Finansmarknadsminister Peter Norman skriver idag på DN-debatt att de statliga företagen måste ta ett större etiskt ansvar. Det är bra, men jag hade önskat om Norman i egenskap av ansvarig minister kunde föreslå konkreta åtgärder för hur våra gemensamt ägda företag skulle kunna agera med större etik. Detta gör man förträdesvis genom de ägardirektiv som regeringen kan utfärda till de statliga företagen.
Vi i Vänsterpartiet har exempelvis föreslagit nya ägardirektiv för Vattenfall (scrolla ned till ”Styrningen av Vattenfall) så att företaget ska kunna gå från klimatbov till klimathjälte (genom att bara satsa på förnybart och ha som ambition att vara det ledande företaget i klimatomställningen).
Jag har också skrivit till Norman och bett honom agera för att AP-fonderna ska förvalta våra pensionspengar på ett etiskt sätt. Exempelvis genom att man tar bort placeringarna i smutsig oljeverksamhet (Lundin Oil m m) och investerar etiskt i förnybart och i företag som inte vidrar till övergrepp på mänskliga rättigheter. Vänsterpartiet har föreslagit att en av pensionsfonderna borde bli en renodlad investeringsfond för klimatomställningen. Norman har visserligen varit trevlig att resonerma med, men att tydligare utöva inflytande över våra gemensamt ägda företag det vill han inte.
Och de apotek som Norman varit med och privatiserat nolltaxerar numera och flyttar vinsterna till skatteparadis. I glesbygden har vi kanske snart inga apotek kvar. Staten får INTE öppna några nya apotek, det har Norman och regeringen sett till. Tyvärr är detta kanske tydligare exemplet på regeringen och Peter Normans styre över statliga företag, men inte direkt till gagn för svenska folket.
Så medan våra pensionspengar fortsätter att göda det internationella oljekapitalet, Vattenfall släpper ut mer än svenska folket tillsammans och apoteksmiljarderna flyttar till kanalöarna har vi en finansmarknadsminister som i bästa fall har lite fromma förhoppningar om etik hos de företag vi äger gemensamt.
Så var det med etiken hos våra gemensamt ägda företag.