Sverige ska blir bättre på djurskydd, inte sämre

Jag skriver på DN-debatt om vikten om att förbättra för djuren, inte försämra. Detta som svar på en tidigare artikel. Läs nedan eller hos DN.

Sverige ska blir bättre på djurskydd, inte sämre
Dagens Nyheter, 2014-10-14
Jag delar oron över den ökande köttimporten, men att att tumma på de svenska djurskyddsambitionerna är helt fel väg att gå. Konsekvensen av Åke Rutegårds och Martin Wierups resonemang blir en anpassning till minsta gemensamma nämnaren på EU-nivå. Sverige har i stället ett gott läge att höja ambitionerna inom livsmedelsproduktionen, inte sänka, skriver Jens Holm (V).

Jag delar den oro över den ökande köttimporten till Sverige som Åke Rutegård från köttindustrin och Martin Wierup, professor SLU, ger uttryck för (DN 12/10). Det här gör att det blir allt svårare att ställa krav på den mat som konsumeras i Sverige samt att vi tappar arbetstillfällen till andra länder. De har också rätt i att vi i mycket större utsträckning måste driva på i internationella fora för strängare djurskyddslagstiftning, men att tumma på de svenska ambitionerna är helt fel väg att gå.

Inom EU sätts den fria konkurrensen över allt annat. Detta kan göra det svårt för enskilda medlemsländer att ha högre ambitioner för lagstiftningen. Avskalade gränshinder och en helt fri konkurrens kan vara ett bra sätt att pressa priser, men det medför nästan alltid en press nedåt på progressiv lagstiftning. Ett aktuellt exempel på detta är förhandlingarna om frihandelsavtal med USA och Kanada. Det är därför det behövs en politik som står upp för ambitiös lagstiftning exempelvis avseende djurskydd, folkhälsa och miljö.

Konsekvensen av Åke Rutegårds och Martin Wierups resonemang blir en anpassning till minsta gemensamma nämnaren på EU-nivå. Vi ska sedan ”driva frågor om djurskydd inom EU-systemet”. Men om alla länder får samma ambitionsnivå finns det ju inte längre några föregångare att inspireras av. Just harmonisering, att det blir lika i alla länder, är också problemet med det förslag om gemensam djurskyddslag som just nu diskuteras inom EU-kretsar. Harmonisering är något som industrin av naturliga skäl vill ha. Det garanterar att inget land sticker i väg och har för tuffa lagar, men det lägger samtidigt en våt filt över allt vad progressiv lagstiftning heter.

Rutegård och Wierup vill att djurskyddslagstiftningen ska baseras på vetenskaplig grund och ”riskvärdering”. Självklart är det viktiga parametrar, och det är också ett av skälen till att den svenska djurskyddslagen har utretts. Men när det gäller grundläggande etiska frågor är det inte alltid lätt att säga vad som är det mest vetenskapliga. I svensk djurskyddslag slås det fast att djur ska ges ”möjlighet att bete sig naturligt” (4§). Det är en modig och bra formulering, som direkt knyter an till att djur är levande kännande individer som ska ha rätt att leva just som sådana. Om det när något som är unik med svensk djurskyddslagstiftning så är det just rätten till det naturliga beteendet. Därför är det helt avgörande att vi slår vakt om det kravet och fortsätter att se djuren i första hand som levande individer och inte produktionsenheter.

Annars är det inget originellt att tycka att ens eget land är bäst för djuren. Reser vi till andra jämförbara europeiska länder hör vi liknande argument om hur förträffligt det egna landet är för djuren. För svenskt vidkommande kan det vara värt att komma ihåg att en mängd europeiska länder har kommit längre än Sverige vad det gäller att få stopp för obedövad kastrering av grisar, förbud mot burhållning av värphönor och genomför långt fler djurskyddskontroller än vad vi gör.

Min slutsats är att det snarare är mer som förenar svensk animalieproduktion än särskiljer; även här är den storskalig och industriell och förhållandevis okänsligt utifrån ett djuretiskt perspektiv. Den svenska djurskyddskontrollen bärs upp av ambitiösa och duktiga kontrollanter, men med nuvarande resurser omöjliggörs den djurskyddskontroll som behövs för att säkerställa att djurskyddslagens krav om naturligt beteende verkligen fungerar i praktiken. Den svenska djurskyddslagen är över 20 år gammal och i behov att modernisering. Därför har vår djurskyddslagstiftning utretts och för nästan tre år sedan presenterade regeringens utredare ett omfattande betänkande. Glädjande nog var huvudinriktningen att bygga ut svenskt djurskydd, inte att montera ned.

I regeringsförklaringen lyfte Stefan Löfven upp djurskyddet som ett prioriterat området. Det är positivt, och jag tolkar det som att den nya regeringen nu tänker lägga fram förslaget till ny djurskyddslag, något som har förhalats av den tidigare borgerliga regeringen, och att syftet är att stärka djurskyddslagstiftningen. Och kanske kan det vara så att det är just det som är framtiden för svensk livsmedelsproduktion; att vi erbjuder något annat än industriproduktionen på kontinenten.

Allt talar för att konsumenter och offentliga upphandlare kommer att ställa högre etiska krav på livsmedel i framtiden, både avseende miljö och djurskydd. Sverige borde vara det land som levererar just detta; mat som är djuretisk och hållbar. Med EU:s nya upphandlingsdirektiv ges det dessutom större möjligheter att ställa just sådana krav i uppköpen av mat till offentlig sektor. Sverige har därför ett gott läge att höja ambitionerna inom livsmedelsproduktionen, inte sänka.

Jens Holm (V), riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson och EU-parlamentariker 2006–2009

Fem starka skäl för V

Många funderar fortfarande över vad de ska rösta på imorgon. Därför, fem starka skäl för Vänsterpartiet.

1. Rättvisa
Allt vi vänsterpartister gör handlar om rättvisa. Vi vill omfördela från rik till fattig. Bankerna och höginkomsttagarna ska vara med och finansiera upprustningen av vår välfärd och miljön. Samarbete är bättre än konkurrens. Därför ska vinstintresset bort från välfärden. Män måste ta större ansvar för barnen, men även för vårt klimat och jordens överlevnad. Rättvisa och jämställdhet hänger naturligt ihop. Rättighetskompassen sitter i alla vänsterpartisters ryggrad.

2. Miljön

Regeringen kommer inte att nå 14 av de 16 uppsatta miljökvalitetsmålen. Det är dags för miljöansvar. Vänsterpartiet är det parti som investerar mest i klimatomställningen. Mest pengar till kollektivtrafiken, energiomställningen, klimatupprustningen av bostäder och lokaler och på den hållbara maten.

3. Djuren
De åtta borgerliga åren har varit åtta förlordade år för djuren. Nu är det dags att få ett stopp för pälsindustrin, införa en djuretisk ombudsman och satsa på vegetarisk mat, som både är bra för djuren och miljön.

4. Globala rättvisan
Det är hög tid att vi får en annan utrikespolitik. Sverige ska stå upp för fattiga och förtryckta. Biståndet ska höjas (de s k avräkningarna ska bort), inför ett nytt klimatbistånd, vapenexporten ska stoppas och den internationella handeln ska bli rättvis (därför säger vi nej till handelsavtalet mellan EU-USA, TTIP). Vi ska självklart ha en solidarisk flyktingpolitik. Ingen ska skickas tillbaka till länder där de förföljs och hotas.

5. Stå upp för integriteten
Samtidigt som den tekniska utvecklingen gör fantastiska framsteg har också möjligheten att övervaka vår kommunikation ökat. Vänsterpartiet vill riva upp FRA-lagen, IPRED och datalagningsdirektivet. Vi behöver en samlad lagstiftning som rör integritet och en separat myndighet för detta. NSAs massövervakning är oacceptabel och Sverige måste markera stenhårt mot USA. Att privata företag som Facebook, Google och Apple har samarbetat med NSA visar att vi måste ha tydligare lagstiftning för att skydda integriteten i vår kommunikation. Edward Snowden, som avslöjat massövervakningen, förtjänar allt stöd.

Fråga dig själv: är jag nöjd med de senaste åtta åren, eller vill jag ha förändring? Vänsterpartiet är en garanti för att vi får ett slut på högerpolitiken. Det är dags för rättvisa. Rösta på Vänsterpartiet.

Sju djurpolitiska frågor till Eskil Erlandsson

Jag skriver till landsbygdsminister Eskil ErlandssonNyheter24 om sveket mot djuren. Jag utmanar Erlandsson på en debatt om vilka som bäst representerar djuren. Kommer han anta utmaningen? Hoppas det. Vi behöver mer djurrättsdebatt i valrörelsen. Läs nedan eller hos Nyheter24.

Sju djurpolitiska frågor till Eskil Erlandsson
Nyheter24, 2014-09-02
Hej Eskil Erlandsson. Både du och jag har engagerat oss i politiken för att vi vill förändra. Jag noterar att du, precis som jag, ofta lyfter upp djuren i politiken. Det ska du ha ett erkännande för.

Men nu har du varit med och styrt i åtta år. När jag blickar tillbaka på den tiden blir jag djupt besviken på dig, Eskil Erlandsson. Din tid i den moderatledda regeringen har inte varit annat än ett långt svek mot djuren. Låt mig ta några exempel:

Ett av den borgerliga regeringens första beslut på djurområdet var att 2007 lägga ned Djurskyddsmyndigheten. En i världen unik myndighet med ansvar att se till att djuren skulle få det bättre i Sverige. När Vänsterpartiet i riksdagen har föreslagit en ny djuretisk myndighet har ditt parti röstat mot detta. Varför lade ni ned en världsunik myndighet för djuren, Eskil Erlandsson?

Varje år slaktas en dryg miljon minkar i den svenska pälsindustrin. De föds upp i minimala nätburar utan möjlighet till att utöva sitt naturliga beteende. 2006 hade den dåvarande socialdemokratiska regeringen att färdigt förslag att stoppa detta lidande. Men den nyvalda borgerliga regeringen stoppade i sista stund det lagförslag som skulle gjort slut på lidandet inom pälsindustrin. Eskil, varför håller du en industri under armarna som så uppenbart strider mot djurens rätt till naturligt beteende?

Eskil Erlandsson, du ska ha en eloge för att du inom EU driver en gräns på åtta timmar för djurtransporter. Men även i Sverige finns mycket att göra. Varje år transporteras miljontals djur långa sträckor i vårt land. Tusentals svenska grisar skickas för intensivuppfödning respektive slakt i Polen och Tyskland. Resultatet blir långa djurtransporter i strid med svenska bestämmelser. Eskil, jag har bett dig agera mot detta men du har tigit som muren. Varför?

Kontrollerna av djurtransporter i Sverige är undermåliga. Enligt Jordbruksverket minskar nu återigen antalet djurskyddskontroller i Sverige. Jämfört med 2008 görs endast ungefär hälften så många djurskyddskontroller idag. Eskil, det är du som har ansvaret för denna nedmontering.

I februari i år röstade riksdagen för inrättandet av ett s k 3R-center, ett nationellt organ med syftet att finna alternativ till djurförsök i Sverige. Vi i Vänsterpartiet har länge drivit detta, men vi påpekade att det behövs pengar annars kommer det inte bli något 3R-center. Men det har uteblivit. Tusentals djur skulle kunna räddas men plågas nu istället i djurförsök.

Eskil, jag tycker ditt projekt ”Sverige – det nya matlandet” är intressant. Vi har förutsättningar att producera mer bra mat i Sverige. Men du vägrar att främja både den vegetariska maten och den ekologiska. Vänsterpartiet vill ha en handlingsplan för mer vegetariskt och mindre kött. Vi vill satsa på eko. Varför stoppar du detta?

I november 2011 lades utredningen om en ny djurskyddslag fram sitt betänkande (SOU 2011:75). Regeringen har lovat att man skulle lägga fram ett konkret lagförslag baserat på detta. Men det har uteblivit. Eskil Erlandsson, du har svikit även om en ny djurskyddslag. Varför?

Eskil, jag betvivlar inte ditt personliga engagemang i djurpolitiska frågor, men din tid vid makten har inneburit åtta förlorade år för djuren. Men det är hög tid att ifrågasätta regeringens neddragningar på djurområdet. Djur är kännande individer som förtjänar respekt.

Eskil Erlandsson, härmed utmanar jag dig på offentlig debatt om vilka som bäst företräder djuren. Jag hoppas vi snarast kan komma överens om en tid och en plats.

Djuren förtjänar bättre.

Jens Holm (V), djurpolitiskt ansvarig

Debatt om minskad köttkonsumtion

En minskad köttkonsumtion skulle kraftigt kunna minska våra utsläpp av växthusgaser och skapa förutsättningar för att föda upp djur på ett mer anständigt sätt. Jag har därför krävt en extra debatt om minskad köttkonsumtion. Läs min interpellation nedan eller på länken. Fredag den 13 juni vid kl 9.00 äger debatten rum i riksdagens kammare.

Den är ställd till miljöminister Lena Ek, men hon har lämnat över debatten till landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Interpellation 2013/14:486 Minskad köttkonsumtion
Till Lena Ek
Av Jens Holm
Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Enligt FAO-rapporten Livestock´s Long Shadow står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Svenskarna äter i dag mer kött än någonsin. Sedan 1990 har konsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012 (Köttkonsumtionen i siffror, Jordbruksverket, rapport 2013:2). Även den svenska animaliekonsumtionen har en stor miljöpåverkan. Enligt Trends in greenhouse gas emissions from consumption and production of animal food products (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sonesson – Animal, July 2012) har utsläppen från den svenska konsumtionen av animalier ökat till 10 miljoner ton CO2e. 10 miljoner ton är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,4 miljoner personbilar. Forskarnas slutsats är att möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion är begränsade. Om världen ska lyckas att begränsa den globala uppvärmningen till max två grader Celsius måste konsumtionen av animaliska produkter minska, menar man (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sonesson – Animal, July 2012).

I januari 2013 publicerade Jordbruksverket rapporten Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit? (Jordbruksverket, rapport 2013:1). I den lyfter de upp den snabbt ökande konsumtionen av animalier och vilka konsekvenser den kan få. Man konstaterar att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl samt att det med en minskad köttkonsumtion också följer bättre möjligheter att förse hela jordens befolkning med föda. I rapporten lägger man fram en serie förslag på åtgärder/styrmedel som skulle kunna bidra till en minskad köttkonsumtion. I sammanfattningen skriver man: ”Vi i västvärlden behöver äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. I synnerhet nötkött bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till att producera mat åt alla. Det gäller alla köttslag.” (Jordbruksverket, 2013, sammanfattningen, s. 5).

Precis som Klimatberedningen (SOU 2008:24) har konstaterat saknas det styrmedel inom jordbrukssektorn som är direkt riktade mot att minska utsläppen av växthusgaser. En ansvarsfull hållning vore därför att anta ett nationellt mål om en minskad köttkonsumtion. Vänsterpartiet verkar för det. Vi anser också att flera av de förslag för en minskad köttkonsumtion som Jordbruksverket har resonerat kring är intressanta och bör övervägas noggrannare av riksdag och regering. Vi behöver en handlingsplan för minskad köttkonsumtion. Subventioner till animalieindustrin borde fasas ut, skolor och andra offentliga inrättningar borde stimuleras att servera mer vegetarisk mat och information och utbildningsinsatser behövs också för en minskad köttkonsumtion, för att ta några exempel.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljöminister Lena Ek:

  1. Avser miljöministern att verka för en minskad köttkonsumtion?
  1. Avser miljöministern att verka för en handlingsplan för mindre kött och mer vegetabilier?

Befria EU från köttkomplexet

Idag har jag och Micke Gustafsson ett inlägg på SvT-debatt. Läs det där eller nedan.

2014-05-17

Befria EU från köttkomplexet
Alla vet det, men ändå är det så kontroversiellt. Att äta mindre kött. I världen står köttindustrin för 18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser och i Sverige bidrar vår konsumtion av animalier med lika stora utsläpp från våra 4,4 miljoner personbilar. Dessutom leder köttindustrin till att miljontals djur föds upp, transporteras och slaktas under förfärliga omständigheter.

Att vi ska köra mindre bil är vi alla överens om. En hel del politiska beslut har också fattats i den riktningen. Men när skolor inför vegetariska dagar är köttlobbyn snabbt utanför och delar ut kött. Senast såg vi hur LRF delade ut hamburgare utanför ingången till Gripenskolan i Nyköping. Skolan hade beslutat om en vegetarisk dag i veckan. När Way out west i Göteborg serverade endast vegetarisk mat på sin musikfestival gjorde Göteborgstidningen allt för att förlöjliga detta och delade ut korv och köttbullar hamburgare utanför området. Tyvärr märker vi samma opportunistiska motstånd när vi lägger förslag i riksdagen och EU-parlamentet om minskad köttkonsumtion. Alla lägger huvudet på sned och instämmer i att klimat- och djurrättsfrågan är viktig. Men vem vill egentligen göra någonting åt detta?

Självklart får var och en bestämma vad de vill ha på sin tallrik. Men på samma sätt som att vi måste göra något åt de snabbt växande utsläppen från transportsektorn borde vi också kunna vara överens om åtgärder för en minskad köttkonsumtion.

EU är tyvärr en del av problemet. EU subventionerar animalieindustrin med miljardtals kronor varje år. I vår rapport ”Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar” (2007) konstaterar vi att EU understödjer kött- och mejeriindustrin med ungefär 30 miljarder kronor per år i form av s.k. interventioner och direktstöd, en summa som sannolikt har ökat de senaste åren. Dessutom ger EU 400 miljoner kronor i stöd till marknadsföring av olika djurprodukter, så att försäljningen av dem därmed ska öka. Även svenska företag har fått pengar för att göra reklam för ökad köttkonsumtion.

Det är hög tid att ta ett politiskt ansvar för de växande problem som den ökande köttkonsumtionen medför. Alla Sveriges skolelever, festivalarrangörer, forskare, politiker och andra som verkar för en minskad köttkonsumtion har rätt. Köttlobbyn och EUs subventionsindustri har fel.

Vi kommer att verka för att alla EUs köttsubventioner fasas ut, att EU antar en handlingsplan för minskad köttkonsumtion samt att det införs en gräns på max åtta timmar för EUs djurtransporter. Vi kommer också att verka för högre klimatmål på EU-nivå. En minskad köttkonsumtion skulle radikalt underlätta för att nå dessa mål.

Vi vill inte bara driva detta politiskt. Vi vill också visa att det går att äta utmärkt vegetariskt mat. Därför kommer vi att bjuda på vegetariska hamburgare och informera om den vegetariska matens fördelar idag på Medborgarplatsen, Stockholm.

Med mindre kött kan vi minska utsläppen av växthusgaser. Med en minskad köttkonsumtion får vi också bättre möjligheter att föda upp djuren under anständigare villkor. Dessutom är mer vegetarisk mat bra för folkhälsan; vi mår alla bättre av att äta mindre kött.

Så, vad väntar vi på? Vi ses på Medis på måndag!

Mikael Gustafsson (V), EU-parlamentariker

Jens Holm (V), riksdagsledamot och f d EU-parlamentariker

Sverige ska verka för ursprungsmärkning av allt kött

Idag har riksdagen röstat igenom betänkandet MJU21. Där kräver riksdagen att regeringen ska verka för en ursprungsmärkning av alla köttprodukter, inklusive sammansatta produkter, som korv, skinka och köttfärs. Kravet är en följd av den så kallade ”hästköttsskandalen” och andra matrelaterade skandaler, där riksdagen nu kräver en bättre ordning. Förslaget på en fullständig ursprungsmärkning kommer från Vänsterpartiets motion ”Respekt för djuren”. Läs nedan mina kommentarer (från vårt pressmeddelande).

- Jag är mycket glad över att hela riksdagen nu står bakom vårt krav på ursprungsmärkning av allt kött, säger Jens Holm (V), riksdagsledamot. Med detta kommer det att bli svårare att fuska med mat och vi får större incitament för mer lokalproducerat och helt enkelt bättre mat.

Inom EU pågår förhandlingar om en ny EU-förordning om bättre livsmedelsinformation till konsumenterna. Vissa framsteg har nåtts, men betänkandet anser att EUs förslag inte går tillräckligt långt.

- Regeringen har länge haft en avvisande inställning till obligatorisk ursprungsmärkning. Med en enig riksdag i ryggen förutsätter jag att Sverige kommer att agera blåslampa för en bättre ursprungsmärkning. Jag hoppas att denna lagstiftning kan vara på plats på EU-nivå från och med nästa år, säger Jens Holm.

- Men det behövs fler åtgärder för att stoppa matfusket. Vi behöver hårdare straff för brott mot livsmedelslagen, bättre kontroll av våra livsmedel och ökade satsningar på ekologisk mat, säger Jens Holm.

Det aktuella betänkandet finns här:

Tillkännagivandet lyder:
”Med anledning av ett motionsyrkande föreslår utskottet ett tillkännagivande om att regeringen inom EU i alla relevanta sammanhang driver frågan om obligatorisk ursprungsmärkning av alla köttprodukter inklusive sammansatta produkter.”

Hållbar offentlig upphandling

Läser miljöminister Lena Ek och energiminister Anna-Karin Hatt i Svenska dagbladet idag. De säger att de vill ha högre klimatmål för EU. Men vill de egentligen det? Det enda de föreslår är att EU-länderna ska kunna köpa billiga utsläppskrediter i andra länder, motsvarande minskade utsläpp på 10 procent. Det är inget som ställer om vare sig Europa eller Sverige. Vi i Vänsterpartiet vill ha tre bindande mål; för minskade utsläpp, förnybar energi och energieffektivisering och de ska vara högre än det som EU hittills har föreslagit.

Men det var inte det jag skulle skriva om. Idag någon gång efter kl 14.00 kommer jag att debattera hållbar upphandling med civilminister Stefan Attefall. Min interpellation kritiserar att regeringen föreslår att flytta över hela ansvaret för rådgivning kring hållbara upphandlingar till Konkurrensverket. Konkurrensverket vill t ex harmonisera EUs djurskyddsregler (vilket med största sannolikhet skulle leda till försämringar här i Sverige) samt sätter konkurrens och lägsta pris först; inte sociala och miljömässiga hänsyn. Med regeringens förslag kommer det mycket uppskattade Miljöstyrningsrådet att tvingas avsluta sin rådgivning kring hållbar upphandling. Det kan få förödande konsekvenser för att använda den offentliga upphandlingen som ett verktyg mot hållbara och rättvisa investeringar. Läs min interpellation nedan.

den 31 januari Interpellation
2013/14:264 Krav vid offentlig upphandling
av Jens Holm (V) till statsrådet Stefan Attefall (KD
)
Varje år upphandlar våra kommuner, landsting och staten varor och tjänster för uppskattningsvis 600 miljarder kronor. Den offentliga upphandlingen skulle kunna vara ett av våra främsta verktyg för att ställa om vår ekonomi till en hållbarare utveckling. I dag spelar Miljöstyrningsrådet en helt avgörande roll som kunskapsbank och rådgivare åt våra upphandlare. Tack vare Miljöstyrningsrådet kan våra upphandlare ställa sociala och miljömässiga krav för att driva utvecklingen åt rätt håll.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2014 att hela ansvaret för sociala och miljömässiga krav samt innovationer underordnas Konkurrensverket (se s. 75–76, utgiftsområde 24). Regeringens förslag har kritiserats av regeringens egen utredare om offentlig upphandling, Sveriges Kommuner och Landsting, Lantbrukarnas Riksförbund och Naturskyddsföreningen (DN Debatt den 23 oktober 2013). Det finns en stor rädsla för att när upphandlingsstödet koncentreras till Konkurrensverket riskeras det viktiga arbete som till exempel Miljöstyrningsrådet bedrivit att försvinna.

Konkurrensverket har vid flera tillfällen tydligt understrukit vikten av att i första hand främja den fria konkurrensen framför att ställa hårda sociala, miljömässiga eller djurskyddskrav i upphandlingen. År 2011 gick man ut till svenska kommuner och uppmanade dem att inte ställa hårdare krav än vad EU-lagstiftningen medgav. I rapporten Mat och marknad (rapport 2011:4, se till exempel s. 12) vill man se en harmonisering av djurskyddslagstiftningen i EU, något som med stor sannolikhet skulle leda till försämringar i Sverige. I skriften Miljöhänsyn och sociala hänsyn i offentlig upphandling argumenterar man för att den så kallade bör-regeln ska tas bort ur svensk offentlig upphandling. Bör-regeln handlar om att våra upphandlare bör beakta miljön och sociala hänsyn vid offentlig upphandling (s. 9–10).

Det kan också vara svårt för en myndighet, som Konkurrensverket, att ge tydliga råd i upphandlingar. Miljöstyrningsrådet har i dag en friare roll att göra just det.

Med anledning av vad som ovan anförts vill jag fråga statsrådet:

På vilket sätt bedömer statsrådet att överflyttningen av ansvaret till Konkurrensverket kommer att stärka möjligheterna att ställa sociala, miljömässiga och djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen?

Mindre kött

Idag är jag med på Vegoforum. Där arrangeras olika föredrag om varför vi borde äta mindre kött. Det finns många goda skäl till det; för djuren, miljön och folkhälsan.

Vi i Vänsterpartiet vill minska köttkonsumtionen i Sverige med minst 25 procent till 2020. Vi var det första partiet som lade en motion om detta till Sveriges riksdag. Första gången var faktiskt 1996, i en motion av vänsterpartisterna Hanna Zetterberg och Maggi Mikalesson. I höstas lade vi en ny motion: Minskad köttkonsumtion. Läs den där eller nedan.

Läs också på min hemsida Meatclimate varför minskad köttkonsumtion är bra för klimatet samt hur EU tyvärr subventionerar denna industri med miljarder kronor varje år. Där finns min och Toivo Jokkalas rapport på flera olika språk.

Minskad köttkonsumtion
Motion 2013/14: MJ298
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut 1
3 Bakgrund 2
4 Mål om minskad animaliekonsumtion 4
5 Handlingsplan för minskad köttkonsumtion 4
6 Avvecklade stöd till köttindustrin 4
7 Vegetariska måndagar 4
8 Upphandla grönt 5

2 Förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ett mål om att minska köttkonsumtionen med 25 procent fram till 2020, jämfört med dagens nivåer, bör införas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det bör tas fram en handlingsplan för hur klimatpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige bör agera för ett slutdatum inom EU då kontraproduktiva subventioner som stöder kött- och mejeriindustrin ska vara utfasade.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU:s dumpning av livsmedelsöverskott till länder i Syd ska upphöra.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att kommuner ska uppmuntra till vegetarisk kost, exempelvis genom att införa en vegetarisk dag i veckan.

3 Bakgrund
Sedan 1950-talet har världens köttkonsumtion mer än femfaldigats. Om inget görs kommer världens konsumtion av kött att fördubblas till 2050 jämfört med 1999 års nivåer. Enligt FAO-rapporten Livestock´s Long Shadow står den globala animalieindustrin för 18 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser.
Enligt FAO:s rapport kan boskapssektorn vara en av de största orsakerna till förlusten av biologisk mångfald då den nyttjar 30 procent av jordens landyta och 70 procent av all jordbruksmark i världen. Boskapssektorn är dessutom en av de främsta orsakerna till skövlingen av tropisk skog. Hela 70 procent av den tidigare skogsmarken i Latinamerika har omvandlats till betesmark. Regnskog skövlas även för odling av djurfoder, inte minst soja, som sedan exporteras för att användas i exempelvis EU:s köttproduktion.
Stora delar av världen lider av vattenbrist. Samtidigt överutnyttjar livsmedelsproduktionen vatten. Enligt FAO står boskapssektorn bakom en stor del av det ökade användandet av vatten och nyttjar över 8 procent av världens vattenresurser. Köttproduktion förbrukar mycket mer vatten än produktion av vegetabilier. För att producera ett kilo vegetabilier krävs mellan 400 och 3 000 liter vatten, medan kycklingkött kräver 6 000 liter och nötkött 15 000 liter eller mer (Stockholm International Water Institute, More Nutrition Per Drop, 2004). För att hushålla med vattnet borde vi alltså äta mer vegetabilier och mindre kött.
Med internationella mått mätt är Sverige en storkonsument av animaliska produkter, och konsumtionen har ökat kraftigt. En viktig orsak till detta är EU-medlemskapet och allt billigare import som en följd av att gränshinder har tagits bort. I dag är nästan hälften av allt kött som konsumeras i Sverige importerat. Svenskarna äter i dag mer kött än någonsin. Sedan 1990 har konsumtionen ökat med 40 procent, från 60 kilo per person och år till 85 kilo år 2012 (”Köttkonsumtionen i siffror”, Jordbruksverket, rapport 2013:2). Med den nivån hamnar svensken långt över världssnittet på 42 kilo per person och år.
Den ökande köttkonsumtionen har fått de svenska utsläppen att öka kraftigt. Enligt ”Trends in greenhouse gas emissions from consumption and production of animal food products” (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sunesson, Animal July 2012) har utsläppen från den svenska konsumtionen av animalier under samma period ökat med 22 procent, till 10 miljoner ton CO2e. 10 miljoner ton är nästan lika mycket som utsläppen från Sveriges 4,3 miljoner personbilar. Forskarnas slutsats är att möjligheterna att minska utsläppen med en effektivare produktion är begränsade. Om världen ska lyckas att begränsa den globala uppvärmningen till max 2 grader Celsius måste konsumtionen av animaliska produkter minska, menar man (Cederberg, Hedenus, Wirsenius, Sunesson, Animal July 2012).
I januari 2013 publicerade Jordbruksverket rapporten ”Hållbar köttkonsumtion. Vad är det? Hur når vi dit?” (Jordbruksverket, rapport 2013: 1). I den lyfter de upp den snabbt ökande konsumtionen av animalier och vilka konsekvenser denna kan få. Man konstaterar att köttkonsumtionen måste minska av klimatskäl samt att med en minskad köttkonsumtion följer också bättre möjligheter att förse hela jordens befolkning med föda. I rapporten lägger man fram en serie förslag på åtgärder/styrmedel som skulle kunna bidra till en minskad köttkonsumtion. I sammanfattningen skriver man: ”Vi i västvärlden behöver äta mindre kött för att utsläppen av växthusgaser från livsmedelsproduktionen ska minska. I synnerhet nötkött bidrar med stora utsläpp av växthusgaser. Vi behöver också äta mindre kött för att jordens resurser ska räcka till att producera mat åt alla. Det gäller alla köttslag.” (Jordbruksverket, 2013, sammanfattningen, sid. 5).
Vår påverkan på klimatet är långt större än vad som är hållbart. Alla sektorer måste därför ta sitt globala klimatansvar. Vi är övertygade om att svenskarna är redo att minska sin påverkan från livsmedelskonsumtionen om de bara ges rimliga möjligheter till ett klimatrationellt agerande. Vänsterpartiet vill verka för beteendeförändringar för en hållbarare livsmedelskonsumtion. Det är i synnerhet konsumtionen av animaliska produkter i Sverige och den industrialiserade delen av världen som måste minska. Samtidigt behöver en större andel av de animaliska produkter vi konsumerar vara lokalproducerade och ekologiska. Vi anser att flera av de förslag för en minskad köttkonsumtion Jordbruksverket har resonerat kring är intressanta och bör övervägas noggrannare av riksdag och regering, exempelvis subventioner till utsläppsminskande åtgärder, stöd för att fasa ut den klimatmässigt sämsta produktionen samt information och utbildningsinsatser. Med rätt metoder tror vi att det finns goda möjligheter att minska animaliekonsumtionen. Vi ser med intresse på de framgångsrika åtgärder som vidtagits för att reducera konsumtionen av alkohol och tobak. Vi noterar också att merparten av svenska folket är beredda att minska sin konsumtion av kött om detta leder till minskade utsläpp av växthusgaser (Naturvårdsverket Genusperspektiv på allmänhetens kunskaper och attityder till klimatförändringen, Naturvårdsverket, 2009).

4 Mål om minskad animaliekonsumtion
Precis som Klimatberedningen (SOU 2008:24) har konstaterat saknas det styrmedel inom jordbrukssektorn som är direkt riktade mot att minska utsläppen av växthusgaser. En ansvarsfull hållning vore därför att anta ett nationellt mål om en minskad köttkonsumtion. Ett mål om att minska köttkonsumtionen med 25 procent fram till 2020, jämfört med dagens nivåer, bör införas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5 Handlingsplan för minskad köttkonsumtion
För att uppnå målet om en minskning av köttkonsumtionen med 25 procent till 2020 bör det tas fram en handlingsplan för hur klimatpåverkan av livsmedelskedjan, inklusive animalieproduktionen, ska minskas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 Avvecklade stöd till köttindustrin
I Vänsterpartiets rapport ”Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar” (2007) konstaterar vi att EU understödjer kött- och mejeriindustrin med ungefär 30 miljarder kronor per år i form av s.k. interventioner och direktstöd. Dessutom ger EU 400 miljoner kronor i stöd till marknadsföring av olika djurprodukter, så att försäljningen av dem därmed ska öka. Sverige bör agera för ett slutdatum inom EU då subventioner som stöder kött- och mejeriindustrin ska vara utfasade. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Sverige bör verka för att EU:s dumpning av livsmedelsöverskott till länder i Syd ska upphöra. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7 Vegetariska måndagar
Allt fler kommuner, skolor och företag har anammat idén om Köttfria måndagar som ett sätt att minska köttkonsumtionen och uppmärksamma fördelarna med att äta mer vegetariskt. Tanken är att vända på normen och göra vegetarisk mat till huvudalternativet en dag i veckan, oftast på måndagar. Köttfria måndagar är en del av en växande global rörelse där främst kommuner använder en köttfri dag i veckan som ett sätt att minska sin köttkonsumtion.
Vänsterpartiet anser att Köttfria måndagar är ett bra sätt att minska köttkonsumtionen. Regeringen bör verka för att kommuner ska uppmuntra till vegetarisk kost, exempelvis genom att införa en vegetarisk dag i veckan. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8 Upphandla grönt
Den offentliga sektorn gör upphandlingar varje år för motsvarande ca 500 miljarder kronor. En stor del av det som upphandlas är mat. De offentliga upphandlingarna är ett utmärkt instrument för att påverka den totala konsumtionen och den offentliga sektorn bör uppmanas att upphandla mer frukt och grönt och mindre kött.

Stockholm den 12 september 2013
Jens Holm (V)
Torbjörn Björlund (V)
Siv Holma (V)
Hans Linde (V)
Kent Persson (V)

Regeringen kan stoppa djurtransporterna

Snart debatterar jag djurtransporter med landsbygdsminister Eskil Erlandsson. Jag har skrivit interpellationen Färre djurtransporter utifrån det faktum att svenska grisar skickas till andra länder för att slaktas. Transporten blir då längre än vår åttatimmarsgräns. Här borde regeringen agera och stoppa dessa transporter som bryter mot våra svenska bestämmelser. Erlandsson kommer att säga att det inte går pga EU. Men har han försökt? I kapital två, artikel 36 i EUs fördrag står det att medlemsländerna kan införa restriktioner eller förbud mot t ex transporter med hänvisning till att ”skydda människors och djurs hälsa och liv”. Det här handlar väl om djurhälsa och liv i allra högsta grad!

I Sverige transporteras också djur längre än åttatimmar när vissa icke samvetsgranna uppfödare/transportörer kallar djuren för ”livdjur” (längre transport ) istället för ”slaktdjur” (max åttatimmar). Vad tänker han göra mot detta oskick?

Det finns mycket annat att säga också, t ex att vi borde äta mer vegetartiskt och ge alla djur rätt till naturligt beteende. Debatt kl 13.00 på Svt2 eller www.riksdagen.se

Mindre men bättre kött

Jag har ett kort inlägg i Expressen idag om vegetariska dagar i skolorna, något som vi i Vänsterpartiet helhjärtat stödjer. Läs gärna inlägget där eller nedan.

Vi bör äta mindre men bättre kött i skolan
Expressen, 2014-02-04
Jonas Wangsten har rätt i att det gör stor skillnad för både klimatet och djuren vilken mat vi väljer. Men jag är osäker på vad han egentligen anser om köttfria dagar på våra skolor. Om vi tar omsorgen om djuren och klimatförändringarna på allvar borde vi självklart stödja en minskad köttkonsumtion.
     Dessvärre utvecklas Sverige åt fel håll. Sedan början av 1990-talet har köttkonsumtionen ökat med 40 procent. Vi svenskar äter mer kött någonsin och utsläppen växthusgaser från livsmedelsindustrin har ökat kraftigt. Utsläppen från animalieindustrin ligger nu på 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter i Sverige. Det är nästan lika mycket som de samlade utsläppen från Sveriges 4,3 miljoner personbilar.
     I ljuset av detta är det så glädjande att Nyköpings kommun och flera andra kommuner beslutat om vegetariska dagar i skolan. Istället för att relativisera eller direkt motarbeta detta borde vi ge vårt helhjärtade stöd för de köttfria dagarna.
     Wangsten har rätt i att kött från betande djur kan göra stor miljönytta, i så måtto att ängs- och hagmarker hålls öppna. En viss mängd kol kan också kan bindas i marken. Men ska våra skolor kunna köpa kött från djur som betat och fått utlopp för sitt naturliga beteende måste den totala konsumtionen minska kraftigt. Mindre men bättre kött, helt enkelt.

     Därför borde de vegetariska dagarna få ett helhjärtat stöd även av ansvarstagande lantbrukare.

 Jens Holm (V), riksdagsledamot