Inför ursprungsmärkning av drivmedel – sluta göm er bakom Bryssel

Jag skriver idag om vikten av ursprungsmärkning av drivmedel, något som jag också tog upp i interpellationsdebatten med Isabella Lövin (MP) alldeles nyss. Läs på Altinget eller nedan.

Inför ursprungsmärkning av drivmedel – sluta göm er bakom Bryssel
Altinget, 2020-04-17
Fossila drivmedel medför inte bara en gigantiskt negativ påverkan på klimatet, utan utvinningen innebär ofta också förödelse av lokal miljö och dålig behandling av anställda och lokalbefolkning. Vi minns alla Shells rovdrift på människor och natur i Nigerdeltat i Nigeria, hur rysk gas- och oljeutvinning ödelägger unika naturmiljöer i Sibirien och nordamerikansk gasfrackning som spränger sönder stora områden. Exemplen på hur fossilindustrin skördar både naturmiljöer och människoliv kan tyvärr göras mycket lång.

Ett oberoende samhälle
Krav på ursprungsmärkning av alla drivmedel kan därför vara ett bra sätt att påminna den allmänna opinionen om varifrån drivmedel egentligen kommer ifrån, för att sedan skynda på omställningen mot ett samhälle utan beroende av destruktiva drivmedel. Detta är en fråga Vänsterpartiet drivit länge, först 2013 i en interpellation med den dåvarande regeringen.

Det första i sitt slag
Därför är S/MP-regeringens initiativ om obligatorisk märkning av alla drivmedel välkommet och det första i sitt slag i världen. Alla drivmedel – fossila som förnybara – ska märkas utifrån ursprung och klimatprestanda. Det här skulle kunna bli ett viktigt verktyg i att fasa ut det fossila helt och hållet.

Men, nu meddelar regeringen att man återigen skjuter på införandet av märkningen. Först 1 oktober 2021 ska den finnas på plats, enligt regeringens nya förslag. Och dessutom föreslår regeringen att ursprungsmärkningen inte ska deklareras så att bilisterna enkelt kan ta del av den vid pumputan endast på drivmedelsbolagets hemsida.

”Mycket olyckligt”
Regeringen hänvisar till kritik från EU-kommissionen som menar att en märkning vid pump kan utgöra ett handelshinder. Men regeringen har inte tagit strid mot EU:s invändningar. Det är mycket olyckligt.

Här hade miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) kunnat hänvisa till EU:s förordning om ursprungsmärkning av nötkött och annan livsmedelsmärkning där den bärande tanken är att göra informationen så tillgänglig som möjligt för konsumenten. Därför finns ursprungsmärkningen av livsmedel på förpackningen. Detsamma borde gälla för drivmedel.

Möjligheterna försvinner
Om drivmedlens geografiska ursprung ska gömmas på en hemsida förfelas hela syftet med initiativet. Möjligheten att göra ett aktivt val för miljö, klimat och sociala förhållanden omöjliggörs i praktiken. På samma sätt som vi har ursprungsinformation på förpackningarna till livsmedel måste drivmedlets ursprung deklareras vid pump, på macken.

Finns två förlorare
Detta är en principiellt viktig fråga och jag är förvånad och besviken över att den svenska regeringen inte har insisterat gentemot EU-kommissionen på att informationen ska göras så tillgänglig som möjligt för konsumenten.

En får känslan av att regeringen antingen helt enkelt inte vågar ta strid i Bryssel eller så få finns problemet närmare, nämligen inom regeringen självt, där marknadsliberaler nu kört över miljödepartementet. Oavsett finns det två stora förlorare i detta: de svenska konsumenterna och klimatarbetet.

Isabella Lövin, sluta göm er bakom Bryssel. Gör om och gör rätt. Inför klimat- och ursprungsmärkningen av drivmedel vid pump och riv upp den illa genomtänkta tredje förseningen av detta. Vi har rätt att veta drivmedlens ursprung.

Jens Holm (V), klimatpolitisk talesperson

Information om klimatkrisen

Organisationen Extinction Rebellion har tagit fram en riktigt bra informationsfolder om klimatkrisen. Den borde sändas ut till alla Sveriges hushåll, likt foldern ”Om krisen eller kriget kommer”, som gjordes 2018. Jag har lyft frågan till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Se min interpellation nedan eller här (debattdatum ännu inte klart).

Information om klimatkrisen
Till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP),
Interpellation 2019/20:315 av Jens Holm (V)
Två av tre svenskar känner oro för klimatförändringarna eftersom de utgör ett reellt hot mot vår säkerhet, frihet och demokrati. Det är en oro som ska tas på största allvar. Om klimatförändringen får fortsätta i nuvarande takt kommer jorden att gå mot en tre- till fyragradig uppvärmning. Det skulle innebära slutet på vår civilisation så som vi känner den. År 2018 sände staten ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla svenska hushåll. Syftet var att öka beredskapen för en krissituation.

Organisationen Extinction Rebellion har tagit fram ett liknande informationshäfte, När klimatkrisen kommer. Den innehåller väl underbyggd information om klimatkrisen, dess orsaker och, i synnerhet, de drastiska effekter som den kommer att få på vårt samhälle om inte åtgärder skyndsamt vidtas. Extinction Rebellion har delat ut sin broschyr till alla riksdagsledamöter. Men de önskar att den får en bredare spridning än så och har föreslagit att den, eller liknande material, sprids till alla svenska hushåll. Det är en god idé. Vi behöver stärka vår klimatberedskap i alla avseenden.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att ta initiativ till att foldern När klimatkrisen kommer eller liknande informationsmaterial sprids till alla svenska hushåll?

Debatt om osäkra utsläppskrediter

Sverige har varit en av världens största uppköpare av osäkra utsläppskrediter i utvecklingsländer. Detta innebär att vi utlokaliserar klimatåtgärderna till andra länder istället för att ställa om vårt eget, något som vi i Vänsterpartiet har kritiserat vid upprepade tillfällen. Dagens Nyheter har också i en serie artiklar kritiserat flera av projekten i sig, som finansieras med svenska pengar.

Igår debatterade jag detta med miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Kommer hon att gå till botten med dessa usla klimatprojekt? Hur kommer Sverige hantera framtida utsläppsuppköp?

Ni kan se debatten här. Här kan ni också se ett referat som Dagens Nyheter gjorde.

Några särskilt intressanta frågor som uppkom var:

  1. Regeringen har inte vidtagit någon egen granskning av Energimyndighetens involvering i usla klimatprojekt (ex vis där 6000 bönder tvångsfördrivits)? Man verkar inte heller ha någon plan på att vilka göra något sådant.
  2. Inte heller Vattenfalls omfattande uppköp av osäkra utsläppskrediter är något som ministern särskilt har involverat sig i. Iallfall tidigare har Vattenfall köpt upp en stor del krediter av tveksam karaktär (rör bl a investeringar i s k HFCgasprojekt).
  3. Med den internationella flygindustrins klimatkompensationsprogram CORSIA förväntas utsläppskrediter motsvarande 164 miljoner ton koldioxid köpas upp de kommande femton åren. Regeringen stödjer CORSIA, det gör inte Vänsterpartiet. Men hur bra kommer dessa projekt bli? Blir det additionella utsläppsminskningar? Dessa projekt ska dessutom inte heller omfattas av Parisavtalets art 6 om internationell samverkan på klimatområdet. Jag tror att det är upplagt för framtida klimatskandaler med riktigt usla klimatprojekt. Det här måste granskas vidare.
  4. Regeringen har sedan 2016 avbrutit alla uppköp av utsläppskrediter. Alla utsläpp ska göras på hemmaplan. Det är bra och är indirekt en bekräftelse av att systemet med utsläppskrediter inte funkar. Varför Sverige samtidigt genom CORSIA öppnar upp för nya krediter är outgrundligt.

 

Flygets utsläpp minskas med politiska beslut

Idag debatterade jag Arlandas expansionsplaner med Isabella Lövin (MP). Jag tycker det var en rätt klargörande debatt. Jag och den miljöpartistiske klimatministern är överens om att flygets utsläpp måste minska, men samtidigt har Lövin lagt fram en flygstrategi som talar om fördubblat flygande till och från Arlanda. Och med Arlandarådet, där hon (märkligt nog) förnekar sitt medlemskap, ökar trycket på Arlandas expansion ytterligare.

Nej… det hänger inte ihop. Det är med politiska beslut och inte fromma förhoppningar vi minskar flygets utsläpp. Se debatten här.

Ökade utsläpp från vägtrafiken – debatt

Idag debatterade jag de ökade utsläppen från vägtrafiken. Vilka nya åtgärder föreslår klimatminister Isabella Lövin (MP) och regeringen utifrån det faktum att vi inte kommer nå vårt klimatmål om minskade utsläpp från transportsektorn med 70 procent senast 2030. Dessvärre var Lövins svar i mångt och mycket en blåkopia på 73-punktsöverenskommelsen med C och L. Jag fick inte heller ett tillfredsställande svar på min fråga om Lövin av klimatskäl var beredd att stoppa motorvägsbygget Tvärförbindelse Södertörn. Men ett icke-svar är ju också ett svar. Se debatten här.

Agerar Sverige i EU för minskade flygutsläpp?

Nederländerna har lagt fram ett intressant förslag om att minska flygbranschens snabbt växande utsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna kommer också att arrangera en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska.

Vi hade nyligen det nederländska förslaget på EU-nämnden och än så länge är det oklart om regeringen backar upp förslaget. Här måste den svenska linjen vara glasklar. Därav min skriftliga fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Se nedan eller här. Se också det nederländska förslaget här: dp 9 AOB – not från Nederländerna

2019-02-15, Fråga 2018/19:233 Flygets utsläpp av växthusgaser
av Jens Holm (V) till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
På det senaste sammanträdet med riksdagens EU-nämnd delgav finansministern en skrivelse från den nederländska regeringen. Nederländerna lyfte de snabbt växande utsläppen från flygsektorn och att denna utsläppsökning inte är i linje med Parisavtalets åtaganden om minskade växthusgasutsläpp. Nederländerna pekade på det självklara att EU:s medlemsländer måste vidta skyndsamma åtgärder för att minska flygets utsläpp av växthusgaser och nämnde flygskatt eller skatt på flygbränsle som alternativ. Nederländerna ville ha en diskussion om flygets utsläpp på kommande Ekofinmöte den 12 februari. Nederländerna arrangerar också en konferens i juni i år om hur flygets utsläpp ska kunna minska. Jag välkomnar det nederländska initiativet och hoppas att den svenska regeringen också gör det, till exempel på Ekofinsammanträdet, på kommande ministerråd och genom att aktivt delta på Nederländernas flyg- och klimatkonferens i juni. Det är viktigt att progressiva klimatröster backas upp när de hörs inom EU.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin:

Avser ministern att agera för att stödja det nederländska förslaget om att minska flygets utsläpp av växthusgaser, och i så fall på vilket sätt?

Förslag från klimatriksdagen

För några veckor sedan tog jag och ett antal andra riksdagsledamöter emot de tolv vinnande motionerna från Klimatriksdagen. Jag lovade att ta med mig dessa in i politiken. Alla riksdagsledamöter från Vänsterpartiet har därför fått motionerna. Nu kommer jag också att debattera förslagen med klimatminister Isabella Lövin. Ti 26/6 kl 9.00 i riksdagens kammare. Följ gärna!

Läs min interpellation här eller nedan.

Förslag från klimatriksdagen
Interpellation 2017/18:577 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Nyligen avslutades klimatriksdagen i Stockholm. Under flera månaders tid har hundratals personer skrivit och debatterat förslag på hur Sverige snabbt ska kunna minska sina utsläpp av växthusgaser och slå in på en hållbar utveckling. Vid klimatriksdagen den 4–6 maj behandlades över 200 motioner och 12 stycken blev sedan de vinnande förslagen. De motionerna var:

  • Stoppdatum för fossila bränslen
  • För en fossilfri finanssektor
  • Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter
  • Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!
  • Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål
  • Samordnad tågtrafik inom EU
  • En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp
  • En global livsmedelsstrategi – för en politik med agroekologiska principer
  • Skydda kollagret i de svenska skogarna
  • Återinför formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen
  • Basera Sveriges klimatlag på en koldioxidbudget för tvågradersåtagandet
  • Riksomfattande folkbildningskampanj

Klimatriksdagen är kanske Sveriges nu intressantaste miljöföreteelse. Personer från olika bakgrunder – gamla som unga, såväl slipade aktivister som aldrig tidigare föreningsaktiva, såväl svenskar som utlandsfödda – har aktiverat sig i klimatriksdagen med det gemensamma syftet att se till att klimatfrågan får en central roll i den svenska valrörelsen och debatten. Klimatriksdagen vill att vi politiker ska inspireras av deras förslag.

Nyligen kom Naturvårdsverkets statistik över de svenska utsläppen av växthusgaser. I fjol minskade de svenska utsläppen med 1,4 procent. Det är långt ifrån tillräckligt för att nå våra svenska klimatmål och våra åtaganden i enlighet med Parisavtalet. Mycket mer behöver göras. Klimatriksdagens förslag kan därmed vara viktiga inspel för regeringen och riksdagen.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

Avser statsrådet att vidta åtgärder med anledning av klimatriksdagens förslag och i så fall vilka?
Vilka nya beslut och styrmedel avser statsrådet att ta initiativ till för att Sverige som land ska ta ansvar för att uppnå våra nationella klimatmål samt vårt åtagande i enlighet med Parisavtalet?

Arlandas expansionsplaner och klimatet

Den här debatten ser jag fram emot. Arlandas ledning, tydligen uppbackade av infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), vill trefaldiga flygtrafiken på Arlanda. Mer flyg innebär ökade utsläpp. Hur väl rimmar det med våra klimat- och miljömål? Det rimmar inte alls, skulle jag vilja påstå.

Se min interpellation här eller nedan till klimatminister Isabella Lövin (MP). Debattdatum ännu inte klart. Se också Effekts artikel om den kommande debatten.

Arlandas expansionsplaner och påverkan på klimatet
Interpellation 2017/18:338 av Jens Holm (V) till Statsrådet Isabella Lövin (MP)
Flyget är en av våra snabbast växande utsläppskällor av växthusgaser. Sedan början av 1990-talet har de svenska utrikesflygresorna ökat med 130 procent, och de samlade svenska utsläppen från flygsektorn ligger i dag på 11 miljoner ton enligt en rapport från Chalmers tekniska högskola till Naturvårdsverket. Fortsätter flygandet att öka i samma takt kommer utsläppen enbart från flygsektorn att vara större än Sveriges övriga utsläpp vid 2040. Vi välkomnar förslaget till flygskatt, men i övrigt finns få konkreta styrmedel för att minska flygets snabbt ökande utsläpp.

Statliga Swedavia vill att Sveriges största flygplats Arlanda ska expandera från 26 miljoner till på sikt 70 miljoner flygresor per år. En så kraftig ökning skulle förstås leda till ökade utsläpp och därmed riskera våra nationella klimatmål och övriga miljömål. Trots det tycks Arlandas expansionsplaner välkomnas av regeringen. Infrastrukturminister Tomas Eneroth kommenterade planerna nyligen: Arlanda behöver byggas ut rejält. Målet är att Arlanda ska bli Nordens ledande flygplats. (Svenska Dagbladet den 4 januari 2018)

Från och med i år har Sverige en klimatlag och ett klimatpolitiskt ramverk. Den 1 januari, när klimatramverket trädde i kraft, sa klimatminister Isabella Lövin: Från och med nu blir det olagligt att prioritera bort klimatet. Syftet med det klimatpolitiska ramverket är att alla politikområden och regeringens samlade politik ska verka för att klimatmålen nås. Ett klimatpolitiskt råd har inrättats med syftet att övervaka att den samlade politiken verkar för att klimatmålen nås.

Med anledning av vad som anförts ovan vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:​
1. Anser statsrådet att Arlandas expansionsplaner är förenliga med Sveriges klimatmål och övriga miljömål?
2. Avser statsrådet att verka för att regeringen genomför en analys ur miljö- och klimatperspektiv av Swedavias expansionsplaner för Arlanda?

Jens Holm (V)

Höj ambitionerna i Bonn

Jag skriver idag i ETC om klimattoppmötet i Bonn. Läs där eller nedan.

Inför slutförhandlingarna: Höj ambitionerna i Bonn
ETC, 2017-11-15
Nu återstår tre skälvande dagar av klimattoppmötet, COP23 i Bonn. Klimatminister Isabella Lövin är på plats och representerar Sverige i de viktiga förhandlingarna. Men kommer hon agera annat än ett eko från Bryssel?

När jag besökte Bangladesh tidigare i år framstod utmaningarna som näst intill oöverstigliga. Från havet pressas landet av stigande havsnivåer och saltvattenintrång, norrifrån från floder som slagit vattennivårekord i takt med att Himalayas glaciärer smälter allt snabbare.

Runt huvudstaden Dhaka bygger man på sandvallen som ska skydda mot översvämningarna, längs kusten byggs skolor på pelare för att barnen inte ska drunkna när havet stiger. Samtidigt blir luften i Bangladeshs storstäder allt svårare att andas när trafiken ökar och mer fossila energikällor bränns.

Frågan är: hur mycket hjälp kan Bangladesh och andra drabbade länder vänta sig från toppmötet i Bonn, och av Sverige? Jag ser tre knäckfrågor här.

Sverige och i-länderna måste göra sin hemläxa. När FN:s miljöorgan UN Environment gick igenom ländernas klimat­bidrag till Paristoppmötet konstaterade de att de endast räcker för att göra en tredjedel av de nödvändiga utsläppsminskningarna. FN-organet skriver ”Gapet mellan de nödvändiga utsläppsminskningarna och de nationella bidragen från Paris är alarmerande stort”.

Parisavtalets artikel 4 slår fast att alla länder har möjlighet att höja sina klimatbidrag, men inte sänka. När tar Sverige initiativ till höjda bidrag?

En utgångspunkt i förhandlingarna är att de industrialiserade länderna ska hjälpa de fattiga med klimatfinansiering, och att det ska göras med ”nya och additionella medel”. Det brukar tolkas som att pengar­na inte ska tas från det ordinarie biståndet. Men de klimatpengar som EU bidrar med tas i huvudsak från biståndet. När kommer ­Isabella Lövin och EU att presentera klimat­finansiering som görs med nya pengar?

EU och Sverige har över huvud taget ingen strategi för hur ny teknik och nytt kunnande ska kunna föras över till utvecklingsländerna för att de snabbt ska kunna minska utsläpp och hantera klimatförändringens effekter. Mycket av den senaste miljötekniken är dyr och inlåst i patent. För att utvecklingsländerna ska kunna använda sig av den måste i-länderna värna överföringen av miljötekniken framför storbolagens intressen av upprätthålla sina teknikförsprång.

När jag debatterade COP23 förra veckan med Isabella Lövin lovade hon att verka för höjda ­klimatbidrag. Men hittills har varken Sverige eller EU presenterat förslag på hur klimatbidragen ska göras mer ambitiösa. Och det är faktiskt så att Isabella Lövin inte reser till COP23 med något eget ­klimatbidrag, utan hon lutar sig helt och hållet mot EU:s gemensamma, som är helt otillräckligt.

Sverige borde kunna ha ett eget klimatbidrag som kompletterar och går utöver vad EU säger. Om inte vi tar vårt ansvar hur ska vi då kunna ställa krav på andra?

”Vi hoppas på er hjälp”, var det samstämmiga svaret från de politiker, forskare och organisationsföreträdare som jag träffade i Bangladesh. Samma budskap har jag tidigare fått från företrädare från Tuvalu, Filippinerna, Indien och Bolivia. De vill att vi ska ta ansvar för våra utsläpp. De vill ha hjälp att inte göra om våra misstag. Vågar Isabella Lövin ta ton mot den konservativa majoriteten inom EU och agera som den föregångare som Sverige borde vara?

Det är nu vi behöver handling. Och Sverige kan visa vägen.

Jens Holm, klimatpolitisk talesperson (V)

COP23 och Sveriges ansvar

Jag har i veckan debatterar klimattoppmötet COP23 med klimatminister Isabella Lövin. Ni kan se debatten här.  Lövin och regeringen måste vara mycket tydligare i att driva att klimatfinansiering till länder i Syd ska göras med ”nya och additionella” medel och att det betyder att pengarna inte får tas från biståndsbudgeten. Och det är förvånande och helt oacceptabelt att regeringen inte har gjort någon analys av de 20,3 miljarder Euro som EU rapporterat in som klimatfinansiering till COP23. Anser regeringen att detta är nya pengar, eller tas de från biståndsbudgetarna? Tyvärr handlar det mesta av pengarna om det sistnämnda. Sverige verkar inte heller ha någon tydlig strategi för hur teknik snabbt och billigt ska föras över till utvecklingsländerna. Detta är märkligt när det är en fråga som har hängt med i klimatförhandlingarna sedan Klimatkonventionen klubbades 1992.

Jag fick i alla fall tre positiva löften från klimatministern:

  1. Isabella Lövin sa att hon driver på för att EU ska anta ett ambitiösare klimatbidrag och att hon trodde att det skulle kunna bli klart nästa år.
  2. En handlingsplan för genus och klimat kommer att klubbas på COP23 om Lövin får som hon vill.
  3. Hon sa också att Världsbanken, EIB och andra multilaterala institutioner måste fasa ut sina fossilinnehav.

    Jag kommer att följa upp allt detta och göra vad jag kan för att det också blir så i praktiken.