Google är ett större hot mot vår integritet

Läs gärna mitt inlägg om integritet och övervakning i senaste Ny Teknik, Google är ett större hot mot vår integritet.

Google är större hot mot vår integritet
Ny Teknik, 2013-05-15
Johan Sigholm, doktorand vid Militärhögskolan, efterfrågar i Ny Teknik en öppen debatt om vilka åtgärder som behöver vidtas för att motverka cyberattacker och it-spionage. Jag välkomnar detta, men jag är rädd för att en alltför stor betoning att bygga upp ett ökat skydd genom försvarsmakten och dess anstalt, FRA kommer att landa fel. Konsekvensen av Sigholms resonemang torde bli ökade befogenheter för FRA att bedriva signalspaning samt att koordinera insamlad information med andra aktörer.

Det är helt fel väg att gå.

Att ge FRA ökade befogenheter att signalspana innebär både ökade och oacceptabla integritetskränkningar, men det innebär också en falsk trygghet. Hur gärna vi än vill att staten ska skydda oss i en framtida värld av mer digital krigföring kommer det ändå att finnas begränsningar för vad den omsorgen kan ge oss. Kom också ihåg att Försvaret redan idag har mycket stora befogenheter sedan FRA-lagen utvidgades för ett år sedan då Säpo och Rikskriminalpolisen lades till de myndigheter som tillåts beställa signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Det innebär ännu fler ingrepp i rätten till fri och skyddad kommunikation.

Att företag och stater hackar sig in på svenska företag och stjäl produkthemligheter är självfallet inte acceptabelt. Men det är inte heller ett skäl för att alla svenska medborgares trafik ska kunna avlyssnas. Lösningen ligger snarare i att företag och myndigheter måste bli bättre på att själva skydda sin information. Varför använder man sig inte i högre grad av säkrare system när hoten ändå är relativt välkända?

Ett lika bra som enkelt sätt att skydda sig mot hackning torde vara att aldrig låta information ligga i uppkopplade datorer. Företagen borde också bli bättre på att höja säkerhetsnivån i stort och ta tillvara den information som finns tillgänglig hos till exempel http://www.cert.se. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som bedriver verksamhet med uppgift att stödja samhället i arbetet med att hantera och förebygga it-incidenter.

Det vore också rimligt att polisens arbete mot it-relaterad brottslighet förstärks med fler civilanställda it-experter, inte bara för brott mot företag utan även för att motarbeta it-brott mot enskilda personer. Det behövs ett nytt och samlat grepp för att uppnå balans mellan skyddet av svenska informationstillgångar och för att upprätthålla det personliga integritetsskyddet i landet. I dag är ansvaret delat mellan Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Datainspektionen, Justitiekanslern och andra myndigheter i olika delar.

Jag föreslår att det inrättas en ny samlad integritetsskyddsmyndighet för att kontrollera att inte myndigheternas information om enskilda personer används ohejdat och att den personliga integriteten skyddas.

En fråga som sällan tas upp i diskussionen kring integritet och säkerhet på nätet är hur vi hanterar det faktum att allt det vi gör på internet är kartlagt i detalj och att den informationen kontrolleras av ett fåtal transnationella företag. Företag som Google och Facebook må idag vara nöjda med att endast använda detaljerna kring våra privatliv (som frivilligt lämnas ut) till att exempelvis skapa extremt målgruppsanpassad reklam på nätet. Men hur länge kommer det fortsätta att vara så? Vem garanterar vår integritet, våra hemligheter den dag dessa företag vill använda informationen om oss till andra syften? Vem garanterar integriteten den dagen Google och Facebook kanske får nya ägare?

Här finns det framtida hot som vi behöver beredskap inför. Om försvaret och FRA kan spela en konstruktiv roll i detta låter jag vara osagt.

Jens Holm (V), riksdagsledamot, ersättare i justitieutskottet

Regeringen och S kör över oss FRA-kritiker

Skriver idag i Aftonbladet tillsammans med Maria Ferm, MP, mot att utöka signalspaningen. Mer av FRA? Nej, tack! Läs där eller nedan.

V och MP: Regeringen och S kör över oss FRA-kritiker
Aftonbladet, 2012-11-28
För drygt fyra år sedan drev regeringen, trots massiv kritik, igenom FRA-lagen. I dag planerar regeringen, med stöd av Socialdemokraterna, att rösta igenom ytterligare utvidgningar av FRA-lagen i riksdagen – trots att de grundläggande problemen i den nuvarande lagen inte åtgärdats. Förslaget som riksdagen i dag röstar om är att Säpo och Rikskriminalpolisen läggs till bland de myndigheter som tillåts inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Det innebär ännu fler ingrepp i rätten till fri och skyddad kommunikation.

Att regeringen och Socialdemokraterna vill driva igenom detta i dag blir extra ironiskt i ljuset av att Säpo för bara några dagar sen kom med en rapport som visade att det finns allvarliga problem med att polisen läcker uppgifter till den grova organiserade brottsligheten. Att polisen övervakar oss alla och sedan läcker uppgifterna till grova brottslingar gör inte att vi vill ge dem rätten att övervaka oss mer genom en utvidgning av FRA-lagen.

Sverige behöver, som ett militärt alliansfritt land, en effektiv underrättelsetjänst. Signalspaning kan då vara ett verktyg i detta, men som FRA-lagen i dag är utformad innebär den oproportionerligt långtgående ingrepp i medborgerliga fri- och rättigheter. Såväl Datainspektionen som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten (Siun) har gjort uppföljningar av FRA-lagen och påpekat brister i den, bland annat kring hur känsliga personuppgifter hanteras.

Förslaget som riksdagen röstar om i dag har fått massiv kritik från remissinstanser. Såväl Journalistförbundet som Internationella juristkommissionen och Tidningsutgivarna avvisar utökningen. Datainspektionen, Justitiekanslern, Lunds universitet och Uppsala universitet riktar allvarlig kritik. Flera andra remissinstanser konstaterar att det inte ens går att ta ställning till förslaget eftersom relevanta frågor inte behandlats och analyserats.

Det är inte rimligt att regeringen och Socialdemokraterna nu driver igenom förstärkningar av FRA-lagen när så uppenbara brister finns och när så många remissinstanser är kritiska.

Regeringen är dock inte villig att lyssna på kritik. I stället för att ta till sig av den och åtgärda det som åtgärdas bör ignorerar de remissinstansernas viktiga åsikter. De stänger även ute oss kritiska partier från påverkan. Enligt FRA-lagen utövas viss kontroll över hur FRA-lagen tillämpas av en nämnd med parlamentarisk representation.

Det är bara Moderaterna, Socialdemokraterna och Folkpartiet som – oss veterligen – beretts tillfälle att nominera ledamöter dit. Denna avsaknad av parlamentarisk förankring visar med tydlighet hur regeringen hanterar frågor om integritetsskydd inom signalspaningen – nämligen bristande, torftigt och som ett hafsverk.

Vi kräver nu att FRA-lagstiftningen rivs upp och att en parlamentarisk utredning tillsätts. Den parlamentariska utredningens uppgift bör vara att bedöma behovet av en lag utifrån hänsyn till integriteten, effektiviteten och proportionaliteten.

Behovet av effektiv underrättelseinhämtning kan inte rättfärdiga att regeringen nonchalerar grundlagens principer om rätten till fri och skyddad kommunikation. Att dessutom ge den öppna polisen, som enligt Säkerhetspolisen själva läcker viktig information, tillgång till FRA-lagens alla övervakningsmöjligheter skrämmer oss. Om underrättelseverksamheten ska kunna bibehålla folkets förtroende måste människors berättigade oro och obehag avseende intrång i deras privatsfär tas på allvar.

Maria Ferm
Jens Holm

Sluta jaga fildelare

Imorgon röstar riksdagen om regeringens förslag att ändra i den s k Lagen om elektronisk kommunikation så att det ska bli lättare att kunna få ut abonnemangsuppgifter från de som misstänkts begå brott på nätet (ändring av 6 kap., 22§ i LEK). Regeringens förslag är att det ska räcka med misstanke om ”bötesbrott”. Fildelning är ett exempel på ett brott som kan leda till böter.

Det är oacceptabelt att man nu vill ändra så att det ska vara lättare att lämna ut våra personuppgifter. Alla vi som kommunicerar på nätet borde kunna känna oss lika trygga som när vi skriver vanliga brev eller pratar i telefon. Med datalagringsdirektivet och nu med dessa ändringar undermineras verkligen den tryggheten.

Det är viktigt att bekämpa brottslighet även på Internet, men polis och rättsväsende borde lägga krutet på de grova brotten som exempelvis trafficking och narkotika. Att nu öppna spjällen helt och hållet mot en hel generation av fildelare är inte OK. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har därför i en gemensam reservation föreslagit att föreslaget ska avvisas (reseravation 1 och 2). Alla som vill värna integriteten borde rösta med oss.

Jag ser att nu att det finns en enda borgerlig ledamot som avser att rösta med oss. Bra! Men, ärligt talat, det måste väl finnas fler hos S och de borgerliga som tycker att integriteten och friheten på nätet är viktig?

Datalagringen – kampen går vidare

233 ledamöter har röstat för datalagringsdirektivet, vi var 41 som röstade nej. Tack till alla ni som röstade nej! Det här innebär att vi får obligatorisk datalagring i Sverige redan från och med den 1 maj i år. Illa!

Även om mycket känns bittert just nu, vill ändå uppmana alla att fortsätta kampen mot datalagring och alla andra integritetshämmande förslag. EU-kommissionen har lovat en översyn av datalagringen. Där finns det chans att ta upp det fullkomligt absurda och oproportionerliga i att masslagra ALL elektronisk trafik mellan ALLA. Lås oss göra det! Dessutom är det, tyvärr, fler integritetshämmande lagar på gång. Så det är bara att fortsätta att ligga på.

Riksdagsledamöter som är anhängare av datalagringen har klagat över att de fått så mycket protestmejl. Precis så ska det vara. Låt de åtminstone få känna att de sviker något av det mest grundläggande i ett demokratiskt samhälle, nämligen rätten till en fri kommunikation.

På torsdag nästa vecka arrangerar Ung vänster digital självförsvarskurs. Helt rätt!

Rösta nej till massövervakning

Idag har jag, Maria Ferm och Rikard Alling ett inlägg mot datalagringsdirektivet på Brännpunkt. Läs det gärna där eller nedan. Imorgon gäller det, nej till datalagring – ja till frihet på nätet!

Rösta nej till massövervakning
SvD, 2012-03-20

På onsdag kommer Sveriges riksdag att rösta om att införa det kritiserade datalagringsdirektivet i Sverige. Vi vill uppmana alla riksdagsledamöter som anser sig stå för grundläggande demokratiska värden att förkasta detta människorättsvidriga direktiv.

Om regeringen får som den vill kommer datalagringsdirektivet träda i kraft i Sverige redan den 1 maj i år. I korthet går direktivet ut på att lagra trafikdata från internet och elektronisk kommunikation; vilket innebär att information om vem som ringt eller mejlat med vem, var personerna befunnit sig och när det skedde kommer att lagras i minst sex månader.

Den ursprungliga avsikten var att dessa uppgifter endast skulle användas för att bekämpa grov organiserad brottslighet och terrorism. Under processen uppluckrades dock definitionen, mycket som ett resultat av intensivt lobbyarbete från organisationer och företag som IFPI, Walt Disney Pictures och Sony som ville få uppgifterna att kunna användas i nästan alla former av brottsbekämpning, framför allt sådan som rörde påstådda upphovsrättsintrång på internet.

Det finns en befogad oro över att ett införande av direktivet i Sverige kommer att leda till att dessa känsliga uppgifter används till mångt mycket annat än enbart bekämpning av allvarliga brott som terrorism.

Kritiken mot direktivet har varit enorm. Nationella domstolar i Tyskland, Rumänien och Tjeckien har underkänt de nationella lagar som försökt implementera direktivet då dessa brutit mot grundläggande medborgerliga rättigheter. Enligt EU:s egen datatillsynsman, Peter Hustinx, är datalagringsdirektivet ”utan tvekan det mest privatlivsinkräktande instrument som någonsin antagits av EU, både när det gäller dess skala och antal människor det berör”. EU:s datatillsynsgrupp har instämt i kritiken, och hävdar att direktivet inverkar på individens okränkbara, grundläggande rätt till konfidentiell kommunikation.

I juni 2010 skickade inte mindre än 106 organisationer, däribland en mängd människorättsgrupper och medborgarrättsorganisationer, ett brev till de ansvariga EU-kommissionärerna där man hävdade att sådan inkräktande massövervakning över hela befolkningar är fullständigt oacceptabel och krävde att EU skulle dra tillbaka direktivet.

Även EU-kommissionens egen utredning av direktivet, som släpptes i april förra året, konstaterade att direktivet utgör en betydande inskränkning av den personliga integriteten, och fann att många medlemsländer tillät att uppgifterna användes lättvindigt och inte alls enbart för att motverka allvarlig brottslighet såsom terrorism.

Det finns inga obestridliga fakta som styrker datalagringsdirektivets effektivitet gällande brottsbekämpning, och ett införande i Sverige skulle medföra ett flagrant angrepp på den personliga integriteten såväl som att innebära en förkastlig massövervakning av vanliga medborgare. Genom att vanliga svenska medborgares trafikdata och elektroniska kommunikation kartläggs innebär datalagringsdirektivet ett minst lika stort hot mot friheten på internet och alla svenska medborgares mänskliga rättigheter som det nyligen omdebatterade Acta-avtalet.

Vi säger nej till massövervakning och kränkningar av medborgarnas mänskliga rättigheter. I stället vill vi att Sverige, tillsammans med andra länder som också är kritiska till integritetskränkande förslag, ska arbeta för att riva upp eller omförhandla direktivet. Det borde inte vara för mycket begärt att ha en regering som kunde stå upp för samma principer.

JENS HOLM (V)

riksdagsledamot

MARIA FERM (MP)

riksdagsledamot

RIKARD ALLVIN

fil. master Globala Studier

Ja till fri kommunikation – nej till datalagring

På onsdag den 21 mars kommer riksdagen att rösta om regeringens förslag till datalagring. Regeringen föreslår att EUs datalagringsdirektiv ska implementeras från och med 1 maj i år. Vänsterpartiet motsätter oss datalagringsdirektivet. Datalagring innebär ytterligare ett steg på vägen mot ett övervakningssamhälle. Regeringen vill att alla telekomoperatörer ska tvingas lagra uppgifter om telefonsamtal, SMS och datorkommunikation under ett halvårs tid. De mobiltelefoner vi bär omkring på kan fungera som spårsändare, och en av de uppgifter staten vill ha tillgång till är var vi alla befinner oss vid olika tidpunkter.

Det är självklart viktig att bekämpa grov brottslighet, men en massövervakning av alla svenskar är inte rätt väg att gå. De grova brottslingarna kan dessutom lätt kringgå datalagringen genom att använda sig av krypterad kommunikation eller kontantkort. I regeringens svar till EU från den 18 augusti i fjol skriver regeringen att datalagring inte behövs:

”Vad som nu anförts visar att det grundläggande syftet med datalagringsdirektivet – att säkerställa att uppgifter finns tillgängliga för utredning, avslöjande och åtal av allvarliga brott – redan idag uppnås i Sverige i stor utsträckning med stöd av gällande regler.” (sid 17).

Regeringen konstaterar alltså att vi redan nu har alla verktyg som behövs för att bekämpa brottsligheten. Här faller datalagringskramarnas huvudargument i ett slag.

När justitieminister Beatrice Ask (M) var riksdagsledamot skrev hon i ett yttrande från justitieutskottet, 2005, att direktivet innebar ”en allvarlig kränkning av den personliga integriteten och de mänskliga rättigheterna” och att det ansågs ”strida mot Europakonventionen”. Det är ytterst beklagligt att Ask nu tycks ha glömt den kritiken och lägger fram ett förslag om massövervakning av svenskarna.

I fjol lyckades Vänsterpartiet och Miljöpartiet stoppa datalgringsdirektivet i ett år genom en s k minoritetsbordläggning. Men nu är frågan alltså uppe igen för avgörande. Vår förhoppning är att fler riksdagsledamöter inser det orimliga med att all information om var, när och vem du kontaktar via nätet eller telefon ska lagras, registreras och arkiveras hos tele- och internetoperatörer i ett halvår. Vi kan också konstatera att kostnaderna för detta kommer att läggas på operatörerna och därmed i slutänden hos oss användare.

Är du kritisk till datalagring? Kontakta gärna de andra partierna i riksdagen och fråga hur de kommer att rösta. Tyvärr ser det i dagsläget ut som att det finns en majoritet för att rösta för regeringens förslag. Det måste ändras.

 Stoppa datalagringsdirektivet – värna den fria kommunikationen!

 Läs gärna mer om Vänsterpartiets kritik mot datalagring i vår motion ”med anledning av prop. 2010/11:46 Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpande ändamål – genomförande av direktiv 2006/24/EG”.

Svaret om Acta

Jag har nu fått det formella svaret på min fråga om Acta, vänligen se nedan. Regeringen lägger nu den fortsatta implementeringen på is. Det är mycket positivt, då vinner vi minst ett år. Men vi ska inte hoppas på för mycket av EU-domstolens granskning av Acta. Alla aspekter kommer inte granskas – läkemdelesfrågan ex vis, läs Aftonbladets utmärkta ledare från igår. Dessutom är det troligt att domstolen kommer att komma fram till att det mesta av lagkraven redan är på plats i EU-länderna (Ipred är ju redan infört). Men, då ska vi fråga oss: vill vi ha detta på global nivå? Vill vi att kontrollen av internet och dess användare ska gå ännu längre? Vill vi göra det svårare att avskaffa Ipdred, den dag vi har majoritet för det. Ochsåvidare.

Men, vi har nu minst ett år på oss att mobilisera. Och det ska vi göra. Mot Acta. 

Min fråga:

Skriftlig fråga 2011/12:419

ACTA

den 24 februari

Fråga

2011/12:419 ACTA

av Jens Holm (V)

till justitieminister Beatrice Ask (M)

EU-kommissionen beslutade i går att skicka avtalet ACTA till EU-domstolen för en juridisk granskning. Granskningen tros ta mellan 12 och 24 månader. En rad europeiska länder har beslutat att avvakta fortsatt implementering av ACTA. Från den svenska regeringen har vi ännu inte hört något. Granskningen hos EU-domstolen ger också EU:s medlemsländer en möjlighet att bidra med synpunkter om ACTA. Det vore intressant att veta om Sverige avser att göra detta.

Med anledning av behandlingen av ACTA i EU-domstolen vill jag ställa följande fråga till justitieminister Beatrice Ask:

Avser justitieministern att verka för att fortsatt implementering av ACTA i Sverige avvaktas?

Svaret:

Svar på skriftlig fråga 2011/12:419

ACTA

den 5 mars

Svar på fråga

2011/12:419 ACTA

Justitieminister Beatrice Ask

Jens Holm har, med hänvisning till att EU-kommissionen planerar att hänskjuta ACTA-avtalet till EU-domstolen för en juridisk granskning, frågat mig om jag avser att verka för att fortsatt implementering av ACTA i Sverige avvaktas.

Mot bakgrund av den senaste tidens debatt om ACTA meddelade EU-kommissionen den 22 februari 2012 att man avser att hänskjuta ACTA-avtalet till EU-domstolen för en prövning av om avtalet på något sätt är oförenligt med EU:s grundläggande fri- och rättigheter, bland annat yttrande- och informationsfriheten.

EU-domstolens prövning av dessa frågor kommer att bidra till ett bra underlag inför EU:s och medlemsstaternas slutliga beslut i frågan om ett tillträde till ACTA. Beslutet att hänskjuta ACTA till EU-domstolen ändrar däremot inte i sig regeringens bedömning att avtalet är balanserat och i allt väsentligt ryms inom ramarna för svensk lagstiftning.

När det gäller den fortsatta hanteringen av frågan om Sveriges tillträde till ACTA avser regeringen givetvis att avvakta med att överlämna en proposition till riksdagen till dess att prövningen i EU-domstolen är avslutad.

Acta på is – delseger

Spännande EU-nämndsmöte nu på morgonen. Mest glädjande var regeringens besked om Acta.

Regeringen meddelade nämligen mig att man nu lägger Acta-avtalet på is. Detta så länge som frågan ligger hos EU-domstolen. Detta får ses som en otroligt viktig delseger för alla oss Actakritiker. Nu kommer vi ha minst ett år på oss att mobilisera motståndet mot Acta. Jag tror vi har alla chanser att vinna! Som ni vet har jag ställt en skriftlig fråga till Beatrice Ask om just detta. Nästa vecka får jag ett formellt skriftligt svar, men redan idag meddelade alltså regeringen sin position.

Ni med gott minne vet att jag interpellerat och kämpat mot Acta så gott det går här i riksdagen (och tidigare i EU-parlamentet), så ikväll får man fira!

Acta och datalagring

Acta ska nu granskas av EU-domstolen (ECJ). Visst är det positivt att ratificeringsprocessen nu stoppas upp i ett till två år. Men jag undrar vad denna domstolsgranskning egentligen ska leda till? Vad exakt är det ECJ ska granska? Såvitt jag förstått det bestämmer kommissionen vilka delar av Acta man ska titta på.

Man ska också komma ihåg att Acta inte är glasklar rättslig materia. Acta är öppet för en massa tolkningar åt än det ena än det andra hållet. Det är det som är problemet. Vad betyder exempelvis att internetleverantörerna (t ex Telia, Bredbandsbolaget) ska samarbeta med rättighetsinnehavarna (t ex Time Warner, Disney)? Kan det inte räcka med det blotta kravet/uppmaningen för att jakten på t ex fildelare ökar?

Vad kan kraven på hårde ingrepp mot misstänkta varumärkesintrång leda till när Indien skickar generiska läkemedel till Brasilien via en flygplats i Europa (som implementerat Acta)? Bara för att ta några exempel… Sånt frågade jag justitieminister Beatrice Ask om i förra veckans interpellationsdebatt. Jag tycker inte jag fick några klara svar.

Och det kommer inte heller vara glasklart för en domare i ECJ att veta vad man ska tycka om detta. Därför kommer de kanske inte tycka något. Jag hoppas jag har fel. Men jag tycker att det osar undanmanöver på långt håll. 

Å andra sidan kan jag inte låta bli att glädjas en smula. Alla debattartiklar, insändare, mejlbombning, agerandet i riksdagen, EU-parlamentet och demonstrationer runt om i världen. Något har det iallafall lett till. Helt lomhörda kan inte ens en EU-kommissionär vara.

Nu undrar vi alla, förstås, hur vår egen justitieminister kommer att agera. Kommer Beatrice Ask att använda sin möjlighet att bidra med (kritiska) synpunkter till EU-domstolen? Kommer hon omedelbart att stoppa ratificeringsprocessen i Sverige i avvaktan på beslut från domstolen? Jag ska omedelbart ställa frågan till henne.

Förresten. Jag blev intervjuad av Sveriges Radio tidigare idag. Beatrice Ask har ju lagt fram förslag till datalagringsdirektiv i Sverige. Det är samma usla, gammalmodiga massövervakningslag som vi lyckades tillfälligt stoppa för ett år sedan. Men nu tror hon dessutom att det ska kunna träda ikraft redan den 1 maj. I år! Ett dåligt lagförslag blir etter värre av att forceras igenom.

Ekot, Hax, DN, Piratpartiet, Actabloggen

Ursprungsmärkning, Palestina, Acta

 

Debatterade ursprungsmärkning av kött med Eskil Erlandsson nu i morse på SvT. Det är bra att han numera vill ursprungsmärka allt kött, men det var inte fallet fram till för ett år sedan. Och fortfarande får vi inte besked om när ursprungsmärkningen egentligen kommer. Erlandsson verkar inte vara den som driver frågan hårdast, om man säger så.

Vad glad jag blev av den rödgröna debattartikeln om att erkänna Palestina. Sådärja, Centerpartiet, nu är det bara att rösta med oss så kan vi äntligen visa det palestinska folket solidaritet på allvar. Eller väger lojaliteten med Reinfeldt tyngre? 

Idag har jag och Rikard Allvin ett inlägg i SvD om Acta. Läs det där eller nedan. På fredag debatterar jag Acta med Beatrice Ask (nångång vid 10.30 eller efter för den som är intresserad, troligen på SvT eller riksdagen.se). Nån som har förslag på vad jag ska ta upp med henne? Skriv gärna i kommentarsfältet.

Acta-avtalet måste stoppas
Svenska Dagbladet 2012-12-15
Den 26 januari 2012 undertecknade EU och den svenska regeringen avtalet mot varumärkesförfalskning, Acta (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). Förhandlingarna har omgivits av stor sekretess, och processen har medvetet utformats för att hålla kritiska röster ute, vare sig det handlar om nätentusiaster, konsumentorganisationer eller regeringar i fattiga länder. Däremot har det varit dukat bord för de ekonomiska särintressenas lobbyister.

Kritiken mot avtalet har varit enorm. Enligt en stor grupp av Europas mest framstående akademiker på området strider Acta-avtalet på ett flertal punkter mot befintlig EU-rätt samt de åtaganden EU gjort rörande mänskliga och medborgerliga rättigheter i enlighet med Europakonventionen samt EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.

Avtalet uppmuntrar bland annat uttryckligen till samarbeten mellan internetleverantörer och rättighetsinnehavare i syfte att motverka misstänkt upphovsrättsbrott på internet. Internet måste förbli öppet för alla. Acta verkar i helt motsatt riktning.

Acta utgör också ett hot mot produktionen av och handeln med så kallade generiska läkemedel (läkemedel där patentet löpt ut). Miljontals människor i fattiga länder är beroende av dessa billiga, helt lagliga läkemedel för att överleva. Nyligen publicerade vetenskapliga studier har varnat för att Acta-avtalet kommer att leda till fler felaktiga genomsökningar, tillslag, stämningsansökningar och andra former av verkställighet mot leverantörer av lagliga generiska läkemedel, något som alltså kan få ödesdigra konsekvenser för miljontals människor. Dessa farhågor delas av bland andra Läkare utan gränser.

Acta-avtalets förespråkare, däribland den svenska regeringen, har återkommande avfärdat kritiken och hävdat att avtalet endast inriktar sig på storskalig kommersiell verksamhet och således inte kommer att påverka enskilda personer. Tyvärr överensstämmer detta inte med verkligheten. Acta har en anmärkningsvärt otydlig definition av kommersiell verksamhet, som skiljer sig från WTO:s definition.

Avtalet utökar straffrättsliga förfaranden och påföljder till handlingar som utförs för ”indirekt ekonomisk eller kommersiell nytta”, vilket fått EU:s egen datatillsynsgrupp att anta att formuleringarna i avtalet är medvetet konstruerade för att kunna inkludera exempelvis fildelning.

Immaterialrätt och varumärkesintrång är viktiga frågor som kan behöva regleras. Men det måste ske på ett öppet och demokratiskt sätt, och kan inte tillåtas urholka grundläggande medborgerliga rättigheter. När ekonomiska särintressen under en hemlighetsstämplad process ensidigt tillåts diktera innehållet blir resultatet därefter.

Här står vi nu med ett människorättsvidrigt avtal som förhandlats fram bakom ryggen på både folkvalda politiker och allmänheten, ett avtal som riskerar att hota det själva fundament på vilket vårt demokratiska samhälle bygger; våra gemensamma grundläggande medborgerliga rättigheter. Ingenting, inte ens ett påstått behov av hårdare tag mot piratverksamhet, kan rättfärdiga ett sådant avtal. Det är hög tid att sätta stopp för Acta-avtalet.

JENS HOLM (V)

riksdagsledamot

RIKARD ALLVIN

fil.master globala studier, arbetar med Acta-avtalet i nära samarbete med den gröna gruppen i EU-parlamentet