 anställda, idag 2600. Vertikala solpaneler utanför fönstren.
Solföljare utanför Bosch fabrik.
Solceller med ljusinsläpp i taket hos Bosch.
Solceller på Grossmarkt, Berlin.
Grossmarkt 1,7 MW (!) installerad effekt. Största solcellsinstallationen på tak i Berlin.
Grossmarkt, paneler utan lutning.
Solceller med ljusinsläpp i taket på Hauptbahnhof i Berlin.
Totalt finns ca 5000 kvm solceller installerade på taket till tyska Bundestag.
Bundestag
Bundestag, solceller i bakgrunden.
Vattenfall äger elnätet i Berlin. I Berlin kan producenter av förnybar energi lätt tanka ut det på nätet och få bra betalt. I Tyskland gå det, men inte i Sverige (åtminstone inte med en rimlig betalning).
Parkeringsautomat, Berlin, som drivs med solceller.
Automat med solceller för lånecyklar, Berlin.
Det tyska solundret
Tyskland är det land i världen som har installerat mest solel. I fjol installerade man 7 gigawatt (GW), vilket gör att man idag har totalt 27 GW solel (enligt de senaste siffrorna 30 GW). Detta motsvarar en produktion på ungefär 20 TWh per år, ungefär lika mycket som fyra kärnkraftsreaktorer. Idag står solelsproduktionen för fyra procent av Tysklands totala elproduktion. Sommartid är produktionen förstås mycket större. I slutet av maj i år levererade de tyska solcellerna 50 procent av landets totala elbehov under den tiden (det motsvarande produktionen från 20 kärnkraftsverksreaktorer). Tyskland är i särklass världen största producent av solenergi, med ungefär 36 procent av världsproduktionen. Det är värt att komma ihåg att Tyskland är världens fjärde största ekonomi, näst största exportnation och den sjunde största energiförbrukaren. Så vad som sker i Tyskland får förstås stor betydelse för hela världen.
Solenergi är en del av den tyska basindustrin, som är stora tillverkare av solceller, moduler, växelriktare och andra komponenter som behöver inom solelsproduktionen. Solcellsproduktionen i Tyskland sysselsätter idag 128 000 personer inom ungefär 10 000 företag. Det finns exempel på att svenska företag och svensk teknik har flyttats till Tyskland, där marknaden finns (exempelvis svenska Solibro som i slutet av 2006 köptes upp av tyska Q-Cells, vilket i sin tur nyligen har köpts upp av ett kinesiskt bolag).
Den snabba tyska utbyggnaden av solenergi är direkt kopplad till politiska beslut. Tysklands stora energiomställning Die energiewende handlar om att kärnkraften helt och hållet ska vara avvecklad år 2022 och att 80 procent av energiproduktionen ska vara förnybar senast 2050. Det är alltså den förnybara energin som ska växa. Åtta av totalt 19 kärnkraftsreaktorer har redan stängts i Tyskland. Enligt tyska naturvårdsverket har stängningen av kärnkraftsreaktorerna hittills inte lett till några ökade utsläpp av koldioxid och det är främst sol och vindkraft som har byggts ut när reaktorerna har stoppats samt att man satsat kraftigt på energieffektivisering. Tvärt emot vad exempelvis Sveriges tidigare miljöminister Andreas Carlgren påstått har avvecklingsbeslutet inte lett till en kraftig expansion av fossil energi.
En annan bärande del i den tyska energiomställningen är lagen om förnybar energi, EEG (Erneuerbare Energien Gesetz), som garanterar producenterna av förnybar energi ett fastpris för den el de producerar och ger den förnybara energin företräde i elnätet framför t ex kol och kärnkraft. Med EEG är det lätt för tyska hushåll att ta ett banklån för exempelvis utbyggnad av solceller på taket. När närvarande får en småskalig solelsproducent 19,50 cent (knappt två kronor) i betalt per kWh solel som tankas ut på nätet. Storskaliga producenter får något lägre betalt. Det tyska fastprissystemet/inmatningstarifferna gäller i 20 års tid. Tarifferna justeras nedåt varje år. Man garanteras samma tariff i 20 år framåt från den dag då elen kopplas ut på nätet. Fastprissystemet för förnybar energi finansieras genom en extra avgift på elräkningen, som alla är med och betalar. Avgiften gör i dagsläget elräkningen 3,5 cent (30 öre dyrare) i Tyskland för hushållen. För ett tyskt standardhushåll kostar avgiften ungefär 1000 kronor/år. I fjol uppgick den totala kostnaden för ersättningen till den förnybara energin till 13 miljarder Euro.
Från regeringen vill man få ned utgifterna inom EEG. Tarifferna har därför redan justeras nedåt och kommer att sänkas ytterligare från och med nästa år. Men politiken att kraftigt stimulera den förnybara energin ligger fast.
Kanske kan man säga att det tyska systemet håller på att rita om de traditionella ägarförhållandena på energimarknaden. Hushållen har nämligen blivit stora producenter av förnybar energi, solenergi i synnerhet. I dagsläget producerar en miljon tyska hushåll sin egen el med hjälp av solceller. De tyska hushållen står idag för 40 procent av den totala produktionen av förnybar energi i Tyskland. De fyra stora energibolagen – där Vattenfall är ett – står för endast 6,5 procent (den resterande delen ägs av främst banker och lantbrukare). Hushållen håller på att gå från att vara passiva konsumenter till producenter av ren energi.
För närvarande är konkurrensen stenhård inom solcells- och modultillverkningen. Innan 2005 hade Kina ingen egen produktion av solceller. Idag dominerar man världsmarknaden. Nyligen köpte man en av Tysklands största solcellstillverkare Q-Cells. EU-kommissionen meddelade för ett par veckor sedan att man överväger att vidta rättsliga åtgärder mot Kina för att de dumpar priset på solceller med statliga subventioner. Det är sannolikt att en stor del av solcells- och modultillverkarna som idag finns i Tyskland kommer att dra det kortaste strået i konkurrensen mot kineserna. Å andra sidan finns en stor framtide avseende installation och service av solcellsmoduler samt inom forskning och utveckling.
Kommentera