Ändra EUs fiskeripolitik

Igår hade vi överläggningar med regeringen om EUs framtida fiskeripolitik. Vi och MP reserverade oss tillsammans. Vi vänder oss bland annat emot att de gigantiska subventionerna kommer fortsätta att finnas kvar, EUs utsugning av fattiga länders fiskevatten, satsningarna på storskaliga fiskodlingar och mycket annat. Läs hela vår avvikande mening (som reservationerna kallas i utskottet) nedan.

Avvikande mening från Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet ang den gemensamma fiskeripolitiken,  MJU, 27 okt 2011

Vi håller med regeringens ståndpunkt om att säkerställa att fiske och vattenbruksverksamheterna skapar långsiktigt hållbara miljömässiga förhållanden vilket är en förutsättning för ekonomiska och sociala villkor, och bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen. Men den reformerade fiskeripolitiken måste klart och tydligt sätta ekologisk hållbarhet, baserat på försiktighetsprincipen och hänsyn till ekosystemet som ett grundläggande villkor för ekonomisk och social hållbarhet. Miljö- och hållbarhetsmålet (där bevarande av bestånden ingår) måste vara överordnat alla andra målsättningar i fiskeripolitiken. Vi tror vidare att föreslagna politik inte leder till stopp för överfiske. Likaså ser vi att subventionerna kommer att fortsätta.

Mot bakgrund av detta, anser MP och V att kommissionens förslag till reformerad fiskeripolitik bör stärkas i följande avseenden:

- Europeiska Unionen måste bli tydligare och mer ambitiös när det gäller att sätta mål för att fiskbestånden ska återhämta sig och bibehållas på säkra nivåer och undvika beståndskollaps. Fiskebestånden måste bevaras på nivåer som ligger tillräckligt högt över de nivåer som krävs för att producera maximal hållbar avkastning så att de kan uppfylla sina roller i marina ekosystem som rovdjur eller bytesdjur och så att fisket kan bli lönsamt utan fortsatta subventioner. För att uppnå detta måste långsiktiga återhämtnings- eller förvaltningsplaner antas för alla reglerade arter till 2015. Det måste också bli tydligare hur EUs målsättningar ska implementeras. Sanktioner mot de som bryter mot politiken måste också förtydligas.

 – Medlemsstaterna själva ska bestämma vilka metoder som minskar kapaciteten i flottan mest effektivt.

 – Medlemsstaterna ska ha rätt att införa nationella fiskestopp och stopp för skadliga fångstmetoder för arter/bestånd som man anser behöva ett särskilt skydd.

 – Fiske för humankonsumtion ska alltid ges företräde framför fiske till foder.

 – Man ska kunna begära att fiskarena kan visa att deras verksamhet inte skadar havsmiljön och att de på ett avgörande vis bidrar till kustsamhällena. Medlemsstaterna ska använda sådana kriterier vid tilldelning av fiskerättigheter.

- I linje med överenskommelsen i Nagoya om att alla skadliga subventioner ska avskaffas borde Sverige driva just detta även inom ramen för fiskepolitiken. Endast målinriktade stöd med tydliga miljövinster ska finnas kvar. Stöd för skrotning av fartyg bör inte heller ges förbehållslöst utan utformade som ett tidsbegränsat engångstillfälle. Ekonomiska styrmedel bör användas för att minska bränsleförbrukning, företrädesvis skatter och avgifter eller åtgärder inom ramen för systemet för handel med utsläppsrätter.

- Vi motsätter oss kommissionens strategi för mer vattenbruk. I synnerhet fiskodlingar kan få förödande miljökonsekvenser, inte minst på övergödningen. Ur ett globalt livsmedelsförsörjningsperspektiv är det också mycket riskabelt att kraftigt utöka vattenbruket när det kräver stora foderinsatser. Endast vattenbruk med ett tydligt mervärde för miljön borde prioriteras, exempelvis musselodlingar.

- Vi välkomnar förbudet mot utkast, men det måste gälla alla arter och inte bara de kommersiella. Ökat fokus ska läggas på att utveckla mer precisa fiskeredskap och metoder som minimerar upptaget av andra arter än de man fiskar på.

- Kommissionens förslag till förändrade fiskeripartnerskapsavtal med länder utanför EU är ett steg framåt. Men fortfarande återstår mycket att göra. Huvudfokus borde vara att hjälpa utvecklingsländerna att utveckla ett hållbart fiske med lokal förädling, inte att europeiska fiskeflottor ska ges nya områden att fiska i. Det är djupt beklagligt att EU-kommissionen inte ställer som krav att socio- ekonomiska analyser ska göras inför alla fiskepartnerskapsavtal. EUs finansiering till fiskeresurser i tredje land måste upphöra snarast möjligt.

- Det är inte helt klart vad förslaget om regionalisering kommer att leda till. Vi vill ha tydligare skrivningar som ökar medlemsländernas samt regionernas inflytande förutsatt att man lever upp till fastslagna mål för bestånd och hållbarhet.

- Miljödimensionen i RACarna behöver stärkas.

- Den offentliga finansieringen till marknadsordning bör minska – Strävan efter att minska den administrativa bördan måste kombineras med förstärkt miljöhänsyn och förbättrad datakvalitet

 – Förslaget inte går tillräckligt långt vad gäller konsumentinformation. Kraven på tydligare och noggrannare ursprung, art, bestånd, fångst- och odlingsmetod, fångstdag och fiskebåt bör skärpas så att spårbarhet kan garanteras.

 

Kew Nordqvist (MP)

Jens Holm (V)

Regeringen agerar inte mot tupplågeriet

Jag har just fått svar från landsbygdsminister Eskil Erlandsson på min fråga om vad han tänker göra för att tuppar inte ska födas upp och dödas i syfte att bli läppförstorningsmedel. Tyvärr får jag konstatera att Erlandsson inte har några mer långtgående planer på området. Han menar att EUs kosmetikadirektiv inte behöver göras om samt att det är upp till de djurförsöksetiska nämnderna att göra en korrekt avvägning mellan djurens lidande och produktens nödvändighet.

Det är uppenbart att andra får ta tag i frågan. Exempelvis vi i Vänsterpartiet. Det kan inte vara rimligt att tusentals tuppar ska dödas bara med syfte att bli ett skönhetspreparat (där det dessutom finns djurfria alternativ). EUs kosmetikadirektiv måste skärpas på den punkten. Det borde även svensk djurskyddslag. Exempelvis borde det vara möjligt att överklaga de etiska nämndernas beslut, kanske i form av en överprövningsnämnd. Idag finns ingen sådan möjlighet. I vart fall ska inte djur behöva lida för människans fåfängas skull. Helst ska djur inte lida alls.

Senare i år kommer en utvärdering av djurskyddslagen. Då om inte förr kan vara ett lämpligt tillfälle att ta upp detta.

Inga miljarder till spekulerande banker

Idag hade vi extra överläggningar med statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg i EU-nämnden om krisen bland Europas banker och i eurozonen. På onsdag blir det extra toppmöte i Bryssel om detta. Ett av förslagen är att skjuta till extra kapital till de europeiska bankerna. Förslaget är, håll i er nu, 115 miljarder euro. Alltså ungefär 1000 miljarder kronor.

Anders Borg påstår att dessa pengar främst ska tas från ”bankernas vinster”. Offentliga medel ska finnas som en back-upp, men endast i nödfall. Men hur kan det komma sig att europeiska banker gör stora vinster? Och om det är så så borde det ju inte finnas någon bankkris? Jag ställde den frågan till Borg, men tyckte inte att jag fick något bra svar. Vi kan nog vara rätt säkra på att det är vanligt folk som i slutändan ändå måste gå in och backa upp de banker som spekulerat bort våra pengar. Osmakligt!

Det är lite märkligt, men Vänsterpartiet är idagsläget det enda parti i riksdagen som motsätter sig denna miljardrullning till de europeiska bankerna. Det är bankerna som skapat denna kris, då är det faktiskt de som också måste lösa den. Det är vår hållning. Miljarderna behövs till klimatomställningen och till välfärden.

Snart börjar en extrainsatt debatt i riksdagen om eurokrisen. Det är vi som har begärt den debatten. Lars Ohly debatterar för V. Lycka till!

Eks svavelflip-flop undergräver förhandlingspositionen

Media rapporterar om att det var Centern och miljöminister Lena Ek som drog längsta strået i regeringens strid om EUs s k svaveldirektiv. EU-direktivet är egentligen ett genomförande av den internationella överenskommelse inom IMO, den internationella sjöfartsorganisationen. Där har Sverige bland annat förbundit sig att införa skärpta krav på svavelutsläpp från sjöfarten i Östersjön från och med 2015.

På torsdag har jag interpellationsdebatt med Lena Ek om just detta. Jag hoppas verkligen att det är miljölinjen som gäller som regeringens hållning. Utsläppen av svavel från sjöfarten ökar kraftigt. Utsläppen leder till stora miljöproblem, bland annat försurning och 50 000 förtida dödsfall varje år i Europa. Östersjön är extra känsligt för svavelutsläpp. Därför är Östersjön ett s k svavelkontrollområde, där utsläppskraven är extra hårda och, som sagt, blir ännu hårdare från 2015. Som parantes kan nämnas att även Nordsjön, Engelska kanalen och i princip hela USAs och Kanadas kuster (vattnet 37 mil ut i havet från kusten) är kontrollområden med samma, eller hårdare, krav (som i USAs och Kanadas fall) som de i Östersjön.

För några veckor sedan påstod infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd (M) och handelsminister Ewa Björling (M) att den svenska regeringen skulle motarbeta att det infördes hårdare krav i Östersjön från 2015. Detta dementerades sedan av dåvarande miljöministern Andreas Carlgren. För att reda ut det hela har jag krävt en interpellationsdebatt i saken. Den blir nu av på torsdag någon gång efter klockan 12.00.

Ingen blir gladare än jag om miljöminister Lena Ek fullt ut backar upp våra åtaganden i IMO och EU-direktivet. Men tillåt mig ändå tveka en smula:

1. I regeringens budget för 2012 står det att IMO-överenskommelsen och svaveldirektivet ska införas så att ”svensk industris konkurrenskraft bevaras” (UO20, sid 48). Jag tycker det också är viktigt med bra villkor för svensk industri. Men vad händer om konkurrenskraften inte bevaras exakt så som den är idag? Det är ett faktum att det kostar en del pengar att gå över till renare bränsle eller att införa rökgasrening på fartygen. Vem ska stå för den kostnaden? Här måste Ek ha ett svar.

2. När Lena Ek satt i EU-parlamentet framförde hon den 2 augusti fram förslaget om att senarelägga IMO och EU-direktivet till 2020. Det är precis det kravet som industrins lobbyister försöker få mig och andra politiker att omfamna. Jag tolkar Eks utspel från igår att hon inte längre driver den linjen. Det är isåfall mycket välkommet, men kräver ett klargörande. Den här formen av flip-flop är knappast bra för Sveriges förhandlingsposition om vi nu ska driva igenom det bästa för miljön. Om miljökonservativa ministrar kan påpeka att Ek bara för några veckor sedan var på samma linje som de är undermineras Sveriges trovärdighet i förhandlingarna.

Välförtjänta pristagare

Idag bjöd jag in till utdelandet av Ordfronts demokratipris för 2011. Priset gick till den västsahariska förkämpen Rabab Amidane och tidigare ärkebiskopen K G Hammar. Vilket bra val av Ordfront, och vilka otroligt välförtjänta pristagare! Rabab Amidane har utmanat den marockanska ockupationen av Västsahara, fängslats och torterats. Trots det fortsätter hon sin kamp för ett fritt Västsahara. Numera bor hon i Storbritannien, tidigare här i Sverige. K G Hammar var den ärkebiskop som med emfas såg till att kyrkan blev en aktiv röst i samhällsdebatten, för nedrustning, flyktingars rättigheter, rättvisa och för en lösning på klimatproblemet. Det tackar vi för!

Det var en fantastisk förmiddag när i riksdagen fick tillfället att lyssna på Amidane och Hammar. Brian Palmers spirituella ledarskap och underfundiga frågor gjorde det hela ännu bättre. Jag ser redan fram emot demokratipriset 2012.

Bortglömt här i Sverige, men igår kom den fantastiska nyheten att ETA lägger ned vapnen. För gott. Tänk om den konflikten nu äntligen kan få ett slut… I början av denna vecka arrangerades en internationell fredskonferens i baskiska San Sebastian. Alla partier från spanska parlamentet, utom PP, deltog. Hoppfullt!

Hoppfullt också att kriget i Libyen nu äntligen ser ut att gå mot sin ände. Kan man få hoppas på ett lika stort internationellt engagemang för demokrati samt social och ekonomisk rättvisa i landet? Glöm inte att det är med våra vapen som kriget har förts. Dags att rensa upp framför egen dörr. I denna konflikt så som i så många andra.

Tänker regeringen stoppa tupplågeriet?

Nej, det är inte OK att tusentals tuppar plågas och dödas för att bli läppförstoringsmedel i Sverige. Behöver våra lagar skärpas eller är det bara tillämpningen som brister? Eller tycker regeringen att tupplågeriet är helt OK? Nu har jag skickat in en fråga till landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) om detta.

Se här Tuppar Erlandsson eller nedan:

Skriftlig fråga till Eskil Erlandsson
Uppfödning av tuppar för kosmetiska ändamål
Enligt Sveriges Radios Kaliber 16/10-11 föds uppskattningsvis 10 000 – 20 000 tuppar upp i Sverige för att bland annat bli ingredienser i läppförstorningsmedel. I och med EU:s kosmetikadirektiv ska djurförsök för kosmetiska eller hygieniska ändamål vara förbjudna. Enligt svenska djurskyddslagen får djur användas i djurförsök endast om nyttan väger tyngre än djurets lidande. I det här fallet har tuppuppfödningen godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. Men enligt medieuppgifter har nämnden inte informerats om att syftet med tuppuppfödningen var tillverkning av kosmetiska preparat.

Syftet med gällande lagstiftning är att djur inte ska dödas för kosmetiska ändamål. I det här fallet är det exakt vad som sker. Antingen är svensk och europeisk lag inte tydlig nog, eller så brister det i tillämpningen.

Jag vill fråga landsbygdsminister Eskil Erlandsson:

Kommer ministern att vidta några åtgärder för att precisera EU:s lagstiftning och/eller svensk lag för att dödande av djur i syfte att bli ingredienser i kosmetiska och hygieniska produkter inte ska vara möjligt?

Jens Holm (V)

Stjäl inte klimatpengarna

Idag har jag debatterat med finansminister Anders Borg om att regeringen plöjer ned intäkterna från EUs utsläppshandel direkt in i budgeten. Trots att EU kräver att intäkterna ska gå till klimatåtgärder.

Under min tid i EU-parlamentet var jag en av parlamentets förhandlare om just utsläppshandelsdirektivet. En av de stora framstegen för klimatet var att vi just fick in kravet om att öronmärka intäkterna från auktioneringen av utsläppsrätterna. Genom att medlemsländerna avsätter minst 50 procent av intäkterna skapas stora summor som kan användas till viktigt klimatarbete. Själv ser jag en fantastisk öppning för de fattiga länderna. Intäkterna från utsläppshandeln borde till stor del kunna finansiera det framtida klimatbistånd till utvecklingsländerna som Sverige och andra rika länder har åtagit sig att finansiera.

Jag ville därför veta varför regeringen inte avsätter utsläppshandelspengarna till klimatåtgärder. Läs gärna själv vad som sades i debatten (länk ovan). Mina slutsatser är:

* Borg tillstår att utsläppshandeln genererar stora summor, 1,3 miljarder kronor från och med 2013.

* Borg tillstår att utsläppshandelsdirektivet stipulerar att minst 50 procent av intäkterna ska gå till klimatåtgäder.

* Men Borg anser att han själv kan bestämma vad han ska göra med pengarna eftersom direktivtexten uttrycker sig med ordet ”bör” istället för ”skall” (på engelska används ”should”).

Men följdfrågan till Borg, den fråga som han aldrig riktigt besvarade, är vad ett direktiv egentligen är värt ifall medlemsländerna inte tänker följa det. Och i synnerhet: vad är EUs handelssystem för utsläppsrätter, med dess fel och brister, egentligen värt ifall medlemsländerna kan använda intäkterna till verksamheter som leder till ö k a d e utsläpp av växthusgaser? Dessutom gör han sig dummare än vad han är och duckar från det faktum att en stor del av våra lagtexter talar i termer av bör.

Läs mer på SvD

Djur ska inte dö för människors fåfänga

Svenska Bohus Biotechs låter slakta tiotusentals tuppar varje år för ett enda syfta: Att ta deras tuppkammar och tillverka ett läppförstorningsmedel. Det avslöjar Kaliber idag. Jag medverkar. Det är tragiskt och oacceptabelt att detta kan ske i Sverige. Det borde vara olagligt både med hänvisning till europeisk och svensk lag. Europeisk i och med djurförsöksdirektivets uppdatering som sedan 2009 förbjuder djurförsök för kosmetiska ändamål. Men i det här fallet dödar man djuren inte i tester, utan som en ingrediens. Men det är fortfarande i strid med andemeningen i direktivet, nämligen att djur inte ska plågas för framtagande av kostmetika.

Svensk lag stipulerar att djurförsöks endast ska göras om nyttan av försöker överväger djurets lidande. Detta ska prövas och godkännas av en s k djurförsöksetisk nämnd. I det här fallet tror jag att det är nämnden i Göteborg som godkänt tuppdödandet. Jag undrar verkligen om nämndens ledamöter var medvetna om syftet med att föda upp och döda tupparna? Kan inte någon överklaga beslutet?

I vart fall. Att döda djur för människors fåfänga borde tillhöra historiens skräphög. Dessutom finns det till s k fillers syntetiska alternativ, detta behövs inte. Det här fallet visar att det tyvärr inte är så. Dags att se till att detta får ett stopp!

Medial härdsmälta

Förundersökningen mot Håkan Juholt har just lagts ned. Juholt sitter kvar som S-orförande efter ett beslut av ett enigt verkställande utskott. Vilket anti-klimax för hela mediedrevet. Detta skulle ju bli kronan på verket. Den stora trofén. Att en förundersökning skulle inledas och sedan rättegång. Då skulle Sveriges största partis ordförande ha varit tvungen att avgå.

Men så blev det aldrig. Kanske är det så att det Juholt gjort har varit felaktigt, dumt, klantigt, men faktiskt inte på något vis uppsåtligt. Och då finns det väl inte så himla mycket att grotta ned sig i, egentligen?

Kan man hoppas på att medierna i ljuset av detta frågar sig om bevakningen av Håkan Juholt har varit rimlig och proportionerlig. Ja, vem ställer medierna till svars? Ingen, dessvärre. Det vi sett under den gångna veckan har inte varit annat än en medial härdsmälta. Alla har sprungit åt samma håll. Ingen, med några få undantag, har förhållit sig till begrepp som rimlighet och proportionalitet. En sådan här vecka känns Sverige mer än någonsin som en ankdamm. Man silar mygg och sväljer kameler.

Dessutom: Hela det här drevet har tagit fokus från en mängd andra viktiga frågor. Här är några:

* Hundratusentals människor riskerar dö på grund av svält på Afrikas horn. Just nu.

* Två svenska journalister sitter fängslade i Etiopien. Snart inleds en rättegång som riskerar att bli en fars. Den rättsliga basen är en terrorlagstiftning som är direkt inspirerad av västvärldens ”krig mot teorrorismen”.

* David Isaak sitter fortfarande fängslad. Det har nu gått tio år!

* En svensk medborgare blev kidnappad av colombianska säkerhetsagenter för några månader sedan. Han sitter nu i ett högsäkerhetsfängelse i Bogotá, anklagad för terrorism.

* Carl Bildts ansvar för det ovanstående samt ansvaret för Lundin Oils smutsiga affärer världen över. Journalister, var är ni i denna fråga?

* Klimatförändringarna visar sig redan nu vara mycket mer långtgående än man tidigare befarat. Snart dags för klimattoppmötet i Durban. Vänligen, jämför hur mycket som har skrivits i år om detta (nästan inget) och uppmärksamheten inför Köpenhamn för två år sedan (faktiskt väldigt mycket. Well, situationen är mycket värre nu liksom behovet av information.

* Ska man granska sossarna, vilket man ska, skulle jag önska att man håller sig till p o l i t i k e n. Varför sväljer S en stor del av den borgerliga politiken? Var finns satsningarna på miljön och klimatet? Klimatbiståndet? Det är något att ta upp.

* Dessutom, för att återigen anknyta till Juholtbevakningen. Är det inte extremt märkligt att riksdagsförvaltningen har ändrat i reglerna för bostadsersättning precis när drevet mot Juholt har gått? Och varför kliver ingen från förvaltningen fram och försvarar det man gjort?

Jag säger bara: Håkan Juholt, jag är väldigt besviken på mycket i ditt partis senaste budgetmotion. Den är mesig, alldeles för höger och saknar det nödvändiga klimatperspektivet. Men du är hjärtligt välkommen tillbaka! Det är faktiskt mänskligt att fela.